notfallsversorge

Tyska Krislagar – Folkförsörjning

Tyska regeringen har låtit revidera lagarna som styr matförsörjningen i kris och krig, det är inga nya lagar utan man har sett över dom befintliga lagarna som stammar från kalla kriget. Det innebär inte att man förbereder sig på ett omedelbart angrepp utan man reagerar på det förändrade säkerhetsläget och tar sitt ansvar mot folket. En del arbete började redan efter Twin Towers 2001 och översvämningskatastroferna dom senaste åren.

I Bullerbyn snoozar man dock vidare.

Om det uppstår allvarliga störningar i matförsörjningen i ett större område, t.ex. två förbundsländer och man bedömer att marknaden inte klarar situationen själv så går staten in med tvångslagar

Det innebär att man kan:

  • Införa priskontroller
  • Föreskriva att matutlämningsställen ska bevakas (förhindra plundring)
  • Bara större matmarknader får vara öppna
  • Ta kontroll över företag , maskineri, råvaror och drivmedel för livsmedelsframställnig
  • Införa ransonering
  • Beordra stängning av butiker mm

Sammanfattningsvis ger det myndigheterna möjlighet att säkerställa produktion och leverans av livsmedel till medborgarna. Man ger även info till medborgarna via webben om att den enskilde måste ha egna matlager nåt jag har skrivit om tidigare.

Förutom denna lag finns det även föreskrifter som tvingar företag att rapportera in produktionskapacitet, behov av råvaror, lagermöjligheter redan i fred så att man kan göra omfattande planering redan innan en kris. Detta är viktigare idag än för 30 år sedan då många företaget inte har egna lager utan arbetar med ”just in time” konceptet, Centralisering av produktion som ökar transportbehovet och jordbruket som är säsongsstyrt försvårar krisförsörjningen

Lagarna som styr folkförsörjningen är:

  • Ernährungssicherstellungsgesetz (ESG
  • Ernährungsvorsorgegesetz (EVG)
  • Ernährungswirtschaftsmeldeverordnung (EWMV)
  • Ernährungsbewirtschaftungsverordnung (EBewiV)

Tyska staten har dessutom livsmedels depåer för krig och kris, Tjernobyl 1986 fick regeringen då att inse att även om krigsrisken minskade kunde man inte avveckla lagren då det fanns andra hot mot folkförsörjningen

Det finns 150 Depåer (hemliga för att förhindra plundring) med:

  • 440,000 ton Vete
  • 50,000 ton Råg
  • 140,000 ton Havre

Dessa depåer är avsedda främst för brödframställning och befinner sig i närheten av kvarnar och liknande

Dessutom finns depåer med ris, ärtor, linser och kondenserad mjölk som ska säkra stadsbefolkningen ett mål mat om dagen. Kostnaden för detta är 14,5 miljoner Euro årligen (2012 ) samt 4,5 miljoner Euro för räntebetalningar och lagerförluster. Det motsvarar ca 2,50 SEK per innevånare och år, en billig försäkring som få tänker på

Vi kan jämföra med Schweiz som har lager av säd, ris, socker, matolja och matfett som motsvarar 3000 Kilokalorier per person och dag under 4 månader. Dessutom skall man enligt lag kunna försörja HELA befolkningen i 6 månader med mat och vatten. Kostnaden för detta är ungefär 130 miljoner Franken, ungefär 170 Sek per person och år

Förutom detta finns det andra lagar som styr t.ex. gasförsörjningen mm både på nationellt och på EU nivå

http://www.faz.net/aktuell/politik/geheime-getreidelager-in-der-not-gibt-s-bundeserbsen-1993771.html

http://www.agrarheute.com/news/regierung-verabschiedet-ernaehrungsnotfall-vorsorge-steht-drin

https://www.ernaehrungsvorsorge.de/

https://www.bwl.admin.ch/bwl/de/home/themen/pflichtlager.html

Mycket bra fullständig sammanfattning om den Tyska folkförsörjningen (på Tyska)

getreidelager

regeringsplanet

Svenska Statsflyget – Regeringsplanen

Upplägget för ekonomin när det gäller statsflyget är ett klassiskt fall av ”Dolda Kostnader” Skulle man outsourca driften i en öppen upphandling skulle vi snart ha riksdagsmän som uttalar sig i pressen om hur fördärvligt outsourcing är ”Det har blivit 8 gånger så dyrt när driften blev privatiserad, vi kräver en återgång till den gamla ordningen

Kostnaden för en flygtimme är satt till 10800 SEK av regeringen själva, det är intressant då bara bränslekostnaden troligen ligger på ca 17000 SEK per timme. Den verkliga kostnaden borde ligga på 80 000-100 000 SEK om man räknar in löner underhåll och alla kringkostnader. Det finns uppgifter på att den dolda kostnaden ligger 225 miljoner SEK per år

Det är inte så mycket pengar, men för försvaret hade det räckt till t.ex. ca 400 tjänster eller ca 100 Pansarterrängbil 6 eller 2000 satser med bildförstärkare, laserpekare/vapenlampa.

Varför döljer man kostnader? Ja det kan man fråga sig, en teori är att man när regeringskansliet fick ett sparbeting så dolde man kostnaderna hos FM för att slippa göra andra besparingar. Det kanske är en orsak, men jag tror att det finns en annan orsak. Media granskar gärna Riksdagens resor, speciellt när dom går till  fotbolls-VM eller varmare orter.

Har man en reseavdelning som har till uppgift att boka det billigaste alternativet så kan man som Statsråd peka på att billigaste alternativet är bokat och en reporter kan kolla kostnaderna och se att det stämmer. Men vad händer när det är ”Falska” priser?

Regnér flög från Stockholm den 25 december tillsammans med en statssekreterare, två pressekreterare, ett kansliråd och en personal från Säpo.

Delegationen använde regeringsplanet och 20 timmar efter att de landat åkte de tillbaka till Stockholm igen. Försvarsmakten skickade sedan en faktura till regeringen på 242 100 kronor för flygningen

Varför tog ni inte ett vanligt flyg?

– Helt enkelt eftersom statsrådsberedningen gjorde den här bedömningen. Jag utgår ifrån att man då vägde ihop kostnader och vilka tillgångar som fanns på flyg och så vidare

Nu är det svårt i efterhand att jämföra priser men jag sökte lite och hittade resor med businessklass till Thailand ungefär samma datum och fick en kostnad på 500 000 Sek för sällskapet (ett proffs kanske får fram andra priser) Frid och fröjd Statsrådet sparade pengar åt staten, halva priset, men väldigt grovt räknat så:

242 100 / 10 800 = 22,41 Timmar ger 22,41 X 80 000 = 1 792 800

Det ger att resan med regeringsplanet blev 3 gånger så dyr som att flyga reguljärflyg med businessklass. Nu finns det andra faktorer, restid, byten och tillgänglighet på flyg som gör att det kanske inte fanns något alternativ. Men, ett stort men är att media och folk kanske ifrågasätter nyttan med ett deltagande i en minnesstund när kostnaden är nästan 1.8 miljoner kronor för 20 timmar i Thailand

statsflyget

Detta är något som utnyttjas av alla läger, Jan Björklund med sina sju närmaste politiska medarbetare på departementet, åkte till New York och Washington för studiebesök och en kick-off inför valrörelsen för 275 500 SEK. Kollar jag på SAS så kan man nu boka med SAS för ungefär 300 000SEK businessklass för 8 pers, att jämföra med ca 1.8 Miljoner verklig kostnad, 6 gånger så dyrt

När vi tittar i Statsflygsförordningen ser vi dessutom vad en medföljande kompis eller äkta hälft får betala, tolkar jag det rätt behövde Björklunds fru bara betala runt 10 000 Sek för att åka med.

12 § Om Regeringskansliet eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa

14 § Betalningen skall motsvara fullpriset för en liknande resa med reguljärt flyg. Om det är uppenbart att passageraren kunde ha skaffat en billigare flygbiljett, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen

Detta kan vi jämföra med medias granskning av SCA där styrelseordföranden fick gå:

En resa till New York för 800 000 kronor per person. En halv miljon tur och retur till London. Och 120 000 kronor för att åka till Göteborg. Så kan det se ut när miljöprofilerade skogsbolaget SCA är ute och flyger – ofta med vd:n som enda passagerare. SvD Näringsliv granskar SCA:s affärsflyg i en rad artiklar

Nu säger väl nån att möjligheten att åka lyxigt kan väl inte vara grunden till detta, Jodå det är säkert en del i det hela, glöm inte klipp o klistra, dubbelt boende och andra affärer

Intressant är att när man kommer i regeringsställning så följer man inte upp den kritik man gav den förra regeringen i denna artikel

Kent Härstedt, S-ledamot i försvarsutskottet, vänder sig mot att regeringens flygpris slagits fast i statsflygsförordningen, en ändring som godkändes av regeringsplanets enskilt flitigaste användare: statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det är nästan lite planekonomi över det hela, säger Härstedt.

– För oss är det viktigt att försvarsmakten ska debitera vad det faktiskt kostar, så att man får tillbaka de pengar de lägger ut i olika sammanhang där man gör insatser som inte direkt hör till Försvarsmakten. Då kan man inte lägga fast en faktisk princip om en kostnad som är förutbestämd.

Även Peter Eriksson (MP), ord­förande för riksdagens konstitutionsutskott, är kritisk till att de rörliga kostnaderna för statsflyget skjuts över på Försvarsmakten.

– Det är viktigt veta vad de olika sakerna kostar för regeringen, säger han och fortsätter:

– Om någon skulle göra en anmälan så gör vi naturligtvis en granskning av det.


Mer läsning och Länkar:

http://navyskipper.blogspot.se/2016/11/vem-bestamde-egentligen-att-statsflyget.html

http://www.dt.se/dalarna/har-ar-fakturorna-fran-hultqvists-afrikaresa-berattar-for-dt-skulle-aldrig-anvanda-statsflyget-for-privata-syften

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/09/att-leka-affar-med-skattebetalarnas.html

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10815439.ab

http://www.uvell.se/2015/02/25/come-fly-with-me-25715633

Wiseman5 januari 2013 01:44

FM tillåts inte redovisa en faktisk timkostnad för statsflyget, MEN den ligger runt 80 000 kr/h. Intressant är också hur turerna gick till när ett nytt flygplan köptes in. Kanske går det att läsa mer om en dag på en viss blogg.

http://navyskipper.blogspot.se/2013/01/avgiften-for-statsflyget.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/05/dn-uppmarksammar-statsflyget.html

http://www.dn.se/ekonomi/forsvaret-far-sta-for-notan-nar-regeringen-flyger-dyrt/

 

robotbil-rbs15-ka

Tung Kustrobot – RBS 15

Den som kläckte iden att återskapa Tung Kustrobot inom Marinen och genomförde den borde få en medalj. Det är precis enligt mina maximer, ”Gör det bästa av situationen med dom medel du har” ”Det finns alltid en lösning”

Vi ska ha klart för oss att detta inte är förbandet ”Tungt Kustrobotbatteri” utan det är en förmåga som troligen kommer att ingå i ett befintligt förband då det saknas stora delar som sensorer, sambands och ledningsbilarna mm. Man ska nog se det som en eller fler landgående Robotbåtar ingående i Flottans förband som får måldata från externa källor. Det gör det till en bra lösning då vi inte lägger tid och pengar på att återuppsätta ett helt förband som enligt mig ligger långt ner på listan för återtagning med nuvarande ekonomi.

Detta är i första hand en signal ”Vi har denna möjlighet och har visat att vi kan använda den med ett provskott, VG beakta detta i er angreppsplanering” Detta ökar inte skyddet av Gotland nämnvärt i skymningstid då vi knappast kan beskjuta mål utan att först konstatera fientlig avsikt, är det dessutom utländska statsfartyg lär det krävas beslut från regeringen om inte krig redan råder.  Med den versionen vi har idag kan vi t.ex. försvåra angrepp mot dom norra hamnarna på Gotland och/eller  FI verksamhet mellan Öland och Gotland. Skulle avvecklingen av ArtE 740 stoppas och systemet återföras till Marinen så ökar systemeffekten och redundansen genom ytterligare en sensor som skulle kunna ge måldata till förbanden

rb15-mk2

Nu hoppas jag att man märker upp robotbilarna med R-143 Slite och R-144 Borgholm och gräver fram demoexet av TriKa som komplement.😉

tridon_2

Den dagen vi köper in RBS-15 mk3 med en räckvidd på 200km och markmålsförmåga kommer säkerhetsläget att förändras, om man tittar på kartan nedan så kan vi med 2 robotplutoner ur Flottan  försvåra för den ryska flottan att genomföra annat än kustnära verksamhet. Vi skulle även kunna bekämpa mål i hamnarna och flygplatsen på Gotland från fastlandet

rbs-15-mk3

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/tung-kustrobot-ater-i-forsvarsmakten/

http://navyskipper.blogspot.se/2015/10/arte-740-en-toppmodern-sensors-uppgang.html

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-skrota-radarsystem-for-630-miljoner/

zinkpojkar

Zinkpojkar

Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj som fick 2015 års Nobelpris har skrivit flera böcker. Jag har nyligen läst boken Zinkpojkar och jag kan rekommendera den av flera orsaker, dels om man har ett intresse för historia och Sovjetunionens krig i Afghanistan. Men även för att den ger en inblick i den materialism och korruption, både moralisk och ekonomisk som förekom då. Man kan ganska snabbt dra paralleller till den utveckling vi ser i Ryssland idag, speciellt då jag har sett uppgifter om att det Ryska parlamentet har godkänt att man kan skicka värnpliktiga till Syrien, men även fenomen som omärkta gravar, förbud att tala om förluster, tvång att bli ”Frivillig” i Donbass mm

Vi har inte drabbats av större antal stupade i Sverige och därför är det även nyttigt som Officer att läsa mödrarnas skildringar av sin sorg, något som stärker mig i att den ”värdegrund” som jag och mina kollegor hade när vi utbildade. Den värdegrunden var att vi hade en skyldighet och rättighet att utbilda våra soldater så bra som möjligt för att maximera deras chanser i ett krig.

Boken hittar ni på nätet eller på järnvägsstationer mm, ta möjligheten att ha åtminstone en nobelpristagarbok i hyllan, köp den, läs den

lokalforsvar-ah1

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

 

dodsbricka

Den högsta insatsen (Bundeswehr)

Det har kommit ut en nytt specialhäfte i Tyskland som berör temat att dödas eller skadas i tjänsten, det heter ”den högsta insatsen, på liv eller död” Jag har inte läst den än, men jag kommer att beställa den om den inte finns på nätet. Jag har översatt texterna från sidor om häftet, men är inte proffs, så kommentera gärna. Jag har valt att behålla det kraftigare dödas än att ”stupa”


Döden är en fråga som berör alla. Bundeswehr är en armé i strid, Att dödas och skadas i strid är en risk som är förknippad med det militära yrket. Det är något man inte talar om – inte i Försvarsmakten och inte i samhället i övrigt. Att tala om döden är ett socialt tabu.

Det är hög tid att prata om saken även om det är svårt, att reda ut saker, ge tröst och hjälp
Detta gör specialutgåvan av Y med autentiska berättelser som berör, vars fyra kapitel heter ”jag dör”, ”Jag dödar”, ”Jag är sårad” och ”jag lever”.

”Död och skada” är inte en tidskrift som alla andra. Det vill stimulera till eftertanke. Artiklar och inlägg i denna specialutgåva kommer ha sin giltighet även i framtiden. Det visar också att soldatyrket är något speciellt, belastningen är större, riskerna är större, insatserna är högre. Det handlar om liv och död


Bundeswehr är en armé som befinner sig i krig. Att dödas eller skadas, är för soldaterna en av de speciella riskerna med  yrket. Hur hanterar människor i de väpnade styrkorna denna existentiella utmaning?

Kapitelindelning:

Jag Dödas

  • Långfredagsstriden – Bundeswehrs hårdaste strid
  • Fara – Bilder av krigsfotograf Anja Niedringhaus
  • Förberedelse – soldater gör förbereder för sin egen död
  • Checklista – testamente, organdonation, fullmakter
  • Anatomi – Vad händer när kroppen dör
  • Sorg – En soldat om hans kamrats död
  • Ritualer – Sista eskort för de fallna
  • Siffrona – dom i krigen stupade

Jag Dödar

  • Strid – sanningens ögonblick: När du trycker på avtryckaren
  • Psykologi – Kan du lära dig att döda? En undersökning
  • Media – den fascinerande döden: Varför vi ser på våld i filmen och TV
  • Lag – Förbudet mot att döda och undantagen

Jag såras

  • Räddningskedjan – Sårade överlever tack vare tydligt definierade åtgärder
  • Första hjälpen – Handgreppen måste sitta
  • Intervju – Militärpsykolog Thorsten Roth hjälper offren
  • Historia – Dom medicinska framstegen räddar soldaternas liv
  • Terrorattacker – civila är terrorns mål

Jag lever

Y-Spezial: Der höchste Einsatz – auf Leben und Tod

Dem heiklen Thema „Tod und Verwundung“

der-hochste-einsatz

Brott o Straff 1

För mig är det viktigare att se till att vi minskar risken för återfall efter avtjänande av brott, eller är det någon läsare som bara tycker att det är viktigt med ett långt straff och sen bryr ni er inte om det begås nya brott med brottsoffer senare?

Fängelser är inga bra miljöer om vi vill skapa medborgare som inte ska återfalla i brott, men det är vad vi har och jag har inget annat förslag på hur vi hanterar brottslingar. Däremot är det viktigt med morot och piska och en av morötterna bör vara möjlighet till 2/3dels frigivning för den skötsamme

Och vi behöver andra medel när det gäller återfalls/serieförbrytare, I Tyskland har man internering där man kan hålla folk inspärrade ytterligare 10år. Tyvärr blir det mest förvaring och i flera fall kan man ifrågasätta grunderna för besluten.

Jag skulle vilja se en möjlighet för domstolarna att i fall med seriebrottslighet att som ett tillägg till straffmätningen döma att man efter avtjänat straff måste underkasta sig vissa kontroll eller vård upp till 5år efter frigivning för normala brott eller upp till 10år vid sexualbrott/personlighetsstörningar som inte är så alvarliga så att man landar i Psykiatrin

Beroende på vad för typ av brott behöver man anpassa åtgärderna och kombinera dom med den vanliga hjälpen med arbete, boende mm

  • Kommunarrest
  • Elektronisk Fotboja
  • Elektronisk Övervakning
  • Drogtest
  • Övervakning
  • Anmälningsplikt
  • Vård inom Psykiatrin
  • Särskilt boende
  • Kontrollerat medicinintag
  • Umgängesförbud

 

Jag ger några grova exempel:

För normala brott där tex brottsligheten hänger ihop med ett drogmissbruk så kan man tvingas att upp till 5 år efter frigivning göra drogtest annars blir det inlåsning, eller om det hänger samman med  relationsbrott, kommunarrest i en annan kommun

Någon som misshandlar pga av okontrollerbar ilska men med medicinering kan leva ett normalt liv måste underkasta sig kontroll att han ta sina mediciner, göra regelbundna besök hos läkare och göra drogtest i upp till 10 år efter frigivning

Pedofiler som inte kan kontrollera sin drift måste acceptera t.ex. elektronisk övervakning och särskilt boende livet ut

Brott kostar pengar och genererar lidande och långa fängelsestraff kostar pengar och minskar inte återfallen det vet vi. Därför måste samhället ha medel som minskar risken för återfall i brott och hjälper den samarbetsvillige

För seriebrott i form av tex stöldturnéer där motivet är ett rent vinstsyfte måste lagen ändras så att Domstolen kan göra en samlad bedömning och utdöma strängare straff kombinerat med särskilda villkor vid utvisning, tex längre straff vid återvändande

vaka

VAKA ‐Nationell vattenkatastrofgrupp

I senaste budgetförslaget får Vaka drygt 1,7 miljoner kronor till verksamheten 2017. Det är en halverad budget och medför stora nedskärningar. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har tidigare lovat att Vaka ska få pengar för att kunna fortsätta sin verksamhet. Budgeten är normalt på cirka 3 – 3,5 miljoner kronor per år, beroende på vilka kriser som uppstår i landet. Vi kan jämföra det med en statssekreterarlön 96 400 kronor i månaden som ger 2,3 miljoner kronor i avgångsvederlag så ser vi hur regeringen prioriterar krisberedskapen.

vaka1

Bakgrund och resurser VAKA:
Livsmedelsverket tog 2004 initiativet till bildandet av VAttenKAtastrofgruppen – VAKA då erfarenheten visade att större händelser som påverkar vattenförsörjningen, speciellt om dom är långdragna är svåra att hantera för en kommun

VAKA består av representanter från dricksvattenproducenter, miljökontor, räddningstjänst och analysexperter och hjälpen som kan ges är allt från coaching eller expertstöd via telefon till stöd på platsen för krisen. I dag finns det lager med utrustning för nödvattenförsörjning på sex platser i landet som är avsedd som hjälp till kommuner under kriser. Modellen har varit mycket framgångsrik och liknande verksamhet startas just nu i Norge efter den svenska förebilden.

vaka2

Exempel på händelser är många men jag vill framhålla utbrottet av Cryptosporidium i Östersund / Skellefteå 2010/11 där många fortfarande lider av sviterna Som framgår av denna DN artikel

Jag rekommenderar nedanstående PDFer:

Människan och samhällets behov av vattenResurser för nödvattenförsörjning

Hur arbetar VAKA ‐ Nationell vattenkatastrofgrupp?

Människan och samhällets behov av vatten

 

vaka3

Länkar

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/vattenkatastrofgrupp-har-kopplats-in/

Http://www.vf.se/node/11275

http://cirkulation.se/artiklar-och-notiser/utvecklingen-av-vaka-stoppas/

http://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/sveriges-beredskap-foer-vattenkriser-hotad/

politi

Dansk polisutbildning

Danska Polisens grundutbildning är nu två år lång och har kortats från tidigare treårig Bachelorutbildning. Den består nu av teori och praktikskeden och omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen motsvarar en ”yrkesakademiutbildning” dvs ligger mellan en ren yrkesutbildning och universitetsutbildning, och  sker centralt på polisskolan i Brøndbyøster. Utbildningen delas i tre terminer och redan vid antagningen är det klart var man kommer att fullgöra sin praktik.

  1. termin, åtta månader vid Polishögskolan
  2. termin, åtta månader i ett Polisområde
  3. termin, åtta månader vid Polishögskolan

Under hela utbildningen är man anställd som extra tjänsteman vid polisen och kan beordras i tjänst som polis vid behov. Under termin 2 får man en lön på 24 000 Dkk (ca 32 000 Sek) medan Termin 1 och 3 är studiemedelsberättigande. Som färdig polis är lönen 25 000 Dkk + skifttillägg på ca 3000Dkk (sa ca 38 000 Sek)

Första terminens utbildning syftar mot att man ska han en sådan utbildningsnivå så att man kan praktisera som polis under termin 2 och omfattar 1110 undervisningstimmar fördelat på 37 timmar i veckan. Ämnen som man läser är tex:

  • Polistjänst
  • Juridik
  • Vapenhantering
  • Utryckningskörning
  • Konflikthantering
  • Våldsanvändning
  • Kvalificerad första hjälp
  • Rapportskrivning och förhör
  • Veckopraktik hos Kriminalen
  • Veckopraktik hos ordningspolisen

Andra terminen består av praktik där man arbetar tillsammans med en handledare och arbetar då i skift med normal ordningspolistjänst. Som avslutning på den andra terminen skriver man en uppsats som kurskamraterna kommer att opponera mot

Tredje terminen fördjupar man sig i teori med hjälp av erfarenheterna från praktiken på olika sätt. Man fördjupar sig i samarbetet i en patrull, gör en praktikvecka med utredningstjänst och tittar på insatsledning vid arbetet med andra myndigheter. Utbildningen avslutas med uppsatsskrivning

För att antas till polisutbildningen ska man:

  • Vara 21år
  • Dansk medborgare
  • God hälsa
  • Ha körkort
  • Ha studievana, Gymnasium, yrkesutbildning, utbildning i Försvaret. Osv
  • Ostraffad
  • Ingen Doping
  • Genomgå säkerhetskontroll
  • Personlig framtoning, t.ex. tatueringar med politiska, religiösa motiv odyl kan vara begränsande

Förutom det så tittar man på mjuka värden som handlingskraft, samarbetsförmåga mm

dansk-polisutbildning

Och livserfarenhet, empati, psykisk balans mm vägs in

dansk-polisutbildning-2

http://dansk-politi.dk/artikler/2016/november/politifaglighed-og-sammenhold-paa-rekordtid#.WCIxIPTezAU

http://politiskolen.dk/

fredsregemente

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt