LF 20 KatS (Löschgruppenfahrzeug Katastrophenschutz)

LF 20 KatS skulle kunna översättas med Släckbil för civilförsvaret, det är ett standardfordon som tagits fram av den Tyska motsvarigheten till MSB och ersätter äldre modeller. Det totala antalet ska vara 955st, fördelade på brandkårer över hela landet. Sen ett par år sker stora rambeställningar, 2017 308st och nu 2020 364st med ett styckpris på 223 000 Euro. Anskaffning sker även på Förbundsstats nivå där Schleswig-Holstein 2017 beställde 52st.

Fordonet tilldelas främst Frivilliga Brandkårer vilket gör att dom får modern utrustning och att Civilförsvaret har tillgång till utbildad personal i beredskap utan kostnad. Släckgrupperna ska vara insatsbara både på regionnivå och i hela Tyskland. Det innebär att när dom fördelas sker det så att inget område blir utan skydd om enheterna sätts in utanför den egna kommunen.

Fordonet är utrustat för släckning och vattentransport samt enkla tekniska uppgifter, det innebär att dom t.ex. inte medför klippverktyg som standard. Exempel på utrustning är:

  • Fyrhjulsdrivet chassi 14/16 ton
  • Inbyggd pump 10/2000
  • Vattentank med värme min 1000l
  • Sittplats för en grupp om 9 man
  • 300 m grovslag som ska kunna läggas ut under körning
  • 300 m grovslang i fack eller korg
  • 240 m Smalslang
  • 5 kbm självresande kar
  • Avbröstbar pump 10/2000 (10/1500)
  • 5kVA elverk med belysningsmast
  • Skumrör och skumvätska
  • Skarvstegar
  • Motorsåg med tillbehör
  • Avspärrnings mtrl
  • Verktyg, bår mm
  • Länspump

Den samlade vikten på den lösa utrustningen är 1900kg, nedan ser ni ett klipp från utrustningslistan.

Det är få saker där det är direkt reglerat var utrustningen ska sitta, därför hittar man olika tekniska lösningar beroende på tillverkare. Genom att ha hydraulisk sänkning för den avbröstbara pumpen kan man placera den högt i skåpet, utfällbara ståplattor och svängbara rack gör att man får plats med mycket utrustning.

Här är Zieglers design med den typiska europeiska manskapshytten där man sitter 3+4 i skåpet

Här ser vi modellen från Lentner som visar på framkomligheten

https://www.bbk.bund.de/SharedDocs/Downloads/BBK/DE/Downloads/III-5_Download/III5_Fahrzeuge_Ausstg/III6_Sonstiges/III6_Pflichtenheft_LFKatS_PDF.pdf?__blob=publicationFile

https://www.ziegler.de/de/produkte/normfahrzeuge/loeschfahrzeuge/hlf20kats

Räddningstjänst bemanning/rekrytering

Det här inlägget består av tre olika delar som man kan se som en fristående fortsättning på tidigare inlägg


Kommer Covid-19 att ha några positiva effekter för rekryteringen till deltid/brandvärn?

Ja det tror jag, det har öppnat upp nya yrkesgrupper för rekrytering, jag själv har varit i homeoffice sen mars och kommer även i fortsättningen att arbete betydligt mer hemifrån. Jag och många inom min yrkesgrupp skulle inte ha några problem att hålla kalendern fri från fysiska möten eller viktiga kundmöten var tredje eller fjärde vecka och många arbetsgivare i IT-branschen tillåter t.ex. träning under arbetstid (1-2h/vecka). Det skulle vara intressant att se resultatet av en kampanj riktad mot tjänstemän och andra om dom skulle kunna tänka sig att bli brandmän. Jag tror att många tidigare har slagit bort tanken med att ”det går inte på grund av jobbet”  och det senaste halvåret har get dom en annan insikt i det hela


Brandstation i Vinslöv (Hässleholm) är ett exempel svårigheterna att rekrytera personal.

Mellan 2006 och 2016 försvann 2 tredjedelar av deltidarna i Vinslöv. Fem man i fyra skift blev två man i tre skift. Dom sista åren var stationen obemannad var fjärde vecka och endast två av de sex räddningsmännen hade arbete på orten.

En situation som nog är typisk för många små orter där man köper hus för att priserna är lägre och så att barnen får växa upp i en lugn miljö, men arbetet finns i centralorten dit man arbetspendlar.

Lösningen i Vinslöv blev att man stängde station under dagtid och har två deltidare (RIB) i beredskap kväll/natt/helg. Det innebär att dagtid är det heltiden i Hässleholm som har ansvaret och dom ska kunna påbörja rökdykning inom 20 minuter. Man har även utökat heltiden med ett 5e skift och diskuterar en flyttning av station för att förbättra täckningen av ytterområdena.

Beslutet innebar även att man tog bort tankbilen i Vinslöv och idag har man bara en lätt släckenhet (BAS5) som får framföras med B-Körkort, förvisso bra utrustad med skärsläckare. Det förenklar rekryteringen avsevärt men ökar riskerna genom en lägre ambitionsnivå avseende vad styrkan kan utföra självständigt.

Jag tycker att det är en bra lösning, sett utifrån de alternativ som fanns d.v.s. nerläggning av station eller omvandling till ett Brandvärn. Min käpphäst är fortfarande att man borde försöka kombinera deltiden med ett förstärkningsvärn. I Tyskland är det inte ovanligt att man kombinerar att vara heltidare i centralorten med att vara Frivillig Brandman i orten där man bor, eller vara medlem i två frivilliga brandkårer beroende på arbets och boendeförhållanden.


En annan intressant lösning där man har tänkt utanför boxen är Räddningstjänsten Mellersta Skaraborg

I samband med att många deltidare slutade i protest mot det nya avtalet så beslöt man att ersätta dom med heltidare. I dag har samtliga 4 kommuner heltidsanställda i kombination med deltidare i olika omfattning. Ekonomiskt blev det inte så dyrt då dom anställda heltidarna utför andra kommunala uppdrag under arbetstid som att hjälpa hemtjänsten med tunga lyft eller åtgärda driftlarm. För att kompensera den minskade personalmängden har man nu påbörjat rekrytering av frivilliga brandmän.

Men, ett stort MEN är risken för ändamålsglidning, även om den nuvarande chefen säger:

”Stefan Swenson understryker att räddningstjänsten inte åtar sig vilka kommunala uppgifter som helst, det måste ha med skydd och säkerhet att göra”

Så kommer det nya politiker, nya chefer och nya besparingskrav och jag kan av egen erfarenhet lova att det finns en oändlig kreativitet när det gäller att dumpa arbetsuppgifter på andra för att spara pengar själv. Risken på sikt är att man kommer att se en utarmning av räddningstjänstuppdraget till fördel för det kommunala uppdraget tills den dagen det går åt H-vete, men då har oftast dom ursprungliga beslutsfattarna slutat. Är jag negativ? Ja måste jag svara när jag läser stycken som dessa:

”är det stökigt på stan kan brandmännen följa med fältassistenterna ut”

”Förutom skogsbrand kommer de frivilliga att sättas in vid höga flöden, eftersök eller skolavslutningar då det behövs fler vuxna ute på stan”

Seriöst, i Mellersta Skaraborg kanske man inte har dom problemen som andra orter har med stenkastning mm mot räddningstjänsten, men om räddningstjänsten börjar förknippas med fel saker så har man ett problem på sikt.


https://www.infobladet.se/vinslov/vinslovs-brandkar-stannar-kvar-i-byn-med-nya-ansikten/

www.frilagt.se/2016/04/07/raddningstjansten-i-vinslov-stanger-dagtid/

www.tjugofyra7.se/artiklar/Nyhet/mellersta-skaraborg/

Heltidsbrandmän eller Alternativ i framtiden?

Det är rätt intressant att se synen på hur räddningstjänsten ska bemannas och utbildas. I Sverige ska man ha gått utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) som är en tvåårig eftergymnasial utbildning för att kunna ta anställning, antagningen prioriterar höga betyg och är väl i linje med det på politiskt hållet önskade fokuset på teori och högskoleutbildning. Som jag ser det inskränker det urvalet till vem som ska bli brandmän på ett negativt sätt.

Går vi till Tyskland ser det ganska annorlunda ut, huvuddelen av brandmännen är frivilliga, i t.ex. Bayern är det bara städer med mer än 100 000 invånare som måste ha anställda brandmän på heltid, I Slesvig-Holstein finns det bara 4 städer med heltids bemanning. Om vi översätter det till Svenska förhållanden skulle städer som Norrköping, Jönköping och Helsingborg vara tvingade till att ha heltidare. Men mindre städer som Borås och Umeå skulle inte ha den skyldigheten.

Dock börjar man få samma problem som här, att det är svårt att rekrytera på landet i små orter, i större orter är antalet utryckningar ett problem då arbetsgivare inte är så glada i att arbetstagare lämnar sin arbetsplats flera gånger per dag. En intressant lösning som en del städer har börjat med är att anställa heltidspersonal på dagtid som tar hand dom mindre insatserna, vilket innebär att dom frivilliga bara kallas in vid allvarliga händelser och på kväll/natt. Ett förslag som skulle skapa dålig stämning på dom flesta heltidsstationer i Sverige.

Vad händer om man inte lyckas rekrytera det 50tal frivilliga som är lagstadgat för att bemanna en normal brandstation? Då tas folk ut med plikt, liknade våra Brandvärn, med skillnaden att man är skyldig att rycka ut vid larm. Men det är ett undantag.

Vad har detta med Svenska förhållanden att göra? Min gissning är att många kommuner kommer att ha ont om pengar i framtiden vilket kommer att innebära mindre budget för Räddningstjänsten. Det finns olika sätt att lösa den problematiken, det klassiska sättet är att skära i bemanningen och stänga stationer i ytterområden om man inte redan har gjort det. Men ett alternativ är att ha heltid på dagen och deltid på resten av dygnet, en trolig inbesparing på runt 40-50% på personalbudgeten. Det skulle även underlätta rekrytering av personal på mindre orter där folk arbetspendlar. Men det förutsätter även att man håller insatstiderna och besparingarna minskar om man får öppna ytterligare en station för att få bättre täckning, på plussidan är fler tillgängliga styrkor.

Ett annat alternativ är fler Frivilliga Brandkårer/Brandvärn som då måste få en bättre utbildning och rökdykarkompetens. Det är det alternativ som jag ser som det enda möjliga om det blir en kraftig försämring av ekonomin men det är även det där det kulturella motståndet inom räddningstjänsten är högst och där lagar o regler kan behöva anpassas.

Skulle jag och mina grannar starta en Frivillig Brandkår och inte utgöra ett kommunalt brandvärn utan larmas lokalt, så tolkar jag reglerna så att t.ex. AFS 2007:7 och kraven på utbildning för Motorsåg mm faller bort. Vilket förenklar utbildning och insatser utan att nödvändigtvis öka risknivån nämnvärt för den typen av insatser som förekommer utanför tätorter

En sådan förändring med fler deltid eller frivilliga skulle även påverka SMO utbildningen och rekryteringen genom ett större fokus på lokal rekrytering och utbildning av deltidare och frivilliga/brandvärn och även väcka frågan om ekonomiskt stöd


Nya risker för Räddningstjänsten?

Räddningstjänsten tar riskhanteringen seriöst, personalen utbildas väl, man följer dom olika regelverken och lagar som reglerar skyddet för personalen. Men jag undrar om man inser att idag har nya risker tillkommit som man som chef och arbetsmiljöansvarig bör tänka på?
Impulsen till denna text var att jag i ett annat sammanhang stötte på denna artikel:

Jag antar att alla som är chefer inom räddningstjänsten håller med om att brandmännen handlade riktigt utifrån den bemanning och utrustning dom hade vilket är helt rätt. Ingen skugga må falla på dom som deltog i insatsen.

Men jag vill här visa på en del risker som inte har funnits tidigare. Den här artikeln med den vinkeln publicerades av SVT/Skåne och Räddningstjänsten fick möjlighet att bemöta kritik. Men idag har vi andra media, Facebook, Twitter, Instagram mfl.

Vad hade hänt om något med ett större följarantal lagt ut information om händelsen med rubrik ” De bara väntade medan en kvinna brändes inne” Det hade kunnat bli en ordentlig ”Shitstorm” där ev pressmeddelanden från räddningstjänsten inte skulle ha fått någon större spridning. Man har nog haft tur i detta fall att inga videos dykt upp där allmänheten kunnat se ett kort klipp med passiva brandmän, upprörda byinvånare och ljudet från en kvinna i dödsångest.

Jaja säger någon, en shitstorm går över, efter ett tag har folk glömt det hela, och någon annan kanske säger att det är nog osannolikt så vill jag bara påminna om ordningsvakterna på Malmö C år2015 som omhändertog en ”Pojke” I den shitstormen deltog politiker och journalister, vakterna hängdes ut med namn och adress på internet, krav på avskedande, hot om våld mm. Vakterna friades senare helt men det fick en betydligt mindre spridning.

Vad har vi då för risker?

Först har vi dom rent Psykosociala och PTSD. En sådan nätmobbing drabbar inte bara den enskilde brandmannen utan även familjen kan hängas ut och deras sociala konton kan spammas med ondsinta kommentarer, det kan även leda till mobbing och att egendom skadas.

Risken är att inte bara dom drabbade säger upp sig eller blir långtidssjukskrivna utan även andra skift slutar av rädsla eller sympati. Det lär även påverka rekryteringsmöjligheten i hela området och idag är det få orter som har ett bra rekryteringsunderlag för deltidsbrandmän. Man kan till del möta detta med att minska styrkan ytterligare eller öka antalet beredskapsveckor, åtgärder som knappast är rekryteringsfrämjande. Även att ta ut folk i brandvärn är ingen lösning av flera orsaker.

Det kan även ställas olika krav på att öka bemanningen eller ställa krav på andra fordon från personalen, det är inte omöjligt att driva ett sådant krav som en arbetarskyddsfråga.

Det finns mycket som talar för FIP/FIB bilar och lätta släckfordon men viktbegränsningar styr hur mycket utrusning man kan ta med sig. Att inte ens ha skarvstegar är rätt hindrande sett till yttre släckning och begränsning. På pappret är stationen i detta fall bra utrustad med 2 lätta fordon och en lastväxlare med tank, men med tre man i styrkan varav en har FIB bilen blir det rätt tunt.

Med dagens regler krävs det 5 personer för att utföra rökdykning och en gissning är att man hade haft en stor möjlighet att rädda liv den kvällen om man varit 5 personer och kunnat ha tankbilen med.

Vad har vi för alternativ? På många mindre stationer larmar man samtliga brandmän på den här typen av insats, d.v.s. även personal som inte har beredskap kommer om dom kan och vill och det är möjligt att man hade haft 5 man på plats och kunnat livrädda, ett stöd i form av en Smartphone App som visar vilka som kommer skulle minska belastningen. Ett annat alternativ är att inrätta ett förstärkningsvärn som hade ökat chansen att man hade haft mer personal på plats. Det kan finnas många i området som inte kan ha regelbunden beredskap pga. av arbete eller familj, ett förstärkningsvärn gör att sådana personer och andra kan engageras och faktiskt utgöra en rekryteringsbas. Det ger även möjligheten att personer som slutar i beredskapsstyrkan kan fortsätta engagera sig.

Alla åtgärder är kostnadsdrivande, frågan är vad som blir dyrast i längden?

Som avslutning ska jag ge er en risk till, vad händer om den person som dör i branden har släktingar som ingår i kriminella nätverk där kulturen förespråkar blodshämnd? Hur skulle du hantera ett besked att en av dina anställda har hittats avrättad med flera pistolskott efter en sådan händelse som ovan?


https://www.tjugofyra7.se/arkivet/Avdelningar/Nyheter/patrik-jarl/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/deltidsbrandmannen-fredrik-en-av-44-som-lamnar-i-protest

https://www.dt.se/artikel/deltidsbrandmannen-hotar-med-uppsagning-1

https://www.st.nu/artikel/brandman-i-hassela-tappar-gnistan

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/en-person-hittad-i-brinnande-hus

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kvinna-dog-i-villabrand-brandkaren-ifragasatts

Schweiz – Räddningstjänst – en plikt för alla?

Schweiz bygger sin identitet på en decentraliserad direktdemokrati med en stor grad av frivillighet och allmännyttigt arbete, en tanke som är dokumenterat så tidigt som slutet på 1200 talet. Det som är mest känt är det Schweiziska värnpliktssystemet. Man ser även en stor del av frivillighet på kommunal nivå men framförallt inom Räddningstjänsten.

I de flesta kantoner/kommuner råder tjänsteplikt för både män och kvinnor för deltagande i Räddningstjänst, det motsvarar våra deltids/frivilliga brandkårer och de som inte är aktiva måste betala en extra skatt (i Sverige utgår vi från uppbådsprincipen) Totalt ingår cirka 85 000 aktiva frivilliga som utövar sin milistjänst i cirka 1300 räddningstjänster. Förutom de frivilliga finns 16 heltidskårer och 189 industribrandkårer. Plikten omfattar alla fastboende, oavsett nationalitet

Brandkårs-skatten eller avgiften skiljer sig mellan olika orter och varierar om det är en fast eller rörlig avgift, men kan som ett exempel vara mellan 300-3000kr per år, givetvis finns det olika grunder för att bli befriad. I orter med heltidskårer finns oftast inte möjligheten till frivilligt deltagande och då betalar alla skatten. Förutom genom avgiften finansierar även man räddningstjänsten på andra sätt, i flera Kantoner genom en avgift på fastighetsförsäkringen.

Gradsystemet liknar det militära och det lätt för räddningstjänsterna att få tillgång till militära depåer och resurser i form av t.ex. helikoptrar. Det finns även en övergripande ledningsorganisation för katastrofskydd Feuerwehr Koordination Schweiz (FKS)

Det finns även en del andra intressanta lösningar. På bilden ovan ser ni ett av dom 17 släck och räddningstågen som finns i Schweiz, de ska nå alla punkter inom järnvägsnätet på 30 minuter. Tågen används för alla nödsituationer som bogsering av havererade tåg, evakuering, brandbekämpning i järnvägens anläggningar eller föremål nära järnvägen

I Zürich har man t.ex. organiserat teknisk räddningstjänst i en egen enhet som ansvarar för röjning, vattentransport, länspumpning mm. Det kunde vara ett sätt att ge förstärkningsvärn en egen identitet som även visar på deras uppgifter i både freds och krigsräddningstjänsten

”Om vi hotas upphör vår neutralitet”

I en intervju med den Schweiziska flygvapenchefen i tidningen Aargauer Zeitung ger han en förklaring till varför Schweiz behöver nya stridsflygplan och det finns en del paralleller med Sverige även om det finns skillnader, dom är Neutrala, vi var alliansfria. Artikeln är fritt översatt utan ansvar 🙂

-Varför behöver vi 30-40 stridsflygplan?

”Vi behöver dessa plan för att skydda vår neutralitet och för att försvara landet. Om det är krig någonstans måste Schweiz säkerställa att ingen använder vårt luftrum utan tillstånd”

-Med undantag för Österrike är vi omgivna av Nato-länder. Vem kan då kränka vårt luftrum förutom en Nato-stat?

”Frågan är om Nato fortfarande kan agera samlat. Eller om det är splittrat för att Nato-stater är inblandade i konflikter på olika sidor.”

-Vilket specifik hotbild bygger er upphandling på?

”Man vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden. Ingen kan säga hur världen kommer att se ut om 30 år. Kommer Nato fortfarande att existera? Mitt jobb är att erbjuda Riksdagen olika optioner för beslut i händelse av en kris. Vi är en suverän och neutral stat som inte vill gå med i Nato eller EU. Så vi måste lösa det på ett trovärdigt sätt.”

– År 2000 undertecknade Schweiz ett ”Memorandum of Agreement” med USA. Enligt uppgift reglerar detta militärt samarbete inom kryptering. Visar inte det, att talet om neutralitet och suveränitet ekar ihåligt?

”Det finns skillnader. I fredstid finns det utbildningssamarbeten. Dessa gör det möjligt för oss att jämföra vår duglighet med Nato-ländernas. Detta görs på en bilateral nivå, baserad på Nato-teknik. För krig och kris krävs att man planerar av hur Schweiz ska överleva som stat och samhälle. General Guisan gjorde detta under andra världskriget

-Och partnern heter USA?

”inte nödvändigtvis”

– USA tillhandahåller koderna så att schweiziska flygvapnet alls kan navigera exakt?

”Vi får våra koder från både USA och Nato

-Endast USA framställer dessa koder. De andra Nato-staterna är också beroende av USA?

”Vi har olika leverantörer. Det är mitt jobb att se till att vi kan samarbeta med andra partners i en kris.”

-Natos Länk 16, ”luftens Internet”, för vilken en inloggning krävs, är avgörande för det schweiziska flygvapnets operativa förmåga

”Datalänken förbättrar våra samarbetsmöjligheter. Det är särskilt viktigt när vi vill verka med andra. Men det behöver inte vara Nato. Detta kan också vara ett bilateralt avtal med ett grannland”

– Är sådana samarbeten kritiska för ett litet land som Schweiz?

”Vi måste kunna samarbeta i händelse av en kris. I slutändan är det ett politiskt beslut om vem Schweiz kommer att gå ihop med

artikeln genom Google translate

Östersunds Garnision

Ett nytt regemente kan etableras i Östersund under perioden 2026-30. Det är ett av de två infanteriregementen som Försvarsberedningen föreslog för ett år sedan, men beredningen angav flera tänkbara orter (de övriga är Sollefteå, Härnösand och Falun).

Östersund väljs av militärstrategiska skäl. Det syftar på vikten av att skydda förbindelserna västerut till Nato-landet Norge

Detta stod i tidningarna för ett par dagar sen och om jag förstod det rätt ska det som vanligt lösas utan att man tillför pengar. Men i grunden är det ett bra beslut.

Området från Östersund och österut har ökat i betydelse då ett större mobiliseringsförråd för Amerikanska förband ligger på andra siden gränsen och vi har en stor del av landet som saknar militär närvaro, förutom hemvärn och utbildningsgrupper. Jag anser att det är även viktigt ur rekryteringssynpunkt att man har möjlighet att göra värnplikt och arbete relativt nära hemorten.

Östersunds Garnision 3

I Östersund har vi Fältjägargruppen som nu är placerad på f.d. F4 Frösön som har tillgång till Dagsådalens skjutfält och utbildar ett mindre antal Hemvärnssoldater varje år. Eftersom f.d. F4 inte är lämpligt att växa i då det ligger bredvid flygplatsen, kommer man att bygga nytt i Lugnvik bredvid Dagsådalens skjutfält. Fortifikationsverket har en fastighet vid Wikanders väg 4-8 och man köper tillbaka 11,5 hektar mark från kommun som dock behöver ammunitionsröjas, beräknad inflyttning 2022.

Jag kan inte se att platsen är bra för utbildning i större skala men vill man återetablera sig i Östersund behöver man växa och lokalrekrytera soldater och blivande officerare. Sett ur det perspektivet är det viktigt att man börja utbilda 1-3 plutoner årligen, både hemvärn och vanliga soldater, för det är området nog tillräckligt. Man har även möjligheten att genomföra grundläggande utbildning lokalt för att sen delta i förbandsövningar och få specialutbildningar hos andra garnisoner i början.

I närheten finns även Grytans Skjutfält ett fält som var anpassat för utbildning av Stridsfordon 90, det finns förvisso inget miljötillstånd och enligt uppgift har man sålt av säkerhetszonerna omkring skjutfältet. Kommunen har dock gått in och köpt lägerområdet med matsal och förläggningar för upp till 400 personer för en ev. återetablering av ett regemente i Östersund.

Östersunds Garnision

Som jag ser det kommer varken dom personella eller ekonomiska resurserna medge att man inom närtid grupperar ett utbildningsregemente eller bataljon där, däremot är det viktigt att man skapar en (spök)garnision där med chef och en mindre stab som kan vara motpart till kommun och länsstyrelse och driva dom projekt som behövs för en återetablering.

Det som behövs är en regelbunden lokal utbildning av värnpliktiga i mindre skala och ekonomi för att kunna anställa fler lokalrekryterade Officerare och Soldater. Det ger tid att bygga ut ett nytt kasernområde som har Dagsådalen som närövningsfält och söka miljötillstånd för Grytans skjutfält.

Jag ser stora fördelar med Östersund, dels har man möjligheten att bygga ändamålsenliga moderna förläggningar och utbildningsanläggningar. Dels är staden stor nog för att kunna erbjuda soldaterna ett bredare nöjesliv och på vintern har man Åre i närheten och ett militärstrategiskt tomrum täpps till. Jag har tidigare bloggat om vad man bör tänka på vid uppsättning av nya förband och hur man kan hålla ner kostnaden vid nyetablering.

Bilden nedan visar tomrummet i mellersta Sverige

Östersunds Garnision 2

Kamratföreningen Norrlandsartillerister om Grytans Skjutfält

Debatt: Bygg ett regemente på Grytans skjutfält

Behovet av ett mekaniserat förband kring Sveriges geografiska mitt

Kristinehamns Garnison

Gör en reblog efter dom senaste uppgifterna

Beredskapsbloggen

1943 bildades A9 Bergslagens Artilleriregemente och fick sitt kasernområde i Kristinehamn. 1992 togs beslut att även flytta I2, Värmlands regemente dit. Det ledde till ett antal nyinvesteringar, två nya kaserner, ny matsal och man utökade närövningsfältet, renoverade och nyanlade skjutbanor samt nya garage, verkstäder och stolplador. Man kunde därmed utbilda upp till 1200 soldater per år. På området fanns även Artilleriets Officershögskola samt ARTSS, Artilleriets Skjutskola

30 Mars 2005 kom den slutgiltiga konsekvensen av försvarsbeslutet 2004 att slå igenom  på Kristinehamns Garnison då 426 anställda varslades när A9 flyttades till Boden. Efter nedläggningen tog kommunen år 2007 fram en ambitiös utvecklingsplan, det gamla regementsområdet skulle bli en ny stadsdel! en ny ägare tog över området 2016 och 2018 togs en ny detaljplan för området fram. Gissningsvis var inte behovet av en ny stadsdel så stort.

Kristinehamns Garnision

I januari 2019 tillkännages det vid en gemensam presskonferens i Kristinehamn att Kristinehamn, Karlskoga och…

Visa originalinlägg 835 fler ord

TLF 3000 (Tanklöschfahrzeug 3000L)

Den sista brandbilen som jag tar upp är TLF 3000 (Tank-Släckbil 3000l) och här ser man skillnaden mot Sverige där en normal släckbil har 3000 liter vatten men i Tyskland betraktas det som en tankbil med skogsbrandsbekämpning som en av huvuduppgifterna.

Många brandstationer på mindre orter har idag förstastyrkor på 1+1 eller 1+2 och för brandvärn och frivilligkårer där bilarna ur BAS serien är för stora eller för dyra skulle TLF 3000 kanske vara ett koncept. Jag ser fördelarna genom ett kompakt bygge där fordonet har vatten och utrustning för att kunna sättas in som självständig enhet eller i kombination med FIP eller lätt släckbil. Lite som 60-70 tals konceptet med rökdykarpiket och tankbil

I DIN normen anges 4-hjulsdrift som standard och många beställer med en tank på upp till 4000l vatten och frågan är hur man skulle konfigurera en Svensk variant? Ett mindre chassie eller 16 tons, med eller utan 4WD. Det finns även en storebror TLF 4000 som kan beställas med upp till 5-6000 liters tank, men där försvinner fördelarna med ett kompakt fordon

DIN normen anger T.ex:
Maxvikt 14 ton
Aktermonterad Pump 10/2000 L/min
Vattentank min 3000L
Fyrhjulsdrift
3 mans besättning
Längd max: 7,5m
Höjd max: 3.3m
Bredd max: 2,5m

Vad kostar då en sådan bil? Som alltid beror det på utrustningsnivå, chassi osv, men det finns några tillverkare som har vägledande priser och för en påbyggnad på en MAN TGM 13 4×4 får man räkna med ungefär 2.25 miljon SEK, klart kommer någon att hänvisa till BAS1 från WISS (Rubergs) som ligger i samma prisklass men jag skulle gissa att med samma prissättning skulle vi hamna på runt 1,9 Miljoner sek för en färdig släckbil från WISS

Här ser ni bilder på en TLF 3000 på en Scania, Fordonet avviker lite från normen men är ett intressant bygge

Scania P380 B 4×4 HZ  Axelavstånd: 3950 mm
Maxvikt: 18 000 kg   BxHxL: 2,50 x 3,30 x 7,60 m

Aktermonterad Pump: 10-3000
Skummixer
Vatten 3500L
Skum 200L

Här ser ni lite mer bilder på utrustningen och lagringslösningarna

Här har ni ett exempel på storebror TLF 4000

TLF4000 Ziegler

GW-L2 (Gerätewagen – Logistik 2)

En fordonstyp som är ytterst ovanlig i Sverige är logistikfordon, oftast är dom specialiserade för en uppgift eller bygger på containers. ”Materialfordon Logistik typ 2” är ett standardfordon (DIN Standard i Tyskland). Anskaffningskostnaden är relativt hög och frågan är hur det passar i våra slimmade organisationer?

Normen anger T.ex:
Maxvikt 16 ton
Bakgavelyft (1500Kg)
Plats för minst 6 rullcontainer/Skåp/Pall
2 Mtrlskåp
Avbröstbar Pump 10/1000 L/min
Elverk
6 mans besättning
Längd max: 8,3m
Höjd max: 3,3m
Bredd max: 2,5m

Ur ett perspektiv med förstärkningsvärn och civilförsvar är dock GW-L2 intressant. Skillnaden mellan en vanlig distributionsbil med bakgavellift är att GW-L2 är betydligt mångsidigare eftersom den som standard medför en avbröstbar motorspruta, elverk och har dubbelhytt. Till bilen ingår enligt DIN standard normalt en sats med ytterligare en motorspruta och 2000m grovslang lastad i rullvagnar. Det finns flera varianter, med skåp, kapell och någon leverantör även med en mindre vattentank.

Sen är det är det upp till respektive Räddningstjänst att skaffa rullcointainers eller pall för t.ex.

  • Skum
  • Skogsbrand
  • Restvärdesräddning
  • Storskadeplats
  • Ledningsplats
  • Uppehållsplats (Tält+Kaffe)
  • Rökdykardepå

En del räddningstjänster har lastväxlare med t.ex. skogsbrandutrustning men det är dels rätt stor lastyta och flaken tar även stor plats. Det här konceptet är betydligt allsidigare. Tar man Zieglers koncept med inbyggt slangfack med 700 Grovslang Innebär det att man snabbt kan bygga upp vattenförsörjning oavsett vad för last man har i övrigt, bemannas bilen dessutom av ett Förstärkningsvärn kan man i många scenarios förstärka skadeplatser logistiskt och personellt utan att belasta den vanliga utryckningsorganisationen och faktiskt specialisera personalen på vissa uppgifter inom krigsräddningstjänst. Dom här uppgifterna gör att det räcker med 30 minuters anspänningstid för ett förstärkningsvärn vilket förenklar rekrytering avsevärt.

GW-L Ziegler 4

Förutsättning är dock att Staten skjuter till pengar! Vi behöver bygga upp en civilförsvarsorganisation och en möjlighet är att MSB svarar för fordon och viss basutbildning för personalen. Den lokala räddningstjänsten rekryterar personalen och svarar för underhåll av materielen och personalen blir då civilförsvarspliktiga.

På det sättet finns personal för civilförsvaret vid en beredskapshöjning och ett fordon och utrustning på pall för dom uppgifterna, i normalfallet ha den lokala räddningstjänsten tillgång till ett fordon, extra personal och egna pallsatser med material