IMG_0400

Säve Flygplats (fd F 9) del 3

Det har varit flera turer om Säve Flygplats, fd F 9 Göta Flygflottilj eller Göteborg City Airport. Jag skrev om det i Januari 2015 och Juni 2015  Det senaste är att ett avtal nu är klart om försäljning till Sernecke group för 175 Miljoner kronor.

Området kring Säve flygplats kanske kan få en motorbana, äventyrsbad mm. Man vill skapa ett upplevelsecentrum och knyta ihop det med evenmangsverksamhet som redan finns i området, så som galoppbanan, speedway och Aeroseum.

Den så kallade 112-verksamheten -polis, ambulans och sjöräddning med helikopter – ska vara kvar på Säve under en 15 års-period från att avtalet skrivs under och marken ska också kunna användas av mindre flyg under en period på minst fem år.

Trafikverket hade synpunkter på att den nya innehavaren bara behövde garantera en banlängd på 1000 meter, Swedavia slår ifrån sig alla anklagelser om att det handlar om att förhindra ny konkurrens i framtiden.

 

 

Fortsatt bråk om Säve flygplats – Feb 2016

Detta ska hända med Säve flygplats Maj 2016

Värnpjäs m74

Kustartilleri eller Hamnförsvar?

Uppdaterad 2/7 2016

Det finns en del som önskar Kustartilleriet tillbaka men det är dött och begravet och kommer aldrig igen i sin gamla form. I en alternativ historieskrivning kunde man ha utvecklat dom moderna tunga batterierna genom att ha ersatt en eller flera pjäser med VLS, för t.ex. Sea Sparrow och Harpoon, men en sådan utveckling hade troligen motarbetats av delar av Marinens officerskår. Inte heller det fasta minvapnet kommer åter då systemet var lätt att sabotera och dyrt att underhålla.

Hamnförsvar bestod av olika typer av pjäser i värn eller torn från 37mm PvKan till 75mm torn från Strv74, som ingick i lokalförsvarsförband (värnförband). Dessa enheter saknade eldledning och mörkerförmågan kom från lyspistol eller närlys. Dom fyllde sin uppgift att vara sista linjens försvar och bemannades av äldre reservister.

I sociala media främst har man lyft frågan om försvar av tex hamnen i Slite, där det även saknas sprängkamrar. En del tycker att ett kustrobotbatteri på Gotland har prioritet men förutsättningarna för ett eldtillstånd är mycket höga, om man jämför med kanon där flera varningsskott kan avges innan verkanseld


Mitt förslag till lösning är att vi sätter upp moderniserade hamnförsvarsförband bemannade av främst Armen och Hemvärnet. Genom att återköpa ett 10tal stridsvagnstorn typ Strv121 och gjuta fast dom vid hamninloppen på enklare bunkrar, får man god effekt och tillräckligt skydd samt kan använda befintlig ammunition.  Det finns ingen anledning att ha skyddsnivå och uthållighet som ett 12/70 batteri, det blir för dyrt.

Förbandet har en uppgift att spärra en hamn med minor, mineringen skyddas av kanoner och ska vi i dagens ekonomiska läge kunna blockera hamnarna, så måste vi hålla kostnaderna nere och få så stor taktisk utväxling på investeringen som möjligt, genom att en motståndare måste undanröja hotet. Sätter han in förbekämpning och/eller sabotageförband tidigt röjer han sina avsikter, gör han det sent är risken att att inte hinna slå ut enheten och röja minorna i tid.

Fler pjäser, bättre skydd, stridsvagns och artilleriförband är bra, men inte för ett Värnkompani vars huvuduppgift är hamnförsvar. För skydd av skärgårdsområden passar däremot Spärrkompanier bättre.

F 23 Rockan

För att kunna säkert spärra hamnar behöver vi minor och den klassiska rockan F/23 – F/24 fyller den rollen bra, det är en enkel mina som är designad så att den ska glida ut från en kaj om man lägger den med kran från en lastbil. Den avsågs även som strandförsvarsmina och kan läggas från mindre båtar, nåt som HV har övat nyligen

Se även reportaget i tidningen HVnr 5-2015 Sid 39 Det hade jag själv missat men  det är av stor betydelse för våra möjligheter att försvåra fientlig verksamhet i hamnar och viktiga leder och faktumet att vi har dom och övar med dom innebär att motståndaren måste planera in tid och resurser för att kunna minsvepa tilltänkta landstigningshamnar. FM bör snarast öva detta med Hemvärnet på Gotland och avge en avsiktsförklaring om att F/23 ska kunna tillföras och lagras lokalt.

Mina M_24 Rockan

Bild från militarhistoria.ifokus.se

Stridsvagnstornet från Leopard har ett modernt IR sikte som ger bättre förmåga till mörkerstrid än dom gamla tornen och tornets kulspruta ger en möjlighet att själv avvärja infanteriangrepp. För närspaning behöver man en enkel fritidsbåtsradar som kan ge förvarning och en lägesbild. Den enda ”avancerade” utrusningen man skulle kunna förse förbandet med är en flyttbar hydrofon (sonarsystem 618) för att försvåra UV verksamhet av tex Röjdykare, den kräver dock specialutbildad personal om den ska kunna nyttjas full ut.

Man skulle kunna placera tornet öppet som på bilden men i för att öka skyddet mot multipelvapen och till del styrda vapen bör man bygga tre enkla betongväggar och tak som kasematt, ungefär som i det Schweiziska exemplet längre ner. Stora delar av bunkern och utrustningen som elverk, luftreningsanläggning finns i antingen FMs förråd eller köps på öppna marknaden, vilket gör att kostnaderna blir relativt låga. Vi har dessutom erfarenhet och färdiga ritningar på mycket som tex Sk10 Kupol Det är även möjligt att det finns äldre värn som kan nyttjas som stomme

Centuriontorn

Foto: Bunkermuseum Wurzenpass

Ett förband skulle kunna se ut som följer

  • Stabs och trosspluton
    • Stabs och Sambandsgrupp
    • Spaningsgrp RR/UV
    • Trossgrupp
    • Närskyddsgrupp
  • Pjäspluton
    • Pjäsgrupp1
    • Pjäsgrupp2
    • Närskyddsgrupp
  • Närskyddspluton

Förbandet bemannas med Hemvärnspersonal för kuppförsvar och vid mobilisering av äldre krigsplacerad personal, tex Stridsvagnssoldater för tornen, Amfibie för Spaningsgrupp osv, för att minimera omskolningstiden. Repetitionsutbildning skulle kunna delvis ske i Försvarsutbildarnas regi.

detta forum finns det bilder på hur man nyttjat Centuriontorn för fast försvar, en längre bildserie hittar ni här från ombyggnaden av “Sperrstelle Stadel” där man ersatte äldre artilleri med två Centuriontorn. Där ser ni även från bild 79 och framåt utbildningshjälpmedlen

  1. På en enklare bunker sätter man tornet som får skyddsväggar och tak samt att tornet har tilläggspansar, i en Svensk variant skulle en enklare kasematt som ökar skyddet mot multipelvapen räcka.

Strvtorn Bunker

2. Strömförsörjning via ett enklare elverk och Jeepdunkar för drivmedlet

Värnpjäs5

Värnpjäs6

3. Enkel luftrening för NBC skydd

Värnpjäs7

4. I den Schweiziska varianten läggar man pjäsställningen i bergssidan och planterar rikligt för att maskera

Värnpjäs2

Värnpjäs11

 

Brott o Straff 2

För mig är det viktigare att se till att vi minskar risken för återfall efter avtjänande av brott, eller är det någon läsare som bara tycker att det är viktigt med ett långt straff och sen bryr ni er inte om det begås nya brott med brottsoffer senare?

Fängelser är inga bra miljöer om vi vill skapa medborgare som inte ska återfalla i brott, men det är vad vi har och jag har inget annat förslag på hur vi hanterar brottslingar. Däremot är det viktigt med morot och piska och en av morötterna bör vara möjlighet till 2/3dels frigivning för den skötsamme

Men vi behöver andra medel när det gäller återfalls/serieförbrytare, I Tyskland har man internering där man kan hålla folk inspärrade ytterligare 10år. Tyvärr blir det mest förvaring och i flera fall kan man ifrågasätta grunderna för besluten.

Jag skulle vilja se en möjlighet för domstolarna att i fall med seriebrottslighet att som ett tillägg till straffmätningen döma att man efter avtjänat straff måste underkasta sig vissa kontrollåtgärder eller vård upp till 5år efter frigivning för normala brott eller upp till 10år eller längre vid sexualbrott/personlighetsstörningar som inte är så allvarliga så att man landar i den slutna Psykiatrin

Beroende på vad för typ av brott behöver man anpassa åtgärderna och kombinera dom med den vanliga hjälpen med arbete, boende mm

  • Kommunarrest
  • Elektronisk Fotboja
  • Elektronisk Övervakning
  • Drogtest
  • Övervakning
  • Anmälningsplikt
  • Vård inom Psykiatrin
  • Särskilt boende
  • Kontrollerat medicinintag
  • Umgängesförbud

Jag ger några grova exempel:

För normala brott där tex brottsligheten hänger ihop med ett drogmissbruk så kan man tvingas att upp till 5 år efter frigivning göra drogtest annars blir det inlåsning, eller om det hänger samman med  relationsbrott, kommunarrest i en annan kommun

Någon som misshandlar pga av okontrollerbar ilska men med medicinering kan leva ett normalt liv måste underkasta sig kontroll att han ta sina mediciner, göra regelbundna besök hos läkare och göra drogtest i upp till 10 år efter frigivning

Pedofiler som inte kan kontrollera sin drift måste acceptera t.ex. elektronisk övervakning och särskilt boende livet ut.

Man behöver även satsa mer resurser på Psykvården då många av dom du ser på gatan kanske aldrig hade landat där om dom fått bättre stöd i öppenvården. Vi ska inte heller glömma att om Mattias Flink inte hade avvisats när han sökte hjälp på psyket hade kanske sju personer levt idag.

Brott kostar pengar och genererar lidande och långa fängelsestraff kostar pengar och minskar inte återfallen det vet vi. Därför måste samhället ha medel som minskar risken för återfall i brott och hjälper den samarbetsvillige

För seriebrott i form av tex stöldturnéer där motivet är ett rent vinstsyfte måste lagen ändras så att Domstolen kan göra en samlad bedömning och utdöma strängare straff kombinerat med särskilda villkor vid utvisning, tex längre straff vid återvändande

Brott o Straff 1

Det är kräver egentligen en mycket längre text, men tid är en bristvara.

Det finns ett antal rättsfall nu där frisläppta begått nya brott, eller andra brott där man tycker straffen är för låga och det är lätt att skrika på längre och hårdare straff eller obligatoriska 100års straff, eller att ”hade han inte släppts ut i förtid så hade han inte mördat X” När men två år senare när hela straffet är avtjänat hade han kanske mördat Y? Eller gäller livstidsstraff vid andra misshandeln?

Och snälla, bygg inte ert resonemang på vad ni läser i Aftonvrålet, dom vill bara sälja lösnummer.

Jag skulle kunna lista 100 fall där någon dödas och be er göra fyra straffbedömningar med olika gärningsmän där ni måste motivera ert beslut och sedan kunna förklara varför Fall 1 med Gärningsman 3 har ett kortare straff än Fall 8 Gärningsman 1 osv så inser ni kanske problematiken vi har i domstolarna

Ex, gräl på krogen, GM knuffar offret som faller så olyckligt så han dör.

GM1 Anabol kroppsbyggare där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM2 Vek Doktorand där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM3 Vek Doktorand som tidigare misshandlat offret flera gånger men där offret verbalt angriper GM under längre tid innan knuff

GM1 Ordningsvakt på krog i tjänsten där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

Så då kan ni välja; Vållande till annans död, Dråp, Mord, Nödvärn eller annat lagrum samt frikännande, böter, villkorligt eller fängelse samt tid för ett ev straff

När ni är klara med dessa så får ni 99 fall till

Ps, Om det inte finns någon morot i form av villkorlig frigivning, hur ska ni då motivera någon att delta i någon form av verksamhet som syftar till att minska risken för återfall?

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-sluta-dalta-med-m%C3%A4n-som-sl%C3%A5r-1.2519067

Nolltolerans

Gatuscen från NY
Bild från stapledesign.com

Nolltolerans är ett politiskt modeord som poppar upp i debatten om lag o rätt med jämna mellanrum, i Sverige har det av politiker och press tolkats som att polisen ska agera mot alla brott, som att gå mot röd gubbe och på det sättet minska brottsligheten totalt sett.

Antingen är det av dumhet eller lathet som man inte sätter sig in i begreppet eller så har man en negativ politisk agenda när man gör det.

Nolltolerans är sprunget ur en teori som heter ”Broken Windows” och är oftast förknippat med New York polisen där man fick ned brottsligheten genom en serie av åtgärder.

Rent praktisk innebär det att man säger att en person som begår småbrott som att pissa i en port, köra bil med trasig belysning har en liten respekt för lagen, och därmed är även chansen större att han begår grövre brott. Detta kombinerat med ”stop and search” ”stop and frisk” som styr hur polisen får kontrollera medborgarna, gav i ett New York-sammanhang effekt.

Dvs.i et NY perspektiv, man ser en bil som gör ett mindre trafikbrott, Överträdelsen ger polisen rätt att stoppa och kontrollera bil och förare, förarens uppträdande vid utfrågning ger en misstanke om att han kanske är beväpnad, man genomsöker föraren, vapen och narkotika påträffas, föraren grips och kan inte begå grövre brott.

Det här var inte den enda åtgärden utan även CompStat där man analyserade brottsstatistik för att kunna sätta in både riktade och preventiva åtgärder mot brottslighet i kombination med krav på polisledningen där chefer som inte fick bukt med brottsligheten fick sparken spelade en stor roll. Om jag minns rätt så gjorde även staden en serie andra åtgärder samtidigt som att tvätta bort klotter mm.

Extremt kort sammanfattat om Nolltolerans och om orsakssammanhang och effekten finns det en livlig debatt med olika åsikter:-)

Som enda verktyg för att få ner allmänbrottsligheten i Sverige är det inte ett undermedel om det inte kombineras med andra metoder. Det enda området där jag ser att man kan omsätta det är inom området asylsökare. Genom att följa upp och beivra snatterier, ofredanden och liknade brott som Åklagarna regelmässigt lägger ner, sänder man dels en signal till befolkning och asylsökare, men framförallt kan man sålla agnarna från vetet genom att identifiera personer som begår upprepade brott och skicka dom till slutna asylförvar.

Nu kommer väl ett antal personer att brunsmeta mig, men vinnarna på en sådan policy är dom hederliga asylsökare som har flytt och vill bygga en ny framtid för sig och sina barn här i Sverige. Eftersom att befolkningen i övrigt kommer ha en större acceptans om dom upplever att asylanter måste rätta sig efter samma lagar som gäller den övriga befolkningen och att de som är oförmögna att följa lagar och regler förhindras att begå brott genom att få en begränsad rörlighet, och i asylprocessen kontrolleras hårdare, kommer alla ärliga människor att vinna på det.

https://www.newscientist.com/article/dn16096-graffiti-and-litter-lead-to-more-street-crime/

Tillägg 7/04

http://www.svd.se/darfor-klarar-vi-inte-att-lara-av-new-york

 

 

Försvarets personalpolitik

Knutna nävens politik

Min upplevelse var att inom Försvarsmakten härskade i många fall en syn på personalen som hörde till 30talet, förmodligen påverkad av den kommandokultur som finns i yrket, och att många chefer inte har haft kontakt med det civila arbetslivet sen ungdomen. Det är en negativ faktor då utvecklingen i den privata sektorn har gått otroligt fort dom senaste 20 åren i alla aspekter.

Jag läste  Berndt Grundeviks inlägg i kkrva

“Tillgången på officerare är en annan mycket viktig personalförsörjningsfråga. Denna behöver tas på största allvar. Exempelvis behövs från de tre försvarsgrenarna närmare 200 kadetter/officers aspiranter (redovisar inte specialistofficers rekryteringen i detta exempel) in varje år. Av dessa lyckas FM rekrytera 110-115 st. Efter 3 års officers utbildning anställs  95-100 av dessa. Efter ytterligare 3 års tjänst i FM så har ett 30-tal slutat och kvar är  65-70 unga officerare. Detta innebär att i varje kull så saknas det efter 3 år 120-130 officerare. Med enkel matematik så innebär detta att under en 10 års period så uppstår ett stort underskott av officerare om FM inte lyckas vända den här trenden. Det pågår förvisso ett arbete för att hantera problemet men det behövs fler och kraftfulla åtgärder så att vi kan behålla denna kategori medarbetare.”

Detta är värre än problemen att få soldater att stanna eller att vi saknar vapensystem. Inom min bransch kan vi köpa/hyra de kompetenser vi behöver och när vi inte lyckas rekrytera, vi kan även lägga jobb i utlandet. Det är något som inte Försvarsmakten kan då det är dom själva som utbildar sin personal, det finns några få undantag inom bla teknikområdet. Då FM är statligt/offentligt sätts även lagen om tillgång och efterfrågan ur spel, då förbanden inte kan konkurrera med varandra med löner och förmåner som skulle leda till ett ökat intresse för yrkesbanan.

Förutom den negativa aura som har präglat Försvarsmakten dom senaste åren med ständiga nedläggningar och pengabrist så har myndighetens behandling av sin personal varit lysande exempel på negativ publicitet. Jag lyfter bara fram fallet med Chefsingenjören och det finns fler exempel än det som påverkar bilden negativt.

Vad finns det för options?

Höja lönerna med 30% generellt?
Ja skulle definitivt förbättra rekryteringen och viljan att stanna kvar som Officer även om dom övriga negativa faktorerna kvarstår, “en fet plånbok lindrar smärtan i röven” Men med statens ekonomi så kan vi glömma det då det även står Poliser och andra i kö och skramlar med bössan.

Öka anslagen så det finns pengar till ammunition, övningar och matriel skulle förmodligen minska avgångarna en del då dom som har sökt anställning borde vara medvetna om dom negativa faktorerna, jag kan bara hoppas att man gör en uppföljning på orsakerna till avgångarna och redovisar dom offentligt, istället för att begrava resultaten som man gör ibland när dom inte passar kartan. Det finns även faktorer som krav från familjen, pendlingsmöjligheter, bostadsmarknad där FM har svårt att påverka.

Jag hoppas dock att man försöker fånga upp förtidsavgångarna och erbjuda Reservofficersanställningar eller få dom som går till civila studier att sommarjobba på sitt gamla förband så att kompetensen inte går helt förlorad.

Det finns flera möjligheter att bryta den negativa trenden och paradoxalt är ju attraktivare vi gör Officerarna på den civila arbetsmarknaden ju fler kommer att söka utbildningen och färre kommer att sluta i förtid “alla vill vara med i det vinnande laget”

En alternativ möjlighet är att samhällsekonomin och arbetsmarknaden kommer att göra att man ånyo kan ha reklam typ: “Statens kaka är liten men säker”

 

 

 

 

våldstrappan

Handfängsel

Vi kan på flera håll läsa hur tjänstemän hos Polisen tolkar lagar och regler på sitt eget sätt och även försöker opinionsbilda för deras egna åsikter när det gäller vapenlicenser, men det är ingenting nytt.

För ca 25år sedan fanns det Polistjänstemän som hade den åsikten att handfängsel i händerna på Ordningsvakter var ett djävulens verktyg, det ledde till att Ordningsvakter som fick förordnanden inte fick inskrivet i förordnandet att dom fick bära handfängsel. Det ledde till situationen att på ett objekt kunde den ena Ordningsvakten ha handfängsel och den andra inte, enda skillnaden mellan dom var när förordnandet ställts ut!

Vad spelar det för roll undrar ni säkert? Jo en del kommer kanske ihåg en serie av dödsfall där flera gripna/omhändertagna dog då vakterna låg ovanpå för att hindra dom från att fly/slåss, i flera fall är jag övertygad om att hade man haft handfängsel hade flera av dödsfallen inte inträffat.

Media ägnade sig i att göra artiklar på temat ”Väktarvåldet” istället för att granska dom bakomliggande orsakerna, som enligt mig pekade på tjänstemän vid Rikspolisstyrelsen. Ett par år senare började man i tysthet skriva in handfängsel i förordnandena igen.

På bilden ovan ser ni våldstrappan som man använde i utbildningen från minst 70talet till 2006 (mej veterligen). Det intressanta är att man ansåg från RPS håll att slå någon medgörlig med batongen var ett mindre våld än att belägga personen med handfängsel. Jag är övertygad om att en frågerunda bland vanligt folk skulle ge resultatet att handfängsel är ett betydligt mindre våld än batongslag, följdfrågan är då varför dröjde Polisen med att tillåta väktare att bära handfängsel som komplement till batongen fram till för några år sedan?

Sydsverige

Landsbygden ska (över)leva. Del 2

Vi behöver en kommunreform, men lösningen är kanske inte att slå ihop småkommuner till större kommuner utan att kanske göra landstingen mindre, och lyfta över mer ansvar till dom från kommunerna. Eftersom jag tror att det är förödande för den lokala demokratin när avstånden mellan politiker och invånarna blir för stort skulle man på detta sätt kunna behålla den lokala kommunala demokratin och ändå centralisera beslutsfattandet inom viktiga områden. I Tyskland och många andra länder har även små byar en vald Borgmästare som kan ta vissa politiska och ekonomiska beslut. Det skiljer beroende på hur stor orten är och i vilket land det är, men finessen är att även i orter med ett par hundra invånare finns det en politiskt vald ansvarig som medborgarna kan ta upp lokala frågor med.

Landstingen har idag ansvar bl.a. för Hälso och Sjukvård och länstrafiken men skulle kunna överta det primära ansvaret för:

  • Polis (genom Polisnämnd/Regionråd)
  • Räddningstjänst och Civilförsvar
  • Ambulans
  • Sjukvård
  • Skola
  • Offentliga kommunikationer
  • Viss offentlig service

Flera av punkterna skulle falla under det som benämns kommunala samverkansområden idag

Tittar man på bilden över Skåne och Blekinge så skulle det kunna ge en bild på hur det skulle kunna se ut, Skåne som bestod av Malmöhus och Kristianstads län slogs ihop 1996. Enligt mitt förslag skulle länet då kunna delas i fyra delar där man skulle få effekten av en kommunsammanslagning men ändå behålla delar av det lokalkommunala självbestämmandet. Det är bara att välja en annan del av landet och börja fundera på kommunstorlekar och skatteunderlag

Det finns redan olika typer av kommunal samverkan inom Räddningstjänst, IT, Turism och lokaltrafik och det vore inte onaturligt att bygga vidare på detta.

Det innebär förvisso att man avlövar kommunerna på en del självbestämmande men man förhindrar även revirpinkeri och gör det lättare att genomföra reformer. Men en sådan ändring måste även kombineras med lagstöd och statliga bidrag annars kommer så småningom allt att koncentreras till huvudorterna. Kunde man även införa delade valdagar för riksdagsval och kommunalval skulle även dom lokala frågorna få större genomslagskraft och stärka direktdemokratin

Mitt förslag förutsätter att man lagstiftar om tex vilka orter som ska ha polisstation, vårdcentral, skola genom att ange tex invånarantal eller avstånd till viss service. det finns redan idag många lagar som styr kommunerna som krav på Räddningschef.

Tyvärr kommer det att bli som när järnvägarna drogs fram en gång i tiden, byn som fick järnvägsstationen växte och blev en stad men köpingen 4 mil bort förtvinade men det är bättre än en okontrollerad avveckling och småkommuner som i princip går i konkurs.

 

 

Glesbygd

Landsbygden ska (över)leva. Del 1

Jag är inte så mycket för olika kampanjer som går ut på att använda statens eller Eus pengar till kampanjer eller att hålla företag i glesbygden under armarna med subventioner.

Däremot så ser jag det som Samhällets (ja inte ”Statens”) uppgift att se till att det finns tillgång till basservice i hela landet. Det innebär inte att jag anser att innevånarna i t.ex. Sorsele kommun ska ha ett eget Sjukhus men dom ska ha tillgång till:

  • Polis
  • Räddningstjänst
  • Ambulans
  • Sjukvård
  • Skola
  • Offentliga kommunikationer
  • Offentlig service
  • Telekomtjänster

Inom ett rimligt avstånd/tid, hur stort det avståndet är kan man diskutera. Men du som läser detta, tänk dig följande scenario:

Det brinner i ditt hus/lägenhet du har tagit dig ut med ditt barn som nu ligger på marken med läppar som blir blåare och en allt sämre andning, hur lång tid är du villig att vänta på ambulansen?

  1. 10 minuter
  2. 30 minuter
  3. En timme

Om du bor i Åsele eller dom andra inlandskommunerna så kan du ha väntetid på mellan 30min och en timme eller mer beroende på om den närmsta ambulansen är på uppdrag. Även i större städer som Kiruna kan väntan på Polis vara upp till 2 timmar.

Man kan ha många åsikter om frågan men jag ser det som ett problem med flera facetter, vi behöver en levande landsbygd ur Miljösynpunkt, Säkerhetspolitisk synpunkt och Ekonomiskt sett. Vi har på lång sikt inte råd att alla flyttar till storstadsregionerna eller hamnar i utanförskap.

Idag när internet, distansarbete, webb shoppar och förenklade tullregler gör att det är lättare än någonsin att flytta ut på landet och kunna försörja sig på sitt arbete gör avsaknaden av samhällsservice att många troligen drar sig för att göra det steget. Jag har pratat med ett par som efter att dom fått barn stängde sitt företag och flyttade ”Till Stan” då ambulansen drogs in i byn. För äldre är väl frågan mer tillgång till vård och samhällsservice när man blir äldre och går i pension.

Nu är man uppfinningsrik och har på många ställen FIP, Första Insats Person, och IVPA, I väntan På Ambulans för att mildra effekterna av resursbristen inom räddningstjänsten och sjukvården.

För Polisens del är det en utopi att kunna återfå den polistätheten vi hade på 60-70tal på landsbygden och redan idag har man rekryteringsproblem till dom mindre orterna i inlandet och jag tror knappast att man råder bot på det problemet genom att göra polisutbildningen treårig. Från Polisen sida finns det ingen vilja att titta på alternativa lösningar och polisfackets främsta mål är att maximera lönerna hos sina medlemmar precis som ett fackförbund ska, något man ska ha i minnet när Lena Nitz uttalar sig och var för avskaffandet av t.ex. Beredskapspolisen.

Det finns olika alternativ att lösa tillgången till poliser, man kan upprätta kommunal polis i storstäderna och därmed frigöra resurser för landsbygden, man kan införa Deltidspoliser, man kan ha Polisiära beredskapsenheter som stationeras utanför storstadsregionerna mm

Det bör även finnas militära förband på fler platser i landet för att säkerställa en bred rekrytering från hela landet och rekrytering till Hemvärn mm. Då menar jag inte fulla regementen utan mindre utbildningsplattformar för en till två kompanier. Det är inte rimligt att t.ex. området Gävle – Falun – Östersund – Umeå saknar utbildningsförband ur rekryteringssynpunkt och för stöd till samhället.

Räddningstjänsten kan förbättra täckningen genom att nedläggningshotade brandkårer i småorter blir civilförsvarsenheter som delfinansieras av MSB i utbyte mot att man kan sätta in dom på andra platser i vid kris och katastrofer. Problem i många delar av landsbygden är att det finns ett vikande rekryteringsunderlag då man/kvinna ska vara fysiskt lämplig och bo inom 5min från brandstation (deltidskår) när fler och fler måste pendla till arbetet och bara kan rycka ut på kvällar eller helger. Vilket gör det viktigt att det finns arbetsplatser/möjligheter lokalt som lärare/sjuksköterska/kommunanställd m.fl. En möjlighet är att även att staten delsubventionerar lönen för vissa tjänster som ger samhällsservice, eller lagstiftar om tillgång till t.ex. skattekontor eller stöd för Apotek. Man har förvisso klubbat igenom ett butiksstöd på upp till 300 000kr till lanthandlare men jag är inte säker på att det är rätt väg att gå med allmänna stöd utan hade gärna sett någon form av krav på koppling till andra samhällstjänster.

Rekrytering Hemvärnet

Min bedömning är att utan omsvängningen med Georgien och Krim så hade FM låtit Hemvärnet långsamt dö sotdöden och man hade koncentrerat resurserna till GSS/T, dom tidvis tjänstgörande. Det är inget som skulle ske över en natt utan man hade minskat och slagit ihop enheter där man inte kunnat ersättningsrekrytera i full omfattning. När sen man la ner värnplikten 2009 så skapade man en grundläggande soldatutbildning – hemvärn (GSU-Hv) för att förbättra rekryteringen.

Jag har inte tillgång till någon statistik över rekrytering och avgångar i Hemvärnet, inte heller underlag på bostadsorter och genomgången militär utbildning så jag bygger mitt resonemang på magkänsla och erfarenhet

Antalet Hemvärnsmän är 22 000 varav 17 000 på sikt ska ingå i de mer kvalificerade och rörligare hemvärnsinsatskompanierna, vilket ökar kraven på utbildning och nerlagd tid. Gör vi ett enkelt räkneexempel med en genomsnittlig omsättningstid på 10år så är behovet 2200 nya Hemvärnsmän per år. Om vi sedan vet att tex år 2012 slutförde 1719st soldater sin GMU och då ca 35% inte fortsätter inom FM (alla befattningar) så inser man att Hemvärnet lever på lånad tid även om ca 600 utbildades för direktanställning inom HV.

En faktor till är att Hemvärnet är lokalt rekryterad, d.v.s. det förutsätter att man bor i upptagningsområdet. Utan tillgång på statistik vill jag påstå att Hemvärnsenheter som ligger i närheten (10-15 mil) av Militära utbildningsförband har lättare att rekrytera än dom som ligger långt bort. Jag tror knappast att HV Bat på Gotland hade överlevt många år till även om man med lokala utbildningar med 20 platser försökt bredda underlaget. Gotland kommer förmodligen att räddas av att det sätts upp ett skyttekompani på ön som nog gör att fler Gutar kommer att söka militär grundutbildning.

Min bedömning är att Försvaret behöver öka antalet utbildningsplatser för att säkerställa rekryteringsunderlaget och kunna genomföra en organisatorisk tillväxt i framtiden och de delar av landet som saknar Garnisoner måste få sådana uppsatta, det i kombination med selektiv värnplikt (vid behov) kan säkerställa Hemvärnets överlevnad i framtiden.

Kartan avser Arméförband, stor ring 200km liten 100km(ungefär)

GarnisionsKarta Armen

http://tidningenhemvarnet.se/wp-content/uploads/2013/06/hv2010-6.pdf

Sou 200963

FOI Slutrapport Systemet för rekrytering