Kristinehamns Garnison

1943 bildades A9 Bergslagens Artilleriregemente och fick sitt kasernområde i Kristinehamn. 1992 togs beslut att även flytta I2, Värmlands regemente till Kristinehamn. Det ledde till ett antal nyinvesteringar, 2 nya kaserner, ny matsal och man utökade närövningsfältet, renoverade och nyanlade skjutbanor samt nya garage, verkstäder och stolplador. Man kunde därmed utbilda upp till 1200 soldater per år. På området fanns även Artilleriets Officershögskola samt ARTSS, Artilleriets Skjutskola

30 Mars 2005 kom den slutgiltiga konsekvensen av försvarsbeslutet 2004 att slå igenom i Kristinehamns Garnison då 426 anställda varslades när A9 flyttades till Boden. Efter nedläggningen tog kommunen fram en ambitiös utvecklingsplan 2007, det gamla regementsområdet skulle bli en ny stadsdel. En ny detaljplan för området togs fram 2018 då en ny ägare tagit över området 2016. Gissningsvis var inte behovet av en ny stadsdel så stort.

Kristinehamns Garnision

I januari 2019 tillkännages det vid en gemensam presskonferens i Kristinehamn att Kristinehamn, Karlskoga och Karlstads kommuner vill att man återetablerar en militär närvaro i Kristinehamn igen. Kommunerna inser väl att någon större etablering av industrier eller stora nya företag i området är ytterst osannolikt, så ett återetablerat Artilleriregemente betyder en mängd arbetsplatser med olika kvalifikationer, och inte minst en positiv inverkan på ungdomsarbetslösheten.

Ett beslut att återta området kommer inte att mötas av jubel från alla håll, bortser vi från Moskvas understödjare och miljötalibaner så är nog inte fastighetsbolaget Merx Fastigheter odelat positiva till omsvängningen då man precis ville börja bygga bostäder, inte heller fastighetsägarna längs med guldkusten (Vålösundsvägen)  kommer att vara positiva till att hamna i en bullerzon som lär påverka fastighetspriserna. Frågan om miljötillståndet och påverkan på möjligheten att bygga nytt eller till är förhoppningsvis redan diskuterad i kommunfullmäktige, det finns annars en risk att man tror att all övningsverksamhet kommer att ske på skjutfälten och att regementsområdet kommer att vara en vacker stillsam park fylld med arbetstillfällen.

Vad är fördelarna med området då? Det är relativt stort och orört och det finns en mängd olika lokaler som gör att man kan ha olika militära verksamheter på området och man har Villingsbergs och Horssjöns skjutfält i närheten

Det finns flera större orter inom 10 mil vilket gör att man har ett bra upptagningsområde för soldater och befäl, Stockholm når man på 2 timmar med tåg, Göteborg på 3 timmar och Oslo på 3,5 timme. I grannorten Karlstad finns en flygplats med både charter och reguljära förbindelser (47Minuter med bil) samt ett universitet, och till Örebro flygplats är det ca 50 minuter. Till P3 och T 2 är det 1,5 timme med bil.

A9 Upptagningsområde

En fördel är även bostadspriserna i området jämfört med storstadsområdena, här kan man få en villa för 1,5 miljon kronor med gångavstånd till jobbet och gissningsvis en bra miljö för barnen. Jag hoppas även att kommunerna inser att i en etableringsfas kommer man att behöva ge anhöriga förtur till arbeten i kommunerna för att vara man ska få en attraktiv arbetsplats. Det finns troligen ett visst rekryteringsunderlag i området med fd Officerare, man har tex en aktiv Officersklubb och det finns en utbildnings grupp från HV,  Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG) med säte i Örebro som kör GU för Hemvärnet på Villingsbergs skjutfält.

Hur skulle ett återtagande kunna gå till?  Det finns redan ett antal lediga lokaler i området och intresset för att etablera sig där har nog redan börjat minska med kommunens besked om att dom vill ha en återetablering där. Det kommer att minska hyresintäkterna och öka lusten att sälja området. Jag skulle sluta avtal med fastighetsbolaget om att hyra tomma lokaler med en köpoption för området som man kan lösa ut senare. Det kommer att ge bolaget ett intresse av att förvalta området tills försvarsmakten tar över helt och ge befintliga hyresgäster en möjlighet att planera sin verksamhet. En av hyresgästerna är Krongården som driver den fd Militärrestaurangen och har vandrarhem i kasernerna, under en etableringsfas skulle det vara en ren fördel att låta verksamhet vara kvar och kunna nyttja det som en personalmatsal.

Enligt utredningen, Försvarsmaktsstruktur 2035 (FMS 35) behövs förutom fler utbildnings plattformar även en utbyggd logistikfunktion. På området finns idag den fd Milotygverkstaden (Verkstadsvägen 5), Intendenturförrådet (Verkstadsvägen 2 ) och en nybyggd affärslokal på (Artillerivägen 3) som alla är utan hyresgäster idag. Det skulle kunna vara ett första steg för en återetablering, där jag antar att behovet av militära tjänster skulle vara mindre till en början.

Förutom dessa byggnader finns ett antal kontorsbyggnader som är tomma, fd Kanslihuset (Garnisonsvägen 3) samt fd Soldathemmet (Garnisonsvägen 1), Fd matsal, ArtSS (Garnisonsvägen 6) och ArtOHS (Garnisonsvägen 5)

Det innebär att det finns goda möjligheter att påbörja rekrytering av anställda och påbörja en återuppbyggnad av garnisonen. Utbildningsgruppen som utbildar Arboga Skvadron  i Villingsberg kan man i takt med  nyrekrytering och utbildning av nya befäl, ge ett utökat utbildningsuppdrag tills man flyttar till Kristinehamn.

Det skulle på sikt göra att Garnisonen skulle ha en

  • Logistikdel
  • Artilleribataljon(er)
  • Utbildningsdel för Skytte/hv

En ny detaljplan kommer att behövas tas fram och en miljöprövning kommer att behövas, det sistnämnda är orsaken varför jag tror att grundutbildning kommer att behöva fortsätta i Villingsberg ett tag till och att en logistikfunktion kommer att vara det första man bör sätta upp.

Det skulle vara intressant om någon kunde gör en undersökning bland fd anställda om det finns ett intresse att börja arbeta i försvaret igen, hel/deltid eller projekt/timanställning.


 

Bilder från 70talet
Kasernnamn
Värmlands Fältjägarkår

A9 krigsförband 1982

Bergslagens Artilleriregemente

Merx Fastigheter Fina flygbilder över området

 

Annonser

FMS 35 (Perspektivstudien 2016-2018)

Försvarsberedningen är överens om att utöka antalet brigader till tre mekaniserade och en infanteribrigad (lätt brigad) och stridsgrupp på Gotland, grunden till det kan man hitta i FMS 35 (Perspektivstudien 2016-2018) Där man talar om ett val mellan försvar med stort djup (dvs vi ska kunna ta upp striden innan FI kommer till vårt territorium men tex kryssningsmissiler) och med litet djup som är mer som invasionsförsvaret.

Texten nedan bygger på FMS 35 som jag kortat ned, komprimerat texten och skrivit om med egna tolkningar samt i en del fall ändrat ord (tex MR-Skyttebataljon till Regional Skyttebataljon) Därför bör texten betraktas som min egen med dom ev. felaktigheter som har uppstått. Avsikten är att försöka ge en lite mer lättläst överblick av FMS 35. Originalet gäller vid oenigheter på sociala media.

Förutsättningen för FMS 35 är in princip en fördubbling av försvarsanslagen från dagens nivå på drygt 47 miljarder till 115 miljarder för att kunna genomföra förslagen. Det krävs även en politisk vilja och en majoritet i riksdagen är för det. En stor fördel är att FMS 35 anger en målbild för år 2035 och en inriktning i närtid mot år 2025 där man redan nu ser lokala beslut

Målbilden för FMS 35 är:

En fördelningsstab och fördelningsbataljoner (tex artilleri, ingenjör och underhåll) ger möjlighet att med tre mekaniserade brigader kunna möta fienden i flera riktningar och att kraftsamlat kunna föra en samordnad, rörlig och aktiv defensiv strid i huvudoperationsriktningen.

För strid i Mälardalsområdet finns en motoriserad brigad, den är lättare och hjulburen då rörlighet förbättras av ett rikt vägnät, och en bättre skydd kan erhållas genom infrastruktur/bebyggelse. En stridsgrupp har skapats för försvaret av Gotland som är en allsidigt sammansatt mekaniserad enhet med luftvärn och indirekt eld, med möjlighet att förstärka med kustrobotförband ur marinen.

Övre Norrland försvaras med stöd av fördröjande fältarbeten och långräckviddig bekämpningsförmåga, Genom en kombination av fler jägarbataljoner, fler artilleribataljoner och raketartilleri med långt räckvidd, ges möjlighet att kunna bekämpa fienden tidigt och på djupet av hans operationsområde. Vid behov kan flera mekaniserade brigader kraftsamlas till övre Norrland. Förhandslagring av materiel och förnödenheter minskar behovet av transportkapacitet i nord-sydlig riktning.

Arméstridskrafternas tillväxt bygger på en utökad utbildningsorganisation och ett utvecklat plikt- och förbandsutbildningssystem, vilket bland annat bidrar till en ökad förmåga att samordnat verka i större formationer. Det ger en kontinuerlig uppfyllnad av lokalförsvarsförband i militärregionerna och hemvärn.

Ny brigader

Till grund för målbilden:

Vid framtagningen av FMS 35 har ett antal operativa slutsatser legat till grund för vilka förband/förmågor som bör tillföras för att möta framtida hot. Försvarsmakten listar ett antal åtgärder som fler utbildningsplattformar och en anpassad grundutbildning för en bättre beredskap. Även lokal förrådshållning och fler fartyg och flygplan tas upp.

En förbättring av underrättelse- och säkerhetstjänsten nås genom ett utökat antal underrättelse- och säkerhetsförband, med moderna övervakningssystem inklusive rörliga och passiva sensorer. Även tillförsel av mark-och luftburna sensorer samt mörkerförmåga till hemvärnet tas upp

Genom införande fler ledningsförband och ett nytt ledningssystem ges möjlighet till att strida med flera system i samverkan, såväl nationellt som tillsammans med allierade

Förmåga att strida i flera riktningar ökas bland annat genom fler brigad- och divisionsförband, införande av Regionala-skyttebataljoner, samt flera plattformar inom marin- och flygstridskrafterna. En större rörlighet ges genom att utöka förmågan till tunga transporter och broläggning. Den ska även förbättras genom att utveckla transportflyg- och helikopterorganisationen. Även skydd genom spridning ska ökas genom en förstärkt basorganisation med bla fler rörliga basförband. En satsning på moderna kvalificerade luftvärnssystem görs och åtgärder för ett bättre utvecklat skydd mot CBRN-hot inklusive taktiska kärnvapen införs.

En ökad uthållighet ges genom en förstärkt bas/depåorganisation med en större förbandsvolym och en regional, förstärkt logistikfunktion

Genom nyanskaffning och nya artilleriförband med t.ex. raketartilleri och en utvecklad förmåga till underrättelseinhämtning och mållägesbestämning ska ge möjligheten till att bekämpa mål på stora avstånd.

Följande prioriteringar anger försvarsmakten för tillväxten mot 2025:

  • Förstärka uthålligheten i FM Org 16 genom åtgärder som ger tidig operativ effekt. Ledning, logistik och personaluppfyllnad prioriteras då dessa efter omfattande neddragningar är underdimensionerade.
  • Påbörja tillväxten i volym vad avser markstrids-, luftvärns-, artilleri-, säkerhets- samt amfibieförband. Därutöver förstärka basförbanden inom marin- och flygstridskrafterna. Vidare vidta åtgärder för att säkerställa omsättning och tillväxt inom marin- och flygstridskrafterna.
  • Påbörja anskaffning och införande av långräckviddig bekämpningsförmåga inklusive sensorer som ger möjlighet att påverka angriparen i hela hans anfallsrörelse.
  • Förstärka förmågan att hantera gråzonsproblematiken. Detta innefattar bland annat en utveckling av underrättelse- och säkerhetstjänsten från operativ till regional nivå.
  • Förstärka förmågan att genomföra aktiviteter inom cyberrymden bland annat för ett bättre skydd för Försvarsmaktens informations- och ledningsstödsystem .
  • Öka samordningen med det civila försvaret och genomför gemensam planering mot totalförsvarets mål.
  • Påbörja anskaffning av modern materiel till Hemvärnet, bland annat fordon, mörkerutrustning, samt nya tekniska system för underrättelseinhämtning.

Under hela perioden ska Försvarsmakten ha tillgängliga förband i beredskap för insatser enligt grundoperationsplanen och för internationella insatser.

 

Bedömt läge 2025

Armén bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av vidareutvecklad arméstab för armétaktisk ledning
  • Organisering av två mekaniserade brigader
  • Organisering av en jägarbataljon
  • Organisering av två luftvärnsbataljoner med medellång räckvidd
  • Organisering av en tungtransportbataljon
  • Organisering av fyra Regionala-skyttebataljoner
  • Organisering av fem regionala staber
  • Organisering av två regionala säkerhetsbataljoner
  • Utökad utbildningskapacitet inom artilleri, luftvärn, fältarbeten, ledning och logistik

 

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en divisionsstab och divisionsförband
  • Organisering av ytterligare en mekaniserad brigad
  • Organisering av två stridsgrupper (Stockholm och Gotland)
  • Organisering av ett jägarregemente
  • Organisering av luftvärnsbataljoner för flygbasområden
  • Organisering av ytterligare två regionala säkerhetsbataljoner
  • Organisering av ytterligare Regionala-skyttebataljoner
  • Organisering av nya grundorganisationsplattformar.

Marinen bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en marinstab med marint ledningskompani
  • Organisering av två sjöstridsflottiljer inklusive ledning
  • Organisering av en ubåtsflottilj med två ubåtsdivisioner
  • Organisering av två amfibiebataljoner
  • Förstärkt marinbas med tre sidobaser
  • Operativt utnyttjande av tolv sjöoperativa helikoptrar
  • Organisering av en grundorganisationsplattform på Västkusten

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av ytterligare en sjöstridsflottilj
  • Organisering av ytterligare en amfibiebataljon.

Flygstridskrafterna bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en flygstab
  • Organisering av sex stridsflygdivisioner
  • Organisering av fyra flygbasområden
  • Organisering av en transport- och specialflygdivision
  • Organisering av en helikopterflottilj
  • Organisering av en stridsledningsbataljon
  • Förstärkt luftstridscentrum
  • Förstärkt depåorganisation

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en UAV-division
  • Organisering av ytterligare en stridsledningsbataljon
  • Organisering av fyra rörliga sensorkompanier
  • Organisering av ytterligare två stridsflygdivisioner.

Hemvärnet bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • organiseringen av 40 hemvärnsbataljoner

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Anskaffning av sjuktransportfordon, mark- och luftburna sensorsystem, sjömineringsförmåga samt eldledningsutrustning
  • Organisering av förstärkningsförband såsom broplutoner, militärpolisenheter, granatkastarenheter samt pionjärenheter .

Logistikfunktionen bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en operativ försörjningsbataljon
  • Organisering av två brigadlogistikbataljoner
  • Organisering av en tungtransportbataljon

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en förstärkt logistikorganisation på regional nivå,
  • innehållande ett logistikregemente per militärregion
  • Organisering av ytterligare en brigadlogistikbataljon
  • Organisering av två operativa logistikbataljoner
  • Organisering av en divisionslogistikbataljon
  • Organisering av ytterligare en grundorganisationsplattform.

Målbilden för 2035 är:

Arméstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad arméstab för armétaktisk ledning
  • Organisera en divisionsledning och divisionsförband för militärpolisverksamhet, fältarbeten, underhållstjänst, lednings- och sambandstjänst, luftvärn, långräckviddig bekämpning, telekrig och CBRN
  • Utökas och organiseras i fyra grundorganiserade brigadstrukturer
  • Organisera en stridsgrupp med ingående funktioner på Gotland
  • Organisera ett Jägarregemente
  • Organisera och införa förband i respektive militärregion för säkerhetstjänst, militärpolisverksamhet, fältarbeten, underhållstjänst, lednings- och sambandstjänst, skydd och bevakning
  • Organisera 21 Regionala-skyttebataljoner som avkastningsförband
  • Utöka utbildningsorganisationen och förstärka fack och funktionsskolor

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Förstärkt och breddad UAV-förmåga
  • Förstärkt och breddad luftvärnsförmåga
  • Modernisering/uppgradering av stridsfordon, omsättning påbörjas
  • Förstärkt förmåga till indirekt eld
  • Långräckviddiga bekämpningssystem
  • Nytt lednings- och sambandssystem
  • Nytt soldatsystem och mängdmateriel
  • Förstärkt och utökad förmåga till målutpekning.

Marinstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad marinstab för marintaktisk ledning
  • Organisera tre sjöstridsflottiljer, varav en på Västkusten, med sammantaget 24 fartyg för sjöstrid och ubåtsjakt samt 18 för minröjning
  • Utveckla och anskaffa förmåga till luftförsvar från ytstridsfartyg med medelräckviddigt luftvärn
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning från sjöstridsfartyg med kryssningsrobot
  • Organisera fyra amfibiebataljoner varav en markrörlig, inklusive amfibieledningsgrupp
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig sjömålsbekämpning för amfibieförbanden
  • Organisera en ubåtsflottilj omfattande 6 ubåtar i två ubåtsdivisioner med baseringsmöjlighet på flera platser
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning med kryssningsrobot från ubåt
  • Operativt kunna utnyttja 12 sjöoperativa helikoptrar
  • Organisera en förstärkt marinbas för stöd i flera områden parallellt med förstärkt skyddsförmåga i samverkan med hemvärnsförband
  • Organisera en förstärkt sjöstridsskola, inklusive amfibiestrid, där huvuddelen av personalen är krigsplacerad på skolan
  • Organisera en grundorganisationsplattform för amfibie- och sjöstrid på Västkusten

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Nyanskaffning av större ytstridsfartyg inklusive medelräckviddigt luftvärn
  • Utökad anskaffning av korvetter för sjöstrid och ubåtsjakt
  • Utökat antal minröjningsfartyg
  • Utökat antal autonoma och fjärrstyrda system och farkoster
  • Utökad anskaffning av ubåtar
  • Långräckviddiga mark- och sjömålsbekämpningssystem
  • Luftvärnsrobotsystem på korvett typ Visby
  • Förstärkt sjöoperativ helikopterförmåga
  • Förstärkt undervattensförmåga.


Flygstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad flygstab för flygtaktisk ledning
  • Organiseras i fyra flygbasområden innehållande huvud- och spridningsbaser samt till detta anpassad logistik och luftvärnsförmåga
  • Organiseras i fyra flottiljer, åtta stridsflygdivisioner, 120 stridsflygplan
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning
  • Organisera en helikopterflottilj med luft-, sjö-, markoperativ samt specialförbandsförmåga
  • Organisera en UAV-division för övervakning och målangivning
  • Organisera två stridslednings- och luftbevakningsbataljoner inklusive fasta, rörliga och eleverade sensorsystem
  • Organisera en taktisk transportflygdivision
  • Organisera en specialflygenhet för aktivt/passiv underrättelseinhämtning
  • Organisera ett förstärkt luftstridscentrum för utveckling och utbildning

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Utökad anskaffning av JAS 39 E
  • Långräckviddiga mark- och sjömålsbekämpningssystem
  • Signalsökande robotar
  • Förstärkt och breddad förmåga till spridning
  • Anskaffning av HALE/MALE (Drönare)
  • Breddad helikopterförmåga, omsättning påbörjas
  • Moderniserat transportflyg, omsättning påbörjas
  • Förstärkt och utökad förmåga för flygburen sensor
  • Omsättning av stats- och signalspaningsflyg.

Hemvärnet ska därför bland annat:

  • Organisera 40 hemvärnsbataljoner med förstärkt förmåga
  • Organisera förstärkningsförband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Mörkerutrustning
  • Sjömineringsförmåga
  • Fordon inklusive sjuktransportfordon
  • Ny materiel för bevakning, spaning och eldledning.

Logistikfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera en operativ försörjningsbataljon
  • Organisera två operativa logistikbataljoner
  • Organisera två divisionslogistikbataljoner
  • Organisera en tungtransportbataljon
  • Organisera fyra brigadlogistikbataljoner
  • Inrätta och organisera ett logistikregemente per militärregion med förråd, markverkstad, teknisk tjänst, transportresurser, sjukvård- och sjuktransporttjänst, trafiktjänst, transportledning och värdlandsstöd
  • Organisera ett logistikkompani per militärregion
  • Organisera och inrätta en operativ logistikledningsstab som krigsförband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Obemannade farkoster för främre logistik
  • Nya fordon, bland annat för tungtransport, sjuktransport och drivmedel
  • Förmåga till luftburen transport
  • Ledningssystem för operativ logistikledning
  • Lastväxlarsystem.

Ledningsfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera fem operativa sambandsbataljoner
  • Organisera en divisionslednings- och en divisionssambandsbataljon
  • Organisera ett ledningsplats- och sambandskompani per militärregion
  • Organisera en förstärkt operativ telekrigsbataljon, en divisionstelekrigsbataljon samt ett telekrigskompani för amfibiebataljonerna
  • Utöka utbildningsorganisationen för funktionens förband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Lednings- och sambandssystem för strategiska-operativa ledningsbehov
  • Lednings- och sambandssystem för militärregioner
  • Utökad förmåga inom telekrigsområdet
  • nförande av fasta och rörliga sensorer med ny teknik
  • Ny sensorteknologi i form av passiv inmätningsförmåga jämte aktiva  elektroniskt skannande antenner (M-AESA). En del av sensorbeståndet ges taktiskt rörlig förmåga.
  • Sensorsambandsnätet ges ökad bandbredd, robusthet, flexibilitet och bättre motståndskraft mot tele- och cyberkrig
  • Utökad förmåga inom telekrigsområdet.

Underrättelse- och säkerhetsfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad förstärkt central ledning
  • Organisera en förstärkt central samverkansförmåga
  • Organisera en regional säkerhetsbataljon per militärregion
  • Organisera en divisionsunderrättelsebataljon
  • Organisera en operativ underrättelsebataljon
  • Organisera två operativa säkerhetsbataljoner
  • Stödja upprättandet av en UAV-division i flygstridskrafterna

Specialförbanden ska därför bland annat:

  • Förstärka uthållighet och förmåga till utdragna kampanjer i högintensiv konflikt.
  • Utveckla interoperabilitet med både nationella och internationella partners avseende såväl ledning, underrättelser som verkan
  • Utveckla förmågan till kvalificerad strid och inhämtning på djupet
  • Öka förmågan till autonoma specialoperationer.

Personalförsörjning

Genomförs förslagen kommer man att behöva fördubbla personalvolymen, det ökade antalet anställda inom samtliga personalgrupper motiveras med behovet inom dom stående krigsförbanden för strid och gråzonsproblematik samt utbildning av fler Vpl

Det årliga behovet av ny personal skulle då ungefär vara

  • Ca 650 yrkesofficerare (OFF/K och SO/K)
  • Ca 200 reservofficerare (OFF/T)
  • Ca 2 700 gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K)
  • Ca 2 200 hemvärnsmän
  • Ca 750 civila arbetstagare (CVAT)

Samt ett årligt krigsplaceringsbehov om:

  • Ca 5 500 värnpliktiga gruppbefäl, soldater och sjömän inklusive mobiliseringsreserv (GSS/P) Ca 1 100 värnpliktiga officerare och specialistofficerare inklusive mobiliseringsreserv (OFF/P och SO/P)

Med dom volymerna behöver man en grundutbildningsvolym som från år 2021 är 8 000 inryckande per år, för att öka till 10 000 till år 2025. För stående krigsförband måste frivilligheten vara fortsatt hög, men man kommer att ha sin rekryteringsbas i grundutbildningen. För yrkesofficerare överväger man andra metoder, t.ex. Aspirantutbildning, kortare officersutbildning för akademiker och kortare specialistofficersutbildning för erfarna gruppbefäl.

personalbehov fms 35

Utmaningen är då, att dels ha kapacitet för att utbilda större volymer militär personal, dels att vara en tillräckligt attraktiv organisation för att kunna rekrytera och anställa, samt behålla personalen.

Intressant är dessa stycken:

”Förband med stora behov av anställd personal och/eller svårrekryterade kompetenser bör i större utsträckning organiseras i delar av landet där det finns större kompetens- eller befolkningsunderlag.”

”I glesbefolkade områden kan totalförsvarsplikten skapa möjligheter till bemanning av krigsförband. Om krigsförbandet är beroende av lokalkännedom och/eller hög lokal tillgänglighet kräver det att personal också bor på platsen eller i närområdet”

Det är något som jag hävdat i tidigare inlägg, man kan inte sätta upp nya förband utifrån arbetsmarknadspolitiska skäl utan måste titta på rekryteringsunderlag och möjlighet för att partnern kan få arbete. Jag har även pekat på att man kommer att få ta ut en procentuellt större andel värnpliktiga från glesbygd än från storstäderna, vilket ökar kravet på at göra värnplikten attraktiv.

Man tar även upp möjligheten att öka grundutbildningslängden för att kunna har mer insatsbar personal tillgänglig något som jag är tveksam till då det kommer att kräva att attraktiviteten ökar. Man ser dock ett behov av en längre grundutbildning för värnpliktiga officerare och specialistofficerare, något jag håller med om. Men jag skulle gärna se att delar av den utbildningen infaller efter ordinarie inryckning.

Man behöver öka försvarsmaktens rekryteringen och nämner tex  att Samarbetet med de frivilliga försvarsorganisationerna måste utvecklas (ungdomsutbildning?)

Man vill även rekrytera och behålla mer anställd personal, särskilt kvinnor och andra i Försvarsmakten underrepresenterade samhällsgrupper och skriver:

”Rekryteringsbasen ökar markant om kvinnors vilja, motivation och intresse för grundutbildning och anställning i Försvarsmakten blir lika stor som männens. Det kräver till exempel att kravprofiler och urval löpande ses över för att vara relevanta för befattningen men också utifrån ett jämställdhetsperspektiv”

Ur min synpunkt är det kontraproduktivt att se över kravprofiler ur ett jämställdhets perspektiv, det är relevansen för befattningen som är avgörande. Försvarsmakten riskerar annars att hamna i en spiral av undantag och särbehandlingar

Man skriver:

Sammantaget ger tillväxten mot personalbehovet i FMS 35 ett behov av följande åtgärder:

  • Öka TRM prövningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Öka Försvarsmaktens grundutbildningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Öka Försvarsmaktens och Försvarshögskolans utbildningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Införa en längre grundutbildning anpassad i syfte att produceravärnpliktiga officerare och specialistofficerare och bredda urvalet till yrkes- och reservofficerare
  • Utveckla frivilligorganisationerna och deras samarbete med
  • Försvarsmakten i syfte att möta ett successivt ökande behov av frivilligpersonal från år 2021
  • Öka utbildningsvolymerna för kontinuerligt tjänstgörande specialistofficerare och gruppbefäl i syfte att möta behovet av fler instruktörer som en konsekvens av ökande grundutbildningsvolymer

Därutöver bör bland annat följande åtgärder fortsatt beredas och övervägas:

  • ta bort regeln om utskrivning efter 10 år utan tjänstgöring.
  • Överse former för och längden på militär grundutbildning.
  • Införa tillsvidareanställning eller förlängd anställningstid för GSS/K.
  • Införa längre grundutbildning med en avslutande period i beredskap.

Mina slutsatser:

Det är ett bra och tydligt underlag och speciellt inriktningen i närtid kommer att förbättra moral och rekrytering, om Politikerna tar beslut och det finansieras. Det skulle vara intressant att veta vad som finns i ladorna och vad som behöver nyanskaffas. Utökningen av grundorganisationen är något som borde vara lättare att få tilläggsanslag för, men risken är stor för politisk inblandning. En stor risk är utökningen av antalet värnpliktiga, kan man inte ge dom en adekvat och meningsfull utbildning kommer grundutbildningen att få ett dåligt rykte och därmed kommer rekryteringen att drabbas. Under en övergångstid behöver man nog titta på olika lösningar för att frigöra personal, t.ex. projekt eller timanställa avgångna officerare, göra det till en merit för OR 4-5 att tjänstgöra som utbildare under ett år osv

Länkar:
Regleringsbrev 2019 Myndighet Försvarsmakten
Tillväxt för ett starkare försvar – Försvarsmakten

Bilden nedan visar befolkningstäthet om man funderar på var nya garnisoner kan dyka upp

Leva i sverige_population_norm

Blogg – Placering Utbildningsförband
Blogg – Söderhamn – Ny grundutbildningsplattform?
Blogg – Ny grundutbildningsplattform Nedre Norrland
Blogg – Ny lätt brigad Östersund/Sollefteå?
Blogg – Ny grundutbildningsplattform Sörentorp?

 

Danska Armén II

Nu börjar det klarna med hur den nya organisationen kommer att se ut 2019-2023, Men det är inte helt klart vilka enheter som kommer att ingå i brigaderna och vilka som fortsatt är självständiga

Fördelningsstaben (Danske Division) var ett kompetenscentrum ansvarigt för bl.a. utbildning av brigader, övningar och doktrin kommer att slås ihop med Arméstaben som övertar uppgifterna. Därmed försvinner staben som egen myndighet. Stabsmedlemmarna däremot flyttas till NATO Multinational Division Nort med placering Karup i Jylland og i Adazi i Lettland. Det innebär att Divisionen i princip blir Danskledd

Man har krav på sig från NATO att sätta upp en ”mellantung” brigad nu, med inriktning att den ska bli en tung brigad 2032

1a Brigaden blir den nya insatsbrigaden och kommer att ha fokus på att kunna sättas in inom ramen för NATO insatser, i första hand troligen under Division Nord. Enheterna som kommer att ingå är:

  • I PNINFBTN/LG (första pansarinfanteribataljon ur Livgardet)
  • I PNINFBTN/GHR (första pansarinfanteribataljon ur Gardeshusarerna)
  • II PNINFBTN/JDR (andra pansarinfanteribataljon ur Jylländska Dragonregementet)
  • 1 LOGBTN/TRR (första Logistikbataljon ur Logistikregementet)
  • 1 PNIGBTN/IGR (Pansaringenjörbataljon ur Ingenjörregementet)
  • 1 AA/DAR (Artilleribataljon från Artilleriregementet)
  • 1 ISRBTN/EFR (Intelligence Surveillance Reconnaissance Bataljonen från Underrättelseregementet)
  • OPKESK/IIIGHR (Spaningskompani ur Gardeshusarerna)
  • 1 MPKMP/1 FØSTBTN (Militärpoliskompani från Ledningsstödsbataljon)
  • 1 FØSTKMP/1 FØSTBTN (Ledningsstödskompani från Ledningsstödsbataljon)

2 brigade

Förkortningar:

  • KABTN – Kampbataljon
  • STKMP – Stabskompani
  • PNINFKMP – Pansarinfanterikompani (CV90)
  • MEKINFKMP – Mekaniserat infanterikompani (PIRANHA 5)
  • KVGESK – Stridsvagnsskvadron
  • HRU/MOB – Utbildningskompani som även mobiliserar ett MEKINFKMP
  • OPESK – Spaningsskvadron
  • KNBT – Kanonbatteri
  • LVBT – Luftvärnsbatteri
  • DEL – Deling = Pluton
  • PNIGKMP – Pansaringenjörkompani

slesvigske fodregiment

2a Brigaden kommer att ha ansvar för nationellt försvar och övriga internationella insatser i fred, under brigaden ligger även bataljoner för grundutbildning och för uppsättning av stridsvagnskompanier till 1 Brigaden. Även den nya lätta infanteribataljonen som är ett helikoptertransportabelt snabbinsatsförband och spaningsbataljonen som sätter upp både brigad och divisionsspaningsförband hittar man där. Enheter som ingår är:

  • I PANSERBTN (första pansarbataljon ur Jylländska Dragonregementet)
  • II PNINFBTN/LG (andra pansarinfanteribataljon ur Livgardet)  (?)
  • II PNINFBTN/GHR (andra pansarinfanteribataljon ur Gardeshusarerna) (?)
  • III OpklaringsBTN/GHR (tredje spaningsbataljon ur Gardeshusarerna)
  • XIII LINFBTN/SLFR (13 lätta infanteribataljonen ur Slesvigska regementet till fot)
  • V UDDBTN/GHR (HBU) (femte grundutbildningbataljon ur Gardeshusarerna)
  • V UDDBTN/JDR (HBU) (femte grundutbildningbataljon ur Jylländska Dragonregementet)

Pansarbataljon ska utvecklas till en komplett pansarbataljon och flyttas till 1 Brigaden efter 2023

Den Danska grundutbildningen, HBU är på 4 månader (hærens basisuddannelse) och när den är genomförd har man möjlighet att välja någon form av anställning, hel eller deltid. Då får man genomgå befattnings och förbandsutbildning HRU på 8 månader (Hærens Reaktionsstyrke Uddannelse). Man har nu beslutat att HBU ska inriktas mot bevakning och skydd samt att det ligger ett lagförslag på att öka tiden man ingår i reserven till 5år. Efter genomförd HBU 4 månader kan man kallas in till tjänst upp till 6 månader.

Danska armen sätter även upp lokalförsvarsförband om totalt 20 000 man med hjälp av armens hemvärn. Man är organiserade i ett antal ”Lokalforsvarsafsnit” (försvarsområden) där varje del sätter upp en lokalförsvarsbataljon, i enheterna ingår soldater som har genomgått (HBU/HRU) men lämnat försvaret och enheter från hemvärnet. Tyngsta beväpningen är normalt 84mm Carl Gustaf.

Utöver Lokalförsvarsenheterna finns det totalt i Armens hemvärn 37500 soldater som har uppgift att skydda kritisk infrastruktur samt ge stöd och skydd till Danska och allierade enheter på Dansk mark

totalforsvarsstyrken

Tidigare inlägg om danska armen

NATO DEFENCE PLANNING CAPABILITY REVIEW 2017/2018

Fler Brigader?

Försvarsberedningen är överens om att utöka antalet brigader till tre mekaniserade och en infanteribrigad (lätt brigad) Det vi idag förfogar över är 2 brigadledningar och 5 mekaniserade bataljoner, 2 motoriserade samt stridsgrupp Gotland.

Ny brigader 2

Det enda jag är säker på är att den inte kommer att bli ett massivt tillskott av pengar för att anskaffa ny materiel på bred front och befäl med rätt profil växer inte heller på träd

Går vi tillbaka till 2014 så skrev försvarsberedningen följande:

Inom ramen för arméstridskrafterna organiseras en förbandsreserv om fyra mekaniserade reservbataljoner. Personal till förbandsreserven krigsplaceras ur personalreserven. Befintlig äldre organisationsbestämmande materiel som ej ianspråktas i krigsförbanden ska i mån av tillgång krigsplaceras i de mekaniserade reservbataljonerna

Förbandsreserven ska kunna lösa nationella försvarsuppgifter tre år efter beslut och tillförda medel.

Det skulle kunna innebära att det som kommer är ett beslut om att utöka antalet brigadledningar, aktivera förbandsreserven och koncentrera Patgb360 till Kungsängen, och att vi i ett senare försvarsbeslut kanske får pengar till större nyanskaffningar. Det kan även innebära att man tar beslut om att det utökade antalet värnpliktiga som ska utbildas kommer att utbildas på äldre mtrl (t.ex. PBV302) och krigsplaceras i (reserv)bataljonerna. Det skulle även ge en övergångstid för att fylla upp och öva befälskadern. Vi skulle då få bataljoner med olika lång mobiliseringstid, utbildningsnivå och utrustning i samma brigad.  För Revinge skulle det kunna innebära  två stående bataljoner med endast ett Stridsvagnskompani var, under en längre övergångstid. Men enligt perspektivplanen kan det bli att man koncentrerar reservbataljonerna till en brigad. Tittar vi på organisationsbilden ovan skulle ett naturligt första steg vara en brigadledning och 2 skyttebataljoner samt en Archerbataljon till.

 

Alternativet är att man förändrar organisationen till nio likadana mekaniserade bataljoner och stridsgrupp Gotland. Nuvarande stridsfordonspark skulle då räcka med viss minskning i tilldelning.

Varje mekbataljon skulle då bestå av:

3 st Mekskyttekomp med 3×12 CV9040
1 st Strvkomp med 11 Strv122
4 st Mjölner Grkpbv
3 st LvKv 9040
3 st Bgbv 90

Vilket skulle ge behov av 336 CV9040 och 121 Strv 122

Till den lätta (motoriserade) brigaden finns det 79 Patgb360 att tillgå, det ger ungefär 6 skyttekompanier som antingen kan fördelas 2×3 eller 3×2 kompanier i en övergångsfas. I det senare fallet med tre bataljoner behövs Grkkomp och Pvkomp samt rikligt med resurser för fältarbeten för att kompensera tills fler fordon köps in. Men det troliga utfallet blir nog inledningsvis en stridsgrupp om 2 bataljoner.

Förutom skytteförbanden behöver vi i princip fördubbla Artilleri, Ingenjör och Trängbataljonerna samt tillföra brigadluftvärnskompanier och fler brigadspaningskompanier samt ledningsförband. Vi ska inte heller glömma resurser för telekrig och UAVer. Arcer finns på hyllan men hur är leveranstiden för övrig utrustning som t.ex. bromatriel?

Ny brigader

Standardfordon kan tas ut genom utskrivning, men frågan är tillgång på övrig mtrl, radioapparater, tält, maskeringsnät och personlig utrustning. Hur mycket behöver nyanskaffas?  Sen behöver brigaderna få en överrock i form av fördelningsförband, artilleri, underhåll, ledning och förbindelsebataljoner samt jägarbataljoner

Det är knappast troligt att vi kommer att se någon större anskaffning av stridsfordon mm, utan pengarna kommer att behövas för att göra REMO och iståndsätta befintlig materiel samt öka förråden av ammunition. Nyuppsatta bataljoner behöver förrådsställas, i flera fall i andra delar av landet.

Den stora frågan är, hur ser befälstillgången ut? Har vi kvalificerade befäl i reserven för att kunna bemanna kompani, bataljon och brigadstaber?

Det kommer att bli intressant att se hur man kommer att lösa frågan om behov av mer befäl för staber, samtidigt som en utökning av antalet värnpliktiga ska ske? Det ökar möjligheten för att vi kommer att se förband återuppstå i landet som rena skolförband som ska producera värnpliktiga och ge truppföringsmöjlighet till skoleleverna. Vpl kommer då kommer att utbildas på äldre mtrl. Det är inte omöjligt att vi kommer att se pensions och förtidsavgångna officerare ”projektanställas” för att bemanna nya staber under en uppbyggnadsfas.

Oavsett vilka beslut som tas kommer vi att se full effekt först om 8-12 år, om riksdagen fattar beslut och öppnar penningpåsen

 

https://www.regeringen.se/contentassets/7f2ab5930a3c49c38f4ade73eca07475/forsvaret-av-sverige—starkare-forsvar-for-en-osaker-tid

https://www.regeringen.se/49c859/contentassets/14f0ad226d1640b8b6b3a0b6b37280d8/overenskommelse-forsvarets-inriktning-2016-2020

https://www.svt.se/nyheter/forsvarsberedningen-tycker-inte-att-dagens-brigader-racker-till

Patriot & RB68 Bloodhound

Med anskaffning av Patriot får vi nu ett system med upp till 160km räckvidd mot konventionella mål, men det är inte vårt första med sådan prestanda utan RB68 Bloodhound MK2 var först med en sådan räckvidd

I juni 1961 föreslogs att luftvärnsrobotsystem Bloodhound MK II,RB 68 skulle anskaffas för flygvapnet. Anskaffningsbeslutet motiverades bland annat på följande sätt:

”För att bibehålla och förbättra luftförsvarets möjligheter att infria målsättningen enligt gällande försvarsbeslut är det önskvärt att komplettera jaktflyget med robot 68, främst på grund av detta vapensystems förmåga att bekämpa snabba mål och till hög insatsberedskap. Det är också värdefullt att robot 68 förbanden kan insättas mot vapenbärande flygplan, spaningsflygplan och störflygplan som uppträder på höjder ovanför våra jaktflygplans praktiska verkanshöjd”

Intressant är motiveringen om behovet p.g.a. minskat antal flygplan

”Under våren 1961 föreslår CFV anskaffning av Bloodhound 2 (RB 68). I juni fattas det beslut om inköp och att systemet skall inordnas i flygvapnet. Motiven härför är att erhålla full höjdtäckning ovan jaktflygets verkansområde samt som ersättning för den minskning av antalet jaktflygplan som övergången från Draken till Viggen innebär”

Anskaffning gjordes av materiel till 12 luftvärnsrobotkompani 68, dvs. 12 eldenheter i dagens språk

  • 12 Eldledningscentraler
  • 12 Eldledningsradar
  • 48 Lavetter
  • 96 Robotar

RB68 Div

Kostnaden var i dagens penningvärde ca 3,4 miljarder sek och vi kan jämföra med anskaffningen av 4 Eldenheter Patriot – EldE 103 för upp till 28 miljarder, förvisso med ett större antal robotar

I Flygstabens målsättning för RB 68 stod bla att systemet skulle kunna bekämpa

kvalificerade mål som:

  • störande mål
  • mål med överljudsfart
  • mål över/utanför jaktens verkansområde
  • samt att inom jaktens verkansområde förstärka luftförsvaret.

Robotsystemets strid leddes normalt från centraler i strilsystemet, där insatsbesluten fattades, RB 68 kunde dock genomföra strid autonomt med vissa begränsningar. Även om det var tänkt som ett system för ”mål över/utanför jaktens verkansområde” blev det allt vanligare att LFC anvisade mål till RB 68, där jaktens anfall av en eller annan orsak misslyckades.

Förutom att man kunde använda systemets ”Dator” för att räkna på hotbilder från FI system kunde man med ett systemtillägg göra målanalys i realtid.

”Redan 1968 hade FOA 3 (rapp av Sune Johansson m fl) upptäckt att det fanns mer information att hämta ur dopplerspektra då de vid remsfällning med en kapsel monterad på ett flygplan Lansen kunde sitta inne i rbgc och följa (se och höra) när remskastaren slogs till och ifrån. Frågan ställdes om detta gick att använda för målanalys på olika sätt och även som ett enklare IK system. I största hemlighet genomfördes på F 13 ca 30 flygpass hösten 1969 där olika signaler i brr spelades in. Analys visade på en stor potential till målanalys. Efter fortsatt utprovning, analys och vissa försöksinkopplingar kunde en specifikation skrivas. ERE/Mö fick i uppdrag att bygga en ”kubikmeter stor låda” som kopplades in mellan brr och rbgc. På hösten 1973 när försöken och utprovningen avrapporterades kunde man konstatera att man genom målanalys med hjälp av FMCW teknik kunde urskilja hur många flygmål det fanns i radarloben På ett fpl 35 kunde man avgöra ifall det hade last eller ej och i de flesta fall även vilken last t ex tre fälltankar. På tp 84 kunde man avgöra hur många motorer som var igång?”

I Luftförsvarsutredningen 1967 (LFU 67) dömdes systemet ut mot en extrem störmiljö som tillskrevs 1990talet och som ännu inte har uppfyllts någonstans i världen (2005 Alf Svernby). Bloodhound var i drift i Storbritannien till 1992 och i Schweiz till 1999 vilket ger en fingervisning om hur länge vi hade kunnat ha systemet rent tekniskt. Troligen hade Afganistandoktrinen dödat systemet slutgiltigt även om det tekniskt kunnat leva längre speciellt genom uppgraderingar med hjälp av Bofors och Ericsson förutom dom som andra systemanvändare genomförde.

Det pågick även försök med trådlänk som hade kunnat öka avståndet mellan Lavetterna och robotgruppcentralen upp till 2 km och även stålplattor som kunde ersätta betongunderlagen. Genom samgruppering med lvBat 48/48 inom BAS60/90 systemet hade skyddet ökat, även en parvis gruppering i bataljons ram hade gett ett ökat skydd genom att ett batteri i taget kunde vara aktivt. Det hade även gett en besparing om man kunnat minska antalet batterier till 8, med 6 lavetter var och en extra radar per bataljon. Sammantaget visar det att man med enkla insatser hade kunnat öka systemöverlevnaden betydligt

Alternativet för att spara pengar hade kunnat vara att överge rörligheten och fastgruppera med fredsberedskap typ incidentberedskap på 4 flygbaser enligt Engelsk modell. Genom att gruppera på F16 Uppsala, F 8 Barkarby, F 18 Tullinge och F 11 Nyköping hade man kunnat täcka huvudstadsområdet året runt utan att slita ut personal och mtrl.

RB68 2

När jag läser om turerna kring nedläggningen av systemet så är det sannolikt att systemet hade överlevt, om än i reducerad form om det hade tillhört Armen, det är inte ovanligt att system eller förband som saknar förespråkare på hög nivå råkar illa ut. I Flygvapnet var RB68 inte bara en lillebror utan dessutom adopterad. Förvisso hade även hotbilden förändrats från strategisk höghöjdsbombning men ev. kärnvapeninsats, något som även Drakensystemet tagits fram emot. Men det fanns gott om uppgifter kvar för systemet, något som organiseringen av sex rörliga spaningsradarplutoner PS-44/R med mtrl från 68 systemet visade. Förutom automatiserad följning och sändning av måldata till Rgc kunde systemet även följa och analysera mål avseende olika störformer och andra egenskaper hos målen.

Uppdaterad digital eldledning i England som visar möjligheten att styra upp till 8 lavetter från en robotgruppcentral:

 

Bilden nedan visar dom fasta robotplattorna som användes vid försöken i Norrtälje som är rätt synligt för fotospaning:

RB68 Norrtälje

Att jämföra med den väg Sverige valde med utspridning:

RB68 Grupperingsplatser

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Projekthistoria_Rb68.pdf

http://www.sveaflygflottilj.se/rb-68/rb-68-i-f%C3%A4lt-18706400  (Fotos: Hans Fehrnström)

http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tiff_artiklar/tiff_2009-2_lvrbsys_68.pdf

http://www.fht.nu/fv_bilder_lednsys_ovriga_rb68.html

https://fortifikationvast.se/portfolio/luftvarnsrobotsystem-68/

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Rb68_Bloodhound.htm

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Uppsats-RbSyst68.pdf

http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_fv_transportabla_radiolank.pdf

Civilförsvar – Skyddade anläggningar

Vi hade under lång tid byggt upp skyddade anläggningar för Totalförsvarets räkning i Sverige, skyddsrum, ledningsanläggningar och förråd av olika slag. I rapporten ”ds-2017-66 motståndskraft” avsätter man medel för inventering och iordningsställande av skyddsrum. Det jag saknar är ett tydligt förslag om att inventera och eventuellt återköpa skyddade utrymmen för civilförsvaret och totalförsvaret t.ex. del olika typer av framskjutna anläggningar

Pionen 2

Jag förespråkar inget generellt återtagande utan först en inventering och sedan en plan beroende på behoven i ett återuppbyggt civilförsvar. Ett Civilförsvar som kommer att se annorlunda ut och ha andra krav än kalla krigsvarianten. Krigsräddningstjänst och krigssjukvård kommer fortfarande att utgöra en stor del av uppgifterna, men idag har vi ett ökat behov att säkerställa folkförsörjning och civil infrastruktur i akutlägen. MSB uppmanar förvisso kommunerna att inte avveckla fler bergrum men det är inte tvingande.

Exempel på anläggningar är framskjutna enheter med fordonsskydd som tex finns i Stockholm och en del skyddsrum, några är omgjorda till annan verksamhet. Men det intressanta är att dom kan användas till fler saker, skyddad uppställning för fordon, nödlager för livsmedel, skyddad förbandsplats mm.

Liljan Bromma

Som jag ser det kommer vi att behöva Ledningscentraler och ledningsplatser med skyddad och säker kommunikation mellan sig och till övriga delar av totalförsvaret. Med den ökade sårbarheten i allmänhet och för kommunikation i synnerhet är det extremt viktig att man kommer att kunna samordna insatserna inom totalförsvaret inom lokala områden i kris och krig.

Förutom dom befintliga anläggningarna skulle jag vilja föreslå att man tittar på berghangarerna i Tullinge och Barkarby, dom kommer aldrig mer att användas för sin ursprungliga verksamhet utan den enda militära användningsområdet är att Högkvarteret ev. flyttar till Barkarby och använder bergrummet som skyddad ledningsplats, delar av Tullinge bergen består av råberg, men det är inget problem då man idag oftast inreder med containrar. Alternativt skulle berghangarerna kunna användas till förråd/mobförråd för prioriterade förband

Dom båda anläggningarna ligger bra med en syd om Stockholm och en norr. Gamla f18 i Tullinge ligger ca 11 minuter från Huddinge sjukhus och 9 minuter från Tullinge Station och även om delar av fältet ätits upp av civil bebyggelse så finns möjlighet till flera helikopterlandningsplatser, fordonduppställning och tältläger. Anläggningens skick är okänt och infartsvägarna är inmurade.

Detsamma med gamla F8 i Barkarby, fältet är delvist bebyggt men ligger i närhet av järnväg, Bromma flyg och både Danderyd och Karolinska sjukhusen ligger inom 20 minuter från anläggningen.

berghangaren

Vad ska man då använda dom till? Vi behöver vid en uppbyggnad av civilförsvaret möjlighet att lagra utrustning, sjukvårdsmateriel mm. För dom undsättningsstyrkor som är avsedda för räddning och röjning behövs skyddade uppställningsplatser för delar av dom. Berghangarerna är stora nog för att ha undsättningfordon stående i bergtunnlarna, efter en mobilisering så kan dom båda anläggningarna bilda basen till 2 krigssjukhus, med delar i containrar eller tält, i tunneln och utanför vid behov

http://www.sffsto.se/BesokiberghangarpaF18Tullinge.htm

http://glomdhistoria.se/project/ledningscentral-nejlikan/

http://glomdhistoria.se/project/framskjuten-enhet-for-civilforsvaret/

http://www.skymningslage.se/gravlingen/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergrum_Luxgatan

Motståndskraft – Beredskapspolis

Försvarsberedningen anser att det finns behov av en resurs för att kunna förstärka polisen i krig och vid höjd beredskap, då behovet av att skydda viktiga objekt, förstärka gränsövervakningen samt bistå i befolkningsskyddet kommer att öka avsevärt. Även i fredstid vid en gråzonsproblematik, kommer det att krävas stora polisresurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet.

Försvarsberedningen bedömer att de polisiära resurserna för en omfattande bevakning idag är begränsade. Av den anledningen måste polisen kunna förstärkas. Man föreslår därför att en förstärkningsresurs till polisen upprättas och den ska utformas för insats vid beredskapshöjningar.

Man skriver att personalen bör uttas i första hand bland personer som avslutat sin anställning som poliser och bland annan personal med relevant utbildning för de uppgifter som beredskapspolisen ska lösa vid höjd beredskap och krig. Min bedömning är att ”annan personal” är ej krigsplacerad militärpolis, f.d. beredskapspoliser och ev. ordningsvakter med rätt bakgrund. Rekryterar man till beredskapspolisen bland dessa personalkategorier så säkerställer man att utbildningstiden kan kortas ner och att lämpliga personer krigsplaceras.

Krigsplaceringen i Polismyndighetens krigsorganisation kommer isåfall att ske med civilplikt. Försvarsberedningen föreslår även att man genom särskilt beslut ska kunna beordra dom att genomföra beredskapstjänstgöring i fredstid!!

Personal i beredskapspolisen ska vid höjd beredskap eller i annat fall efter särskilt beslut ha de befogenheter som en polisman har enligt polislagen (1984:387) vid tjänstgöring och uppgifterna kommer kunna att vara att vid beredskapshöjningar och i krig stödja vid gränsövervakning, bevakning, tillträdesskydd och transporter. Dessutom bör resursen även ha uppgifter rörande befolkningsskydd och räddningstjänst.

Försvarsberedningen föreslår att förstärkningsresursen vara lokalt förankrad och målet bör vara att beredskapspolisen vid utgången av 2021 ska omfattar cirka 1000 civilpliktiga, och vid utgången av 2025 cirka 3000 civilpliktiga. Den initiala investeringskostnaden fram till 2025 uppskattas till ca 50 miljoner kronor per år. En stor del av detta kommer troligen att röra vapen, fordon, kommunikationsutrustning och utbildning, en kostnad som kommer att sjunka när endast en mindre del av dom uttagna omsätts varje år.

Intressant är hur man konsekvent använder beteckningen ”förstärkningsresurs till polisen” istället för den gängse beteckningen ”Beredskapspolis” Min bedömning är att man har svårt att köra över motståndarna inom Polisfacket och Polisledningen och deras politiska nätverk. Så jag föreslår att man använder det folkliga och kända begreppet ”Fjärdingsmän” istället (Ironi) Men ett alternativ är att kalla den ”Polisreserven” en benämning som finns i Norge och Finland.

Även ordvalet med inriktningen mot krig och beredskap får nog ses som en eftergift till ovanstående även om vi ska beakta passusen ”genom särskilt beslut” som öppnar upp för andra insatser. Nu är det ett förslag och vägen till ett regeringsbeslut kommer att vara lång och stenig. Vi vet inte heller hur ett framtida beslut kommer att se ut men dom sista 5 åren har över 1500 poliser slutat i förtid, så redan där har man polisiärt utbildad personal till den första omgången på 1000 civilpliktiga som ska vara rekryterade 2021.

beredskapspolis märke

Jag får även citera från HBL i Finland där man snart tar ett sådant beslut

”Polisen kan inte bygga upp en beredskap som förlitar sig på hjälp från andra myndigheter. Alla myndigheter behöver sina egna reservstyrkor i en krissituation”
-polisinspektör Sami Kalliomaa på Polisstyrelsen

https://krigsmakten.wordpress.com/2015/11/04/beredskapspolis-eller-polisreserv/

Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025