Patriot & RB68 Bloodhound

Med anskaffning av Patriot får vi nu ett system med upp till 160km räckvidd mot konventionella mål, men det är inte vårt första med sådan prestanda utan RB68 Bloodhound MK2 var först med en sådan räckvidd

I juni 1961 föreslogs att luftvärnsrobotsystem Bloodhound MK II,RB 68 skulle anskaffas för flygvapnet. Anskaffningsbeslutet motiverades bland annat på följande sätt:

”För att bibehålla och förbättra luftförsvarets möjligheter att infria målsättningen enligt gällande försvarsbeslut är det önskvärt att komplettera jaktflyget med robot 68, främst på grund av detta vapensystems förmåga att bekämpa snabba mål och till hög insatsberedskap. Det är också värdefullt att robot 68 förbanden kan insättas mot vapenbärande flygplan, spaningsflygplan och störflygplan som uppträder på höjder ovanför våra jaktflygplans praktiska verkanshöjd”

Intressant är motiveringen om behovet p.g.a. minskat antal flygplan

”Under våren 1961 föreslår CFV anskaffning av Bloodhound 2 (RB 68). I juni fattas det beslut om inköp och att systemet skall inordnas i flygvapnet. Motiven härför är att erhålla full höjdtäckning ovan jaktflygets verkansområde samt som ersättning för den minskning av antalet jaktflygplan som övergången från Draken till Viggen innebär”

Anskaffning gjordes av materiel till 12 luftvärnsrobotkompani 68, dvs. 12 eldenheter i dagens språk

  • 12 Eldledningscentraler
  • 12 Eldledningsradar
  • 48 Lavetter
  • 96 Robotar

RB68 Div

Kostnaden var i dagens penningvärde ca 3,4 miljarder sek och vi kan jämföra med anskaffningen av 4 Eldenheter Patriot – EldE 103 för upp till 28 miljarder, förvisso med ett större antal robotar

I Flygstabens målsättning för RB 68 stod bla att systemet skulle kunna bekämpa

kvalificerade mål som:

  • störande mål
  • mål med överljudsfart
  • mål över/utanför jaktens verkansområde
  • samt att inom jaktens verkansområde förstärka luftförsvaret.

Robotsystemets strid leddes normalt från centraler i strilsystemet, där insatsbesluten fattades, RB 68 kunde dock genomföra strid autonomt med vissa begränsningar. Även om det var tänkt som ett system för ”mål över/utanför jaktens verkansområde” blev det allt vanligare att LFC anvisade mål till RB 68, där jaktens anfall av en eller annan orsak misslyckades.

Förutom att man kunde använda systemets ”Dator” för att räkna på hotbilder från FI system kunde man med ett systemtillägg göra målanalys i realtid.

”Redan 1968 hade FOA 3 (rapp av Sune Johansson m fl) upptäckt att det fanns mer information att hämta ur dopplerspektra då de vid remsfällning med en kapsel monterad på ett flygplan Lansen kunde sitta inne i rbgc och följa (se och höra) när remskastaren slogs till och ifrån. Frågan ställdes om detta gick att använda för målanalys på olika sätt och även som ett enklare IK system. I största hemlighet genomfördes på F 13 ca 30 flygpass hösten 1969 där olika signaler i brr spelades in. Analys visade på en stor potential till målanalys. Efter fortsatt utprovning, analys och vissa försöksinkopplingar kunde en specifikation skrivas. ERE/Mö fick i uppdrag att bygga en ”kubikmeter stor låda” som kopplades in mellan brr och rbgc. På hösten 1973 när försöken och utprovningen avrapporterades kunde man konstatera att man genom målanalys med hjälp av FMCW teknik kunde urskilja hur många flygmål det fanns i radarloben På ett fpl 35 kunde man avgöra ifall det hade last eller ej och i de flesta fall även vilken last t ex tre fälltankar. På tp 84 kunde man avgöra hur många motorer som var igång?”

I Luftförsvarsutredningen 1967 (LFU 67) dömdes systemet ut mot en extrem störmiljö som tillskrevs 1990talet och som ännu inte har uppfyllts någonstans i världen (2005 Alf Svernby). Bloodhound var i drift i Storbritannien till 1992 och i Schweiz till 1999 vilket ger en fingervisning om hur länge vi hade kunnat ha systemet rent tekniskt. Troligen hade Afganistandoktrinen dödat systemet slutgiltigt även om det tekniskt kunnat leva längre speciellt genom uppgraderingar med hjälp av Bofors och Ericsson förutom dom som andra systemanvändare genomförde.

Det pågick även försök med trådlänk som hade kunnat öka avståndet mellan Lavetterna och robotgruppcentralen upp till 2 km och även stålplattor som kunde ersätta betongunderlagen. Genom samgruppering med lvBat 48/48 inom BAS60/90 systemet hade skyddet ökat, även en parvis gruppering i bataljons ram hade gett ett ökat skydd genom att ett batteri i taget kunde vara aktivt. Det hade även gett en besparing om man kunnat minska antalet batterier till 8, med 6 lavetter var och en extra radar per bataljon. Sammantaget visar det att man med enkla insatser hade kunnat öka systemöverlevnaden betydligt

Alternativet för att spara pengar hade kunnat vara att överge rörligheten och fastgruppera med fredsberedskap typ incidentberedskap på 4 flygbaser enligt Engelsk modell. Genom att gruppera på F16 Uppsala, F 8 Barkarby, F 18 Tullinge och F 11 Nyköping hade man kunnat täcka huvudstadsområdet året runt utan att slita ut personal och mtrl.

RB68 2

När jag läser om turerna kring nedläggningen av systemet så är det sannolikt att systemet hade överlevt, om än i reducerad form om det hade tillhört Armen, det är inte ovanligt att system eller förband som saknar förespråkare på hög nivå råkar illa ut. I Flygvapnet var RB68 inte bara en lillebror utan dessutom adopterad. Förvisso hade även hotbilden förändrats från strategisk höghöjdsbombning men ev. kärnvapeninsats, något som även Drakensystemet tagits fram emot. Men det fanns gott om uppgifter kvar för systemet, något som organiseringen av sex rörliga spaningsradarplutoner PS-44/R med mtrl från 68 systemet visade. Förutom automatiserad följning och sändning av måldata till Rgc kunde systemet även följa och analysera mål avseende olika störformer och andra egenskaper hos målen.

Uppdaterad digital eldledning i England som visar möjligheten att styra upp till 8 lavetter från en robotgruppcentral:

 

 

Bilden nedan visar dom fasta robotplattorna som användes vid försöken i Norrtälje som är rätt synligt för fotospaning:

RB68 Norrtälje

Att jämföra med den väg Sverige valde med utspridning:

RB68 Grupperingsplatser

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Projekthistoria_Rb68.pdf

http://www.sveaflygflottilj.se/rb-68/rb-68-i-f%C3%A4lt-18706400  (Fotos: Hans Fehrnström)

http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tiff_artiklar/tiff_2009-2_lvrbsys_68.pdf

http://www.fht.nu/fv_bilder_lednsys_ovriga_rb68.html

https://fortifikationvast.se/portfolio/luftvarnsrobotsystem-68/

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Rb68_Bloodhound.htm

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Uppsats-RbSyst68.pdf

http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_fv_transportabla_radiolank.pdf

Annonser

Civilförsvar – Skyddade anläggningar

Vi hade under lång tid byggt upp skyddade anläggningar för Totalförsvarets räkning i Sverige, skyddsrum, ledningsanläggningar och förråd av olika slag. I rapporten ”ds-2017-66 motståndskraft” avsätter man medel för inventering och iordningsställande av skyddsrum. Det jag saknar är ett tydligt förslag om att inventera och eventuellt återköpa skyddade utrymmen för civilförsvaret och totalförsvaret t.ex. del olika typer av framskjutna anläggningar

Pionen 2

Jag förespråkar inget generellt återtagande utan först en inventering och sedan en plan beroende på behoven i ett återuppbyggt civilförsvar. Ett Civilförsvar som kommer att se annorlunda ut och ha andra krav än kalla krigsvarianten. Krigsräddningstjänst och krigssjukvård kommer fortfarande att utgöra en stor del av uppgifterna, men idag har vi ett ökat behov att säkerställa folkförsörjning och civil infrastruktur i akutlägen. MSB uppmanar förvisso kommunerna att inte avveckla fler bergrum men det är inte tvingande.

Exempel på anläggningar är framskjutna enheter med fordonsskydd som tex finns i Stockholm och en del skyddsrum, några är omgjorda till annan verksamhet. Men det intressanta är att dom kan användas till fler saker, skyddad uppställning för fordon, nödlager för livsmedel, skyddad förbandsplats mm.

Liljan Bromma

Som jag ser det kommer vi att behöva Ledningscentraler och ledningsplatser med skyddad och säker kommunikation mellan sig och till övriga delar av totalförsvaret. Med den ökade sårbarheten i allmänhet och för kommunikation i synnerhet är det extremt viktig att man kommer att kunna samordna insatserna inom totalförsvaret inom lokala områden i kris och krig.

Förutom dom befintliga anläggningarna skulle jag vilja föreslå att man tittar på berghangarerna i Tullinge och Barkarby, dom kommer aldrig mer att användas för sin ursprungliga verksamhet utan den enda militära användningsområdet är att Högkvarteret ev. flyttar till Barkarby och använder bergrummet som skyddad ledningsplats, delar av Tullinge bergen består av råberg, men det är inget problem då man idag oftast inreder med containrar. Alternativt skulle berghangarerna kunna användas till förråd/mobförråd för prioriterade förband

Dom båda anläggningarna ligger bra med en syd om Stockholm och en norr. Gamla f18 i Tullinge ligger ca 11 minuter från Huddinge sjukhus och 9 minuter från Tullinge Station och även om delar av fältet ätits upp av civil bebyggelse så finns möjlighet till flera helikopterlandningsplatser, fordonduppställning och tältläger. Anläggningens skick är okänt och infartsvägarna är inmurade.

Detsamma med gamla F8 i Barkarby, fältet är delvist bebyggt men ligger i närhet av järnväg, Bromma flyg och både Danderyd och Karolinska sjukhusen ligger inom 20 minuter från anläggningen.

berghangaren

Vad ska man då använda dom till? Vi behöver vid en uppbyggnad av civilförsvaret möjlighet att lagra utrustning, sjukvårdsmateriel mm. För dom undsättningsstyrkor som är avsedda för räddning och röjning behövs skyddade uppställningsplatser för delar av dom. Berghangarerna är stora nog för att ha undsättningfordon stående i bergtunnlarna, efter en mobilisering så kan dom båda anläggningarna bilda basen till 2 krigssjukhus, med delar i containrar eller tält, i tunneln och utanför vid behov

http://www.sffsto.se/BesokiberghangarpaF18Tullinge.htm

http://glomdhistoria.se/project/ledningscentral-nejlikan/

http://glomdhistoria.se/project/framskjuten-enhet-for-civilforsvaret/

http://www.skymningslage.se/gravlingen/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergrum_Luxgatan

Motståndskraft – Beredskapspolis

Försvarsberedningen anser att det finns behov av en resurs för att kunna förstärka polisen i krig och vid höjd beredskap, då behovet av att skydda viktiga objekt, förstärka gränsövervakningen samt bistå i befolkningsskyddet kommer att öka avsevärt. Även i fredstid vid en gråzonsproblematik, kommer det att krävas stora polisresurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet.

Försvarsberedningen bedömer att de polisiära resurserna för en omfattande bevakning idag är begränsade. Av den anledningen måste polisen kunna förstärkas. Man föreslår därför att en förstärkningsresurs till polisen upprättas och den ska utformas för insats vid beredskapshöjningar.

Man skriver att personalen bör uttas i första hand bland personer som avslutat sin anställning som poliser och bland annan personal med relevant utbildning för de uppgifter som beredskapspolisen ska lösa vid höjd beredskap och krig. Min bedömning är att ”annan personal” är ej krigsplacerad militärpolis, f.d. beredskapspoliser och ev. ordningsvakter med rätt bakgrund. Rekryterar man till beredskapspolisen bland dessa personalkategorier så säkerställer man att utbildningstiden kan kortas ner och att lämpliga personer krigsplaceras.

Krigsplaceringen i Polismyndighetens krigsorganisation kommer isåfall att ske med civilplikt. Försvarsberedningen föreslår även att man genom särskilt beslut ska kunna beordra dom att genomföra beredskapstjänstgöring i fredstid!!

Personal i beredskapspolisen ska vid höjd beredskap eller i annat fall efter särskilt beslut ha de befogenheter som en polisman har enligt polislagen (1984:387) vid tjänstgöring och uppgifterna kommer kunna att vara att vid beredskapshöjningar och i krig stödja vid gränsövervakning, bevakning, tillträdesskydd och transporter. Dessutom bör resursen även ha uppgifter rörande befolkningsskydd och räddningstjänst.

Försvarsberedningen föreslår att förstärkningsresursen vara lokalt förankrad och målet bör vara att beredskapspolisen vid utgången av 2021 ska omfattar cirka 1000 civilpliktiga, och vid utgången av 2025 cirka 3000 civilpliktiga. Den initiala investeringskostnaden fram till 2025 uppskattas till ca 50 miljoner kronor per år. En stor del av detta kommer troligen att röra vapen, fordon, kommunikationsutrustning och utbildning, en kostnad som kommer att sjunka när endast en mindre del av dom uttagna omsätts varje år.

Intressant är hur man konsekvent använder beteckningen ”förstärkningsresurs till polisen” istället för den gängse beteckningen ”Beredskapspolis” Min bedömning är att man har svårt att köra över motståndarna inom Polisfacket och Polisledningen och deras politiska nätverk. Så jag föreslår att man använder det folkliga och kända begreppet ”Fjärdingsmän” istället (Ironi) Men ett alternativ är att kalla den ”Polisreserven” en benämning som finns i Norge och Finland.

Även ordvalet med inriktningen mot krig och beredskap får nog ses som en eftergift till ovanstående även om vi ska beakta passusen ”genom särskilt beslut” som öppnar upp för andra insatser. Nu är det ett förslag och vägen till ett regeringsbeslut kommer att vara lång och stenig. Vi vet inte heller hur ett framtida beslut kommer att se ut men dom sista 5 åren har över 1500 poliser slutat i förtid, så redan där har man polisiärt utbildad personal till den första omgången på 1000 civilpliktiga som ska vara rekryterade 2021.

beredskapspolis märke

Jag får även citera från HBL i Finland där man snart tar ett sådant beslut

”Polisen kan inte bygga upp en beredskap som förlitar sig på hjälp från andra myndigheter. Alla myndigheter behöver sina egna reservstyrkor i en krissituation”
-polisinspektör Sami Kalliomaa på Polisstyrelsen

https://krigsmakten.wordpress.com/2015/11/04/beredskapspolis-eller-polisreserv/

Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

Patriot – EldE 103

Nu efter valet är risken väldigt låg att affären inte går i hamn och man har skickat manskap till USA för utbildning på systemet. Det intressanta är turerna kring köpet, vi börjar med Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016–2020

”Ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd anskaffas till en av de två luftvärnsbataljonerna. Den andra bataljonen får det nya systemet efter periodens slut”

Det systemet som var på tapeten var ASTER och argumenten var att det hade 360 graders täckning, krävde mindre personal och var billigare.

Det finns tecken att som tyder på att köpet är politiskt styrt, i mitten på 2016 skriver Sverige på ett militärt avtal med USA och 2017 kommer tydliga signaler från USA att man förväntar sig att Europa tar ett större ansvar, bla på G7 mötet. I december ändras plötsligt kraven på systemet och Aster faller bort. Under 2018 tecknar Sverige nya avtal med Finland och USA om utökat militärt samarbete.

Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att ana ett politiskt samband, för (S) är NATO av partiinterna skäl en omöjlighet och man måste då skaffa egna garantier, i USA har vi Trump med en tydlig agenda att Europa måste betala mer för sina försvarsmakter och som driver en handelspolitisk linje. Annars borde man från Försvarsmakten sida kunna vara tydliga med vad som på 4 år skulle ha förändrat hotbilden radikalt.

Är då Patriot ett sämre system än Aster? Nej det är ett kontinuerligt utvecklat och moderniserat system och båda systemen har sina för och nackdelar. När det kommer till verkan och räckvidder mot olika mål så får vi förlita oss på dom öppna källor som finns.

Finns det några uppenbara problem med köpet då? Ja, priset. Luftvärn för en Bataljon nu, och en till efter 2020 blev en bataljon som delas i två, och mig veterligen inga planer på ytterligare anskaffning.

Frågan om 360 graders täckning är egentligen inget större problem med ett komplett förband och även den kommande GaN varianten löser det problemet. Problemet är snarare att systemet saknar redundans, med bara 2 eldenheter är man väldigt känslig om man av någon anledning skulle förlora en del i systemet, förvisso ingår 8 EldE98 som kommer att ge ett skydd under transport och gruppering men EldE103 kommer att vara ett prioriterat mål i skymningsläge och krig.

Luftvärnsbataljonen kommer dock att ha en bra kontroll på luftläget genom att ha följande system:

En bataljon kommer förenklat att se ut så här:

FMVs Informationsfilm om Luftvärnssystemet

Patriot14

The Government of Sweden has requested to buy four (4) Patriot Configuration-3+ Modernized Fire Units consisting of: four (4) AN/MPQ-65 radar sets, four (4) AN/MSQ-132 engagement control stations, nine (9) antenna mast groups, twelve (12) M903 launching stations, one hundred (100) Patriot MIM-104E Guidance Enhanced Missile-TBM (GEM-T) missiles, two hundred (200) Patriot Advanced Capabilty-3 (PAC-3) Missile Segment Enhancement (MSE) missiles, and four (4) Electrical Power Plants (EPP) III. Also included with this request are communications equipment, tools and test equipment, range and test programs, support equipment to include associated vehicles, prime movers, generators, publications and technical documentation, training equipment, spare and repair parts, personnel training, Technical Assistance Field Team (TAFT), U.S. Government and contractor technical, engineering, and logistics support services, Systems Integration and Checkout (SICO), field office support, and other related elements of logistics and program support. The total estimated program cost is $3.2 billion.”

 

Länkar:

EldE98 – IRIS-T SLS

FMV genomför en demonstration av ett så kallat passivt sensorsystem

Saab avslöjar nya radarprodukter

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/08/17/luftvarn-patriot-eller/

https://krigsmakten.wordpress.com/2017/07/12/mim-104-patriot-wisla/

 

Disaster 91

1991 hade polisen, räddningstjänsten, sjukvården och andra aktörer en förevisning inför publik i Stockholm på Globen Arena. Ett fiktivt drama spelades upp inför livepublik där ett kapardrama övergår i en gisslansituation med en samtidig farligt gods olycka och utlöst VMA. Som åskådare såg man inte bara blåljusenheterna utan även vad som sker i bakgrunden, evakuering, förberedelsers inom sjukvården för masskadeutfall mm. Det innebar att åskådarna fick en bild av vad som sker vid en större olycka med aktörer från alla delar av samhället.

Disaster-91 var tänkt för en internationell kirurgikongress i Stockholm med drygt 6.000 deltagare och utvidgades med flera föreställningar för i allmänhet skolungdomar men även andra grupper inom landsting kommun mm.

Min uppfattning är att det kanske är dags att höja medvetenheten hos allmänheten och yngre om räddningstjänst, katastrofscenarier mm genom att genomföra en ny förevisning/filminspelning. Det finns dessutom flera större arenor spridda över landet där en förevisning kan genomföras, kombinerat med material för skolorna och betydligt lägre produktionskostnader gör att det förutom att tjäna som upplysning även kan skapa en bättre rekrytering för blåljusyrkena.

Motståndskraft – Sjukvården i krig

Texten bygger på rapporten ”Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025” vill man läsa den i sin helhet finns länken längst ner

Antalet skadade eller döda vid ett begränsat väpnat angrepp mot södra Sverige under en tolvdagarsperiod skulle kunna uppgå till sammanlagt ca 11 000 personer. En krigssituation som pågår under ett antal veckor och på flera platser i landet kunna ge förluster på ca 20000–30 000 döda och skadade, enligt olika beräkningar

Under normal verksamhet utan externa påfrestningar ligger den civila sjukvården ofta på eller över kapacitetstaket. Vid en gråzonssituation eller vid ett väpnat angrepp skulle det uppstå en obalans mellan behov och resurser. Det saknas helt enkelt resurser och uthållighet för sådana situationer. Försvarets förmåga är begränsad och består av i huvudsak två fältsjukhus samt två sjukvårdsförstärkningskompanier och har inte heller inriktas mot att hantera masskadeutfall. Försvaret är således beroende av den civila sjukvårdsorganisationen

Behovet av civila vårdplatser för ett större antal skadade kan först säkerställas efter en omfattande omdisponering, som innebär en prioritering av vårdplatser och intensivvårdsresurser. Man kommer att tvingas göra medicinska och etiska ställningstaganden som inte behöver göras i fred. Ett väpnat angrepp eller en gråzonssituation kommer att försvåra omflyttning av patienter mellan sjukhus och vid ett omfattande skadeutfall i övre Norrland kommer man att ha stora svårigheter att genomföra större transporter av sårade till södra Sverige

Våra sjukhus har oftast reservkraft men är beroende av att vatten och livsmedelsförsörjningen fungerar och är också beroende av en fungerande IT infrastruktur. En annan svaghet är försörjningen och lagring av läkemedel och avsaknad av fysiskt skydd

Försvarsberedningen konstaterar att kapaciteten för en omställning måste öka och att Landsting och Kommuner också måste börja planera för höjd beredskap och krig. Beredskapsplaneringen bör ta sin utgångspunkt ur skadetyper och antal skadade och döda i krig och ta hänsyn till ev störningar i andra samhällsfunktioner. Planeringen bör utgå från ett perspektiv där vården utförs enligt de vårdprinciper som gäller i kris och krig. Detta innebär att behandlingsmetoder, ambition och prioriteringar ska kunna anpassas efter antalet patienter, skadenivåer och tillgången till sjukvårdsresurser för att kunna ge tillräcklig vård för att så många som möjligt ska överleva. Det innebär ett avsteg från de principer som normalt används i vården därför behöver omställningen förberedas och övas.

SöS krigssjukhus 1

Man ska också överväga och planera möjligheten att ställa om vårdinrättningar, vårdcentraler och veterinärmottagningar. För omhändertagande av traumapatienter. Det ska även omfatta privata vårdgivare. Försvarsberedningen anser även att sjukhus som förfogar över skyddade utrymmen och lokaler ska vidmakthålla dessa.

Man föreslår även att landstingen bör utpeka minst ett befintligt sjukhus i varje ”civilområde”/militärregion till beredskapssjukhus och särskilt på Gotland samt i norra Norrland. Dessa bör ges uppdraget att planera för att i krig kunna omhänderta stora skadeutfall och att snabbt kunna ställa om sin verksamhet. Beredskapssjukhusen bör krigsplacera befintlig personal samt planera för hur bemanningen kan förstärkas vid höjd beredskap och krig. Sjukvårdspersonal som är krigsplacerad bör ges utbildning och övning utifrån de vårdprinciper som gäller i krig. Samverkan och övning måste ske med Försvarsmakten och andra aktörer.

Även personaltillgången inom sjukvård och ambulans måste säkerställas för olika beredskapslägen. Det gäller även personal i privat verksamhet. Det kan även innebära att personer som till vardags arbetar med t.ex. veterinärmedicin, tandvård eller inom företagshälsovård krigsplaceras inom andra delar av vården. Även pensionerad sjukvårdspersonal kan komma i fråga. Även frivilliga försvarsorganisationer som Röda korset kan spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla omhändertagande och första hjälpen.

Man vill att tydligare krav ställs på landstingen/regionerna att lagerhålla läkemedel och sjukvårdsmaterial som läkemedel, infusionsvätskor, blodprodukter samt medicinsk förbrukningsmateriel för stora skadeutfall och för att hantera störningar i leveranserna. Därutöver utökas den statliga lagerhållningen för att utgöra en nationell förstärkningsresurs. Beredskapskrav kommer även att behöva ställas på kommersiella aktörer för att tillse en ökad kontinuitet. Likaså kan avtal behöva förhandlas med både importörer och återförsäljare.

Försvarsberedningen anser att möjligheterna att ge och ta emot stöd till och från andra länder i möjligaste mån bör vara med i beredskapsplaneringen.


 

Mer läsning och länkar:

http://www.smp.se/inblick/kronoberg-kryllar-av-bortglomda-krigssjukhus/

http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2014/12/julkalender-2014-lucka-1-krigssjukvarden.html

http://glomdhistoria.se/project/det-underjordiska-sjukhuset/

Magnus Blimarks D-uppsats om krigssjukvård

https://www.regeringen.se/4b02db/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-20252.pdf

Polisens Våldsanvändning

Det är lätt att ha åsikter om Polisens våldsanvändning, speciellt om man bygger dom på vad man sett i TV serier. Vem har inte sett hur TV-hjälten smyger sig på gisslantagaren och avväpnar honom eller på 20 meters avstånd skjuter boven i vaden, gärna efter att smitit från sjukhuset 2 dagar efter en skottskada i axeln.

Polisen ska granskas efter varje skjutning och erfarenheterna ska vara tillgängliga för allmänhet och media, det enda jag begär är att man försöker ta reda på lite fakta innan man brister ut i anklagelser. Det intressanta är att tyckeriet går åt båda hållen, i ett känt fall där flera poliser inte direkt kunde övermanna en man vid ett boende, så fylldes sociala media av kommentarer hur dålig polisen är, hade det blivit en våldsam brottningsmatch med skador på den gripne så kan man räkna med att det med hade fått kritik.

Det som ofta är svårt att förstå är dom korta tidsförloppen, man har ingen tid på sig att fundera utan måste direkt fatta ett beslut. För er som skjutit dom gamla militära proven för vakttjänst (VaktB eller Skyddsvakt) kan kanske erinra sig: -Det kommer en man emot dig med en kniv i handen.  Hela förloppet styrs av övningsledarens kommando, ingen stress, det viktiga är att att alla moment görs rätt , om det sen tar 1 minut eller 3 min spelar ingen roll. Den typen av prov förbereder ingen på verkligheten utan tjänar som ett legalt skydd för myndigheten

Jag kommer att lägga upp tre Youtube videos som kanske kan hjälpa den oerfarne medborgaren att förstå svårigheten som tidsfaktorn skapar

Video nr ett:
Detta är en informationsfilm som visar hur farligt det är när man inte har avstånd till någon som attackerar med kniv, något som man sällan har i urbana miljöer

Video nr två:
Här får en Aktivist som lett demonstrationer mot polisvåld prova ett par scenarier som beväpnad polis och han medger senare att han underskattat svårigheterna (Ska man vara helt ärlig så går han in i ett underläge då han inte är polisutbildad utan agerar som en vanlig otränad medborgare )

Video nr tre:
En skarp situation fångad av en kroppskamera, Polismannen har åkt på larm om rån och har fått uppgifter om vilket håll gärningsmannen har sprungit. Lägg märke till att han har Tasern i handen men han tvekar att använda den, troligen då han är osäker på om han har rätt person framför sig. något som kunde ha kostat honom livet

MOTSTÅNDSKRAFT – Sammanfattning

Försvarsberedningen har släppt en rapport som heter ”MOTSTÅNDSKRAFT- Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025”  Förslagen i rapporten måste dock omsättas av en kommande regering. Det är intressant att läsa rapporten då den gjordes innan skogsbränderna och man kan tycka att partiföreträdare  i sina utspel borde ha relaterat mer till rapporten än att kräva vattenbombare och kasta paj på motståndaren.
Rapporten som helhet är rätt tungläst men jag kommer längre fram att blogga mer om vad flera delförslag praktiskt innebär. Texten nedan är citat ur sammanfattningen och fet eller kursiv stil är gjort av mig
Som helhet är det en bra rapport som adresserar behoven av civil och totalförsvar, jag länkar dessutom båda dokumenten i slutet

”Försvarsberedningen konstaterar fortsatt att det globala säkerhetspolitiska läget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Utvecklingen är svårbedömd och stundtals snabb. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde.

Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.”

”Om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp och riket hamnar i krig bedömer beredningen att delar av det svenska territoriet kommer att drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser lokalt och regionalt. Sammantaget konstaterar Försvarsberedningen att Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län är strategiskt viktiga geografiska områden i händelse av en kris eller krig.”

”Försvarsberedningen bedömer att det vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris kan ta förhållandevis lång tid innan nödvändiga beslut fattas om internationellt stöd och att stödet kan påräknas i någon substantiell omfattning. Sverige måste under denna tid ha förmåga att på egen hand klara svåra störningar och försvara sig. Förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid ska vara utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga. I händelse av krigsfara eller krig kommer totalförsvarets ansträngningar att kraftsamlas till det militära försvaret. Försvarsberedningen betonar vikten av att kunna ställa om samhället till krigsförhållanden, genomföra en nationell kraftsamling och mobilisera militära och civila resurser som gynnar de samlade försvarsansträngningarna. Detta kan ta upp till en vecka.”

”Försvarsberedningen anser att den enskilde har ett ansvar givet de omständigheter som råder i kris och krig och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga. Detta kräver förberedelser. Det är också centralt att människor samarbetar med varandra för att klara den egna försörjningen och säkerheten.”

”Försvarsvilja och folkförankring är grunden för möjligheten att uppbåda ett trovärdigt försvar. Invånare och beslutsfattare måste medvetandegöras om vad krig ställer för krav. Krismedvetenhet måste kompletteras med en krigsmedvetenhet.””Förslagen bedöms också stärka den fredstida krisberedskapen.

”Förslagen innebär att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer.”

”I rapporten ingår förslag om tydligare ansvars och ledningsförhållanden på central, regional och lokal nivå.”

”Regeringen har inför och under höjd beredskap att hantera en rad strategiska och nationellt övergripande och inriktande frågeställningar. Försvarsberedningen konstaterar att ett välorganiserat regeringskansli är viktigt för att regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter inför och vid höjd beredskap. Försvarsberedningen anser att en sammanhållen hantering och ledning av totalförsvaret skulle underlättas av att ett departement i Regeringskansliet fick det samlade ansvaret för samordningen av totalförsvaret.”

”Beredningen föreslår därför att samordningen av totalförsvaret ska koncentreras till Försvarsdepartementet. Att organisera regeringsarbetet, inklusive departementen i Regeringskansliet, ankommer dock ytterst på Statsministern.

”Ledningsstrukturen inom det civila försvaret på central myndighetsnivå behöver förtydligas och stärkas i syfte att åstadkomma en sammanhållen planering i fredstid liksom ett samordnat agerande under höjd beredskap och krig. För att åstadkomma detta konstaterar Försvarsberedningen att det behövs en central myndighet för planering, ledning och samordning i det civila försvaret. För att åstadkomma detta föreslår Försvarsberedningen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ett förtydligat och utökat mandat. Inom varje samhällssektor bör en sektorsansvarig myndighet utses. En sektorsansvarig myndighet ges tydligt ansvar och resurser att samordna verksamheten inom sektorn, såväl i fred som under höjd beredskap.”

”Beredningen föreslår också att de 21 länen bildar ett antal större geografiska civilområden med ca 3–6 län inom varje område. Inom respektive civilområde ska en av landshövdingarna utses till civilbefälhavare med uppgift att hålla samman beredskapsplaneringen för det civila försvaret. Under höjdberedskap och krig ska civilbefälhavaren få mandat att samordna och inrikta försvarsansträngningarna i civilområdet. För att åstadkomma en sammanhållen geografisk indelning i totalförsvaret föreslår vi även att Försvarsmaktens militärregioner anpassas efter civilområdesindelningen. Försvarsberedningen föreslår att de förslag som beredningen lämnat om ledningsförhållanden på central, regional och lokal nivå utreds”

”Bemanningen i det civila försvaret kommer till stor del att utgöras av personal som normalt tjänstgör i berörd verksamhet. Försvarsberedningen anser dock att en sammanhållen planering för krigsorganiseringen av civila verksamheter i totalförsvaret kräver att totalförsvarsplikten används. Personal som ingår i bl.a. myndigheters, kommuners, landstings och företags krigsorganisationer ska krigsplaceras. Efter att de totala behoven av personal identifierats kan även grundutbildning med civilplikt bli aktuellt. Försvarsberedningen understryker att de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är viktig för att utbilda och bemanna det civila försvaret, involvera befolkningen i totalförsvaret samtidigt som den stärker både totalförsvarets förankring i samhället och försvarsviljan”

”För att hantera och minska påfrestningarna för civilbefolkningen i händelse av ett väpnat angrepp anser Försvarsberedningen att det måste upprättas planer och avdelas resurser i fredstid för befolkningsskyddet. Befolkningsskyddet ska bestå bl.a. av personal för att bemanna regionala förstärkningsresurser till räddningstjänsterna och en hemskyddsorganisation i kommunerna samt skyddsrum, andra skyddade utrymmen och planering för utrymning av särskilt utsatta områden. Frivilliga försvarsorganisationer kommer att ha en viktig roll i befolkningsskyddet”

”Försvarsberedningen föreslår att behovet av att inrätta en ny myndighet med det övergripande ansvaret för att utveckla och koordinera det psykologiska försvaret utreds.”

”Försvarsberedningen understryker vikten av en stark cyberförmåga tillsammans med en systematisk beredskapsplanering för de fall när elförsörjning eller elektroniska kommunikationer fallerar. Beredningen konstaterar att tillsynen av informations och cybersäkerhetfrågor idag är spridd på många myndigheter. Regeringen bör därför se över hur tillsyn och övervakning gällande informations och cybersäkerhet i samtliga civila sektorer ska samordnas”

”Beredningen konstaterar att säkerställandet av en nödvändig och rimlig försörjning av bl.a. livsmedel, dricksvatten, energi och läkemedel är avgörande för att upprätthålla förmågan inom hela totalförsvaret vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris och i krig. Sverige behöver bygga upp en försörjningsberedskap

”Elförsörjningen bedöms få stora begränsningar vid ett väpnat angrepp. Vid elbrist behöver det finnas en planering för vilka verksamheter som ska prioriteras och hur elransonering ska gå till. För att säkra elförsörjningen kommer det att behövas oberoende reservkraftförsörjning i beredskapsplaneringen hos de aktörer som ansvarar för samhällsviktig verksamhet.”

”Krav ska kunna ställas på privata drivmedelsaktörer att utöka lagerhållning av drivmedel på regional och till del lokal nivå och planeringskrav ska ställas på samhällsviktiga aktörer vars verksamhet är beroende av drivmedel. I fredstid måste det även finnas ett förberett nationellt system för prioritering av drivmedel

”Standarden för livsmedelsförsörjning kommer att behöva sänkas avsevärt med mindre varierad kost och lägre energiintag. Det finns behov av att lagra vissa strategiska varor i omsättningslager. På nationell nivå behöver det utarbetas och fastställas generella prioriteringsgrunder för olika verksamheter på grund av den knapphet i resurser som kommer att råda under krigsförhållanden. Metoder för prioritering, men även för ransonering behöver utvecklas inom olika berörda sektorer”

”Försvarsberedningen anser att kapaciteten inom den svenska sjukvården för att ställa om verksamheten i syfte att kunna ta hand om ett stort antal skadade måste förstärkas avsevärt. I krig kan antalet skadade uppgå till sammantaget flera tiotusental”.

”Detta innebär att verksamheten anpassas för att kunna ge tillräcklig vård för att så många som möjligt ska överleva. Detta kommer att innebära avsteg från de prioriteringsprinciper som normalt används i vården.”

”Beredningen föreslår att landstingen bör utpeka minst ett befintligt sjukhus i varje civilområde till beredskapssjukhus samt därutöver på Gotland samt i norra Norrland”

”Höjd beredskap och krig, men även gråzonsproblematik i fredstid, kommer att kräva omfattande polisresurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet. De polisiära resurserna för en omfattande bevakning är idag begränsade. Beredningen föreslår att en förstärkningsresurs till polisen upprättas. Förstärkningsresursen ska utformas för situationer då beslut om beredskapshöjningar eller höjd beredskap fattats. Målet bör vara att förstärkningsresursen vid utgången av 2021 omfattar cirka 1000 personer. Vid utgången av 2025 bör polisens förstärkningsresurs uppgå till cirka 3000 personer.”

a2Transportsektorns beredskapsplanering bör omfatta planer för mottagande av eventuellt internationellt civilt och militärt stöd i Sverige. Försvarsberedningen anser också att det bör finnas en beredskapsorganisation som har till uppgift att utföra nybyggnads, Reparations och röjningsarbeten för totalförsvaret

”Försvarsberedningen betonar att staten måste säkerställa hushållens behov av kontanter i samband med stora störningar i betalningssystemet.”

”Försvarsberedningen uppskattar att kostnaderna för de förslag som lämnas i rapporten för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret sammantaget uppgår till ca 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025.”

 

https://www.regeringen.se/4afcaa/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/171218-sammanfattning-rapport-pdf

Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

Mina tidigare blogginlägg i frågan:

Cilvilförsvar – Personal

Byggnads och reparationsberedskapen (BRB)

Civilförsvar – Utrustning

Civilförsvar 2

Civilförsvar 3

Civilförsvar 1

Beredskapspolisen

Brandslang – Skogsbrand

I tidningen kan man läsa att reservlagret med brandslang är nästan slut och brandslangsfabriken har startat upp sin produktion genom att kalla in folk från semestern. Som man brukar säga, det finns det ingenting ont som inte har något gott med sig då detta innebär att MSB förhoppningsvis har bättre resurser för kommande år.  Även om detta år har varit extremt i antal och storlek av bränder så måste man inte dimensionera dom lokala brandkårerna för extrema situationer, utan det är där MSB kommer in med sina resurser

Skogsbrand

Jag har tidigare skrivit om dom depåerna med slang som MSB har på olika ställen och nu kan man komplettera dom med ytterligare depåer och slangcontainrar. Dom nuvarande depåerna har rustats upp sen 2017 med ny motorspruta och mer utrustning, varje depå består nu av tre containrar med upp till 2 Mil slang

Skogsbranddepåer 3

Vid brandsläckning kan man grovt dela in slang i smalslang 42mm och grovslang 76 mm. Grovslangen används för att transportera vattnet till brandplatsen där man sen förgrenar den till smalslang som används för den direkta släckningen, begränsande är vattenvolymen och tryckförlusten. Det gör att man för vattentransport även använder ännu grövre slag t.ex. 110mm som man ser i filmen från danska beredskapsstyrelsen nedan

Jag hoppas att man kommer att komplettera dom nuvarande containrarna med några nya som kan användas för direkt slangutläggning från fordon som Danmark har

Slanggrupp

Länkar

https://www.msb.se/sv/Insats–beredskap/Hantera-olyckor–kriser/forstarkningsresurser/Skogsbrand/

http://effis.jrc.ec.europa.eu/static/effis_current_situation/public/index.html

Skogsbrandsläckning – HKP 10 !

I samband med skogsbränderna kommer diverse utspel om att Sverige ska skaffa Brandsläckningsplan. Det är en bra resurs, men det är ändå relativt sällan vi har större skogsbränder i landet och sådana plan skulle troligen vara utlånade till södra Europa större delen av tiden, och under vinterhalvåret stå lagrade i en hangar

Helikoptrar är betydligt mer användbara, dom kan vattenbomba med brandtunnor, dom kan flyga ut brandmän och släckmateriel, transportera sjuka och skadade, utföra sjöräddning med ytbärgare. Ja listan kan göra lång

Försvaret tog sina sista HKP 10 (Helikopter 10 Eurocopter AS332 Super Puma) ur bruk 2015 och 6 stycken sattes ut till försäljning, men mig veterligt har dom inte sålts än. Försäljningen skulle omfatta sex (6) helikoptrar (två versioner A och D), inklusive reservdelar och underhållsutrustning. Helikoptrarna behöver dock genomgå en större översyn innan dom kan flyga igen och personal behöver utbildning.

Kan inte våra politiker ta ett beslut, att ge MSB uppdrag och pengar för att överta dessa helikoptrar som en nationell räddningsresurs?

Aerospatiale Hkp10 Salabranden

Idag har t.ex. Sjöfartsverket egna helikoptrar för sjöräddning, men dom skulle inte klara av en Estonia katastrof utan det skulle behövas fler resurser och där skulle en Nationell helikopterresurs göra stor nytta, detsamma gäller inom andra områden som nedan.

  • Vattenbombning
  • Sjöräddning
  • Flygräddning
  • Sjuktransport
  • Brandsläckning till sjöss (RITS)
  • Stöd till polisen
  • Stöd till andra länder inom EU
  • Militära övningar (i mån av tid)

Ett alternativ till bemanning är att MSB anställer egna besättningar eller gör en upphandling, men sett ur ett nationellt och samhällsekonomiskt perspektiv skulle det bästa vara om MSB äger helikoptrarna och Försvarsmakten tillhandahåller personal och underhåll. Min bedömning är att 6 helikoptrar och 5 besättningar skulle räcka till att ha en helikopter i beredskap året runt och 2 helikoptrar i beredskap under sommartid då eldningsförbud råder. Fördelen är att helikoptertypen finns i drift i både Norge och Finland vilket kan ge samordningsfördelar

  • 4 st är av modellen HKP10A som är före detta flygräddningshelikoptrar AWSAR (All Weather Search and Rescue) med dubbla vinschar och radar för navigering
  • 2 st är av modellen HKP10D som är uppgraderade med GPS navigering men har bara en vinsch

Helikopter 10 har fyra rotorblad och dubbla motorer på 1 780 hästkrafter vardera. Maximalt rymmer den 24 passagerare, men normalt upptas golvytan av två bårar och sju sittplatser. Lyftkapaciteten är tre ton, räckvidden 100 mil och marschhastigheten 260 km/h

Aerospatiale Hkp10 trupptransport

Skulle man placera Helikoptrarna i Karlsborg skulle man inom 65minuter teoretiskt nå detta område

HKP10 Karlsborg

Skulle nu inte dessa Helikoptrar finns tillgängliga mer så kan man upphandla nya eller begagnade på öppna marknaden

Edit 2018-10-15:

6 av Helikoptrarna är nu sålda till Ex-Change Parts

“The six helicopters are in exceptionally good condition with low flight hours and maintained to the highest standards”

Edit 2018-08-05:

Sjöfartsverket skriver på sin webbsida att man har fått ett utredningsförslag från Regeringen som vill att myndigheten undersöker möjligheterna att utrusta helikoptrarna för brandbekämpning. Man har utöver dom 7 aktiva helikoptrarna även 4 st Sikorsky S-76C+ med varierande teknisk status som man håller på att avveckla,(räddningshelikopter, reservdelar och verktyg) och en försäljningsprocess pågår. Vad jag kan hitta på nätet så ska dom kunna ta en brandtunna på 2000 liter förutom att dom har vinsch, så dom även kan användas i räddningsuppdrag, det finns plats för 12 passagerare. Ett återtagande lär även här vara förenat med kostnader för översyn och underhåll innan dom kan tas i bruk

S-76 Helikopter (Wikipedia)

www.skyddosakerhet.se