Skogsbrandsläckning – HKP 10 !

I samband med skogsbränderna kommer diverse utspel om att Sverige ska skaffa Brandsläckningsplan. Det är en bra resurs, men det är ändå relativt sällan vi har större skogsbränder i landet och sådana plan skulle troligen vara utlånade till södra Europa större delen av tiden, och under vinterhalvåret stå lagrade i en hangar

Helikoptrar är betydligt mer användbara, dom kan vattenbomba med brandtunnor, dom kan flyga ut brandmän och släckmateriel, transportera sjuka och skadade, utföra sjöräddning med ytbärgare. Ja listan kan göra lång

Försvaret tog sina sista HKP 10 (Helikopter 10 Eurocopter AS332 Super Puma) ur bruk 2015 och 6 stycken sattes ut till försäljning, men mig veterligt har dom inte sålts än. Försäljningen skulle omfatta sex (6) helikoptrar (två versioner A och D), inklusive reservdelar och underhållsutrustning. Helikoptrarna behöver dock genomgå en större översyn innan dom kan flyga igen och personal behöver utbildning.

Kan inte våra politiker ta ett beslut, att ge MSB uppdrag och pengar för att överta dessa helikoptrar som en nationell räddningsresurs?

Aerospatiale Hkp10 Salabranden

Idag har t.ex. Sjöfartsverket egna helikoptrar för sjöräddning, men dom skulle inte klara av en Estonia katastrof utan det skulle behövas fler resurser och där skulle en Nationell helikopterresurs göra stor nytta, detsamma gäller inom andra områden som nedan.

  • Vattenbombning
  • Sjöräddning
  • Flygräddning
  • Sjuktransport
  • Brandsläckning till sjöss (RITS)
  • Stöd till polisen
  • Stöd till andra länder inom EU
  • Militära övningar (i mån av tid)

Ett alternativ till bemanning är att MSB anställer egna besättningar eller gör en upphandling, men sett ur ett nationellt och samhällsekonomiskt perspektiv skulle det bästa vara om MSB äger helikoptrarna och Försvarsmakten tillhandahåller personal och underhåll. Min bedömning är att 6 helikoptrar och 5 besättningar skulle räcka till att ha en helikopter i beredskap året runt och 2 helikoptrar i beredskap under sommartid då eldningsförbud råder. Fördelen är att helikoptertypen finns i drift i både Norge och Finland vilket kan ge samordningsfördelar

  • 4 st är av modellen HKP10A som är före detta flygräddningshelikoptrar AWSAR (All Weather Search and Rescue) med dubbla vinschar och radar för navigering
  • 2 st är av modellen HKP10D som är uppgraderade med GPS navigering men har bara en vinsch

Helikopter 10 har fyra rotorblad och dubbla motorer på 1 780 hästkrafter vardera. Maximalt rymmer den 24 passagerare, men normalt upptas golvytan av två bårar och sju sittplatser. Lyftkapaciteten är tre ton, räckvidden 100 mil och marschhastigheten 260 km/h

Aerospatiale Hkp10 trupptransport

Skulle man placera Helikoptrarna i Karlsborg skulle man inom 65minuter teoretiskt nå detta område

HKP10 Karlsborg

Skulle nu inte dessa Helikoptrar finns tillgängliga mer så kan man upphandla nya eller begagnade på öppna marknaden

 

Annonser

Sivilforsvaret – Norge

I Norge har man haft ett civilförsvar inriktat på krigsräddningstjänsten precis som i Sverige. Skillnaden är att där vi skrotade allt på den eviga världsfredens altare, så insåg man i Norge att det är samhällsekonomiskt att man har central tillgång till resurser för t.ex. stora skogsbränder än att man ska dimensionera lokala räddningstjänster för katastrofscenarier.  Det innebär att Norge både har en fungerande krigsräddningstjänst och ett i fred fungerande civilförsvar.

Regjeringen ønsker å sikre Sivilforsvarets evne til å være en statlig forsterkningsressurs ved større og komplekse hendelser.

I Sverige har förvisso MSB depåer för skogsbrandsläckning och NBC indikering mm, men dessa resurser ska främst bemannas med personal ur dom lokala räddningstjänsterna, något som blir problematiskt vid stora och långdragna insatser, eller flera samtidiga större bränder.

Det Norska Sivilförsvaret bygger på Tjänsteplikt som kan åläggas alla män och kvinnor mellan 18 och 55 år som befinner sig i Norge, den maximala tjänstgöringstiden är 19 månader (577 Dagar) Anmäler man sig som frivillig tjänstgör man under pliktlagstiftningen. Dagersättningen är som lägst 167 NOK per dag med olika tillägg för tex barn.

sivilforsvaret 5

Man är organiserade på 20 civilförsvarsdistrikt och har en personalstyrka på 8000 man, varav 4000 är förstainsatsstyrka och dom övriga 4000 är förstärkningsresurser

  • 134 fredsinnsatsgrupper (FIG)
  • 155 fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
  • 134 Radiac-lag (RAD)
  • 16 mobile renseenheter (MRE)
  • 6 mobile forsterkningsenheter (MFE)

sivil

Fredsinnsatsgrupper (FIG)
Består av 24 personer och har egen utrustning och materiel och har som uppgift att vara primär förstärkningsresurs till övriga myndigheter. FIG finns i 119 kommuner i Norge

Fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
Består även den av 24 personer men har ingen egen utrustning och materiel då dom är avsedda att förstärka och avlösa vid långvariga insatser

Radiac-lag (RAD
Består av tre personen. Avdelningarna är lokalt placerade på samma sätt som FIG och har till uppgift att utföra strålmätning och provtagning

Mobile renseenheter (MRE)
Består av 27 personer och har som uppgift att upprätta dekontamineringsstationer för CBRN (Personsanering)

Mobile forsterkningsenheter (MFE)
Består av 48 personer fördelade på 2 avdelningar. MFE 1, har tält, strömförsörjning och sambandsmedel. MFE 2, har stora pumpar, slang och ATVer. MFE är en nationell resurs med egna transportmedel

sivilforsvaret 4

Utbildningen av personalen är avpassad utifrån vilken tjänst man har. För personal i FIG och FIGP är grundutbildningen är på 3 veckor och det finns två befälskurser på två veckor var samt materialförvaltarutbildning på 3 dagar, för MRE och RAD är utbildningarna på 7-8 dagar. För tjänst i MFE är utbildningen en vecka om man kommer från FIG/FIGP annars 2 veckor

Utrustning hanteras på tre nivåer

  • Kommunalt lager där utrustningen för förstainsatsstyrkorna lagras
  • Distriktslager för förstärkning eller för centrala enheter
  • Centrallager för att kunna förstärka regionerna men även utrusning för mobilisering i krig och utrustning för internationell insats

Kommunerna har ansvaret för lagring av ”Sin” utrustning och betalar även kostnaderna, utrustningen fastställs i utrustningslistor, det har funnits kritik mot att man har haft gammal utrustning, men på senare år har man bl.a. fått ny beklädnad

2010-2015 var civilförsvaret insatt ca 250 gånger, exempel på insatser:

  • Skogsbranden i Froland 2008
  • Storbranden i Bergen 2008
  • Oljeutsläppet från Full City 2009
  • Översvämningarna i Gudbrandsdalen och Telemark 2011
  • Terrorattacken på Utøya och i Oslo
  • Orkanen Dagmar på Vestlandet 2011
  • Bränderna i Lærdal, Flatanger och Frøya vintern 2014
  • Översvämningen på Vestlandet 2014 och 2015

Man kan se en ökning av insatserna då man 2017 var insatta 202 gånger

sivilforsvaret 3

Sivilförsvaret kan erbjuda stöd inom t.ex. följande områden

  • Samband och ledning
  • Bevakning
  • Brandsläckning
  • Vattentransport/vattenförsörjning
  • Länsning
  • Röjning och teknisk säkring av byggnader
  • Första hjälpen / Stora skadeplatser
  • Eftersök
  • Logistik/Underhållstjänster
  • Dekontaminering
  • Radiakmätning

sivilforsvaret 2

 

http://www.sivilforsvaret.no/

http://www.sivilforsvarsforbundet.no/

 

Hjälppoliser i Tyskland

I Tyskland finns det hjälppoliser, benämningarna, utbildning och utrustning skiljer sig mellan dom olika Bundesländerna. Benämningarna varierar mellan Hilfspolizisten, Wachpolizisten, Sicherheitswacht eller Angestellte im Polizeidienst AiP. Utbildningarna varierar mellan 9 veckor och 4 månader, att jämföra med polisens 3 åriga utbildning och utrustningen från batong och pepparspray till pistol. I huvudsak är det envars-gripande man gör, men beroende på arbetsuppgifter och land kan man ha olika befogenheter som att skriva ut böter och ta personaluppgifter och avisa folk.

Man ska inte förväxla dessa med dom som arbetar för Ordnungsamt eller frivilliga poliser som finns i vissa regioner. I Sverige motsvaras detta ungefär av arrestvakter, passpoliser, skyddsvakter och civilanställda utredare.

Uppgifterna för en hjälppolis varierar mellan:

  • Objektsbevakning
  • Hastighetsövervaking (mobila fartkameror)
  • Kontroll av ordningregler i Parker
  • Trafikdirigering vid stora event
  • Brottsplatsbevakning
  • Trafikövervakning
  • Eskort av tunga transporter
  • Fotpatrull med uppgift att övervaka ordning

Oftast är man anställd för en eller ett par uppgifter, så den som bemannar fartkameror patrullerar inte parker och vice versa. I Hamburg anställer man ytterligare 100 AiPs och räknar med att dom ska vara självfinansierande, men experter bedömer att man kommer att ha en finansieringsgrad på mellan 25-40% om man tittar på Ordnungsamt. Personal som jobbar med radarövervakning är dock självfinansierade till 100%.

Lönen för en hjälppolis i Sachsen är ca 2200 Euro brutto, för en ung polis ca 2100 Euro netto (Skillnaden är även att en polis får gå tidigare i pension med bättre villkor, vilket gör kostnaden än högre) I Sachsen öppnar man även ett spår så man kan söka till polisskolan efter 2 år som hjälppolis, att jämföra med dom Danska Poliskadetterna

Huvuddelen av uppgifterna är inte kontroversiella i Sverige utan löses av personal som inte är polisutbildade dock utan polisuniformer men i flera fall av inhyrda firmor. Något som är mer omstritt i Tyskland, och jag är säker på att vi kommer att se fler uppgifter som löses av annan personal i framtiden i Sverige

Wachpoilzei 2

Danska Armen

När man började omstrukturera försvaret efter år 2000 var tanken att man inom ramen för en Fördelningsstab med två Brigader och understödsförband, kunna sätta upp tre Bataljonsstridsgrupper som skulle kunna roteras i internationell insats. Man skulle även med lång förvarning kunna sätta upp en Brigad för insats och övriga förmågor skulle dimensioneras för att understödja Bataljonsstridsgrupperna. En del förmågor avvecklades som Luftvärn och den ena Brigaden skulle bestå av fast anställd personal

I övrigt reducerade man till ett:

  • Tjänstegrenscentrum för Artilleri
  • Trängregemente
  • Signalregemente
  • Spaningsbataljon
  • Underrättelsecentrum (2014)

med uppgift att stödja internationella insatser och Bataljonsstridsgrupperna, förutom ovan nämnda finns det Jägarsoldater, MP mm. För att säkerställa möjligheten att växa vid behov behöll man även tre kaderorganiserade bataljoner förutom utbildningsbataljoner och de enheter som ingår i högvakt.

Man bygger på Värnpliktiga som i första hand tas ut frivilligt och övriga lottas in. Efter genomförd grundutbildning HBU 4 månader (hærens basisuddannelse) har man möjlighet att välja någon form av anställning, där man får genomgå HRU 8 månader (Hærens Reaktionsstyrke Uddannelse) Man kan då bli fast anställd soldat eller ”rådighedspersonel” med ett reaktionsstyrkekontrakt (GSS-T

Fredsorganisationen speglar inte krigsorganisationen då Regementen ingående i dom båda brigaderna har fast anställda, tidvis anställda och värnpliktiga under utbildning i sina Bataljoner. Det är inte heller enbart dom enheterna med fastanställda som står för utlandsmissioner utan även kaderorganiserade och Utb kompanier sätter upp enheter för utlandsinsats, troligen för att minska belastningen då det enbart finns 14 stridande kompanier i organisationen

Materiellt sett har man tex:

  • 20 120mm Grk
  • 15 120mm Grk (Cardom beställd för Pirahnas)
  • 12 M109 Haubitz
  • 15 155mm Ceasar beställda som ersättning för M109
  • 45 CV9035
  • 57 Leopard 2 A5 varav 38 ska renoveras (Fler kan komma att renoveras)
  • 257 M/113 G3
  • 96 PIRANHA III C
  • 206 PIRANHA 5 ska anskaffas som ersättning för M/113
  • 24 Lv robot Stinger (I Malpåse)

Den nya försvarsuppgörelsen innebär för Arméns del en ökad betoning på nationellt och NATO försvar och innebär återtagande av olika förmågor och en faktisk utökning av numerären. Budgeten ökas från 1,17% av BNP till 1,3% 2023. I siffror ökar det med 800 Miljoner DKK under 2018 och stegras till 4.8 Miljarder 2023, som motsvarar en 20% stigning mot idag. Samtidigt ålägger man försvaret ett besparingsprogram för att frigöra pengar till reformerna, så 2018-19 kommer att bli magra år.

1a Brigaden, Armens Internationella Center med stab i Haderslev kommer att byggas ut till en komplett, insatsbar brigad. Brigaden utför normalt uppdragsinriktad utbildning av de Bataljonsstridsgrupper som armén sänder till internationella uppdrag. Den ska främst bemannas med professionella soldater från dom stående enheterna, men upp till 1000 reservister beräknas kunna ingå i styrkan på 4000man.

Brigaden kommer att bestå av dom tre stående Bataljonerna och tillföras Art, Ing och Trängbataljoner och bl.a. underättelseförband. Den förväntas vara fullt fungerande med både luftvärn och underrättelsekapacitet runt 2022

Fördelningsstaben (Danske Division) är fredsmässigt ett kompetenscentrum ansvarigt för bla utbildning, övningar och doktrin och har ett tätt samarbete med dom Baltiska brigaderna vilket kan ge en fingervisning om uppdrag i krig

Det talas om förstärkningar enligt punktlistan, men om allt genomförs är inte säkert:

  • En ny lätt infanteribataljon i Haderslev om ca 500 man
  • Artilleriregementet uppstår som egen myndighet igen
  • Artilleribataljonen får ett 3je batteri
  • Ett luftvärnskompani sätts upp igen
  • En tredje stridsvagnsskvadron sätts upp
  • Spaningsbataljon kommer att utökas till tre skvadroner
  • Kgl Livgardet får ett fjärde vaktlag för att kunna stödja Polisen vid terrorangrepp
  • Pansarvärnsförmåga återtas (TOW avvecklades 2010)
  • UAV (Drönare) kommer att tillföras
  • Utrustning för elektronisk krigföring tillförs
  • Ingenjörs materiel anskaffas
  • Jægerkorpset og Frømandskorpset fördubblas
  • Antalet VPL ökas med 500 per år
  • Ett mobiliseringskompani med Vpl tillförs dom tre stående bataljonerna

Tillförseln av Mobiliseringskompanier innebär att för första gången sen 2004 kommer man att krigsplacera Vpl ur personalreserven i förbanden och man skriver att det kan komma att tillföras fler kompanier under förutsättning att Mtrl och utrustning tillförs.

Fredsorganisationsschemat för brigaderna nedan är inte heltäckande och att det finns förändringar i utrustningen, tex fördelningen av CV90 i kompanierna. Livgardet har tex en extra utbildningsbataljon som enbart utbildar högvaktssoldater

Danske Division

Danska hemvärnets poliskompanier

Frågan om Beredskapspoliser har stötts och blötts och nu finns det en politisk vilja att rekrytera ca 3000 man. Dock finns det från vissa håll ett kompakt motstånd till att dom ska få användas i fredstid så jag undrar hur användbarheten och rekryteringsviljan blir om dom i teorin aldrig kommer till insats. Det finns dock ett alternativ för att öka användbarheten för Polisen och Försvarsmakten om man tittar på den danska lösningen

I varje Hemvärnsområde finns det ett Politikompagni som förutom dom rent militära uppgifterna som bevakning och skydd av viktiga objekt även kan stödja polisen i både fred och krig med uppgifter som:

  • Trafikdirigering
  • Avspärrningar vid bränder, olyckor och brottsplatser
  • Objektsbevakning
  • Evakueringar
  • Transport av Polisiär mtrl och Fordon
  • Eftersök av saknade personer

I Sverige finns det förutom Militärpolisförband även Trafikförband, Hemvärnet har 4 trafikplutoner som är utbildade i att dirigera trafik och genomföra trafikkontroller och där man redan idag stödjer Polisen med tex trafikdirigering.

En möjlig lösning kunde vara att bygga ut Trafikplutonerna till antal och inom storstadsområdena sätta upp Trafikkompanier. Man genom att stegvis utöka utbildningen ge större befogenheter och därmed utöka användbarheten

Genom att krigsplacera, eller genom frivillighet placera aktiva eller avgångna poliser i enheterna skulle man snabbt kunna öka användbarheten då man har en eller fler med Polismans befogenhet som kan ta dom rent polisiära besluten

Trafikpluton

Bild från 244:e trafikplutonen

Excess Defense Articles (EDA)

USA har något som dom  kallar EDA, som kan översättas med ”militärt överskottsmateriel” ansvariga är Defense Security Cooperation Agency (DSCA). Man har där olika program vars syfte är stötta länder militärt genom att överföra t.ex. materiel

När man köper något via EDA är köparen ansvarig för kostnader i form av packning, transporter mm. Det kan även vara krav på underhåll/renovering. I del fall där länder får ekonomiskt bistånd kan sådana pengar användas för köp/renovering/översyn/utbildning av EDA köp. Pengarna får bara användas i USA och är en förtäckt form av industristöd 🙂  Ett sådant är Israels köp av MLRS

Förutom dom ovan nämnda finns det ett antal andra stödprogram. Det är förmånligt men kom ihåg att reservdelar och utbildning oftast inte ingår och det som säljs kan vara hårt slitet

För vår egen del skulle t.ex. TKSP M2 kunna vara ett teoretiskt val då vapnet och ammunitionen redan finns i organisationen, M109 Haubits däremot skulle kräva REMO (renovering, modifiering) samt reservdelar och utbildning innan den skulle kunna tas i bruk och det för en troligen relativt kort levnad. D.v.s. det skulle kosta mer än vad det smakar.  Ett exempel på vad man skulle kunna begära är tex reservdelar,vapen eller annan utrustning till Blackhawk om man anser sig ha behovet och pengarna.

Fullständig lista finns här i EXCEL format och jag har klippt ur en del exempel nedan, notera att ganska många önskemål inte slutar i leverans:

Fiscal Year of Request Country (Transfer to) Item Description Status Date Qty R Deliv Qty Total Current Value
2015 Croatia OH-58D HELICOPTER 2016-12-03 16 16 $19 563 840,00
2016 Lebanon M2 MACHINE GUN, CALIBER .50 2017-01-03 800 0 $1 014 800,00
2016 Morocco M2 Machine Gun, Caliber .5 2016-11-10 1828 0 $2 318 818,00
2014 Hungary MACHINE GUN, (M2 MG 50 HB GD/VEH) 2014-05-16 194 0 $246 089,00
2014 Hungary MACHINE GUN, 5.56MM, M249 2014-05-16 15 0 $5 745,00
2014 Israel LAUNCHER, MULTIPLE LAUNCH ROCKET SYSTEM, M270 2015-05-28 18 15 $1 776 507,30
2013 Israel MULTIPLE LAUNCH ROCKET SYSTEM (M270) 2015-05-28 150 150 $14 804 227,50
2013 Poland MACHINE GUN,  (BROWNING M2) 2014-05-22 26 0 $21 106,80
2013 Poland M2 MACHINE GUN, HEAVY, .50 CALIBER 2014-05-22 23 0 $25 451,80
2016 Costa Rica C-145A Skytruck Aircraft 2016-08-15 2 0 $6 000 000,00
2016 Estonia C-145A Skytruck Aircraft 2016-08-15 2 0 $6 000 000,00
2016 Kenya C-145A Skytruck Aircraft 2017-04-04 6 0 $9 000 000,00
2016 Nepal C-145A Skytruck Aircraft 2016-08-05 6 0 $6 000 000,00
2015 Egypt RG-33 CAT II 6X6 BASE  (MRAP) 2016-08-10 260 260 $16 374 800,00
2015 Iraq MRAP, CAIMAN MTV (CMTV) 2015-03-31 250 250 $18 325 000,00
2014 Pakistan MRAP MAXXPRO BASE 2015-03-27 275 225 $18 095 000,00
2014 Afghanistan MAXXPRO MRAP BASE, M1224 2015-04-01 200 200 $13 160 000,00
2014 Lebanon HOWITZER, MEDIUM, TOWED, M198 2015-06-28 32 32 $1 651 739,20
2015 Lebanon M198 HOWITZER, MEDIUM TOW 2016-06-30 40 3 $2 064 674,00
2009 Iraq HOWITZER, SELF-PROPELLED 2011-03-05 24 24 $7 025 328,00
2015 Morocco M109A5 HOWITZERS, SELF PROPELLED, W/ CANNON TUBES 2016-01-27 70 210 $3 231 480,00

 

 

Patriot – Aster Affären

Jag har inga direkta preferenser i valet mellan systemen utan det som ger oss mest värde för pengarna är det vi ska välja. Det finns även ”mjuka” värden som försvarsgarantier och samarbeten som man måste väga in, men dom får aldrig leda till att vi får försämrad lokal försvarseffekt, då en garanti inte är värt något om den bara finns på papper, något Ukraina fick lära sig.

Jag har tidigare skrivit om tillgången på Tyska Patriot system som står i malpåse och den Polska upphandlingen i Bloggen. Det finns ett antal affärer med försäljning av Patriot där man kan få ett hum om priserna. Det är oftast väldigt svårt att jämföra affärerna då dom kan skilja sig i frågan om motköpsaffärer, Support, utbildningspaket, underhåll och antal missiler.

Dagens Industri har skrivit ett antal artiklar om Patriot – Aster affären där man passande nog talar om ”Svenska lappkastet i storaffären” Artiklar som finns bakom betalvägg

den 30 november 2017 hittar vi två artiklar där man intervjuar Eurosam, givetvis är dom försiktiga med vad dom säger, men några godbitar är:

Erbjudandet från Eurosam var på ca 8,5 miljarder SEK och innebar att man skulle renovera 2 batterier från Franska försvaret för att kunna leverera en initial förmåga till år 2020, för att senare leverera alla enheter enligt beställning (en Bat). Man kan ana en viss bitterhet från den franske försäljningsdirektören när han säger att man har förhandlat i två år och var klara för slutförhandling och den Svenska delegationen plötsligt avbryter det hela.

Han jämför sedan med den Polska affären:

”Om du jämför med Polen och tittar på det belopp som omnämnts och antalet system i den affären förefaller det som att det amerikanska priset är två, tre gånger högre än siffran jag nämner, det är den kommentar jag kan ge dig”

Enligt uppgift vill regeringen lägga 10-12 miljarder sek på Patriot affären vilket jag tycker är märkligt, garantier eller inte då vi för 12 milj kanske kan få delar av en andra Bataljon eller luftvärnsrobotar till våra korvetter

Enligt dom senaste uppgifterna ska den Polska affären vara värd 87 miljarder SEK och i första delen omfatta 16 lavetter, dvs en LV bataljon med PAC3 missiler och med Radar utan 360 grader täckning. D.v.s. GaN Radarn och Skyceptor skulle komma i en senare affär Den Polska affären omfattar utveckling och lokal tillverkning i andra skedet  Det är dock inte klart vad priset för hela affären blir

Artikel nummer 2 i samma nummer av DI skriver man att, i båda delarna av leveransen skulle Saabs Giraffe 4A a ingå d.v.s. att redan 2020 skulle man ha integrerat den Svenska radarn i dom renoverade Batterierna vilket tar bort en av mina farhågor över Astererbjudandet, att det skulle försena/fördyra leveranserna pga Svensk Industripolitik. För att sockra erbjudandet skulle även Saab få gå med i FSAF (Future Surface-to-Air Family) som är benämningen på EUROSAMs SAMP-T/PAAMS luftvärnssystem och delta i nästa fas av utvecklingen. Giraffe radarn skulle då bli en del i EUROSAMs exporterbjudande. Det finns uppgifter om att Singapore har köpt systemet men valt att integrera en egen radar (GroundMaster 200)

den 4 december 2017 kommer uppgifter i DI att Försvarsmakten tagit bort kravet på 360graders täckning D.v.s. att man från en lavett skulle kunna avfyra Missiler i flera riktningar utan att behöva rikta om lavetten. Scenariot skulle vara att man utsätts för en samfälld attack från flera riktningar samtidigt av t.ex. kryssningsmissiler. Det öppnar för Patriot att kunna vara med i affären då deras lavetter inte är vertikalstartande och stt det krävs flera radarstationer för 360 garders täckning.

Det öppnar för en del frågor? Varför tar plötsligt Försvarsmakten bort ett krav? Har något ändrat sig i hotbildsvärderingen? Rör det sig om ministerstyre i bakgrunden? Är det något annat än försvarsgarantier som ligger bakom? är det någon form av kickbacks till regeringen?  Men en sak är säker, vi kommer att få se påverkan i form av olika artiklar och inlägg i media och massiv rökskjutning från regeringen.

ASTER 30 SAMP T

Länkar:

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/08/17/luftvarn-patriot-eller/

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/02/20/nytt-medeldistansluftvarn-mr-lv/

https://krigsmakten.wordpress.com/2017/07/12/mim-104-patriot-wisla/

https://www.ainonline.com/aviation-news/defense/2014-02-14/singapore-boosts-air-defense-mbda-missiles-and-thales-radars

Militär närvaro i ”Milo NN”

Tittar man på placering av militära förband så har i princip området mellan Uppsala och Arvidsjaur, en sträcka på ca 65 mil lämnats tom på utbildningsförband, givetvis finns hemvärnsförband och utbildningsgrupper inom det området och det genomförs olika hemvärnsutbildningar. Men området från Östersund och österut har ökat i betydelse då ett större mobiliseringsförråd för Amerikanska förband ligger på andra siden gränsen.

Även om unga från dessa områden söker sig till försvaret så finns det ett antal som inte kan tänka sig att göra värnplikt och eventuellt påbörja en militär karriär i en annan del av landet. Om man inte redan har rekryteringsproblem till Hemvärnet så kommer man att få det på sikt när soldater utbildade förr, faller för åldersstrecket. Läser man Personalförsörjningsutredningens rapport, En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) så visar den på behovet att utöka antalet utbildade soldater för att säkra tillgången på anställt befäl och soldater i framtiden.

Att bygga upp ett nytt Regemente på en ort tar tid, att bygga kaserner, anlägga skjutbanor går relativt fort, med undantag för miljöprövningar. Det som tar tid är att rekrytera 150 – 200 Befäl, det tar åratal innan man blir självförsörjande

Lösningen är att börja i liten skala med att utbilda ett kompani, och utnyttja befintlig infrastruktur på t.ex. skjutfält och gärna tillföra moderna baracker för förläggning, vård och utbildning. Personalförsörjningsutredningen föreslår att man ska börja utbilda moderna lokalförsvarsförband och det är en lämplig förbandstyp då tex stridsfordon knappast ingår. Ska man bygga upp en större verksamhet på sikt krävs det att det blivande förbandet inte ligger för lång bort från ära och redighet, någon form av social infrastruktur måste finnas nära, som affärer, Caféer, skolor mm.

4 R

Plutonsbaracker på Väddö från tidigt 80tal

Vi har ett exempel som är Villingsbergs skjutfält som ligger nära Karlskoga och Örebro, platsen är väl inte direkt känt för sitt stora nöjesutbud men det är nära till stadens ljus.

Villingsberg har kapacitet att förlägga upp till ca 350 Soldater och utbildning av Hemvärn sker där, man har flyttat dit tjänster från Örebro och satt upp Arboga Utbildningsskvadron från K3 förra året
Det är en plats där jag tror vi kommer att få se ett nyuppsatt förband i framtiden, frågan är om det blir ett nytt A2?

Nästa är kommer 240 blivande Hemvärnare att utbildas i Kiruna, Östersund, Härnösand och Umeå. Härnösand har kapacitet att ta ca 100 soldater och fördelen att ha både ett närövningsfält och 20 minuter bort ett skjutfält (Skärsviken). En stor fråga är möjligheterna att på sikt växa på det gamla regementsområdet men man har en positivt inställd politisk ledning så ingenting är omöjligt och både flygplats och tågförbindelser

Skärsviken

I Östersund har man Fältjägargruppen som är placerad på fd F4 Frösön och tillgång till Dagsådalens skjutfält och utbildar ett mindre antal Hemvärnssoldater varje år. Frågan är om fd F4 är lämpligt att växa i då det ligger bredvid Flygplatsen eller om man behöver bygga nytt vid Dagsådalen och aktivera Grytans skjutfält igen ? Fördelarna Med Östersund är relativt goda kommunikationer och närheten till Åre

Dagsådalen skjutfält

Sollefteå har ingen permanent militär närvaro längre men Tjärnmyrans övningfält finns kvar och kan användas, mig veterligen är staden och länet intresserade att få dit militära arbetsplatser igen och en lämplig väg vore att börja bygga upp infrastrukturen vid fältet med nya förläggningsbaracker lektionssalar mm för upp till 150 soldater och befäl så man kan använda platsen som repövningsläger och ha kurser där. Kommun lär nog vara villiga att ta en del kostnader som anslutning av lägret till Vatten och avlopp mm

Tjärnmyrens skjutfält.JPG

Jag är av den åsikten att man ska satsa på alla orterna men ha olika slutmål. Huvudmålet tycker jag är att man ska sätta upp en Brigad till. Om Östersund eller Sollefteå är lämpligast för att utbilda Mekbataljoner och bli Brigadcentrum är en fråga om lämpligaste skjutfält och utbildningsbetingelser

Om en ort blir Brigadcentrum så kan man på sikt låta dom andra bli centrum för funktionsförband, i Norra Sverige saknas utbildningsförband för t.ex. Träng, Ingenjör och Luftvärn, man skulle kunna tänka sig att under en 10års period utveckla orterna till:

  • Östersund – Brigadstab och Mekbataljon(er)
  • Sollefteå – Träng och/eller Ingenjörbataljon
  • Härnösand – Luftvärnsbataljon – Brig Lv

 

Jag har tidigare gjort två inlägg som delvis berör frågan:

Nya Regementen

Placering Nya utbildningsförband

Länkar:

http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2016/10/10/blir-ett-miniregemente

http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2017/04/27/kan-bli-ett-regemente

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/varnpliktiga-utbildas-i-harnosand

http://www.allehanda.se/vasternorrland/harnosand/harnosand-beredd-att-utbilda-varnpliktiga-vi-har-kapacitet-att-ta-emot-100-soldater

https://www.allehanda.se/logga-in/varnplikt-oppnar-for-nya-regementen-landshovdingen-undersoker-skjutfalt-i-solleftea-och-harnosand

https://www.harnosand.se/download/18.67af52d2146650cd87c48bdd/1401970023342/Forsvarsmaktens-intressen-och-riksintressen-for-totalforsva.pdf

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe

Låter rätt tråkigt, men när man börjar titta på Tysklands motsvarighet till MSB får man mindervärdighetskomplex. Jag ska inte gå in på ansvarsfördelning och lagar som reglerar ansvar mellan Stat och Delstater utan snabbt förklara målsättningen

Tyngdpunkten ligger på NBC och storskadeplats då THW och Brandkårerna är utrustade för traditionell räddningstjänst i krig och fred, man bygger på stor del på frivilliga hjälpare som är organiserade i:

  Feuerwehren ((Frivilliga)Brandkårer)
  Arbeiter-Samariter-Bund (ASB) (typ fackligt RK)
  Deutsche Lebens-Rettungs-Gesellschaft (DLRG)
  Deutsches Rotes Kreuz (DRK) (Röda korset)
  Johanniter-Unfall-Hilfe (JUH) (Ambulanstjänst mm)
  Malteser-Hilfsdienst (MHD) (Ambulanstjänst mm)
  Bundesanstalt Technisches Hilfswerk (THW)  (Civilförsvaret)
  Organisation der Regieeinheiten/-einrichtungen der Katastrophenschutzbehörden  (Paraplyorganisation för katastrofskydd)

Man anskaffar fordon och utrustning och målet är att ha ca 5.055 fordon för Brandskydd, NBC och Sjukvård  Man investerar årligen ca  53,5 Miljoner Euro i utbildning och mtrlanskaffning och har i nuläget 4.155 fordon vilket motsvarar en utrustningsgrad på 82 Procent.

Man har tex gjort en rambeställning av 308 st släckbilar för räddningstjänst med ett ordervärde på 50 Miljoner Euro

LF_KatS_02

Tex en Taskforce (TE Beh) för sjukvård ska kunna sätta upp 50 vårdplatser och hantera upp till 100 patienter vid ett kontinuerligt flöde av patienter med främst trauma och värmeskador

BHP MTF

Föreslagna fordon och personalstyrka ser ni nedan, jag bifogar en PPT som man kan förstå även om den är på Tyska

GW-SANTE Beh

http://multimedia.gsb.bund.de/BBK/Video/Leistungen_Bevschutz.mp4