Månad: juli 2014

Fartyg för Marinen del 2

Vilken väg ska vi gå når vi ska beställa nya Ytstridsfartyg? Projektera en större VISBY eller köpa en färdig design som är lite större och kan medföra helikopter och skaffa mindre multiroll fartyg som ersätter Min och Lagfartygen?

Eller ska vi med hänsyn till utvecklingen i Ukraina skaffa 2 till 3 Iver Huitfeldt-klass plus några mindre ytstridsfartyg liknande Hamina-klass. Fördelen med Iver Huitfeldt klassen är den avancerade Radarn av typ SMART-L med upp till 460 km täckning, ett sådant fartyg liggande i Karlskrona bassängen skulle teoretiskt kunna följa luftmål över Kaliningradenklaven och Hamburg, samtidigt som den med luftvärnsroboten Standard SM2 (RIM-66M-2 SM-2MR Block IIIA) bekämpar mål nära den Polska kusten.

Det skulle ge oss möjligheten att förutom att försvara oss själva, även kunna lämna hjälp till Baltstaterna och Finland på ett helt annat sätt än nu. I ett krislägen skulle Regeringen ha handlingsfrihet att skicka en fregatt till tex Rågervik (Paldiski) på ”flottbesök” och därmed kunna bidra till att luftförsvara större delen av Estland, Helsingfors och Åbo utan att officiellt göra något som kan öka spänningen, men ändå svara på asymmetrisk krigföring.

Vi får även möjligheten att samverka med den Danska flottan på ett helt annat sätt än tidigare, vi skulle även komplettera varandra då dom tex har Absalon klassen och vi har Ubåtar och Amfibieförband

Fartyg för Marinen del 1


För att snabbt ökar fartygsbeståndet hos Flottan skulle jag köpa in begagnade fartyg och livstidsförlänga dom fyra Korvetterna av GBG klass så att flottan förfogar över minst 9 ytstridsfartyg. Till salu finns nu 9 st fartyg av Flyvefisken klass som fördelar sig på 3 grupper. Dessa har ett containersystem typ Stanflex med en plats på fördäck och tre platser på akterdäck för vapensystem. Fartygen bedöms kunna vara i drift fram till 2020-2025, dock ökar kostnaderna för underhåll av elektroniken förutom kommunikationssystemet som nyligen har uppgraderats

Fyra Fartyg har använts för Minröjning och har sedan ett par år fått sina Gasturbiner demonterade för att spara pengar, dessa fartyg är dom minst förslitna då dom har betydligt mindre gångtid i hög fart än dom andra, dom har även en annan eldledning.
Dessa fartyg skulle jag placera på Västkusten med primär uppgift minröjning och sekundär eskort/Ubåtsjakt. Primär Beväpning en 40mm kanon på fördäck och tillgång till följande Stanflexmoduler för akterdäck
-Fyra begagnade Containrar för Double Eagle ROV
-Fyra begagnade krancontainrar
– Fyra egenutvecklade containers med ASW-601 kastare (Alecto)
För att vara ekonomiskt med personal och gångtid skulle jag ha två av fartygen aktiva och två i malpåse bemannade av GSS/T och Officerare och Specialister som tjänstgör på skolor och staber

Fyra fartyg har haft uppgiften som Robotbåtar och en Sjöövervakning (P558 HDMS Gribben saknar Kanon och eldledning) och är mer slitna då dom har gått mer på ”fullgas” Jag vet inte om det lönar sig att göra en REMO och ha dom i tjänst som Patrullbåtar med Gasturbiner och Robotbeväpning eller om man ska ta dom i tjänst som Vedettbåtar och montera ur gasturbinerna, dom är i princip jämnåriga med Göteborgs-klassen och där har man planerat att bygga om två av fartygen till vedettbåtar

I version som Vedettbåt:
Primär Beväpning en 57mm kanon på fördäck och tillgång till följande Stanflexmoduler för akterdäck
– Fem begagnade krancontainrar
– Fem egenutvecklade containers med ASW-601 kastare

Frågan är vad det kostar med en ny stanflexmodul och anpassning av programvaran, det kan bli betydlig billigare att bara leasa eller köpa befintlig 76mm kanonmodul, kranmodul samt dom fyra Double Eagle ROV modulerna och bara använda åtta av fartygen som Vedettbåtar med möjligheten att uppgradera dom i framtiden, det skulle ändå ge flottan en avsevärd förstärkning tills nya fartyg har levererats. Det nionde fartyget kan bli ledningsfartyg på 17:e amfibiebevakningsbåtkompaniet och därmed frigöra ett Minröjningsfartyg till sin rätta uppgift, dom aktra containerplatserna kan då nyttjas för tex förrådscontainrar.

Alla Flyvefisken har möjlighet att bära minor och sjunkbomber.

Mer om Flyvefisken klassen och beslutet om avveckling
Beretning fra. Forsvarskommissionen af 2008. Bilagsbind 1 Sid 101

P555 STØREN  Utrustad för minröjning

Bilder på olika Stanflex Containers

Tillägg 20141105
Portugal ligger i förhandling om att köpa 4st Flyvefisken för 25 (30) Miljoner Euro, troligen dom 4 i Minjakts varianterna som är minst slitna enligt denna källa

”Planen er at de danske standard-flex skibe skal afløse de portugisiske korvetter af Cacine-klassen. Den portugisiske flåde vil primært anvende Standard Flex skibene til patruljering og de forventes at have en levetid på endnu 15 år”

Fartyg för Internationell insats

Damen OPV 1400
Idag använder vi våra Fartyg som är anpassade för vår stridsmiljö och inte optimerade för internationella insatser och dessutom relativt dyra i drift istället för att anskaffa relativt billiga patrullfartyg för att lösa dessa uppgifter. Internationellt benämner man dessa som OPVs (Offshore Patrol Vessel)

Som exempel finns det patrullfartyg från DAMEN som jag tror skulle passa, genom att man utnyttjar samma skrovdesign för olika ändamål och använder standardkomponenter hålls priset nere. Det är samma varv som levererat fartyg till kustbevakningen.

Mitt förslag till nya fartyg är antingen två st Offshore Patrol Vessel 1400 eller den något större Offshore Patrol Vessel 1800.

Med en besättning på 35 man och möjlighet att ta ombord ytterligare 12 man vid behov samt helikopterhangar där Helikopter 15 passar och plats under helikopterdäck för en container är OPVn ett bättre alternativ än korvetter och minfartyg. Lämplig beväpning 40mm Bofors med 3P ammunition som ger en hög flexibilitet i lågkonfliktsområden.

Förutom att det är billigare i drift och anskaffning så erbjuder fartygen mer bekvämlighet vilket är viktigt när besättningen ska tillbringa lång tid ombord. Man har bättre säkerhet med egen helikopter och RHIB ramp och fartyget är även utrustad med arrest och förhörsrum och sjukstuga. Den utbytbara Containern kan anpassas efter missionen, t.ex. för första hjälpen till båtflyktingar med vatten, filtar och dropp och annan sjvmtrl.

Fartygen kan i ett skärpt läge förses med Hydrofon placerad på den aktra RHIB rampen och har ett avskilt stridsledningsrum och kan från början förses/förberedas med motmedelssystem och LV robotar typ Mistral

Finansiering av fartygen och besättningen skall inte ske genom försvarsmakten utan genom anslag för internationell tjänst och biståndsbudgeten och i en framtid där Kustbevakningen slås ihop med Marinen bör dom ha grundtillhörighet hos KBV

OPV1400 har följande grunddata:

DIMENSIONS
LENGTH O.A. 72.00 m
BEAM MLD.    12.70 m
DEPTH MLD.    6.20 m
DRAUGHT (DESIGN) 3.75 m
DISPLACEMENT 1470 t

PERFORMANCES
TRIAL SPEED (MAX.) 21.0 kn
ENDURANCE AT 12 KN 4000 nm, 25 days

SEAKEEPING
FULLY OPERATIONAL Up to and including SS 6
SURVIVING Sea State 9 and wind bf 12

Länk med PDF

Damen OPV 1400

Rörliga Spärrkompanier

Utökning av Amfibiekåren:

Vi har i dag släppt kontrollen över våra Skärgårdsområden, vi har en Amfibiebataljon och en handfull bevakningsbåtar för ett område som tidigare skyddades av ett antal Brigader och Bataljoner.

Jag förespråkar inte en nyuppsättning av det fasta Kustartilleriet, utan att vi ska börja återta förmågan att övervaka och försvara skärgårdsområden både ovan och under ytan. Nu vet jag inte vilka vapensystem som är skrotade och vad som måste nyanskaffas men jag utgår i huvudsak från arvet från gamla KA/AMF och de bevakningsbåtar som Flottan ska utmönstra.

Spärrkompani

Rörliga Spärrkompaniet hade på KA tiden som uppgift att med Minor och Robotar spärra ett inlopp i skärgården, man behöver dock ge förbandet lite nya uppgifter och utrustning.

Stabs och Sambandspluton:
Skall förutom att leda eget kompani kunna leda tillförd Armé eller Hemvärnsbataljon samt enheter från Flottan.

Trosspluton:
Skall kunna försörja eget kompani och ha en Transporttropp som förutom egna enheter skall kunna transportera ett reducerat skyttekompani

Spärrpluton:
Skall med Robot 17 (eller RB/ny) och Minsystem M9 kunna spärra ett inlopp. Minorna förhindrar att FI kan köra sina båtar in genom en infartsled och Robotarna förhindrar att minorna röjs av Minröjningsfartyg, Robotarna kan även skjutas mot andra fartyg.

Underrättelsepluton:
Skall kunna övervaka skärgårdsområden ovan och under ytan genom
– Bevakningsbåtstropp med två bevakningsbåtar
– Radartropp med två BOR-A 550
– Hydrofontropp med flyttbara hydrofoner (sonarsystem 618 ??)

Understödspluton:
– två Lv grupper med varsin RB70 eller M/ny
– Grk tropp med 3 st 81mm Grk m/84
– Eldledningsgrupp

Spaningspluton:
utför spaning och genomsök och utgör även Kompaniets markstridsresurs

Spärrkompaniets uppgifter är att antingen självständigt inhämta underrättelser inom ett skärgårdsområde och försvåra fientlig verksamhet eller göra detta tillsammans med i första hand en HV bataljon

Tre Spärrkompanier borde sätts upp och bemannas med värnpliktiga, antalet är avhängigt tillgängliga fartyg och vapensystem. som komplement kan man även utbilda Två Amfskyttekompanier för att kunna omsätta förbanden på 6 års basis och ha ett bra rekryteringsunderlag för GSS/K och Officerare

rb-17

Länkar och läsning

TIS Nr3 2010 sid 225
Sensorpluton

Uppdaterat innehållet 2016-09-15

Försvaret av Gotland del 5

Anläggningar och kaserner

Vid ett återupprättande av en permanent militär närvaro kan man antingen välja att återta kasernområden eller bygga helt nya eller bygga ut befintliga anläggningar. På Gotland finns:

– Visborgs slätt där P18, Lv2 och A7 fanns och där Gotlandsgruppen har sin verksamhet
– Tofta Skjutfält där det finns förläggningar och förråd
Fårösund med KA3Bunge Flygfält och Marinvarvet

Eller hitta en plats där det finns plats för närövningsfält, skjutbanor och ändå inte sakna civil infrastruktur som affärer mm. Moderna baracker, expeditioner, vårdhallar och förråd är billiga att uppföra utan problemet ligger i att ha närövningsfält och skjutplatser i rimlig närhet

Mitt förslag till återtagande är Fårösund med gamla KA3 med hamn, skjutfält och flygplats, delar av området är uthyrt och bostäder byggda där skjutbanan fanns. Jag är inte helt säker på vilka fastigheter som är tomma men minst två kaserner är lediga. Man har förklarat området som byggnads minne vilket har gjort att området bevarats, Staten behöver snabbt meddela att man avser att återta området och börja köpa tillbaka fastigheter och mark, om nödvändigt genom Expropriation. Jag ser inget behov av att omedelbart kasta ut befintliga ägare/hyresgäster utom där det är direkt nödvändigt.

Det finns idag tex en folkhögskola på området och där finns synergieffekter i form av nyttjande av matsal, möjlighet att gå kurser för soldater och mycket mer. Jag ser inte heller att man direkt behöver stängsla in området och införa inpasseringskontroll, idag finns det bra inpasseringssystem, larm och tv övervakning vilket gör att det räcker med att hägna in delar av området i början, tex uppställningsplats för fordon.

I Bunge och Fårösund bor 900 invånare. Här finns Ica Bungehallen, med post-, apotek-, spel-, och systembolagsservice. Det finns två året runt krogar/pizzerior, biografen Roy, bibliotek och vårdcentral vilket gör att det finns nödvändig infrastruktur.

Förutom Regementsområdet finns det gamla marinvarvet med hamnen som möjliggör basering av fartyg i Fårösund och Bunge Flygfält som skulle kunna användas för frambasering av (UBJ) helikoptrar och framtida marinflyg.

Bungenäs och Trelge skjutfält erbjuder bra närövningsplatser och Tofta skulle även i framtiden vara det skjutfält där man övar strid i kompani och bataljons ram

Det finns även flera bergförråd och ledningsplatser som är lämpliga som skyddade mobiliseringsförråd och depåer

Follingbo- (gpl A 1)
-Follingbo

Hajdeby luke
Lindeberget
Vestrume
Havdhem

Försvaret av Gotland del 4

Förstärkning från fastlandet
Vi kommer aldrig att hinna organisera transport av tunga förband till Gotland med kort varsel utan vägen vi behöver gå är att förhandslagra matriel, i nuläget står det ett Stridsvagnskompani i ett förråd på Tofta, det behöver utökas med Stridfordon 90 och övriga resurser så att man har en full mekaniserad bataljon lagrad på Gotland enligt det gamla invasionsförsvarets princip. Då behöver man bara flyga in soldaterna och inom 24 timmar kunna stå i utgångsgrupperning med 30 dygns underhållssäkerhet. Utöver en Tung Mekbataljon ser jag behov av att lagra ett Lvkompani ,ett Haubitsbatteri och delar för ingenjör och UH förband.
Den Luftburna bataljonen som man nu vill avveckla borde vara en resurs som är perfekt för att snabbt förstärka och säkra viktiga områden på Gotland, även om vi inte har resurser att lyfta en hel Bataljon så innebär en snabb omgruppering av ett Kompani en stark politisk signal vid tex flottövningar i Gotlands närhet
Även Flottan har behov av permanenta anläggningar och resurser för att kunna stationera fartyg på Gotland under längre eller kortare tid, jag anser att det bör finnas en bevakningsbåt eller patrullbåt permanent baserad på Gotland samt baseringsmöjlighet för våra (ubåtsjakts) Helikoptrar.

Försvaret av Gotland del 3

Gotlands Nationalbeväring

För att långsiktigt säkra försvaret av Gotland finns det bara en möjlighet och det är att införa värnplikten igen på Gotland. Man bör göra det efter den Danska modellen där man i första hand inkallar dom frivilliga och sedan lottar in resten. En ungdomskull består av ca 600st där jag inledningsvis ser ett behov av att utbilda ca en tredjedel i början plus ev frivilliga för korttidsutbildning eller till värnplikt i Marinen.

Tjänstgörings tid mellan mitten av Augusti till mitten av Maj vilket skulle ge ca 9 månaders tjänstgöring (- 3 veckors övningsuppehåll) I praktiken 8 månaders utbildningstid. Dom som under den tiden tas ut till gruppbefäl gör ytterligare 2 månaders befälsutbildning.

Utöver det bör man även kunna erbjuda frivilliga en 2 månaders utbildning under sommaren för dom som vill kunna gå med i HV men inte vill inkräkta på ev studier eller andra planer, men även för att få ett bättre utnyttjande av utbildningsresurser och erbjuda övningstrupp för befälsuttagna.

De som tas ut för tjänstgöring behöver även få ersättning:

Per Månad
1-3 4500kr
4-9 5500kr
9-11 8000kr

med ”Fritt Vivre”

Bonus:
9 månaders tjänst 30 000kr
2 månaders Befälsutb 30 000kr

Bild

Inriktningen av utbildningen bör vara att personalförsörja:

En befintlig Hemvärnsbataljon med frivilliga
Ett anställt Beredskapskompani
Tre Skyttekompanier
Ett Stabs o Trosskomp
Sex Granatkastarplutoner
Sex Pvrobotplutoner
Sex Lvtroppar

Vid mobilisering disponerar man i princip då över 2 skyttebataljoner varav den ena utrustad med PaTgb 203A och Hemvärnsbataljonen tillförs Pv, Lv och Granatkastar resurser vid mobilisering

Det ger en årlig utbildningsomgång på ca:

Halvt Skyttekomp (70 Vpl)
Grkplut (35 Vpl)
Halvt Stabs o Trosskomp (40 Vpl)
PvRobot Plut (30 Vpl)
Lv Tropp (20Vpl)
Utöver dessa finns det ett behov av att grundutbilda 5-10 st till Marinen årligen

Dessa skulle utbildas av en utbildningsbataljon bestående av 2 utbildningskompanier och en stab bestående av ca 35 militära tjänster plus ett antal Civila tjänster i Kök o Förråd mm som krigsplaceras i en Depå-underhållspluton

Gotlands Nationalbeväring skulle då omfatta ca 200-220 tjänster förutom HV fördelat på:

1 Kårstab med Depåpluton
1 Utbildningsbataljon
1 Beredskapskompani
1 Hemvärnsbataljon (32a)
1 Lätt Mekaniserad Skyttebataljon (vid mobilisering)

Enheterna bör ha resurser för 10 dygns strid samt ytterligare underhåll för 20 dygn

 

http://www.svd.se/infor-varnplikt-for-alla-gotlanningar

Försvaret av Gotland del 2

Det som är viktigast är att ha en permanent truppnärvaro på Gotland, dels ur ett folkrättsperspektiv för att kunna hävda territoriet och lösa IKFN uppgifter, men även för att kunna skydda förråd, hamnar eller flygfält och förstärka ett mobiliserat Hemvärn

Ett sådant förband bör vara av kompanis storlek och bestå av minimum tre Skytteplutoner där man arbetar i treskift och en Stabs och Trosspluton:

1, Måndag – Måndag (7 dgr 64h+16h schablontid) Beredskapstjänst
2, Måndag – Fredag (5 dgr 48h) Utbildningsvecka
3, Fredag – Måndag (9 dgr) Ledigt

Detta täcks kanske inte av nuvarande avtal men OF har tidigare godkänt arbetstidsuttag på upp till 70-80 timmars arbetstidsuttag på en 7 dagarsperiod då efterföljande vecka var fri. Semester uttages under 4 utbildningsveckor och en sparas.

Organisation:

Skyttepluton:

–          Tre Pansarterrängbil 203 (Patgb 203A) (Grupp C, BilFö, Skytt och 7 soldater)
–          En Terrängbil 16 (PlutC, Bilfö, Signalist och Ord)
–          En Personbil 8 med släp (PlutC stf, Bilfö 2 trossmän)

Sa 38 st ( inledningsvis kan man reducera med en Patgb och 2 trossmän då blir behovet 26 st)

Stabs och Trosspluton:

En stab bestånde av Chef + STF och tre vakthavande befäl samt stabsgrupp och rep o trossgrupp om ca 12 man övriga tjänster för expedition, kök och vakt bemannas av civilanställda eller med outsourcing.

Det är svårt att uppskatta antalet tjänster då Kompaniledning med Stab o Tross i såfall kommer att slås ihop med Gotlandsgruppen.

Förutom kostnaden för 131 militära tjänster och tiotalet civila tillkommer förläggningar, expeditioner, förråd, vård och spolhallar.

Plutonsbaracker , förrådsbyggnader och liknande kan man upphandla i standardformat. Vård och Spolhallar bör man dimensionera så även övande förband från fastlandet kan utnyttja dom

Förre ÖB Bengt Gustavsson om avrustningen av Gotland

Försvaret av Gotland del 1

Flera debattörer vill placera kustrobotbatteri på Gotland och Lv Robotar, båda är system som skulle göra ett angrepp på Gotland svårt att genomföra. Problemet är att systemen är användbara i krig men i ett freds och skymningsläge extremt svåra att sätta in.
Användningen i såna lägen förutsätter nästan att man har fartyg eller flygplan i området som kan identifiera, avvisa och vid behov skjuta varningskott, något som är lite svårt med en missil.

Exempel:
Ett Civilt RoRo fartyg med destination Åbo, viker av mot Slite och svarar inte på anrop, avfyra ett par Robotar?? Vad händer om det visade sig att man hade en mindre brand ombord och sökte nödhamn? Detsamma gäller för flygplan.

Problemet är att om Ryssen lyckas sätta sig på ön så är det kört. Det kommer inte att vara några krigsförklaringar eller att man förklarar att Gotland tillhör Ryssland utan att propaganda apparaten kommer att gå för högtryck och vi kommer förmodligen få höra förklaringar som:

• Vi måste förhindra en USA ockupation
• Sverige är inte i stånd att försvara sin neutralitet
• Det är bara en skyddsåtgärd, vi kommer att dra tillbaka våra trupper när Svenskarna kan garantera Gotlands neutralitet (VSB pakt)
• Vi är där på invånarnas begäran
• Vi vill samarbeta med Svenskarna för att försvara ön

Och tyvärr är det så att delar av befolkningen och politikerna kommer att köpa såna förklaringar, av ideologiska skäl eller politiska.

Ja men EU/NATO kommer vidta åtgärder, flottblockad, luftblockad eller gå i krig, har en del sagt på nätet. Ja, NATO har uttalat att är man inte med så har man inget skydd. Och EUs reaktion på invasionen av Krim har vi ju sett.

För att möta och försvåra ett angrepp behövs marktrupp på Gotland, även för att hävda överhögheten enligt internationell rätt. Avgörande för Engelsmännen var att dom hade Marinsoldater som med vapenmakt försvarade Falklands, då kunde inte Argentina hävda att territoriet var övergett ur ett folkrättsligt perspektiv.

Här säger säkert någon ”Hemvärnet då?” Jag vill inte kasta skit på HV men för att uträtta något måste man kunna samlas och få ut sina vapen, vilket inte är så säkert att det lyckas och Hemvärnsförbanden är väldig känsliga om FI förfogar över indirekt eld samt flyg och helikopterunderstöd.

Edit 2014-08-17 Bloggaren Jägarchefen om en Rysk övning där målet skulle kunna vara Gotland

Ryssland har mellan den 11-16 Augusti 2014, genomfört en strategisk luftlandsättningsövning tillsammans med Vitryska luftlandsättningsförband i Pskov Oblast – angränsade till Estland. Bedömt har luftlandsättningen varit inriktad mot att i ett inledande skede av en konflikt, ta två infallsportar inom ett begränsat geografiskt område. Bedömt har den tilltänkta motståndaren varit en svag som ej kan tillföras tyngre markstridsresurser innan den strategiska operationen är genomförd. Det vill säga att ryska markstridsförband alternativt tyngre utrustning har förts in via de två infallsportarna.

 

Bristen på baseringsmöjligheter och basförband Del 3

Vakten F15

3. F 13 Norrköping och F 15 Söderhamn

F13 Bråvalla i Norrköping har berghangarer och tillhörde fortfarande försvaret 2010. så även om delar av området har sålts så finns möjligheten att återköpa marken, dock har jag sett uppgifter på att man har grävt upp bränsledepån.

F 15 Söderhamn såldes 2000 till kommunen som försökte driva Söderhamns flygplats fram till 2011 och man har öppnat företagsparken Flygstaden, bloggaren Chefsingenjören skriver om statusen på banan som är tillräckligt lång för att ta emot tunga transportplan

Första steget borde vara att återta landningsbanorna och säkra att dom är användbara samt säkra tillgång till förråd och förläggning så att banorna snabbt kan tas i bruk som krigsflygfält igen.

Jag tror sedan att i framtiden måste man även utöka Arméns fredsorganistaion och vägen att gå är samlokation av Arméförband och Flygvapnets basförband.

I fallet med Söderhamn skulle jag då föreslå ett Baskompani och en utbildningsbataljon för ingenjörsförband då det finns utrustning för en Förbindelsebataljon i förråd som inte används samt att man har möjligheten att öva i hamnen, där man även kan basera marinfartyg tillfälligt. Landningsbanan är tillräckligt lång för att ta emot militärt stöd (om den är bärig nog vet jag ej) och den skulle kunna utgöra en bra reservflygplats för Finska F-18 Hornets. Varför då ingenjörsförband? Ja det finns många broar mellan Norra och Södra Sverige som möjliggör förflyttning av förband och mtrl.

Bråvalla borde då få en Utbildningsbataljon för Lv förband förutom Basförband ur flygvapnet och precis som med Säve kan man använda Berghangarerna för sitt ursprungliga ändamål (man anpassade dom för JAS 3 år innan man la ner) eller för att förhandslagra NATO matriel i en framtid.