Månad: augusti 2014

Fartyg för Marinen del 3

Vi missade en möjlighet att köpa fartyg från den Finska Gränsbevakningen som sålde tre patrullbåtar nyligen. Det handlar om patrullbåtarna Telkkä, Tavi och Tiira, byggda mellan 1999-2004 och som kunde användas i ytterligare tio år istället för att  använda dom två utslitna korvetterna av Stockholmsklass som vedettbåtar eller bygga om fartyg av Göteborgsklass som man först har planerat, dom behövs som kustkorvetter.

Ett av fartygen såldes till den Engelska gränsbevakningen och dom andra 2 såldes till en firma i Norge. Fartygen hade kunnat göra god tjänst i Svenska Flottan då dom är byggda för övervakningsändamål, större och sjövärdigare än bevakningsbåtarna och har en ramp i aktern för RHIB.

Jag har tyvärr inte hittat några uppgifter på vad som såldes för så man kan jämföra kostnaderna med en ev ombyggnad av GBG klass eller nyanskaffning

Tillägg:  Telkkä och Tiira såldes till Mobico Shipping AS i Norge för 2,5 miljoner Euro och Tavi till England för 4 miljoner Euro Troligen är Tavi dyrare då hon har varit i insatsberedskap tills hon såldes och därmed i bättre skick

Här är en länk med en försäljningsbroschyr i PDF format

Länk med mera bilder på Tavi i Engelsk tjänst

BBC om fartyget, visar även RHIB rampen

Annonser

Ballistic Missile Defence – BMD

Danmark har tagit beslut om att ingå i Ballistic Missile Defence – BMD som är NATOs missilförsvar, beslutet innebär att man kommer att uppgradera SMART-L Mk2 och APAR radarsystemen på dom tre Fregatterna av Iver Huitfeldt klass. Fartygen kan redan idag utrustas med Standard SM-2 missiler och man har redan provat målföljning från en Nederländsk De Zeven Provinciën klass som ett led i tester för BMD.

Fregatterna har redan den senaste versionen av SMART-L med 480km räckvidd och dagens beslut innebär en uppgradering  till Early Warning Capability (EWC) med räckvidd mot ballistiska missiler på upp till 2000km räckvidd, Uppgradering införs på dom Nederländska fartygen 2017-21 . För att kunna skjuta SM-3 missiler måste dom vara uppgraderade till en Dual-band modell för att kunna ta emot målinfo från X-band radarn.

Man har dock inte tagit något beslut om anskaffning av SM-3 Missiler men i en kris kan USA i princip flyga in SM-3 och SM-2 missiler till Danmark och efter ett par timmar kommer fartygen att vara stridsberedda.

Jag har själv skrivit ett tidigare inlägg om att vi kanske skulle ta steget upp i ”Allsvenskan” genom att anskaffa fregatter av Iver Huitfeldt klass. Det tillsammans med ett nytt luftvärnssystem och våra Gripen skulle ge oss ett rejält skalförsvar.

Det Danska beslutet ska nog ses som ett svar på dom Amerikanska kraven att dom europeiska partnerna skall var med och dela kostnaderna för Europas försvar och Danskarna har tidigare inte gått med av hänsyn till Ryssland, något som fick mindre betydelse efter invasionen av Krim men genom att fartygen inte är utrustade med SM-3 missilerna kommer beslutet troligen att upplevas som mindre hotfullt av Ryssarna

Länkar:

Jyllands Posten om det danska beslutet  DN om det Danska beslutet
Jägarchefen bloggar om beslutet
Försvar och Säkerhet om beslutet

Luftvärn – Patriot eller….

Tyskland köpte 12 Patriotbatterier och övertog senare ytterligare 24 från USA vilket innebar tillgång på 36 radarenheter och 288 startramper, efter nerdragningarna har man 24 aktiva batterier i tjänst varav hälften är uppgraderade till PAC3 standard.

SydKorea tecknade avtal med Tyskland 2007/8 om köp av 2 Lv Bataljoner (6 Batterier dvs. 6 radarenheter och 48 ramper) samt missiler typ PAC-2 GEM+ för en summa om 551 Miljoner Euro. Sydkorea har därutöver beställt ledningsutrustning för 2 Bataljoner från Raytheon (Tillägg 141219: Spanien köper 2 batterier för 40 Mil EUR inklusive en ”Information Coordination Central (ICC)” Vilket gör att man kan koppla samman batterierna och få 360 täckning)

Enligt uppgifter ska riksdagens utredningstjänst utrett vad Patriot respektive Aster-30 skulle kosta som system. Patriot för två bataljoner skulle kosta 22,5 miljarder kr och Aster-30 för två bataljoner 13 miljarder. Det är en rätt kraftig prisskillnad på ca 9,5 miljarder mellan 6 Aster Batterier och för 8(?) Patriot Batterier, men nyköp gäller förmodligen den senaste versionen plus underhåll och supportpaket.  (Tillägg 141219: enligt SD så ca ”14 miljarder för beg -22 miljarder för nya Patriot” och dom begagnade systemen skulle komma från DE)

Dessa prisuppgifter ska man jämföra med med vad Skipper skriver på sin blogg ”det framgår att systemet inte ska anskaffas till båda de nuvarande Lv-bataljonerna utan enbart till ”minst en bataljon”. Kostnaden bedöms till max 3 miljarder kronor. Kontrakt under  2016 och leverans i perioden 2018-2023Detta är ju lite märkligt om det nu inte är RBS23 som ska tas i bruk?

Tyskland borde ha ytterligare 6 Batterier i malpåse och deras försvarsminister har 2012 uttalat att man vill minska från 24 till 12 batterier 2013, något som kanske ändras mht till utvecklingen i Europa men det borde ändå ge oss möjligheten till ett köp av 6 batterier och teoretiskt 384 missiler.

Dock lär kostnader tillkomma för uppgradering av systemen till tex PAC3 och inköp av ett antal PAC-3 robot om man vill ha ett skydd mot ballistiska robotar. Wiseman anger en styckkostnad på 100 miljoner SEK per robot, och sen tillkommer kostnader för systemuppgradering, efter en uppgradering kan man använda både PAC-2 och PAC-3 i samma system, dock inte på samma startramp. Men det ger möjligheten att spara dyra PAC-3 till kvalificerade mål.

Jag är dock övertygad om att vi har eget know-how för att själva tillföra systemet ny teknik och kan utföra en del förbättringar själva. Även utan PAC3 eller andra uppgraderingar får vi ett kvalificerat system.

Vi har inte heller ett behov av att göra ett ett-ett byte av systemen då Hawk har en räckvidd på max 40km och Patriot PAC-2: 160 km vilket innebär att 6 radarenheter med totalt 48 lavetter borde kunna ersätta 8 belysningsenheter med 16 lavetter

Uppdatering 15-02-28

Nu har Raytheon en uppgradering till radarn i Patriotsystemet som ger varje Radar 360-graders täckning med hjälp av 2 extra antenner på varje radarenhet, detta kan man göra utan att vikten eller energibehovet ökar genom att använda elektronik med baserat på gallium nitride (GaN) som enligt firman även ger lägre underhållskostnader och ökar tillförlitligheten och räckvidden.

Bild på nya Radarn

http://breakingdefense.com/2015/02/the-biggest-thing-since-silicon-raytheons-gallium-nitride-breakthrough/

http://www.raytheon.com/news/feature/patriot_aesa.html

Uppdatering 16-12-29 SVD Patriotmissiler för miljarder kan bli Sveriges nya luftvärn

Uppdatering 2017-11-08:

Raytheon erbjuder nu även Stunner till systemet i den polska upphandlingen

Då är det klart att Sverige börja förhandla med Raytheon om inköp av Patriot

https://www.di.se/nyheter/stora-luftvarnsaffaren-klar-sverige-valjer-patriot/

https://www.svd.se/sverige-valjer-amerikanskt-luftvarnssystem

Civilförsvar 3

Vad kan konsekvenserna bli av ett långvarigt strömavbrott +72timmar för många människor?

  • Ingen varm mat
  • Inget vatten
    • Personlig hygien
    • Fulla toaletter
    • Kan inte Diska
    • Kan inte laga mat
    • Törst
    • Sjukdomar sprids
  • Ingen värme på vintern
  • Ingen telefoni eller internet
  • Ingen medial mottagning
  • Trygghetslarm, brandlarm , inbrottslarm slutar fungera
  • Kylvaror hemma och i affären förstörs på sommaren
  • Det går inte att ta ut pengar och man kan inte betala med kort i affären
  • Svårt att tanka bilen

Bor man i hus med kamin eller har husvagn eller har växt upp under enklare förhållanden är man mindre känslig. Men vi kan räkna med att majoriteten av invånarna i städerna saknar t.ex. campingkök och inte är mentalt rustade i ett inledningsskede.

Vi behöver ett civilförsvar som kan gå in i ett område, skyddade av beredskapspolis och kunna förse invånarna med färskvatten och ett lagat mål (soppa) och en ”Metro” om dagen under ett antal dagar. NBC enheter behöver kunna gruppera saneringsstationer (tvättrännor), Papptoaletter behöver delas ut, äldre, sjuka och handikappade måste kanske evakueras ur höghus (ej fungerande hiss)

Vi behöver tillgång till underhållsenheter bemannade av frivilliga tex fältkantiner som kan servera varmdryck, fältkök som kan leverera lagad mat och fältbagerier och slakterier som kan aktiveras i ett skede då vi har allvarliga problem med matleveranser.

Lika viktiga är sjukvårdsenheter och sociala stödenheter som kan verka lokalt och ge invånarna grundläggande sjukvård, hjälp med kläder, filtar, boende, evakuering, matkuponger.

En människa som har fått varm mat, lite rent vatten och bröd, en tidning med information om vad som pågår och några värmeljus, möjlighet att prata med en sjuksyster och socialen om sitt sjuka barn och ser att Polisen patrullerar i området. Det är inte en människa som kommer att tända eld på bilar och kasta sten utan en människa som kommer att anpassa sig till en ny situation.

Såna här underhållsenheter, sjukvårds och stödenheter som organiseras med både frivilliga och resurser från Kommun o Landsting är användbara i hela skalan från en storbrand som i Västmanland till ett krigsfall där man med aktiva angrepp slår ut infrastrukturen

Individens ansvar vid en kris, Info från länsstyrelsen

Civilförsvaret 2

I Sverige som i många andra länder fanns det på 50-60 talet många Frivilliga Brandkårer, men i slutet på 60talet och början på 70talet hade vi en våg av förstatligande, samhället skulle ta ansvar och inte den enskilde. För Brandkårerna innebar det att dom antingen blev Brandvärn eller anställda deltidare, fördelen var att kommunerna övertog ansvaret att utbilda och hålla stationerna med utrustning och fordon och man fick betalt vid utryckningar.

Men tiden gick och på slutet av 80talet steg kostnaderna av olika skäl, krav på minimistyrkor, insatstider, rökdykning och mer och dyrare utrustning. Det innebar att man i många mindre kommuner övergick till heltidsstyrkor i huvudorten. För att kunna finansiera detta omvandlade man deltidskårer till räddningsvärn, eller la ner stationerna. Senare blev även värnen ett omtyckt sparobjekt för flera kommuner

Det var i flera fall en oundviklig utveckling men i andra fall var även statusfrågan en faktor, det var finare att vara chef för en heltidstyrka än deltidare ( Be mig inte om källor, det är mina slutsatser efter att ha läst ett antal artiklar på den tiden i Brand o Räddning, Sirenen mfl)

Många småorter svarade då med att starta Frivilliga Brandkårer och samla pengar till utrustning och fordon, något som faktiskt motarbetades av vissa Räddningschefer och Kommunstyrelser i början. Idag finns det 200-300 kårer på olika platser i landet och MSB har en kostnadsfri utbildning, men utan stöd, får flera kårer problem med ekonomin när tex större reparationer måste ske.

I dag är problemet i glesbygden att rekrytera personal då medelåldern stiger och många pendlar till tätorterna, något man delar med andra länder. Där finns det ingen enkel lösning. Man försöker  skaffa en bättre rekryteringsgrund genom ungdomsbrandkårer där jag anser att MSB kunde erbjuda 1-2 veckors sommarkurser för 16-17 åringar som ett led i rekrytering till Civilförsvar och räddningstjänst

I större städer finns idag mej veterligen inga frivilligkårer som komplement till Heltidskårerna, argument emot är troligen, om man ställer frågan att det det kräver lång utbildning, toppfysik och 90 sekunders anspänningstid. Mer troligen är ointresset beroende på att man vill bevara sin exklusivitet och i en del fall ser ner på deltidare och inte minst att kommunalfullmäktige kan få för sig att spara ännu mer pengar på heltidsstyrkorna.

Går vi utomlands finns i Finland 600st  FBK Frivilliga Brandkårer (finska: Vapaaehtoinen palokunta, VPK) och i Tyskland oräkneliga. I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 stationer bemannade av frivilliga med olika uppgifter, förutom släckning har dom en specialuppgift tex Dekontaminering, vattentransport mm. I dom flesta stadsdelarna kommer nästan alltid en heltidstyrka att vara först på plats vid en insats så dom frivilliga är ett komplement.

Men det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner.

Man kan titta på det Danska Civilförsvaret där man har ett antal Depåer bemannade av bl.a. frivilliga och Värnpliktiga, I Sverige skulle den naturliga platsen vara dom fyra Räddningskolorna, Rosersberg*, Revinge, Sandå och Skövde* för att ha samordningsfördelar med garage, förläggningar och förråd

Förutom fyra större depåer är mitt förslag är att MSB anskaffar fordon,utrustning och ger grundutbildning samt kravställer mot kommunerna så att dom får en skyldighet att hålla med uppställningsplatser för Civilförsvarsfordon, insatsplaner och repetitionsutbildning, förslagsvis samordnat med brandstationerna.

Man kommer att behöva se över dom lokala förhållanden när man bestämmer vilken typ av enhet som ska placeras på vilken station. Eftersom MSB ”äger” enheterna och kan sätta in dom i en annan kommun leder detta inte till att kommunerna kan minska på styrkorna för att spara pengar.
Civilförsvarsenheterna kan man förslagsvis dela in i tre nivåer
1, Enheter bemannade med anställda, värnpliktiga och frivilliga. Utbildade rök/kemdykare. Placerade på Räddningsskolor och Depåer.
2, Enheter bemannade med frivilliga, samlokaliserade i första hand med den civila räddningstjänsten.
3, Förrådsställda enheter bemannade med krigsplacerad personal

Av folkrättsliga skäl kan man inte samlokalisera med militära enheter, men det finns inget som hindrar att man ställer krav på militära etablissemang att dom tex ska ha en lastväxlartank och ett lastväxlarflak eller släp med skogsbrandsläcknings mtrl om dom inte har en egen räddningstjänst.

För tex Städer och kommuner skulle jag kunna tänka mig en eller flera av följande enheter utplacerade och bemannade av frivilliga med ca 30 minuters anspänningstid:
Vattentransportgrupp
Tankbil
Räddningsenhet med kran
Skogsbrandenhet 4×4
Släck och räddningsenhet
Skadeplats
Det är enheter som jag bedömer kompletterar den kommunala beredskapen bra t.ex. slangdragning från närmsta väg eller vattentag till brandplats kan förbruka stora mängder slang, Räddningsbilar med kran är inte heller något alla stationer har tillgång till.

Frivilliga brandkårer tecknar avtal med MSB och får då utrustning och utbildning mot att man ingår i civilförsvarsberedskapen i Länet, där behövs inte nya tunga släckfordon utan begagnade eller mindre standardfordon fungerar bra som man betalar en mindre årshyra för som täcker service, besiktning, nya däck etc.

brandbil

Genom att ha lastväxlarflak med tex vattentankar eller annan utrustning i Depåer och avtal med åkerier, så att ett antal förare och fordon finns i någon form av beredskap dagtid, för att kunna hämta lastväxlarflak och tex utföra vattentransporter vid större skogsbränder. Utökar man möjligheten att hejda bränder i tid, om vattentankarna är av rätt typ pch godkända kan de även användas för att förse befolkningen med dricksvatten vid en kris.

Not* Skövde och Rosersberg nerlagda/Privatiserade

Beredskapspolisen

Polis vid skogsbranden

Beredskapspolisen skapades då civilförsvarspolisen las ner, då man ansåg att det var olämpligt att ha vapen i civilförsvaret. 1986 överfördes dessa till en beredskapspolisorganisation som förstärkning till Polisen vid beredskap och krig. Organisationen bestod av 9 000 civilpliktiga – värnpliktiga som lämnat Försvarsmakten vid 47 års ålder. Senare början av 1990-talet, bedömdes styrkan inte tillräcklig: 15 000 beredskapspoliser blev inriktningen, 10 000 i den allmänna och 5 000 i den särskilda beredskapspolisen

Beredskapspolisen skulle även kunna användas vid i fred vid katastrofer och då samhället utsätts för allvarliga eller omfattande påfrestningar i fred. Men i praktiken användes styrkan bara 2 gånger, efter stormen Gudrun och för ambassadbevakning under Gulfkriget -91 även om tillstånd gavs fler gånger.

Styrkan kallades inte in under kravallerna i Göteborg då de inte fick användas i situationer eller för uppgifter där det fanns en påtaglig risk för att de kunde komma att använda våld mot enskilda. Man hade kunnat sätta in Beredskapspolisen för att avlasta Polisen i de områden som avlövades på personal som skickades till GBG, även om det inte riktigt var i linje med det ursprungliga användningsområdet för styrkan.

Man räknade med att beredskapspolisorganisationen kostade ca 25 miljoner kronor per år. Merparten av detta finansierades över MSB:s anslag. I slutet fanns endast ca 1 200 civilpliktiga och 250 poliser utbildade och placerade i organisationen innan den las ner 2012

RPS utredning framfördes att Polisens utökning från ca 16 000 till 20 000 hade gjort att behovet har minskat. Frågar man folk i mindre orter där Polisstationer har lagt ner och körtiden för närmsta polispatrull är en timme eller mer, så tror jag inte att dom upplever att det har blivit fler poliser. I slutändan var nog beslutet att MSB inte längre skulle finansiera Beredskapspolisen det som ledde till nedläggning Edit Tillägg: Enligt uppgifter i denna artikel bromsade RPS användandet av Beredskapspolisen och Cornucopia skriver att det redan 2012 var under 17 000 Poliser i tjänst

Polisförbundets ordförande Lena Nitz sägerVi anser inte att beredskapspolisen behövs. Det handlar framförallt om att medborgarna ska veta att när de möter en polis med vapen och polisuniform, så är det en polis med riktig polisutbildning och inte en beredskapspolis med bara fem veckors utbildning. Jag skulle gärna vilja låta konfrontera Lena Nitz med lite medborgare som fått besked att det inte finns Polis att skicka när dom har haft pågående inbrott i garaget.

Faktum är att isåfall ska man även avveckla Ordningsvakterna. Men Polisförbundet är väl livrädda att någon ska börja ifrågasätta varför man har akademiskt utbildade ordningspoliser när det tydligen räcker med 5 veckors utbildning för att lösa samma uppgift.  😉

Jag anser att det var ett misstag att avveckla Beredskapspolisen men man måste utnyttja dom mer så att styrkan får regelmässigt träning och samhället får en större nytta av pengarna som satsas.

Special Contstables

I England finns Special Constabulary som består av 20 000 frivilliga deltidspoliser som har samma ställning som den vanliga polisen med tjänstgöring mellan 16 – 24 timmar per månad, Utbildningen tar 52 veckor där man tex har utbildning en kväll i veckan och ibland över en helg. I andra länder har man Gendarmerier och i Tyskland finns det 16 000 man Bereitschaftspolizei som är heltidspoliser organiserade i bla Kompanier och Bataljoner för att kunna förstärka den vanliga polisen vi tex kravaller, eftersök och andra personalkrävande uppgifter. I Norge har man Politireserven och i många andra länder finns det olika typer av Auxiliary police

Vår Beredskapspolis borde ta den Engelska polisen som förebild och bli deltidspoliser med 20 timmars tjänstgöringskyldighet var femte vecka och eventuellt beredskap på landsbygden.

Genom att ha utbildning en kväll i veckan och några helger under ett års tid kommer man att kunna sålla agnarna från vetet, för folk på landet har man distansutbildning. Är man sen godkänd efter ca 150 timmars teoriutbildning och viss praktisk utbildning går man 2×2 veckor på polisskola för praktiska övningar och ca 40 timmars tjänst med handledare i det område man ska arbeta i. Efter godkänd utbildning utnämns man till Extra Polisman.

I storstäderna bör enheterna vara organiserad på 5 troppar där man var femte vecka har ett utbildningspass på 2 timmar och sedan 2×8 timmars pass mellan Fre-Sön där man fotpatrullerar ett område eller ett evenemang eller deltar i civilförsvarsövning. Jag ser ingen nytta i att Beredskapspoliserna ska köra utryckning i normalfallet, eller sättas in som kravallpolis utan dom ska öka synbarheten för Polisen och den upplevda tryggheten för befolkningen genom fotpatruller i fotgängarintensiva områden eller festivaler och evenemang och på det sättet bli en naturlig del i vardagen för medborgarna.

Fotpatrull

Vid kriser kallar man in hela eller delar av enheterna och använder dom för evakueringar, avspärrningar enligt den ursprungliga tanken, eller för att täcka upp för den ordinarie polisen om dom får personalbrist vid en extrem händelse som Göteborgskravallerna. I krig och kris ska dom samverka med Civilförsvaret och för det behövs egna transport och ledningsfordon som inte behöver vara nya Volvo XC70 utan kan vara enklare standarfordon och tex 2år gamla fd leasingfordon för att hålla ner kostnaderna.

Caddy Polisutförande

På landet och i småstäderna där den lokala Polisstationen bara har öppet på vardagar och närmaste Polis kan finnas ett par timmar bort kan Beredskapspoliserna ha jour var femte vecka, händer det ett allvarligt brott kan man ringa in beredskapspoliser på orten för en första insats eller för att backa upp den ordinarie Polisen vid ett underläge.

MSB bör vara kravställare på Polisen och finansiera utbildning och delar av utrustningen som avser insatser vid Katastrof och Krig. Polisen betalar sina kostnader för egen personal och och polisuniformer mm.

(tillägg: 2015-08-08 Polisen har även sina volontärer men jag är personligt tveksam till nyttan)

(tillägg: 2016-02-27 Ygeman vill inte införa beredskapspoliser men väl frivilligpoliser!)

Interpellation 2015/16:441 Frivilligpoliser

SVD Brännpunkt

Beredskapspolisfakta

Beredskapspolisföreningen

RPS utbildningsplan beredskapspoliser

Läsvärd Beredskapspolisblogg

Polisbricka

Skogsbrandsläckning

Det har talats om att anskaffa brandsläckningsflyg nu i samband med branden i Västmanland. Nackdelen är att planet bara kan användas till en sak, tillskillnad från en helikopter som kan sättas in i andra typer av räddningstjänst under större delen av året.

Jag är av uppfattningen att MSB skall betala anskaffningen av släckutrustning till försvarets helikoptrar och även betala för anskaffning av ett par lämpliga helikoptrar som kan sättas in utan att den normala verksamheten störs vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg

En annan bättre anskaffning än rena skogsbrandflyg är Modular Airborne FireFighting System eller MAFFS som är en tankmodul man kan lasta in i en C130 Hercules (TP84)
Tanksystemet rymmer mellan 10 000 -13 000 liter vatten och lasten kan dumpas i flera ”angrepp” om nödvändigt. Nackdelen är att påfyllningen sker då planet har landat på ett flygfält vilket gör att påfyllning och anflygningstiden är större än för ett renodlat släckflyg som kan ”Scopa” upp vatten, men man tar dubbla mängden vatten vilket kompenserar något.

Man ska se MAFFS systemet som ett komplement till helikoptrarna som alltid ska svara för första insatsen och först vid större bränder ska våra Hercules lastas med MAFFS som MSB betalar för och sättas in i släckarbetet.

Vad andra bloggare har skrivit:

6mannen om nedrustning av räddningstjänsten

Navy Skipper om politiska beslut som har lett till resursbrist

Wiseman om försummelser

Strilaren 2 om branden

Civilförsvaret 1

Den stora nackdelen med civilförsvaret var att förvisso kunde räddningstjänsterna låna slang och pumpar vid stora bränder men personalen som var utbildad kunde inte användas i fred, utbildningen var kort och det var mest personal  som fallit för åldersstrecket i det militära försvaret som ingick. Jag är dock övertygad om att man precis som i Hemvärn och Röda korset och andra frivilligorganisationer kunnat skapat frivilliga civilförvarsenheter som kunnat sättas in i stora skogsbränder som í västmanland eller andra olyckor som i Surte, och på det sättet fått mer ”pang för Pengarna”

Rosersberg

I Tyskland har man Technisches Hilfswerk (THW) som är en resurs som är bemannad av stor del frivilliga som ofta har civil kompetens på tung utrustning som man använder. Dom sätts ofta in tillsammas med brandkåren vid större olyckor och även DRK har frivilligenheter

I Danmark har man Beredskabsstyrelsen som har depåer som bemannas av Värnpliktiga och Frivilliga som stödjer den civila räddningstjänsten vid behov.

Min åsikt är att vi behöver skapa ett nytt civilförsvar bestående av flera delar. Dels måste MSB ha rollen som ytterst ansvarig och med lagstöd kunna ställa krav på andra myndigheter och kommuner samt kunna teckna avtal med civila aktörer

MSB skall även ansvara för uppsättning och utrustning av

Räddningsenheter :
-Vattentranport
-Tung räddningsutrustning
-Undsättningsenheter (ras o ruin)
-Släckenheter
-NBC enheter

Underhållsenheter:
-Fältkantiner
-Fältkok
-Fältbagerier o Slakterier

Sjukvårds och stödenheter:
-Sjukvårdsresurser
-Sociala Stödresurser (Kläder, Boende , evakuering

Transportenheter:
-Bussar
-Lastbilar/Lastväxlare

Stabsenheter:
Stabsgrupper
Sambandsgrupper

Personalförsörjningen bör ske genom att man dels rekryterar frivillig personal som har rätt kompetens för uppgiften,  storkökspersonal, lastbilschaufförer, teletekniker mm. Man kan även upprätta avtal med företag som har rätt profil (tex Åkerier) Dels genom utbildning av Pliktpersonal  (eller genom ett ”Freiwilliges soziales Jahr”)  och en förändring av utbildningen ”Skydd mot olyckor” (SMO).  Utbildningen bör ske på räddningsskolorna där Rosersberg och ev Skövde borde öppnas igen.

Givetvis ska man bygga på civilförsvars förbundet och Frivilliga Resursgruppen och en del av resurserna ska kunna användas internationellt

Civilförsvar / Totalförsvar – Intro

Jag hade tänkt att skriva om Totalförsvaret och dom delarna som ingick lite längre fram men branden i Västmanland gör att jag skriver kortare inlägg nu.

Totalförsvaret bestod förutom den militära delen av:
Civilförsvaret
Psykologiska försvaret
Ekonomiska försvaret

Även räddningstjänsten, polisen (+Beredskapspolisen) och sjukvården var en del i totalförsvaret.

Det innebar att vi hade stora lager av Olja, Metaller och andra importprodukter som som samhället behövde för att klara en avspärrning under krig, då man upplevt svårigheten med import under VK2

Vi hade även förberett så att det skulle vara svårt att helt slå ut radiosändningar och säkra så att tidningar skull kunna komma ut till allmänheten.

Överallt i landet fanns det förråd med brandpumpar, slang, bergborrmaskiner och förstahjälpen utrustning samt utbildade civilförsvarspliktiga för att använda utrustningen i krig för att tex rädda folk ur sönderbombade hus.

 

Men detta la man ner och dumpade ansvaret på andra myndigheter, landsting och kommuner, kvar blev MSB ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” som idag bara har ansvar om det inte faller på någon annan myndighet och har ansvaret för att samla in, analysera och sprida informationen. Den enda aktiva åtgärden är en del förstärkningsresurser bla 12 skogsbrandsdepåer och visst personalstöd. Livsmedelsverket ansvarar för Den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka som har sex stycken förråd i landet för nödvattenförsörjning. Där finns 27 containrar med vattentankar, pumpar och annan utrustning

Hotbilden idag är förvisso annorlunda nu än på 50-60 talet då man väntade sig massiva bombangrepp på storstäderna, men bla ”Ryska Påsken” har ju visat att man inte utesluter angrepp med kärnvapen nära städer och samhället är betydligt mer sårbart idag då Bagerier, Slakterier och kvarnar centraliseras och livsmedelsbutikerna inte har egna lager utan man förlitar sig på dagliga leveranser från centrallager som är beroende av ett ständigt flöde av importvaror.

På 60talet när jag växte upp var det inte helt ovanligt med ett par timmars strömavbrott en kväll, vi tog fram stearinljus, spritkök och spel och spelade monopol tills strömmen kom tillbaka, i skafferiet fanns det alltid en uppsättning burkmat och torrvaror och ingen möjlighet fanns att handla på söndagar eller kvällar. Idag tar nog många det som en självklarhet att alltid ha ström, uppkoppling och tillgång till takeaway 24/7 och många unga förväntar sig att staten ska hjälpa dom i alla situationer och evakuera dom från avlägsna platser när dom inte ens skaffat sig reseförsäkring själva.

Idag är många av oss tyvärr beroende av sina mobiler och plattor för att ta del av information och nyheter samt hålla kontakten med andra, eller har kritisk information lagrad i molnet någonstans och det är nog mest äldre idag som har en transistorradio med fungerande batterier hemma. Det är nog även få som har matlager hemma annat än ris, pasta odyl för ett par måltider, utom på landet.

Jag är rädd att en situation med tex ett långvarigt strömabrott (+72 timmar) kommer att leda till okontrollerad ryktesspridning, förlorat förtroende till Staten pga av orealistiska förväntningar och det finns en risk det sker plundringar både för att komma åt mat, men även folk som kommer att utnyttja situationen med icke fungerande inbrottslarm och en överlastad ordningsmakt för att berika sig.

Upplopp

Här kommer säkert en del läsare säga ”det händer inte här, inte i Sverige” Men jag tror tyvärr att många när dom tvingas inse att att staten inte alltid kan garantera deras välbefinnande och man drabbas av svårigheter, kommer att reagera med ilska. Den kommer att rikta sig mot mot just företrädare för samhället tex brandmän o poliser. Speciellt om man inte kan få ut information och minimera ryktesspridningen.

Förr fanns möjligheten att kalla in beredskapspolis, begära hjälp det närliggande regementet och hemvärnet, nyttja beredskapslager och kommuner hade ledningscentraler med reservkraft och kommunikation. Men det har man lagt ner, skrotat och sålt

Förutom normala kriser och olyckor måste vi inse att vi är känsliga för asymmetrisk krigföring tex:
Anlagda bränder i skog o mark
Anlagda bränder i bränsledepåer eller andra upplag
Saboterade ställverk och kraftledningar
Sabotage mot järnvägar
Virusattacker
Inspelningar av känsliga samtal släpps

Bränder och Sabotage kan utföras i en sådan omfattning att beslutsfattare och organisationer blir mättade och helt enkelt kommer på efterkälken, genom att sedan skjuta skulden på vissa grupper kan man öka splittringen i samhället och minska förtroendet för staten. Virusattacker mot några av våra större livsmedelsgrossister leder till brist på varor och kombineras det med längre strömavbrott så ruttnar maten i kyldiskarna. I ett sådant läge när medborgarna inte har tillgång till internet eller Tv blir samhället extremt känsligt för desinformationskampanjer som kan ha startat månader innan en sabotagekampanj påbörjas. Det kan sedan ske genom ryktesspridning ”strömavbrottet beror på en härdsmälta i Ringhals, man håller det hemligt” eller falska ”Metro” som placeras ut på stan.

Redan genom att ha en beredskap och genomföra övningar minskar man risken för att fienden väljer att angripa på just den punkten, den ökade beredskapen för stora olyckor i fred är bara ett plus.

I kommande inlägg kommer jag att ta upp hur man kan skapa ett nytt och bättre totalförsvar

HJAK Om försvarsupplysning och Totalförsvar

Helikopterresurser i Fred

HKP 10

Bloggaren Navy Skipper har tre nya blogginlägg om Helikoptrar som nationella resurser

1 Nationell helikopterstrategi
2 Skogsbranden i Västmanland
3 Förtydligande angående Försvarsmaktens stöd till samhället

I tex Italien betalade myndigheten för katastrofskydd anskaffningen av en LPD San Marco (L9893), Fartyget bemannas av Italienska marinen men är i fred i beredskap för katastrofer och deltar regelmässigt i övningar och insatser.

I grunden är det ett bra beslut att försvaret ska ägna sig åt den militära verksamheten i första hand och att det civila samhället ska sköta sina åtagande själv, annars är vi tillbaka i 90talet där FMs delar värderades utifrån hur mycket nytta det det civila samhället hade av dom i fred. Eller att FMs budget subventionerar flygtid för regeringsflyget

Jag är ingen motståndare till att militära helikoptrar utnyttjas vid katastrofer men den militära verksamheten måste gå först, även i fredstid.

Hade vi kunnat vrida klockan tillbaka 10 år så skulle regeringen ha fattat beslut om att 8-12  helikopter Hkp 4 skulle ha renoverats  och i fred ingå i en nationell katastrofberedskap finansierad genom MSBs budget. Dvs MSB borde betala för:

-Anskaffning
-Underhåll
-Hälften av Tjänsterna
-Del av utbildningstiden
-Och flygtiden vid civila insatser

Dvs försvaret betalar grundutbildning, hälften av tjänsterna och sin egen flygtid. (detta borde även gälla regeringsflyget) På detta sätt hamnar kostnaderna på rätt ställe och blir synliga.

Jag anser att grundläggande beredskap för sjöräddning och ambulansflyg är ett ansvar för respektive myndighet med inhyrda civila aktörer som är i jour om det krävs. Försvarets resurser ska vara en andra linjens resurs som tas i anspråk vid stora insatser.

Tillägg:  Sjöfartsverkets helikopterverksamhet sköts numera inhouse

Tillägg 20141216: Att göra om samma misstag gång efter annan?  Nu ska FM ta Helikopter 10 ur bruk, det finns 9 individer som skulle kunna göra god tjänst enligt vad jag beskrivit ovan.