Placering Utbildningsförband

Tyvärr har kortsiktiga politiska överväganden fått styra vid nerläggningar och även vid etablering av militära fredsförband. Politisk kohandel och frågan om vilken politiker som har kunnat utöva inflytande har styrt förbandsnerläggningar och etablering, även militär internpolitik har ibland kunnat påverka. I minst två fall har jag hört att man har valt att lägga ner förband som har haft full personalkader, utbildat krigsförband med bra resultat och dessutom till ett lågt pris och istället har förband på den motsatta delen av skalan överlevt. I andra fall kan det vara en kedjeeffekt, man lägger ner A men för att kompensera så räddar man B och lägger därmed ner C. Exempel är flytten av K4 till Arvidsjaure var ett rent arbetsmarknadspolitiskt beslut och även om förbandet blev väletablerat tillslut, så hade man rekryteringsproblem i många år.

Jag anser att följande punkter måste beaktas:

1. Rekryteringsmöjligheten för befäl och anställda GSS
a. Arbetsplatser för anhöriga
b. Bostadsmöjligheter
c. Tillgång till fritidsaktiviteter och kultur
2. Attraktivitet för värnpliktiga
a. Möjlighet till att göra värnplikten lokalt (<100km resväg i Syd)
b. Tillräckligt stor stad i närheten så att inslaget av VPL inte blir helt dominerande
c. Direkt tillgång till grundläggande infrastruktur i närheten, Pizzeria, Bibliotek, Affär mm
3. Militär infrastruktur
a. Plats för vårdhallar, utbildningsanläggningar mm
b. Närövningsfält
c. Skjutfält och övningsterräng
4. Strategiska överväganden
a. Behov av permanent närvaro i vissa geografiska områden
b. Andra behov, Hamn, landningsbana mm
c. Behov av stöd till HV mm
Det finns givetvis undantag, t.ex. den som söker som fjälljägare är kanske mer intresserad i natur, jakt och fiske än tillgång till Waynes Coffe och operahus.

Tittar man sedan på befolkningskartan så ser man att dom platser där vi behöver krigsförband inte alltid överensstämmer med var folk bor, vilket innebär att man kanske måste låta förband arbeta ihop. Förband A i Mellansverige utbildar 2 brigader men den ena mobiliserar hos förband B(oden) som själv bara utbildar en brigad. Ett sådant långsiktigt samarbete skulle kunna innebära växeltjänstgöring för yngre befäl och andra samarbetsformer och minimera resandet för soldaterna.

Eller att man inledningsvis sätter upp utbildningsbataljoner som är knutna till ett moderförband typ P1G där en halv brigad utbildas med lokalt rekryterade soldater och den andra halvan sätts upp av moderförbandet i Syd/på fastlandet.

Om vi tittar på kartan nedan så ser vi att vi saknar geografisk närvaro i en stor del av Sverige, förband i Östersund, Söderhamn och Norrköping samt Kristinehamn skulle ge en bättre täckning, rekryteringsmässigt och för stöd till frivilligdelarna av försvaret.

Kartan avser Arméförband, stor ring 200km lite 100km(ungefär)

GarnisionsKarta Armen

Karta över befolkningstäthet lånad här

Annonser

2 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s