Luftvärn – RBS-90

RBS90

Här är ett gästinlägg från Major V0 om 90 systemet där han har haft god insyn och kunskap

Lv-robotsystem 90 (RBS 90) bakgrund var att man under början av 80-talet insåg att RBS 70 behövde utvecklas till mörkerprestanda. Projektet startade därför som RBS 70 M (för mörker), där man inledningsvis såg framför sig en komplettering med någon form av mörkersikte. Kanske något i stil med de Clip-On Night Vision Devices (COND), som långt senare utvecklades till RBS 70.

Denna teknik fanns dock inte tillgänglig i början av 80 talet – varför projekt RBS 70 M övergick till att bli RBS 90. Där den enda återstående komponenten från RBS 70 var själva missilen. Vilken dock inom ramen för ett likadant aerodynamiskt skrov, tack vare att elektronikpaketen kunde krympas, också gavs större motor för utökad räckvidd och en kraftigare stridsdel med rsv-funktion (vilken ger bättre verkan mot ”bepansrade” luftmål som t ex hkp Mi-24 ”HIND”).

RBS 90 integrerades i bandvagn 208 och fick en ny tyngre lavett som kunde laddas med två robotar (istället för en i RBS 70) där såväl en dagljuskamera (tv) och ett termiskt sikte (IRV) ingick. Skytten och stridsledaren fick samtidigt bättre arbetsmiljö ”inomhus” i bandvagnen, som dessutom utrustades med lokalspaningsradarn Ps-91 (Ericsson/SAAB Microwaves radar ”HARD”). En liten radar med kort räckvidd, men med goda ”smygprestanda”. Ett adaptivt antennsystem gav också god störresistens för mottagning av målinvisning via radio (UK/VHF) från kompanispaningsradarn Ps-90.

RBS 90 var därmed ett avsevärt potentare Lv-system än RBS 70. Tio luftvärnsbataljoner med vardera ett kompani 90 och två 70 sattes upp, där varje 90-kompani disponerade sex eldenheter. Huvuduppgiften var att skydda flygvapnets krigsbaser, och inte skydd av manöverförband. Där de senare uppgifterna istället löstes av i brigaderna ingående70-kompanier samt 40 mm luftvärnskanonvagnar i våra pansarbataljoner.

RBS 90 blev aldrig någon exportframgång. Antagligen främst för att hotbilden övergick från flygplan och helikoptrar på ”närstridsavstånd” till flygande vapenlaster som t ex kryssningsrobotar, mot vilka RBS 90 endast hade mycket ringa verkan. Kostnaden för all ”kringutrustning” uppfattades heller inte vara i paritet med missilens korta räckvidd på i storleksordningen 6 km (naturligtvis stark beroende av målets storlek och rörelsetillstånd). Något som även bidrog till RBS 90 avveckling istället för renovering och modifiering under 00-talet. Avvecklingen har dock egentligen endast omfattat lavetterna. Bandvagnarna med Ps-91 finns kvar som lokalspaningsradar och rb 90 missilerna går att skjuta från RBS 70.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s