Månad: november 2015

Beredskapspolis eller Polisreserv?

Idag när en Polis lämnar sin anställning så tar han med sig sin utbildning, sina erfarenheter och kunskap när han/hon slutar och Polismyndigheten som kan ha investerat tid och pengar i den enskilde polisen blir av med investeringen. Jämför man med Försvarsmaktens Officerare som slutade i förtid så kunde man erbjuda dom en Reservofficersanställning eller så blev dom kvar som Värnpliktiga Officerare tills dom var 47år.

Jag tycker att det är ett resursslöseri att inte ta tillvara på det humankapital man har genom att inte kunna erbjuda någon alternativ tjänstgöringsform. Jag är medveten om att många poliser inte kommer att vilja ha något att göra med sin gamla arbetsgivare men tror att det finns en vilja att göra något för samhället. I grafen ovan ser vi att över 800 poliser har slutat mellan 2010-2014 att jämföra med att beredskapspolisen bestod av 1200 personer när dom las ner

beredskapspoliser

Jag har i tidigare inlägg skrivit om behovet av beredskapspoliser och hur man skulle kunna utveckla det till något som var mer användbart. Vid ett återupprättande av Beredskapspolisen enligt den gamla modellen skulle man kunna erbjuda avgångna poliser att bli beredskapspoliser som  kunde kallas in vid krig eller kris, Eller medlemskap i en utvecklad form av beredskapspolisen som skulle likna det Engelska Special Constabulary.

Alternativet är att skapa en ny anställningsform som Reservpolis där man förslagsvis skulle kunna välja 5 års anställning utan tjänstgöringsskyldighet eller tillsvidareanställning med ett antal pliktdagar som måste fullföljas. Det skulle ge möjligheten för många att behålla kontakten med sitt gamla yrke, möjlighet att jobba extra och ge Polismyndigheten möjlighet att kalla in Reserver efter ett regeringsbeslut.

Ett annat sämre alternativ är att Krigsplacera avgångna poliser med hjälp av pliktlagar i  (Militär)polisförband för att kunna stödja det civila samhället i krig eller kris.

Min åsikt är att man borde utreda dessa fyra möjligheter till att utnyttja förtidsavgångna polisers kompetens:

  1. Frivillig eller med hjälp av pliktlag ingå i den gamla formen av Beredskapspolis
  2. Frivilliga eller deltidsanställda i en utvecklad beredskapspolis
  3. Ny anställningsform inom Polismyndigheten som Reservanställd polis
  4. Krigsplacering inom Försvarsmakten i (Militär)polisförband med hjälp av pliktlag

(mer…)

Annonser

Kustartilleriets telefonmateriel

Jag hittade en länk till en publikation, Kustartilleriets telefonmateriel under 1900-talet

http://www.fht.nu/Dokument/Marinen/marin_publ_dok_ka_telemtrl.pdf

Vill man göra en nostalgitripp eller bara blicka bakåt i tiden så ska man läsa den 🙂 Jag visar ett par bilder från den som smakprov.

Här är Sammanställningsplatsen S-Platsen i ett Tungt Batteri, eldledningen i bakgrunden är en ArteKa 704. det är ett 4 pjäsbatteri, en burk per pjäs, och en var, för höjd o sida (Om minnet stämmer) För att byta mellan laddning 1 och 2 fick man öppna pjässkåpen och byta ut en låda.

S-Plats

Orderhögtalarsystemet i ett Batteri, Manöverpanel 505

”Eldorder, Eldorder, Hejda Röd Adam 07”

Manöverpanel

En modern telefonväxel, hur ofta blev man inte bort och felkopplad innan sambandskillarna blev varma i kläderna

Telefonväxel

Archer som KA-Pjäs

Det har kommit förslag om att använda Archer som KA pjäser på Gotland då det finns 24 pjäser ”Över” som norrmännen avbeställde. Då det även finns ett antal ArteKa 740 radarstationer sparade från 12/80 Bataljonerna så kan det tycka vara enkelt, Men….

Först behöver vi kunna överföra, ta emot och presentera skjutelement för riktaren (dvs vart ska man rikta för att träffa målet) Kan vi använda den befintliga utrustningen i pjäsen? Eller kan vi sätta in en låda som översätter KA-Eldedningsinfo till Arméeldledningsinfo eller måste pjäserna byggas om och ny utrustning beställas? Anpassad ammunition och tändrör till pjäserna måste anskaffas. Hur stor är spridningen för kanonerna? Punkteld vs Yteld?

Om vi bygger om pjäserna, vad kommer underhållskostnaderna att bli med 2 likartade system men ändå olika inom FM och hur dyr blir Ammunitionen som ska beställas i små serier?

Vi behöver även anskaffa all annan utrustning och personal som behövs, Stab, Tross och Lv som idag inte finns på hyllan det är inte gratis. Klart är att denna kostnad uppstår även om pjäserna anskaffas som arméartilleri.

Bild KA Batt

Vi ska även ha klart att det var bara Spärrförband som hade Minor och Art/Rb som kunde få uppgiften ”Hejda” Rena artilleriförband fick uppgifter ”Störa” (om inte minnet sviker) dvs för att stoppa ett fartyg krävdes minor, med bara Artilleri kunde man inte vara säker på att man kunde stoppa ett fartyg från att tränga in i ett inlopp.

Vi kan även ta upp diskussionen om en framtida konflikt kommer att ge oss tid att mobilisera, gruppera och vänta på landstigningskakan nergrävda i våra värn? Är det verkligen KA-Kanoner vi ska satsa våra pengar på då dom bara kan verka mot fienden dom sista 25-30 km innan land eller ska vi lägga våra pengar på andra system/plattformar som kan verka på större avstånd?

Hade vi inte lagt ner 12/80 bataljonerna så hade vi kunna gruppera dom på Gotland med uppgift att verka både som KA och Arméartilleri. Det var kompletta system med ammunition och reservdelar och utbildad personal men den möjligheten är borta sen länge

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fp-vill-ha-kanoner-till-kustforsvaret


http://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-kanoner-6788151

http://www.dn.se/nyheter/sverige/extra-satsning-pa-kanoner-kan-placeras-pa-gotland/

Bränder i Asylboenden 2

Diskussionen handlar mycket om symbolpolitik och det kommer ogenomtänkta förslag som att Försvarsmakten ska bevaka boenden. Bortser vi från den rent Polisiära delen med att klarlägga orsaker, spaning och lagföring så kan vi istället fråga oss om vi gör tillräckligt på den förebyggande delen i brandskyddet?

Traditionellt sett så tittar man på brandstatistik och brandutredningar och kommer sen med ändringar som kan röra sig om byggnadstekniska åtgärder som tex antal nödutrymningsvägar, brandlarm eller utbildning. Något som kan ta ett par år.

Jag har inte sammanställt någon brandstatistik eller undersökt om Räddningstjänsterna eller Migrationsverket har ställt några utökade krav på brandskydd och brandskyddsarbetet när det gäller boendena, men vill ändå lyfta upp ett par punkter:

  • När ett hotell/elevhem odyl görs om till asylboende, görs det en ny brandsyn eller görs det i normala intervall?
  • Tar Räddningstjänsterna höjd för kulturella skillnader och skillnader i kunskap om brandskydd vid brandsyn?
  • Utrymningsövningar sker normalt årligen, mht omsättningen på asylsökarna, borde det kanske ske oftare
  • Säkerställer man att personalen på boenden har genomgått brandskyddsutbildning?
  • Får nytillkomna på ett boende någon form av utbildning/Info typ Rädda, Larma, Släck?
  • Prioriterar Räddningstjänsterna boenden, när man genomför orienteringsövningar?
  • Ställer man krav från MigV på att boenden ska ha centralanslutna brandlarm?
  • Ställer man krav från MigV på att boenden ska ha utökat antal handbrandsläckare?
  • Ställer man krav från MigV på att protokollförda brandronder ska ske? (Veckovis?)

Det enklaste vore om Migrationsverket ställer krav på dom som hyr ut asylboende på tex utbildning, brandronder och utrustning och att information om brandskydd ska finnas tillgänglig på fler språk. Som ansvarig för räddningstjänsten skulle jag säkerställa att brandsyn genomförs när ett boende öppnas samt att min personal varje vecka skulle besöka boendena för att skapa relationer och ha god objektskännedom.

Oavsett om bränderna är anlagda, har naturliga orsaker, faller inom statistiken eller vad, så är flera av dessa punkter enkla att genomföra och har relativt låg kostnad och viktigast, De kan rädda liv.

Tillägg 2016-06-18

Medias fokusering på anlagda bränder troligen ökat risken för dödsbränder:  MSB: Få bränder är anlagda på flyktingboenden