Månad: januari 2016

Gränsbevakningsmyndigheten

Jag anser förvisso att Kustbevakningen bör bilda Marinens tredje ben tillsammans med Flottan och Amfibiekåren men det finns ett alternativ till det, och det är att bilda en ny myndighet där man slår ihop verksamheter och uppgifter som idag ligger på olika myndigheter främst:

  • Gränspolisen
  • Tullverket
  • Kustbevakningen
  • Sjöfartsverket

Jag har svårt att se nyttan av att man t.ex. måste ha en polisman och en tullare på plats för att utföra passvisering och tullkontroll på samma ställe, eller att en tullare inte kan ta misstänkt stöldgods i beslag. Att blåsa för att kontrollera nykterheten på en förare får dock tullen göra sen 2008 vilket visar att det går att överföra befogenheter från områden som ansågs rent polisiära förut. Genom att utöka uppgifterna för en ny myndighet skulle man kunna frigöra polisiära resurser för bekämpning av brott och få en totalt sett större effekt.

En ny myndighet skulle då kunna få följande uppgifter på sitt ansvar:

  • Gränskontroll (passkontroll)
  • Kontrollera in- och utförsel av varor över Sveriges gräns
  • Övervaka och kontrollera sjötrafik och fisket
  • Miljöräddning till Sjöss
  • Leda Sjöräddningsverksamhet
  • Ansvara för sjöräddningshelikoptrarna
  • Ansvara för sjötrafikövervakning
  • Polisiära uppgifter i sjö och gränsområdet

Samt olika typer av samverkan med andra myndigheter i krig och fred. (Tullverket och kustbevakningen var en och samma myndighet fram till 1983)

Det finns även andra typer av uppgifter som en ny myndighet skulle kunna få, i andra länder gör Tullen arbetsplatskontroller för att stoppa svartarbete och kontroller av affärer så att varor och kassaapparater är legala.

Tyska tullen gör kontroll mot svartarbete

För att öka effekten kan man införa militär grundutbildning med inriktning mot gränsbevakare där man som en del i sin utbildning tjänstgör i någon gränsbevakningsenhet i eller utanför Sverige och de som inte senare söker anställning inom myndigheten kan krigsplaceras i ett Gränsjägarkompani eller frivilligt söka sig till en Gränsjägarpluton (typ HV/Beredskapspolis)

Vi har förvisso inte samma långa gräns mot Ryssland som Finland har och än så länge ett Schengensamarbete, men även EU kan i framtiden ställa större krav på att vi ska bidra med personella resurser vid den gemensamma yttre gränsen t.ex. i Grekland eller Medelhavet och jag har svårt att se att man med nuvarande bemanning ska kunna hålla fler resurser på plats, över tid utan att det påverkar personalens psykosociala situation. Ett svar är att anställa mer personal, men med i dagens läge tror jag knappast att vi har råd med det utan vi behöver en pool av unga människor med rätt utbildning som kan åka frivilligt, en dellösning vore då att ha i första hand frivilliga Värnpliktiga att tillgå.

Vi hade förr Gränsjägarkompanier i Norrland som hade en tullare eller en polis i organisationen för att kunna kontrollera misstänkta personer i gränsområdet i skymningslägen

GJ67_bat1


http://www.raja.fi/gransbevakningsvasendet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4nsbevakningsv%C3%A4sendet

Polisens nationella strategi för gränsbevakning PDF

http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-bor-fa-ta-over-landernas-gransbevakning/

http://www.tullverket.se/rattfyllerikontroller

http://www.svd.se/ge-tullen-ratt-att-stoppa-stoldgods

Editerad 20160803/07 med info om rattfyllerikontroller och länk till SVD

Försvaret av Gotland del 6

Beslutet att sätta upp ett skyttekompani på Gotland har kritiserats av olika orsaker. Invändningarna har varit av typen:

  • Ett kompani kan inte motstå ett fullskaligt anfall
  • Tjänsterna behövs på annat håll, vi behov flyttar vi trupp dit
  • En iskanderträff slår ut allt
  • Vi behöver ett kustrobotbatteri och en LV bat istället

Jag ska försöka förklara min syn på detta:

Grundbulten i försvaret av Gotland är idag Hemvärnet men utan åtgärder kommer det att reduceras till ett kompani på sikt av den enkla anledningen att få Gotlänningar gör militärtjänst idag, och korta utbildningar på ett par veckor kan inte ersätta 7-9 månaders utbildning vid tjänstgöring i stridande förband.

Gotland är på vinterhalvåret en glesbygd där det inte finns allt för mycket instegsjobb, genom att skapa ett hundratal soldattjänster ökar troligen intresset för att göra GMU bland Öns ungdomar och därmed skapas på sikt ett bättre rekryteringsunderlag för Hemvärnet. Man kan kanske ta fram en GSS/T tjänst som är anpassad efter turistsäsongen dvs. man tas in på övningar och utbildning under lågsäsong.

Ur ett folkrättsligt perspektiv behöver man ha trupp som kan hävda territoriet med vapenmakt, Hemvärnet i all ära, men de är trots allt ett milisförband internationellt sett och är utbildat och utrustat för bevakning och lokalt förvar. Det Mekaniserade kompaniet som sätts upp kommer att ge det befintliga förrådsställda stridsvagnskompaniet en effektförstärkning och ger bättre möjligheter att t.ex. anfalla och återta ett flygfält. Jag är medveten om att förbandet behöver byggas ut med fler enheter och Lv för att kunna verka optimalt. Viktigt är därför att vi utnyttjar det mtrl överskott som finns inom en del områden t.ex. CV90 genom att förhandslagra fler förbandsklossar och mer underhåll på Ön. Genom förhandslagring kan man även relativt dolt förstärka försvaret genom att flyga in trupp med reguljärflyg.

Men från en Fientlig planeringshorisont ändrar sig nu Öns status från ”i princip Oförsvarat” till att man behöver sätta samman sin anfallstrupp så att den kan slå mekaniserade förband, att medföra fler stridsvagnar gör att man måste ta med mer underhåll och minska på antalet soldater eller öka tonnaget. Man kan förvisso använda Iskander i sitt öppningsdrag, men om stridsvagnsförrådet på Tofta plötslig upplöser sig i atomer och bildar en stor krater så behöver man inte tveka från militärt eller politiskt håll med att trycka på knappen och deklarera sjö och lufthavet rund Gotland som en ”No Go Zone”

Min bedömning är att ett överraskande anfall är det största hotet idag, en kombination av luftlandsättning och ”Civila” fartyg tillsammans med störmoment som dolda angrepp mot strömförsörjning, större övningar och kanske en ”Storozjevoj” händelse. Mot ett sådant assymetriskt angrepp är det i princip omöjligt att sätta in tungt Lv eller Kustrobotar förrän fi redan har fått en fast fot på Gotland och utan marktrupp som skydd kommer man snabbt att kunna slå ut dom förbanden.

Som avslutning titta bilden ovan, vad gör man om Fartyget ”Trader” rapporterar mindre brand ombord och att man avser söka nödhamn i kappelshamnsviken? eller om något av fartygen nedan uppträder suspekt? Inte skjuter man en kustrobot. Man skickar ett patrullfartyg för kontroll och ev bordning och därför behöver man permanent stationera patrullfartyg på Gotland.

Gotland

Psykologiskt försvar

Det psykologiska försvaret var det fjärde benet i vårt totalförsvar och syftade från början till att  möjliggöra regeringens och  myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska krigföring i krig. I fred skulle man medverka i att sprida information på olika sätt.

Praktiskt sett förberedde man sig genom att kunna fortsätta sändningar från ”Zonen” dvs skyddade bergrum i någonstans i Sverige, och taget ur minnet så krigsplacerade man bl.a. tryckerier och utbildade journalister.

Hotbilden var enklare under kalla kriget, Fiendens möjligheter att sprida propaganda var begränsat till radiosändningar, flygblad och inflytelseagenter och min bedömning är att den viktigaste uppgiften var att motverka ryktesspridning. Det psykologiska försvaret skulle inte vara ett ”Propagandaministerium” utan hade som syfte att ge medborgarna information som dom kunde lita på, dvs även negativa händelser skulle rapporteras så länge det inte äventyrade pågående eller planerade militära operationer.

Medelsvensson fick på 60-70 talet i genomsnitt sin information från SRT och en (1) dagstidning. Om man då i ett krisläge kunde ratta in Radions P3 och där höra Lennart Hyland intervjua Statsministern som förklarade läget, så var nog 80% av befolkningen vaccinerade mot rykten och fientlig propaganda


Idag har vi ett nedlagt psykologiskt försvar, MSB har övertagit uppgifterna men mej veterligen är aktiviteten förhållandevis låg, man genomför viss omvärldsbevakning, analyser samt seminarier(?).

Hotbilden och mediekonsumtionen  har förändrat sig drastiskt dom senaste åren. Möjligheten att ta mot egna satellitsändningar kom först, internet, Google och bärbara enheter har förändrat mediebilden och mediekonsumtionen dramatiskt, även våra motståndares möjligheter att genomföra påverkansoperationer har stigit. Även internets möjligheter för enskilda att sprida information påverkar då ”bruset” ökar, dvs man får i en sökning på på nätet upp sk ”foliehattsajter” som sprider myter och vanföreställningar blandat med propagandasajter och vanligt folk som oreflekterat sprider myter vidare. Detta ökar svårigheten att nå fram med informationen och att få folk att ta den åt sig.

Idag är det en minoritet av hushållen som har en batteridriven transistorradio hemma och den yngre generationen tittar på Tv, lyssnar på radio och läser tidningar på sina telefoner eller plattor. Det innebär att en stor del av hushållen kan komma att drabbas av en hel eller partiell mediablackout vid ett angrepp mot energiförsörjning och IT infrastrukturen.

Det hotet kan vi delvis möta genom att bygga ut redundans, förbereda utgivning av tidningar i ”metro” format mm, men det är den lätta delen.

Psykologiskt försvar handlar om förtroende

Vi kan ge ut tidningar, ordna radiosändningar och skicka informationsblad till medborgarna i en kris med det hjälper inte om inte mottagaren litar på avsändaren.
Det finns tre huvudaktörer i det psykologiska försvaret:

  • Den politiska ledningen
  • Statliga och Kommunala myndigheter
  • Journalister och media

 Hur förtroendeskapande har dessa tre varit  i medelsvenssons ögon den senaste tiden?

Medborgaren vet att Politikern har en politisk agenda och att agerandet färgas därefter, men Statsministern och hans regering kan vara politiska idioter, så länge folk har förtroende för dom i en krissituation. Osäkert agerande och ekonomiska eller politiska skandaler underminerar förtroendet men kan relativt snabbt återtas genom att byta politiker.

Journalister och media är en blandning av affärsdrivande och statsnära företag, med olika ägarkonstellationer. Med all respekt för att dom i de flesta fallen är privata bolag och därmed står fria  att utforma sin agenda som dom vill, så har dom en särställning lagmässigt som ska säkra den fria informationen i landet. Utan att peka ut den ena eller den andra så måste man agera konsekvent och öppet när det kommer till t.ex. publiceringsregler. Väljer man att publicera namn och bild i det ena fallet och i det andra fallet inte med hänvisning till ett luddigt allmänintresse där journalisten själv avgör, öppnar man för spekulationer och ifrågasättande. Om inte media kan förstå vikten av att sätta konsekventa regler och hålla dom så återstår nog bara lagstiftning.

Statliga och kommunala myndigheter har som jag ser det dom största kraven på att uppfattas som neutrala i medborgarnas ögon. Fullmaktsanställningen skulle en gång i tiden skydda statstjänstemännen från att kunna utsättas för politiskt tryck eller repressalier från politiker. Tex Polisen har i uppgift att uppklara och förhindra brott, det måste dom göra även om resultaten kan medföra politiskt obehag, annars  kommer medborgarna att förlora förtroendet och använda andra alternativ för sitt skydd.
Det får inte vara som i Köln där den enskilda polismannen ställs inför ett batteri av frågeställningar som måste tolkas innan han själv ska avgöra om tex etnicitet ska ingå i ett signalement. Det måste finnas klara öppna regler som har bäring på polisens huvuduppgift och är försvarbara inför allmänheten.

Vi har ingen tid att förlora, förtroendet måste börja byggas upp och möjligheterna för att sprida information måste säkras


 

WIKI om Psykologiskt Försvar

MSB Pyskologiskt Försvar

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-sverige-har-avskaffat-sitt-psykologiska-forsvar/

http://www.svd.se/sverige-behover-ett-psykologiskt-forsvar_3757444

Om Pykologiska försvaret 1967 (PDF)

Wiseman om det Pyskologiska försvaret

http://reservofficer.blogspot.se/2015/02/paverkanskampanjer-och-psykologiskt.html

Bundeswehr – Personalproblem

Den Tyska försvarsministern von der Leyen vill göra Bundeswehr en mer attraktiv arbetsgivare. Mest känt är väl utbyggnaden av BW-dagis, men nu kommer en förändring med stor påverkan.

ZOLL Beamte

Nu har beslut tagits att EUs arbetstidsregler ska gälla även i BW, tidigare har arbetstidsuttag på 46timmar utan ersättning varit norm. Den genomsnittliga arbetstiden har legat på 48h/vecka men nu kommer 41 timmars arbetstidsuttag att gälla utom under insatser och för soldater som inte har 5 dagars vecka. Problemen är att man redan nu har ett övertidsuttag på 270 000h per vecka och övertid kommer att kompenseras med ledighet vilket kommer att driva fram ytterligare underskott. Den minskade arbetstiden ska lösas genom ”smartare planering” men i praktiken kommer man att bli tvungen att hyra in privata firmor för att bevaka kasernområden mm, något som jag inte tror att man har tagit höjd i budgeten för. Försvarsministeriet har inte heller sett till att dom nya reglerna har omsatts i tjänsteföreskrifter eller att system för arbetstidsregistrering finns tillgängligt överallt.

För Flottan kan det innebära att då man inte har arbetstid för brandvakter  i hamn så kommer inte flottisterna att få sova ombord utan i många fall bli tvungna att skaffa sig en lägenhet i land tills man hunnit bygga ut förläggningarna. Reglerna om kompledighet innebär att soldaterna förvisso kommer att ha mer fritid men mindre pengar att röra sig med. Även KSK protesterar öppet mot förändringen.

Enligt beslut 2010 ska BW bestå av 185 000 tjänster men idag är bara 178 000 besatta och der Wehrbeauftragte (typ Militieombudsman+) ställer nu krav på att man ska besätta alla tjänster och eventuellt öka antalet. Man utbildar dessutom ca 10 000 frivilliga vpl varje år men har i nuläget bara 5000 tjänster avsatta för dom när gröntjänsten är genomförd och kravet är att alla ska ha en tjänst för att värnplikten ska kännas meningsfull.

Hans-Peter Bartels säger dessutom att planen för att 2019 ha höjt budgeten från  33 till 35 Miljarder Euro inte räcker till då försvarsbudgeten därmed faktiskt faller från 1,16 Procent i 2015, till 1,07 Procent 2019. Hans-Peter Bartels kräver att man snabbt når 1,2 Procent.

Bundeswehrverband (intresseförening) Anser att med ca 20 000 man i utlandstjänst är man på gränsen av vad man klarar av, och kräver därför att dom ca 9000 soldaterna som är insatta för inrikes flyktinghjälp ska dras tillbaka till sina ordinarie tjänstgöringsplatser.

 

http://www.welt.de/politik/deutschland/article149674818/Die-Angst-der-Bundeswehr-vor-der-41-Stunden-Woche.html

https://www.tagesschau.de/inland/bundeswehr-personal-105.html

http://www.bundeswehr.de/ Ab 1. Januar: Arbeitszeit von Soldaten gesetzlich geregelt