Försvaret av Gotland del 6

Beslutet att sätta upp ett skyttekompani på Gotland har kritiserats av olika orsaker. Invändningarna har varit av typen:

  • Ett kompani kan inte motstå ett fullskaligt anfall
  • Tjänsterna behövs på annat håll, vi behov flyttar vi trupp dit
  • En iskanderträff slår ut allt
  • Vi behöver ett kustrobotbatteri och en LV bat istället

Jag ska försöka förklara min syn på detta:

Grundbulten i försvaret av Gotland är idag Hemvärnet men utan åtgärder kommer det att reduceras till ett kompani på sikt av den enkla anledningen att få Gotlänningar gör militärtjänst idag, och korta utbildningar på ett par veckor kan inte ersätta 7-9 månaders utbildning vid tjänstgöring i stridande förband.

Gotland är på vinterhalvåret en glesbygd där det inte finns allt för mycket instegsjobb, genom att skapa ett hundratal soldattjänster ökar troligen intresset för att göra GMU bland Öns ungdomar och därmed skapas på sikt ett bättre rekryteringsunderlag för Hemvärnet. Man kan kanske ta fram en GSS/T tjänst som är anpassad efter turistsäsongen dvs. man tas in på övningar och utbildning under lågsäsong.

Ur ett folkrättsligt perspektiv behöver man ha trupp som kan hävda territoriet med vapenmakt, Hemvärnet i all ära, men de är trots allt ett milisförband internationellt sett och är utbildat och utrustat för bevakning och lokalt förvar. Det Mekaniserade kompaniet som sätts upp kommer att ge det befintliga förrådsställda stridsvagnskompaniet en effektförstärkning och ger bättre möjligheter att t.ex. anfalla och återta ett flygfält. Jag är medveten om att förbandet behöver byggas ut med fler enheter och Lv för att kunna verka optimalt. Viktigt är därför att vi utnyttjar det mtrl överskott som finns inom en del områden t.ex. CV90 genom att förhandslagra fler förbandsklossar och mer underhåll på Ön. Genom förhandslagring kan man även relativt dolt förstärka försvaret genom att flyga in trupp med reguljärflyg.

Men från en Fientlig planeringshorisont ändrar sig nu Öns status från ”i princip Oförsvarat” till att man behöver sätta samman sin anfallstrupp så att den kan slå mekaniserade förband, att medföra fler stridsvagnar gör att man måste ta med mer underhåll och minska på antalet soldater eller öka tonnaget. Man kan förvisso använda Iskander i sitt öppningsdrag, men om stridsvagnsförrådet på Tofta plötslig upplöser sig i atomer och bildar en stor krater så behöver man inte tveka från militärt eller politiskt håll med att trycka på knappen och deklarera sjö och lufthavet rund Gotland som en ”No Go Zone”

Min bedömning är att ett överraskande anfall är det största hotet idag, en kombination av luftlandsättning och ”Civila” fartyg tillsammans med störmoment som dolda angrepp mot strömförsörjning, större övningar och kanske en ”Storozjevoj” händelse. Mot ett sådant assymetriskt angrepp är det i princip omöjligt att sätta in tungt Lv eller Kustrobotar förrän fi redan har fått en fast fot på Gotland och utan marktrupp som skydd kommer man snabbt att kunna slå ut dom förbanden.

Som avslutning titta bilden ovan, vad gör man om Fartyget ”Trader” rapporterar mindre brand ombord och att man avser söka nödhamn i kappelshamnsviken? eller om något av fartygen nedan uppträder suspekt? Inte skjuter man en kustrobot. Man skickar ett patrullfartyg för kontroll och ev bordning och därför behöver man permanent stationera patrullfartyg på Gotland.

Gotland

Annonser

6 comments

  1. Bortsätt från att expandera den permanenta närvaron på Gotland, vilket absolut behövs, så skulle jag vilja ha vapen som kan påverka Gotland från fastlandet. I värsta fall kustrobot med landattackförmåga men hellre MLRS/HIMARS med ATACMS. Efter ett strategiskt överfall kommer det finnas ett behov av att snabbt bekämpa de landsatta förbanden innan de kan förstärkas och det är inte säkert att flygvapnet kan påverka situationen på marken.

    1. Kostnaderna för MLRS/HIMARS med ATACMS är sådana att du får välja bort något annat, typ nytt Luftvärn eller nya Ubåtar. Är det inte viktigare att ge vårt flygvapen ordentliga vapen för markmål?

      1. Kvalificerade vapen för markmål, som t ex Brimestone, är inte heller en trivial kostnad att köpa in. Dessutom har insatta personer som Wiseman ett flertal gånger sagt att vi bara ska glömma CAS och markattack från flygvapnet. Vid en konflikt kommer dom ha häcken full med luftförsvar och kanske ett och annat företag med sjömålsrobot. Om det ska finnas flyg ”över” till markattack så behöver vi ha 120-150 JAS E och inte 60.

        Nej, om vi vill ha understöd till markförband så måste armén sköta det själv och även om ATACMS är dyra att köpa så ger dom en bra tröskeleffekt och är i princip gratis att ha ”i drift”.

    2. Kryssningsrobotar är strategiska vapen, inte taktiska, och inget du sätter in mot redan landsatta fordon vid ett överfall på Gotland.

    3. Har inte kineserna utvecklat ett raketartillerisystem med väldigt lång räckidd ochsom var till salu? (A-300, 29 mils räckvidd)?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s