Månad: juni 2016

Kustartilleri eller Hamnförsvar?

Uppdaterad 2/7 2016

Det finns en del som önskar Kustartilleriet tillbaka men det är dött och begravet och kommer aldrig igen i sin gamla form. I en alternativ historieskrivning kunde man ha utvecklat dom moderna tunga batterierna genom att ha ersatt en eller flera pjäser med VLS, för t.ex. Sea Sparrow och Harpoon, men en sådan utveckling hade troligen motarbetats av delar av Marinens officerskår. Inte heller det fasta minvapnet kommer åter då systemet var lätt att sabotera och dyrt att underhålla.

Hamnförsvar bestod av olika typer av pjäser i värn eller torn från 37mm PvKan till 75mm torn från Strv74, som ingick i lokalförsvarsförband (värnförband). Dessa enheter saknade eldledning och mörkerförmågan kom från lyspistol eller närlys. Dom fyllde sin uppgift att vara sista linjens försvar och bemannades av äldre reservister.

I sociala media främst har man lyft frågan om försvar av tex hamnen i Slite, där det även saknas sprängkamrar. En del tycker att ett kustrobotbatteri på Gotland har prioritet men förutsättningarna för ett eldtillstånd är mycket höga, om man jämför med kanon där flera varningsskott kan avges innan verkanseld


Mitt förslag till lösning är att vi sätter upp moderniserade hamnförsvarsförband bemannade av främst Armen och Hemvärnet. Genom att återköpa ett 10tal stridsvagnstorn typ Strv121 och gjuta fast dom vid hamninloppen på enklare bunkrar, får man god effekt och tillräckligt skydd samt kan använda befintlig ammunition.  Det finns ingen anledning att ha skyddsnivå och uthållighet som ett 12/70 batteri, det blir för dyrt.

Förbandet har en uppgift att spärra en hamn med minor, mineringen skyddas av kanoner och ska vi i dagens ekonomiska läge kunna blockera hamnarna, så måste vi hålla kostnaderna nere och få så stor taktisk utväxling på investeringen som möjligt, genom att en motståndare måste undanröja hotet. Sätter han in förbekämpning och/eller sabotageförband tidigt röjer han sina avsikter, gör han det sent är risken att att inte hinna slå ut enheten och röja minorna i tid.

Fler pjäser, bättre skydd, stridsvagns och artilleriförband är bra, men inte för ett Värnkompani vars huvuduppgift är hamnförsvar. För skydd av skärgårdsområden passar däremot Spärrkompanier bättre.

F 23 Rockan

För att kunna säkert spärra hamnar behöver vi minor och den klassiska rockan F/23 – F/24 fyller den rollen bra, det är en enkel mina som är designad så att den ska glida ut från en kaj om man lägger den med kran från en lastbil. Den avsågs även som strandförsvarsmina och kan läggas från mindre båtar, nåt som HV har övat nyligen

Se även reportaget i tidningen HVnr 5-2015 Sid 39 Det hade jag själv missat men  det är av stor betydelse för våra möjligheter att försvåra fientlig verksamhet i hamnar och viktiga leder och faktumet att vi har dom och övar med dom innebär att motståndaren måste planera in tid och resurser för att kunna minsvepa tilltänkta landstigningshamnar. FM bör snarast öva detta med Hemvärnet på Gotland och avge en avsiktsförklaring om att F/23 ska kunna tillföras och lagras lokalt.

Mina M_24 Rockan

Bild från militarhistoria.ifokus.se

Stridsvagnstornet från Leopard har ett modernt IR sikte som ger bättre förmåga till mörkerstrid än dom gamla tornen och tornets kulspruta ger en möjlighet att själv avvärja infanteriangrepp. För närspaning behöver man en enkel fritidsbåtsradar som kan ge förvarning och en lägesbild. Den enda ”avancerade” utrusningen man skulle kunna förse förbandet med är en flyttbar hydrofon (sonarsystem 618) för att försvåra UV verksamhet av tex Röjdykare, den kräver dock specialutbildad personal om den ska kunna nyttjas full ut.

Man skulle kunna placera tornet öppet som på bilden men i för att öka skyddet mot multipelvapen och till del styrda vapen bör man bygga tre enkla betongväggar och tak som kasematt, ungefär som i det Schweiziska exemplet längre ner. Stora delar av bunkern och utrustningen som elverk, luftreningsanläggning finns i antingen FMs förråd eller köps på öppna marknaden, vilket gör att kostnaderna blir relativt låga. Vi har dessutom erfarenhet och färdiga ritningar på mycket som tex Sk10 Kupol Det är även möjligt att det finns äldre värn som kan nyttjas som stomme

Centuriontorn

Foto: Bunkermuseum Wurzenpass

Ett förband skulle kunna se ut som följer

  • Stabs och trosspluton
    • Stabs och Sambandsgrupp
    • Spaningsgrp RR/UV
    • Trossgrupp
    • Närskyddsgrupp
  • Pjäspluton
    • Pjäsgrupp1
    • Pjäsgrupp2
    • Närskyddsgrupp
  • Närskyddspluton

Förbandet bemannas med Hemvärnspersonal för kuppförsvar och vid mobilisering av äldre krigsplacerad personal, tex Stridsvagnssoldater för tornen, Amfibie för Spaningsgrupp osv, för att minimera omskolningstiden. Repetitionsutbildning skulle kunna delvis ske i Försvarsutbildarnas regi.

detta forum finns det bilder på hur man nyttjat Centuriontorn för fast försvar, en längre bildserie hittar ni här från ombyggnaden av ”Sperrstelle Stadel” där man ersatte äldre artilleri med två Centuriontorn. Där ser ni även från bild 79 och framåt utbildningshjälpmedlen

  1. På en enklare bunker sätter man tornet som får skyddsväggar och tak samt att tornet har tilläggspansar, i en Svensk variant skulle en enklare kasematt som ökar skyddet mot multipelvapen räcka.

Strvtorn Bunker

2. Strömförsörjning via ett enklare elverk och Jeepdunkar för drivmedlet

Värnpjäs5

Värnpjäs6

3. Enkel luftrening för NBC skydd

Värnpjäs7

4. I den Schweiziska varianten läggar man pjäsställningen i bergssidan och planterar rikligt för att maskera

Värnpjäs2

Värnpjäs11

 

Brott o Straff 2

För mig är det viktigare att se till att vi minskar risken för återfall efter avtjänande av brott, eller är det någon läsare som bara tycker att det är viktigt med ett långt straff och sen bryr ni er inte om det begås nya brott med brottsoffer senare?

Fängelser är inga bra miljöer om vi vill skapa medborgare som inte ska återfalla i brott, men det är vad vi har och jag har inget annat förslag på hur vi hanterar brottslingar. Däremot är det viktigt med morot och piska och en av morötterna bör vara möjlighet till 2/3dels frigivning för den skötsamme

Men vi behöver andra medel när det gäller återfalls/serieförbrytare, I Tyskland har man internering där man kan hålla folk inspärrade ytterligare 10år. Tyvärr blir det mest förvaring och i flera fall kan man ifrågasätta grunderna för besluten.

Jag skulle vilja se en möjlighet för domstolarna att i fall med seriebrottslighet att som ett tillägg till straffmätningen döma att man efter avtjänat straff måste underkasta sig vissa kontrollåtgärder eller vård upp till 5år efter frigivning för normala brott eller upp till 10år eller längre vid sexualbrott/personlighetsstörningar som inte är så allvarliga så att man landar i den slutna Psykiatrin

Beroende på vad för typ av brott behöver man anpassa åtgärderna och kombinera dom med den vanliga hjälpen med arbete, boende mm

  • Kommunarrest
  • Elektronisk Fotboja
  • Elektronisk Övervakning
  • Drogtest
  • Övervakning
  • Anmälningsplikt
  • Vård inom Psykiatrin
  • Särskilt boende
  • Kontrollerat medicinintag
  • Umgängesförbud

Jag ger några grova exempel:

För normala brott där tex brottsligheten hänger ihop med ett drogmissbruk så kan man tvingas att upp till 5 år efter frigivning göra drogtest annars blir det inlåsning, eller om det hänger samman med  relationsbrott, kommunarrest i en annan kommun

Någon som misshandlar pga av okontrollerbar ilska men med medicinering kan leva ett normalt liv måste underkasta sig kontroll att han ta sina mediciner, göra regelbundna besök hos läkare och göra drogtest i upp till 10 år efter frigivning

Pedofiler som inte kan kontrollera sin drift måste acceptera t.ex. elektronisk övervakning och särskilt boende livet ut.

Man behöver även satsa mer resurser på Psykvården då många av dom du ser på gatan kanske aldrig hade landat där om dom fått bättre stöd i öppenvården. Vi ska inte heller glömma att om Mattias Flink inte hade avvisats när han sökte hjälp på psyket hade kanske sju personer levt idag.

Brott kostar pengar och genererar lidande och långa fängelsestraff kostar pengar och minskar inte återfallen det vet vi. Därför måste samhället ha medel som minskar risken för återfall i brott och hjälper den samarbetsvillige

För seriebrott i form av tex stöldturnéer där motivet är ett rent vinstsyfte måste lagen ändras så att Domstolen kan göra en samlad bedömning och utdöma strängare straff kombinerat med särskilda villkor vid utvisning, tex längre straff vid återvändande

Brott o Straff 1

Det är kräver egentligen en mycket längre text, men tid är en bristvara.

Det finns ett antal rättsfall nu där frisläppta begått nya brott, eller andra brott där man tycker straffen är för låga och det är lätt att skrika på längre och hårdare straff eller obligatoriska 100års straff, eller att ”hade han inte släppts ut i förtid så hade han inte mördat X” När men två år senare när hela straffet är avtjänat hade han kanske mördat Y? Eller gäller livstidsstraff vid andra misshandeln?

Och snälla, bygg inte ert resonemang på vad ni läser i Aftonvrålet, dom vill bara sälja lösnummer.

Jag skulle kunna lista 100 fall där någon dödas och be er göra fyra straffbedömningar med olika gärningsmän där ni måste motivera ert beslut och sedan kunna förklara varför Fall 1 med Gärningsman 3 har ett kortare straff än Fall 8 Gärningsman 1 osv så inser ni kanske problematiken vi har i domstolarna

Ex, gräl på krogen, GM knuffar offret som faller så olyckligt så han dör.

GM1 Anabol kroppsbyggare där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM2 Vek Doktorand där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM3 Vek Doktorand som tidigare misshandlat offret flera gånger men där offret verbalt angriper GM under längre tid innan knuff

GM1 Ordningsvakt på krog i tjänsten där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

Så då kan ni välja; Vållande till annans död, Dråp, Mord, Nödvärn eller annat lagrum samt frikännande, böter, villkorligt eller fängelse samt tid för ett ev straff

När ni är klara med dessa så får ni 99 fall till

Ps, Om det inte finns någon morot i form av villkorlig frigivning, hur ska ni då motivera någon att delta i någon form av verksamhet som syftar till att minska risken för återfall?

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-sluta-dalta-med-m%C3%A4n-som-sl%C3%A5r-1.2519067

Nolltolerans

Gatuscen från NY
Bild från stapledesign.com

Nolltolerans är ett politiskt modeord som poppar upp i debatten om lag o rätt med jämna mellanrum, i Sverige har det av politiker och press tolkats som att polisen ska agera mot alla brott, som att gå mot röd gubbe och på det sättet minska brottsligheten totalt sett.

Antingen är det av dumhet eller lathet som man inte sätter sig in i begreppet eller så har man en negativ politisk agenda när man gör det.

Nolltolerans är sprunget ur en teori som heter ”Broken Windows” och är oftast förknippat med New York polisen där man fick ned brottsligheten genom en serie av åtgärder.

Rent praktisk innebär det att man säger att en person som begår småbrott som att pissa i en port, köra bil med trasig belysning har en liten respekt för lagen, och därmed är även chansen större att han begår grövre brott. Detta kombinerat med ”stop and search” ”stop and frisk” som styr hur polisen får kontrollera medborgarna, gav i ett New York-sammanhang effekt.

Dvs.i et NY perspektiv, man ser en bil som gör ett mindre trafikbrott, Överträdelsen ger polisen rätt att stoppa och kontrollera bil och förare, förarens uppträdande vid utfrågning ger en misstanke om att han kanske är beväpnad, man genomsöker föraren, vapen och narkotika påträffas, föraren grips och kan inte begå grövre brott.

Det här var inte den enda åtgärden utan även CompStat där man analyserade brottsstatistik för att kunna sätta in både riktade och preventiva åtgärder mot brottslighet i kombination med krav på polisledningen där chefer som inte fick bukt med brottsligheten fick sparken spelade en stor roll. Om jag minns rätt så gjorde även staden en serie andra åtgärder samtidigt som att tvätta bort klotter mm.

Extremt kort sammanfattat om Nolltolerans och om orsakssammanhang och effekten finns det en livlig debatt med olika åsikter 🙂

Som enda verktyg för att få ner allmänbrottsligheten i Sverige är det inte ett undermedel om det inte kombineras med andra metoder. Det enda området där jag ser att man kan omsätta det är inom området asylsökare. Genom att följa upp och beivra snatterier, ofredanden och liknade brott som Åklagarna regelmässigt lägger ner, sänder man dels en signal till befolkning och asylsökare, men framförallt kan man sålla agnarna från vetet genom att identifiera personer som begår upprepade brott och skicka dom till slutna asylförvar.

Nu kommer väl ett antal personer att brunsmeta mig, men vinnarna på en sådan policy är dom hederliga asylsökare som har flytt och vill bygga en ny framtid för sig och sina barn här i Sverige. Eftersom att befolkningen i övrigt kommer ha en större acceptans om dom upplever att asylanter måste rätta sig efter samma lagar som gäller den övriga befolkningen och att de som är oförmögna att följa lagar och regler förhindras att begå brott genom att få en begränsad rörlighet, och i asylprocessen kontrolleras hårdare, kommer alla ärliga människor att vinna på det.

https://www.newscientist.com/article/dn16096-graffiti-and-litter-lead-to-more-street-crime/

Tillägg 7/04

http://www.svd.se/darfor-klarar-vi-inte-att-lara-av-new-york