Kustartilleri eller Hamnförsvar?

Uppdaterad 2/7 2016

Det finns en del som önskar Kustartilleriet tillbaka men det är dött och begravet och kommer aldrig igen i sin gamla form. I en alternativ historieskrivning kunde man ha utvecklat dom moderna tunga batterierna genom att ha ersatt en eller flera pjäser med VLS, för t.ex. Sea Sparrow och Harpoon, men en sådan utveckling hade troligen motarbetats av delar av Marinens officerskår. Inte heller det fasta minvapnet kommer åter då systemet var lätt att sabotera och dyrt att underhålla.

Hamnförsvar bestod av olika typer av pjäser i värn eller torn från 37mm PvKan till 75mm torn från Strv74, som ingick i lokalförsvarsförband (värnförband). Dessa enheter saknade eldledning och mörkerförmågan kom från lyspistol eller närlys. Dom fyllde sin uppgift att vara sista linjens försvar och bemannades av äldre reservister.

I sociala media främst har man lyft frågan om försvar av tex hamnen i Slite, där det även saknas sprängkamrar. En del tycker att ett kustrobotbatteri på Gotland har prioritet men förutsättningarna för ett eldtillstånd är mycket höga, om man jämför med kanon där flera varningsskott kan avges innan verkanseld


Mitt förslag till lösning är att vi sätter upp moderniserade hamnförsvarsförband bemannade av främst Armen och Hemvärnet. Genom att återköpa ett 10tal stridsvagnstorn typ Strv121 och gjuta fast dom vid hamninloppen på enklare bunkrar, får man god effekt och tillräckligt skydd samt kan använda befintlig ammunition.  Det finns ingen anledning att ha skyddsnivå och uthållighet som ett 12/70 batteri, det blir för dyrt.

Förbandet har en uppgift att spärra en hamn med minor, mineringen skyddas av kanoner och ska vi i dagens ekonomiska läge kunna blockera hamnarna, så måste vi hålla kostnaderna nere och få så stor taktisk utväxling på investeringen som möjligt, genom att en motståndare måste undanröja hotet. Sätter han in förbekämpning och/eller sabotageförband tidigt röjer han sina avsikter, gör han det sent är risken att att inte hinna slå ut enheten och röja minorna i tid.

Fler pjäser, bättre skydd, stridsvagns och artilleriförband är bra, men inte för ett Värnkompani vars huvuduppgift är hamnförsvar. För skydd av skärgårdsområden passar däremot Spärrkompanier bättre.

F 23 Rockan

För att kunna säkert spärra hamnar behöver vi minor och den klassiska rockan F/23 – F/24 fyller den rollen bra, det är en enkel mina som är designad så att den ska glida ut från en kaj om man lägger den med kran från en lastbil. Den avsågs även som strandförsvarsmina och kan läggas från mindre båtar, nåt som HV har övat nyligen

Se även reportaget i tidningen HVnr 5-2015 Sid 39 Det hade jag själv missat men  det är av stor betydelse för våra möjligheter att försvåra fientlig verksamhet i hamnar och viktiga leder och faktumet att vi har dom och övar med dom innebär att motståndaren måste planera in tid och resurser för att kunna minsvepa tilltänkta landstigningshamnar. FM bör snarast öva detta med Hemvärnet på Gotland och avge en avsiktsförklaring om att F/23 ska kunna tillföras och lagras lokalt.

Mina M_24 Rockan

Bild från militarhistoria.ifokus.se

Stridsvagnstornet från Leopard har ett modernt IR sikte som ger bättre förmåga till mörkerstrid än dom gamla tornen och tornets kulspruta ger en möjlighet att själv avvärja infanteriangrepp. För närspaning behöver man en enkel fritidsbåtsradar som kan ge förvarning och en lägesbild. Den enda ”avancerade” utrusningen man skulle kunna förse förbandet med är en flyttbar hydrofon (sonarsystem 618) för att försvåra UV verksamhet av tex Röjdykare, den kräver dock specialutbildad personal om den ska kunna nyttjas full ut.

Man skulle kunna placera tornet öppet som på bilden men i för att öka skyddet mot multipelvapen och till del styrda vapen bör man bygga tre enkla betongväggar och tak som kasematt, ungefär som i det Schweiziska exemplet längre ner. Stora delar av bunkern och utrustningen som elverk, luftreningsanläggning finns i antingen FMs förråd eller köps på öppna marknaden, vilket gör att kostnaderna blir relativt låga. Vi har dessutom erfarenhet och färdiga ritningar på mycket som tex Sk10 Kupol Det är även möjligt att det finns äldre värn som kan nyttjas som stomme

Centuriontorn

Foto: Bunkermuseum Wurzenpass

Ett förband skulle kunna se ut som följer

  • Stabs och trosspluton
    • Stabs och Sambandsgrupp
    • Spaningsgrp RR/UV
    • Trossgrupp
    • Närskyddsgrupp
  • Pjäspluton
    • Pjäsgrupp1
    • Pjäsgrupp2
    • Närskyddsgrupp
  • Närskyddspluton

Förbandet bemannas med Hemvärnspersonal för kuppförsvar och vid mobilisering av äldre krigsplacerad personal, tex Stridsvagnssoldater för tornen, Amfibie för Spaningsgrupp osv, för att minimera omskolningstiden. Repetitionsutbildning skulle kunna delvis ske i Försvarsutbildarnas regi.

detta forum finns det bilder på hur man nyttjat Centuriontorn för fast försvar, en längre bildserie hittar ni här från ombyggnaden av ”Sperrstelle Stadel” där man ersatte äldre artilleri med två Centuriontorn. Där ser ni även från bild 79 och framåt utbildningshjälpmedlen

  1. På en enklare bunker sätter man tornet som får skyddsväggar och tak samt att tornet har tilläggspansar, i en Svensk variant skulle en enklare kasematt som ökar skyddet mot multipelvapen räcka.

Strvtorn Bunker

2. Strömförsörjning via ett enklare elverk och Jeepdunkar för drivmedlet

Värnpjäs5

Värnpjäs6

3. Enkel luftrening för NBC skydd

Värnpjäs7

4. I den Schweiziska varianten läggar man pjäsställningen i bergssidan och planterar rikligt för att maskera

Värnpjäs2

Värnpjäs11

 

Annonser

11 comments

  1. Fasta anläggnngar är lätta att bekämpa med fjärrstridsmedel eller sabotörer. Men å andra sidan skapar man ett läge där lede fi måste ”honor the threat” och planera för förstörelsen och avsätta resurser. Om man kan få tag på torn och placera ut dom för en billig penning och sedan bemanna med hemvärn så kan det ändå ha ett tröskelvärde som gör det värt det.

    1. Jo men ett torn med ett betongtak har ett ganska bra skydd och sätter du in sabotörer och fjärrstridsmedel för tidigt röjer du dina avsikter, gör du det försent är förbandet redan bemannat. Dessutom är minorna det som är huvudvapnet, kanonerna är där för att man inte ska kunna röja dom. Alternativet till kanoner är tex Hellfire men det ger andra nackdelar.
      Vad gäller bemanningen kan du inte enbart bemanna med HV, utan HV som kuppförsvar och äldre reservister för den fasta bemanningen, tex FD stridsvagnsbesättningar och AMF till spaningsmedlen

      1. Även utan minor och hydrofoner så skapar ett HV-bemannat stridsvagnstorn en tröskel som måste bort innan hamnen/flygplatsen/stranden går att använda även om en eller två 12cm pjäser inte är direkt livsfarliga för ett stort fartyg. Med tanke på bemanningsnivåerna i HV och försvaret så tror jag inte det är realistiskt att projektera för fullfjädrade spärrkompanier. En bunker med två torn behöver bara ha 2×3 man plus närskydd vilket jag ser som mer realistiskt.

        Och jag ser inga problem med att HV sköter bemanningen. Att dom inte kan förväntas klara stridsvagnsstrid är en sak men ett torn som inte kan röra sig (alltså inte behöver klara av fordonstaktik) kan inte vara särskilt komplicerat.

      2. Du har fel, 12cm kan är direkt livsfarligt för ett fartyg men det som spärrar en hamn är minor, det jag talar om är inga Spärrkompanier utan hamnförsvars enheter och det är inte helt enkelt att bemanna ett modernt torn med elektronik mm

      3. Intressant att du skulle nämna just Leopard2A4 och Schweiz i samma inlägg. De har väl just minskat ned sin mängd stridsvagnar av denna typ (Panzer 87) från 380st till 224st…eller så har kanske Finland kvar några torn från de 2A4:or de gjorde om till bärgningsvagna. 🙂

      4. En annan tanke som slår mig är att eftersom t.ex. Morozow i Kharkiv erbjuder 120mm konvertering av äldre östvagnar (inkl automatladdare) och det borde finna ett antal överflödiga torn kvar t.ex.i Ukraina eller andra fd WP-länder, så skulle man kunna ha ett stridsvagnstorn som fjärrstyrs av personal i bunkern,men inte nögvändigtvis sittande i själva tornet

      5. Men blir det verkligen så dyrt? något säger mig att det borde bli rel prisvärt, dessutom borde det med dagens teknik vara enkelt att sitta i rummet bredvid och styra tornen och dessutom öka överlevnadschanserna för tornbesättningen.

  2. Varför inte köra in en hel stridsvagn i någon typ av utsprängd tunnel med betongtak? Det borde vara mer flexibelt, man kan tex omgruppera till alternativ eller växeleldställning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s