Månad: oktober 2016

VAKA ‐Nationell vattenkatastrofgrupp

I senaste budgetförslaget får Vaka drygt 1,7 miljoner kronor till verksamheten 2017. Det är en halverad budget och medför stora nedskärningar. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har tidigare lovat att Vaka ska få pengar för att kunna fortsätta sin verksamhet. Budgeten är normalt på cirka 3 – 3,5 miljoner kronor per år, beroende på vilka kriser som uppstår i landet. Vi kan jämföra det med en statssekreterarlön 96 400 kronor i månaden som ger 2,3 miljoner kronor i avgångsvederlag så ser vi hur regeringen prioriterar krisberedskapen.

vaka1

Bakgrund och resurser VAKA:
Livsmedelsverket tog 2004 initiativet till bildandet av VAttenKAtastrofgruppen – VAKA då erfarenheten visade att större händelser som påverkar vattenförsörjningen, speciellt om dom är långdragna är svåra att hantera för en kommun

VAKA består av representanter från dricksvattenproducenter, miljökontor, räddningstjänst och analysexperter och hjälpen som kan ges är allt från coaching eller expertstöd via telefon till stöd på platsen för krisen. I dag finns det lager med utrustning för nödvattenförsörjning på sex platser i landet som är avsedd som hjälp till kommuner under kriser. Modellen har varit mycket framgångsrik och liknande verksamhet startas just nu i Norge efter den svenska förebilden.

vaka2

Exempel på händelser är många men jag vill framhålla utbrottet av Cryptosporidium i Östersund / Skellefteå 2010/11 där många fortfarande lider av sviterna Som framgår av denna DN artikel

Jag rekommenderar nedanstående PDFer:

Människan och samhällets behov av vattenResurser för nödvattenförsörjning

Hur arbetar VAKA ‐ Nationell vattenkatastrofgrupp?

Människan och samhällets behov av vatten

 

vaka3

Länkar

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/vattenkatastrofgrupp-har-kopplats-in/

Http://www.vf.se/node/11275

http://cirkulation.se/artiklar-och-notiser/utvecklingen-av-vaka-stoppas/

http://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/sveriges-beredskap-foer-vattenkriser-hotad/

Dansk polisutbildning

Danska Polisens grundutbildning är nu två år lång och har kortats från tidigare treårig Bachelorutbildning. Den består nu av teori och praktikskeden och omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen motsvarar en ”yrkesakademiutbildning” dvs ligger mellan en ren yrkesutbildning och universitetsutbildning, och  sker centralt på polisskolan i Brøndbyøster. Utbildningen delas i tre terminer och redan vid antagningen är det klart var man kommer att fullgöra sin praktik.

  1. termin, åtta månader vid Polishögskolan
  2. termin, åtta månader i ett Polisområde
  3. termin, åtta månader vid Polishögskolan

Under hela utbildningen är man anställd som extra tjänsteman vid polisen och kan beordras i tjänst som polis vid behov. Under termin 2 får man en lön på 24 000 Dkk (ca 32 000 Sek) medan Termin 1 och 3 är studiemedelsberättigande. Som färdig polis är lönen 25 000 Dkk + skifttillägg på ca 3000Dkk (sa ca 38 000 Sek)

Första terminens utbildning syftar mot att man ska han en sådan utbildningsnivå så att man kan praktisera som polis under termin 2 och omfattar 1110 undervisningstimmar fördelat på 37 timmar i veckan. Ämnen som man läser är tex:

  • Polistjänst
  • Juridik
  • Vapenhantering
  • Utryckningskörning
  • Konflikthantering
  • Våldsanvändning
  • Kvalificerad första hjälp
  • Rapportskrivning och förhör
  • Veckopraktik hos Kriminalen
  • Veckopraktik hos ordningspolisen

Andra terminen består av praktik där man arbetar tillsammans med en handledare och arbetar då i skift med normal ordningspolistjänst. Som avslutning på den andra terminen skriver man en uppsats som kurskamraterna kommer att opponera mot

Tredje terminen fördjupar man sig i teori med hjälp av erfarenheterna från praktiken på olika sätt. Man fördjupar sig i samarbetet i en patrull, gör en praktikvecka med utredningstjänst och tittar på insatsledning vid arbetet med andra myndigheter. Utbildningen avslutas med uppsatsskrivning

För att antas till polisutbildningen ska man:

  • Vara 21år
  • Dansk medborgare
  • God hälsa
  • Ha körkort
  • Ha studievana, Gymnasium, yrkesutbildning, utbildning i Försvaret. Osv
  • Ostraffad
  • Ingen Doping
  • Genomgå säkerhetskontroll
  • Personlig framtoning, t.ex. tatueringar med politiska, religiösa motiv odyl kan vara begränsande

Förutom det så tittar man på mjuka värden som handlingskraft, samarbetsförmåga mm

dansk-polisutbildning

Och livserfarenhet, empati, psykisk balans mm vägs in

dansk-polisutbildning-2

http://dansk-politi.dk/artikler/2016/november/politifaglighed-og-sammenhold-paa-rekordtid#.WCIxIPTezAU

http://politiskolen.dk/

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt

Sörentorp ett nytt Göta Livgarde?

Förvisso finns det ingen budget idag för en utökning av antalet förband men för att ge plats åt ytterligare en bataljon och utbildning av Värnpliktiga i Mälardalen kunde man flytta delar av 10:e livbataljonen till I1s gamla kasernområde i Sörentorp då Polishögskolan håller på att flytta ut(?). Kavallerikasern saknar idag helt expansionsmöjligheter och plats.

sorentorp3

Nu har jag inte varit på platsen på många år men av Google maps att döma har inte så mycket förändrat sig. Området lämpar sig inte längre för grundutbildning då närövningsområdet är delvis bebyggt och jag gissar att kommunen och byggbolag planerar att bebygga resterna av området. Men den teoretiska körtiden till slottet är ca 16min, ungefär hälften mot Kungsängen, det finns kaserner, utbildningslokaler, körplan och garage, korthållsbana och löpspår mm.

Så utifrån en översiktlig bedömning skulle området lämpa sig väl som förläggning för Livbataljon, grundutbildning kan man förlägga till Väddö skjutfält och även delar av den fortsatta förbandsutbildningen kan man bedriva där. Kasernerna på Lidingövägen kan användas som tidigare.

Rent organisatoriskt skulle jag föreslå att man sätter upp det som Göta Livgarde med Gardesbataljon och Kavalleribataljon. Livgardet byter då namn till Svea Livgarde och den nya Livbataljonen utbildar Värnpliktiga. Fördelen är att man koncentrerar paradverksamheten till ett förband och Svea Livgarde kan koncentrera sig på dom renodlade fältförbanden

sorentorp-2

Södra infarten  med kasernvakten

sorentorp4

Det som är kvar av närövningsfältet är ca 1,5x2km stort, problemet är att det ligger en motorväg och ett järnvägsspår som man måste korsa, annars är det Ca 3km att gå

narovningsfalt-sorentorp

Brott och Straff – Ungdomsbrott

Vi har en förnuftig grundsyn på brott begångna av minderåriga, problemet är att den grundsynen har blivit extremt polariserad och lite verklighetsfrämmande. Vi har även åldersgränser som säger att först när du är 21 är du fullt straffmyndig, något som hänger kvar sen förr då myndighetsåldern var 21 år (ändrades 1969).

Våra lagar idag särbehandlar unga brottslingar, den som är mellan 18-21 år får en straffrabatt som motsvarar mellan hälften och en tredjedel av straffvärdet och är man under 21 kan man inte dömas till livstid. Är man mellan 15-18 ska man normalt inte dömas till fängelse eller sitta häktad

Det är ganska intressant att du får köpa sprit, köra bil, rösta som 20 åring, men slår du någon på käften är du plötsligt inte fullt ansvarig för dina handlingar. Ännu roligare är när man säger att t.ex. 16åringar inte är så utvecklade så att dom förstår konsekvensen av sina handlingar, för att i nästa andetag vilja sänka rösträttsåldern till 16 år.

Min åsikt är att vi behöver reformera straffrätten och den sociala lagstiftningen och anpassa den till verkligheten utan att falla i fällan med generellt hårdare och längre straff utan snarare ge rätten och det sociala fler och effektivare verktyg.

ungdomstjanst

Ungdomar i 15–17 årsåldern har en tydlig topp i brottsaktivitet. Det är då som den största andelen i en årskull begår brott och de flesta ungdomar som begår brott gör det under en begränsad tid. Det innebär att hårdare och längre straff slår över hela linjen, när många bara döms en gång och sedan avhåller sig från den kriminella banan, därför är det viktigt är att dra en skarp gräns mellan småbrottslighet och grova och vanekriminella.

Idag gör man i princip ingen åtskillnad mellan en 16 åring som stjäl en cykel eller en som gängmedlem som skjuter någon, man talar inte om brott och straff utan använder ord som normbrytande och ungdomskontrakt, det talas om frivillighet och barnet

Problemet med unga lagöverträdare idag är inte att samhället reagerar för långsamt eller inte alls, det finns regler som ska se till att ungdomar ska hamna inför domstol snabbt. Problemet är inte heller straffens längd eller hårdhet utan viljan att inte se barn som brottslingar, inte tala om straff.

ungdomsbrott1

Man kan gärna ha kvar ungdomsvård och ungdomstjänst som påföljder och straffrabatter, men det ska framgå att det är straff, följer man inte vårdplaner så ska inlåsning vänta. Ungdomstjänsten har även fördelen med att den träffar lika, oavsett ekonomisk situation. Det behövs även fler verktyg som fotboja och möjlighet till att ge utegångsförbud eller förbud att uppehållas sig på olika platser, drogtester mm. Allt för att försvåra en brottskarriär och förenkla kontrollen och uppföljningen.

ungdomstjanst3
Vad en dömd själv tycker!

Fängelser är inga bra miljöer för unga lagöverträdare det vet vi, att sätta nybörjare tillsammans med brottserfarna personer gör att  dom lär sig hur man begår nya brott och dom får kåk-värderingar inpräglade. Men vi behöver möjligheten att låsa in folk som inte följer vårdprogram och andra åtgärder. Därför bör vi ha ett antal ungdomsfängelser där den intagne sitter isolerad från dom andra intagna och inte har tillgång till internet, TV spel mm utan bara träffar lärare, psykologer, stödpersoner mm under dagtid. Man får då en ”norrmalmstorgseffekt” då den intagne bara träffar icke brottslingar och aldrig har några kompisar eller andra intagna som han kan imponera på. Det förutsätter även att kriminalvårdarna bara har till uppgift att låsa in, kontrollera och transportera intagna så att vi får en skarp gräns mellan dom repressiva och vårdande delarna av fängelset

Lagen och samhället har i sin iver att skydda ”barn”  faktiskt riskerat motsatt verkan genom att man låter dom fortsätta en eskalerande brottskarriär tills personen är vuxen och fast i sin brottskarriär.


Vad kan man då göra?

  • Ha kvar straffrabatt för de som är mellan 18-21, men omvandla rabatten till en dubbel villkorlig dom som faller ut om du begår nya brott
  • Sänk straffrättsåldern till 13år
  • Öka maxtiden för ungdomsvård vid grova brott (nu 4år) till 8-12 år med möjlighet till överföring till kriminalvården vid 20 år eller andra påföljder som villkorlig dom
  • Inför möjlighet för domstolen att ta hänsyn till tidigare brottslighet dvs seriebrottslingar
  • Inför möjlighet till Elektronisk fotboja och påföljder som t.ex. utegångsförbud eller förbud att uppehållas sig på olika platser, drogtester mm
  • I dag ska det mycket till innan man häktar en ung lagöverträdare men vi bör göra ett tillägg i bestämmelserna som säger att rätten kan, och ska skyddshäkta personer mellan 13-17år i upp till 5 dygn vid grova brott som rån, grov misshandel mfl, syftet är inte att straffa utan att ge rättsvårdande och sociala myndigheter möjlighet att ta fram underlag och planera in andra insatser under förundersökning och rättegång.
  • Skilj på mindre brott och grova brott, vid grova brott som tex Grov misshandel, Rån, Dråp, Mordbrand mm finns det ingen anledning till rabatter, undantag från häktning eller milda straff som ungdomstjänst
  • RÅ bör kunna väcka åtal mot barn mellan 10-13 år ålder vid grova brott som mord, terrorism, allmänfarlig ödeläggelse, grov mordbrand mm. Inte för att jag känner ett behov av att straffa barn men för att vuxna inte ska lockas att använda barn för att utföra terrorbrott eller hedersmord bör möjligheten finnas att åtala vid så unga år
  • Inför ungdomsfängelser, vi behöver möjligheten att låsa in folk som inte följer vårdprogram och andra åtgärder eller tex begått ideologiskt betingade terrorbrott.
  • Ett problem som jag ser det är att Kommunens Socialtjänst är ansvarig för utförande och uppföljning av flera av dom påföljder som döms ut. Det innebär att Socialtjänsten får dubbla stolar att sitta på, dels vårdande och straffande. Efter att en dom avkunnats borde det finnas en ungdomshandläggare i domstolen som ansvarar för att samordna, följa upp och kontrollera utförandet av dom åtgärder och straff domaren dömer ut så att åklagaren som nu är ansvarig slipper det

ungdomsbrott

https://ledarsidorna.se/2017/03/brott-och-straff-nar-ska-vi-utkrava-ansvar/