Månad: november 2016

Svenska Statsflyget – Regeringsplanen

Upplägget för ekonomin när det gäller statsflyget är ett klassiskt fall av ”Dolda Kostnader” Skulle man outsourca driften i en öppen upphandling skulle vi snart ha riksdagsmän som uttalar sig i pressen om hur fördärvligt outsourcing är ”Det har blivit 8 gånger så dyrt när driften blev privatiserad, vi kräver en återgång till den gamla ordningen

Kostnaden för en flygtimme är satt till 10800 SEK av regeringen själva, det är intressant då bara bränslekostnaden troligen ligger på ca 17000 SEK per timme. Den verkliga kostnaden borde ligga på 80 000-100 000 SEK om man räknar in löner underhåll och alla kringkostnader. Det finns uppgifter på att den dolda kostnaden ligger 225 miljoner SEK per år

Det är inte så mycket pengar, men för försvaret hade det räckt till t.ex. ca 400 tjänster eller ca 100 Pansarterrängbil 6 eller 2000 satser med bildförstärkare, laserpekare/vapenlampa.

Varför döljer man kostnader? Ja det kan man fråga sig, en teori är att man när regeringskansliet fick ett sparbeting så dolde man kostnaderna hos FM för att slippa göra andra besparingar. Det kanske är en orsak, men jag tror att det finns en annan orsak. Media granskar gärna Riksdagens resor, speciellt när dom går till  fotbolls-VM eller varmare orter.

Har man en reseavdelning som har till uppgift att boka det billigaste alternativet så kan man som Statsråd peka på att billigaste alternativet är bokat och en reporter kan kolla kostnaderna och se att det stämmer. Men vad händer när det är ”Falska” priser?

Regnér flög från Stockholm den 25 december tillsammans med en statssekreterare, två pressekreterare, ett kansliråd och en personal från Säpo.

Delegationen använde regeringsplanet och 20 timmar efter att de landat åkte de tillbaka till Stockholm igen. Försvarsmakten skickade sedan en faktura till regeringen på 242 100 kronor för flygningen

Varför tog ni inte ett vanligt flyg?

– Helt enkelt eftersom statsrådsberedningen gjorde den här bedömningen. Jag utgår ifrån att man då vägde ihop kostnader och vilka tillgångar som fanns på flyg och så vidare

Nu är det svårt i efterhand att jämföra priser men jag sökte lite och hittade resor med businessklass till Thailand ungefär samma datum och fick en kostnad på 500 000 Sek för sällskapet (ett proffs kanske får fram andra priser) Frid och fröjd Statsrådet sparade pengar åt staten, halva priset, men väldigt grovt räknat så:

242 100 / 10 800 = 22,41 Timmar ger 22,41 X 80 000 = 1 792 800

Det ger att resan med regeringsplanet blev 3 gånger så dyr som att flyga reguljärflyg med businessklass. Nu finns det andra faktorer, restid, byten och tillgänglighet på flyg som gör att det kanske inte fanns något alternativ. Men, ett stort men är att media och folk kanske ifrågasätter nyttan med ett deltagande i en minnesstund när kostnaden är nästan 1.8 miljoner kronor för 20 timmar i Thailand

statsflyget

Detta är något som utnyttjas av alla läger, Jan Björklund med sina sju närmaste politiska medarbetare på departementet, åkte till New York och Washington för studiebesök och en kick-off inför valrörelsen för 275 500 SEK. Kollar jag på SAS så kan man nu boka med SAS för ungefär 300 000SEK businessklass för 8 pers, att jämföra med ca 1.8 Miljoner verklig kostnad, 6 gånger så dyrt

När vi tittar i Statsflygsförordningen ser vi dessutom vad en medföljande kompis eller äkta hälft får betala, tolkar jag det rätt behövde Björklunds fru bara betala runt 10 000 Sek för att åka med.

12 § Om Regeringskansliet eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa

14 § Betalningen skall motsvara fullpriset för en liknande resa med reguljärt flyg. Om det är uppenbart att passageraren kunde ha skaffat en billigare flygbiljett, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen

Detta kan vi jämföra med medias granskning av SCA där styrelseordföranden fick gå:

En resa till New York för 800 000 kronor per person. En halv miljon tur och retur till London. Och 120 000 kronor för att åka till Göteborg. Så kan det se ut när miljöprofilerade skogsbolaget SCA är ute och flyger – ofta med vd:n som enda passagerare. SvD Näringsliv granskar SCA:s affärsflyg i en rad artiklar

Nu säger väl nån att möjligheten att åka lyxigt kan väl inte vara grunden till detta, Jodå det är säkert en del i det hela, glöm inte klipp o klistra, dubbelt boende och andra affärer

Intressant är att när man kommer i regeringsställning så följer man inte upp den kritik man gav den förra regeringen i denna artikel

Kent Härstedt, S-ledamot i försvarsutskottet, vänder sig mot att regeringens flygpris slagits fast i statsflygsförordningen, en ändring som godkändes av regeringsplanets enskilt flitigaste användare: statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det är nästan lite planekonomi över det hela, säger Härstedt.

– För oss är det viktigt att försvarsmakten ska debitera vad det faktiskt kostar, så att man får tillbaka de pengar de lägger ut i olika sammanhang där man gör insatser som inte direkt hör till Försvarsmakten. Då kan man inte lägga fast en faktisk princip om en kostnad som är förutbestämd.

Även Peter Eriksson (MP), ord­förande för riksdagens konstitutionsutskott, är kritisk till att de rörliga kostnaderna för statsflyget skjuts över på Försvarsmakten.

– Det är viktigt veta vad de olika sakerna kostar för regeringen, säger han och fortsätter:

– Om någon skulle göra en anmälan så gör vi naturligtvis en granskning av det.


Mer läsning och Länkar:

http://navyskipper.blogspot.se/2016/11/vem-bestamde-egentligen-att-statsflyget.html

http://www.dt.se/dalarna/har-ar-fakturorna-fran-hultqvists-afrikaresa-berattar-for-dt-skulle-aldrig-anvanda-statsflyget-for-privata-syften

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/09/att-leka-affar-med-skattebetalarnas.html

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10815439.ab

http://www.uvell.se/2015/02/25/come-fly-with-me-25715633

Wiseman5 januari 2013 01:44

FM tillåts inte redovisa en faktisk timkostnad för statsflyget, MEN den ligger runt 80 000 kr/h. Intressant är också hur turerna gick till när ett nytt flygplan köptes in. Kanske går det att läsa mer om en dag på en viss blogg.

http://navyskipper.blogspot.se/2013/01/avgiften-for-statsflyget.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/05/dn-uppmarksammar-statsflyget.html

http://www.dn.se/ekonomi/forsvaret-far-sta-for-notan-nar-regeringen-flyger-dyrt/

 

Annonser

Tung Kustrobot – RBS 15

Den som kläckte iden att återskapa Tung Kustrobot inom Marinen och genomförde den borde få en medalj. Det är precis enligt mina maximer, ”Gör det bästa av situationen med dom medel du har” ”Det finns alltid en lösning”

Vi ska ha klart för oss att detta inte är förbandet ”Tungt Kustrobotbatteri” utan det är en förmåga som troligen kommer att ingå i ett befintligt förband då det saknas stora delar som sensorer, sambands och ledningsbilarna mm. Man ska nog se det som en eller fler landgående Robotbåtar ingående i Flottans förband som får måldata från externa källor. Det gör det till en bra lösning då vi inte lägger tid och pengar på att återuppsätta ett helt förband som enligt mig ligger långt ner på listan för återtagning med nuvarande ekonomi.

Detta är i första hand en signal ”Vi har denna möjlighet och har visat att vi kan använda den med ett provskott, VG beakta detta i er angreppsplanering” Detta ökar inte skyddet av Gotland nämnvärt i skymningstid då vi knappast kan beskjuta mål utan att först konstatera fientlig avsikt, är det dessutom utländska statsfartyg lär det krävas beslut från regeringen om inte krig redan råder.  Med den versionen vi har idag kan vi t.ex. försvåra angrepp mot dom norra hamnarna på Gotland och/eller  FI verksamhet mellan Öland och Gotland. Skulle avvecklingen av ArtE 740 stoppas och systemet återföras till Marinen så ökar systemeffekten och redundansen genom ytterligare en sensor som skulle kunna ge måldata till förbanden

rb15-mk2

Nu hoppas jag att man märker upp robotbilarna med R-143 Slite och R-144 Borgholm och gräver fram demoexet av TriKa som komplement. 😉

tridon_2

Den dagen vi köper in RBS-15 mk3 med en räckvidd på 200km och markmålsförmåga kommer säkerhetsläget att förändras, om man tittar på kartan nedan så kan vi med 2 robotplutoner ur Flottan  försvåra för den ryska flottan att genomföra annat än kustnära verksamhet. Vi skulle även kunna bekämpa mål i hamnarna och flygplatsen på Gotland från fastlandet

rbs-15-mk3

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/tung-kustrobot-ater-i-forsvarsmakten/

http://navyskipper.blogspot.se/2015/10/arte-740-en-toppmodern-sensors-uppgang.html

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-skrota-radarsystem-for-630-miljoner/

Zinkpojkar

Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj som fick 2015 års Nobelpris har skrivit flera böcker. Jag har nyligen läst boken Zinkpojkar och jag kan rekommendera den av flera orsaker, dels om man har ett intresse för historia och Sovjetunionens krig i Afghanistan. Men även för att den ger en inblick i den materialism och korruption, både moralisk och ekonomisk som förekom då. Man kan ganska snabbt dra paralleller till den utveckling vi ser i Ryssland idag, speciellt då jag har sett uppgifter om att det Ryska parlamentet har godkänt att man kan skicka värnpliktiga till Syrien, men även fenomen som omärkta gravar, förbud att tala om förluster, tvång att bli ”Frivillig” i Donbass mm

Vi har inte drabbats av större antal stupade i Sverige och därför är det även nyttigt som Officer att läsa mödrarnas skildringar av sin sorg, något som stärker mig i att den ”värdegrund” som jag och mina kollegor hade när vi utbildade. Den värdegrunden var att vi hade en skyldighet och rättighet att utbilda våra soldater så bra som möjligt för att maximera deras chanser i ett krig.

Boken hittar ni på nätet eller på järnvägsstationer mm, ta möjligheten att ha åtminstone en nobelpristagarbok i hyllan, köp den, läs den

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 ”Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation”

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

”Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.”

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

”Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.”

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

Den högsta insatsen (Bundeswehr)

Det har kommit ut en nytt specialhäfte i Tyskland som berör temat att dödas eller skadas i tjänsten, det heter ”den högsta insatsen, på liv eller död” Jag har inte läst den än, men jag kommer att beställa den om den inte finns på nätet. Jag har översatt texterna från sidor om häftet, men är inte proffs, så kommentera gärna. Jag har valt att behålla det kraftigare dödas än att ”stupa”


Döden är en fråga som berör alla. Bundeswehr är en armé i strid, Att dödas och skadas i strid är en risk som är förknippad med det militära yrket. Det är något man inte talar om – inte i Försvarsmakten och inte i samhället i övrigt. Att tala om döden är ett socialt tabu.

Det är hög tid att prata om saken även om det är svårt, att reda ut saker, ge tröst och hjälp
Detta gör specialutgåvan av Y med autentiska berättelser som berör, vars fyra kapitel heter ”jag dör”, ”Jag dödar”, ”Jag är sårad” och ”jag lever”.

”Död och skada” är inte en tidskrift som alla andra. Det vill stimulera till eftertanke. Artiklar och inlägg i denna specialutgåva kommer ha sin giltighet även i framtiden. Det visar också att soldatyrket är något speciellt, belastningen är större, riskerna är större, insatserna är högre. Det handlar om liv och död


Bundeswehr är en armé som befinner sig i krig. Att dödas eller skadas, är för soldaterna en av de speciella riskerna med  yrket. Hur hanterar människor i de väpnade styrkorna denna existentiella utmaning?

Kapitelindelning:

Jag Dödas

  • Långfredagsstriden – Bundeswehrs hårdaste strid
  • Fara – Bilder av krigsfotograf Anja Niedringhaus
  • Förberedelse – soldater gör förbereder för sin egen död
  • Checklista – testamente, organdonation, fullmakter
  • Anatomi – Vad händer när kroppen dör
  • Sorg – En soldat om hans kamrats död
  • Ritualer – Sista eskort för de fallna
  • Siffrona – dom i krigen stupade

Jag Dödar

  • Strid – sanningens ögonblick: När du trycker på avtryckaren
  • Psykologi – Kan du lära dig att döda? En undersökning
  • Media – den fascinerande döden: Varför vi ser på våld i filmen och TV
  • Lag – Förbudet mot att döda och undantagen

Jag såras

  • Räddningskedjan – Sårade överlever tack vare tydligt definierade åtgärder
  • Första hjälpen – Handgreppen måste sitta
  • Intervju – Militärpsykolog Thorsten Roth hjälper offren
  • Historia – Dom medicinska framstegen räddar soldaternas liv
  • Terrorattacker – civila är terrorns mål

Jag lever

Y-Spezial: Der höchste Einsatz – auf Leben und Tod

Dem heiklen Thema „Tod und Verwundung“

der-hochste-einsatz

Brott o Straff 1

Det är kräver egentligen en mycket längre text, men tid är en bristvara.

Det finns ett antal rättsfall nu där frisläppta begått nya brott, eller andra brott där man tycker straffen är för låga och det är lätt att skrika på längre och hårdare straff eller obligatoriska 100års straff, eller att ”hade han inte släppts ut i förtid så hade han inte mördat X” När men två år senare när hela straffet är avtjänat hade han kanske mördat Y? Eller gäller livstidsstraff vid andra misshandeln?

Och snälla, bygg inte ert resonemang på vad ni läser i Aftonvrålet, dom vill bara sälja lösnummer.

Jag skulle kunna lista 100 fall där någon dödas och be er göra fyra straffbedömningar med olika gärningsmän där ni måste motivera ert beslut och sedan kunna förklara varför Fall 1 med Gärningsman 3 har ett kortare straff än Fall 8 Gärningsman 1 osv så inser ni kanske problematiken vi har i domstolarna

Ex, gräl på krogen, GM knuffar offret som faller så olyckligt så han dör.

GM1 Anabol kroppsbyggare där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM2 Vek Doktorand där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM3 Vek Doktorand som tidigare misshandlat offret flera gånger men där offret verbalt angriper GM under längre tid innan knuff

GM1 Ordningsvakt på krog i tjänsten där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

Så då kan ni välja; Vållande till annans död, Dråp, Mord, Nödvärn eller annat lagrum samt frikännande, böter, villkorligt eller fängelse samt tid för ett ev straff

När ni är klara med dessa så får ni 99 fall till

Ps, Om det inte finns någon morot i form av villkorlig frigivning, hur ska ni då motivera någon att delta i någon form av verksamhet som syftar till att minska risken för återfall?

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-sluta-dalta-med-m%C3%A4n-som-sl%C3%A5r-1.2519067