Månad: januari 2017

Byggnads och reparationsberedskapen (BRB)

Ytterligare en förlorad förmåga är Byggnads och reparationsberedskapen (BRB) som var en del av Driftvärnet. Författningen som reglerade detta har upphävts genom: SFS 2007:266

Ledningen var militär och kontrakt slöts med Civila företag.

Svensk författningssamling 1989:205

1 § Byggnads- och reparationsberedskapen är en beredskapsorganisation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret

2 § Byggnads- och reparationsberedskapen skall omfatta byggbranschen och vara uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal eller andra överenskommelser med staten.

I dag ser behovet lite annorlunda ut men min åsikt är att det borde vara MSB som sluter kontrakt och ger ut bestämmelser för företag, inte bara i Byggbranschen utan även för Telekom och Energiföretag så vi kan bygga upp förmågan till snabba reparationer i krig eller skymningsläge. Exempel på händelser som en sådan organisation skulle kunna hantera i ett krigs eller skymningsläge är Södertäljebron på E4/E20 och  Häglaredsmasten

För att förtydliga, även om företag har olika egna beredskaper så är det fredsberedskaper och det kan uppkomma prioriteringar ur ett totalförsvarsperspektiv om vad som ska åtgärdas först. Även beslut om tilldelning av resurser och tilldelning av Polis/HV skydd är sådant som enskilda företag har svårt att få i krisläge. Dessutom saknar enskilda företag överblick vad andra företag gör, dvs är det någon ide att reparera en telestation om området inte kommer att få ström på flera veckor.

Kavalleribataljon – Beväpning

Huvuddelen av den motoriserade bataljonen kommer att strida avsuttet och deras fordon är i princip bara beväpnade för självförsvar och faller in i gruppen ”Armoured Personnel Carrier” (APC). För att genomföra Kavalleristrid behöver vi däremot ett antal fordon som är tyngre beväpnade både i Bataljons och Skvadrons ram för att lösa stridsspaning och ge lite tyngd vid sammanstöt med FI. Sådana fordon kan man benämna på olika sätt (Understöd, spaning) men jag väljer att kalla dom ”spaningsversion” och ”infanteriversion”

Tar vi och tittar på att uppbeväpna Ptgb360 så finns det ett antal områden, Förutom typ av torn och kanon så har vi skyddsnivå och C4ISR som viktiga punkter, och ev tilläggsbeväpning som PvRb.

Det finns en uppsjö av olika tornlösningar till stridsfordon:

  • Enmans
  • Tvåmans
  • Fjärrstyrd vapenstation
  • Fjärrstyrda tornlösningar
  • Med eller utan PvRB

Infanteriversionen har i dag en fjärrstyrd vapenstation 01 med en Tung Ksp som kan utrustas med andra vapen som Granatspruta, dock inte samtidigt. I en framtida Remo skulle man kunna tänka sig att man byter ut Vapenstation 01 mot en större variant som kan ta två vapen samtidigt t.ex. Tung KSP/Granatspruta. Eller att man gör som US Army som byter ut vapenstationer mot Kongsberg’s MCT30 som är en fjärrstyrd tornlösning då skvadronerna som nu har Strykers med 105mm kanon som understöd, kommer att bli av med dessa. Dom kommer nu att finnas i färre antal och på högre nivå och därför behöver man tyngre beväpning på plutonsnivå.

kongsberg-protector

Strykerbrigaderna som var mycket omdebatterade när dom kom är motoriserat Infanteri som man ville ge rörlighet, skydd och trots bepansring, möjlighet att deployera fortare än dom tunga förbanden med stridsvagn. Där ingick i Skvadrons ram, 105mm, Granatkastare och ett dedicerat eldledningsfordon. Man såg med andra ord ett behov av direktunderstöd för Infanteriet, jämför med IKV91 i våra infanteribrigader.

För Infanteriversionen skulle en fjärrstyrd tornlösning vara optimal då den inte tar plats i stridsutrymmet, men trots det åtkomlig underifrån för omladdning och underhåll men en grövre pjäs lär kräva mer plats för reservammunition

För spaningsversionen skulle jag personligen välja ett normalt 2 mans torn och acceptera att färre soldater kan medföras, som jag ser det räcker ett minimum av 3+3 (3+4) så att man får bättre uthållighet och fortfarande kan ha närskydd och utföra närspaning till fots utan att sänka stridsberedskapen i vagnen, . Vi bör gärna välja ett torn som redan är i bruk för att förhoppningsvis kunna göra samköp och kunna nyttja underhållskedjor

rosomak-patgb

Torn och kanon är relativt billigt, utan det är elektronik och optronik som är kostnadsdrivande. Dvs IR sikten, datoriserad eldledning och måldataöverföring mm, det som är absolut viktigast för ett relativt svagt förband ska kunna hävda sig mot en starkare fiende. Det kan man hänföra till begreppet C4ISR (command, control, communications, computers, intelligence, surveillance and reconnaissance) Att djupdyka I detta skulle kräva ett eget blogginlägg

Den billigaste varianten vore att ta torn från CV9040 om torndiametern och vikten inte är för stor. Det borde gå då man erbjuder AMV med torn från CV9035 och fördelarna är att vi har tornen, reservdelar, utbildnings mtrl och redan utbildad personal

Ett dyrare alternativ är Oto Melara Hitfist-30P som Polen använder på sin AMV variant KTO Rosomak, dom har köpt ca 350 st och ett antal av dom har utrustats med PvRb Spike. Fördelarna är att systemet är utprovat och det finns samordningsfördelar med Polen

Jag skulle kunna räkna upp ett antal alternativ till men jag har ett förslag som skulle kunna vara lösbart inom ram och redan detta år! Vi skulle kunna leasa ett par Rosomak och utvärdera konceptet samt skicka befäl både till Polen ev USA för deltagande/observation vid övningar med förbandstypen. På det sättet kan vi skaffa ett underlag för framtida beslut.

rosomak-spike-patgb

Kavalleristrid vs Infanteristrid

Efter ett blogginlägg från @hrflax om dom motoriserade bataljonerna med Patgb360 uppstod en Twitterdebatt om taktik och beväpning där bataljonen i Stockholm betonade den traditionella infanteritaktiken och såg fordonet som ett rent transportmedel och jag och tydligen personal i Revinge, såg ett behov av utökad beväpning.

Jag har ingen emot Infanteristrid utan ser det som en grund för mycket, jag vill inte heller påstå att jag sitter inne med hela sanningen utan hoppas att vi granskar gamla sanningar och tar debatten framåt

Inlägget från Kungsängen betonar

  • Snabb transport mot Fi
  • Avsutten strid
  • Mineringar (Fältarbeten)
  • Fördröjningsstrid
  • Strid i svår terräng t.ex. tät skog eller bebyggelse
  • Anfall bara mot oförsvarad eller lätt försvarad terräng

Personligen anser jag att Patgb 360 är lite overkill för dessa uppgifter utan ett enklare/billigare skyddat fordon skulle räcka (teoretiskt KP-Bil) Man kan diskutera fordonstyper men Bandvagn 410 kunde vara ett alternativ, om man vill fortsätta traditionen från Infanteribrigaderna

Vi har få bataljoner och en relativt stor yta att täcka. Att då ha ett snabbrörligt förband som måste välja en plats som är lämplig för infanteriets försvarsstrid, ligger tillräckligt långt bort från den framryckande fienden för att ge tid till förberedelser och dessutom löpa risken att vara ensam bataljon som i princip bara kan fördröja längs en huvudväg. Att man dessutom ha ett beroende av bra underrättelser för att inte hamna i direkt strid med bättre beväpnade förband, låter för mig  som ett visst underutnyttjande.

Kavalleristrid är för mig inte ren jägarstrid även om det finns paralleller, utan är dom klassiska uppgifterna för lätt kavalleri

  • Stridspaning
  • Flankskydd
  • Arriärstrid
  • Förföljning
  • Strid på djupet

Sett ur det perspektivet är Patgb 360 för lätt beväpnat med bara en vapenstation med 12.7mm TKsp, utan åtminstone delar av förbandet behöver någon form av tornlösning med Pvrb och Akan för att kunna överleva och ordnat dra sig ur en sammanstöt med Fiendens förband, med t.ex. BMD. Detta utesluter inte att förbandet även genomför det jag betecknar som infanteristrid som fortfarande kommer att vara huvudstridsmetod i anfall och försvar. Men möjligheten till direktverkande understöd ger bataljonen en större mångsidighet och bättre möjligheter att störa luftlandsättningar eller mindre landstigningar och stödja brigads anfall.

I tex Danmark valde man att anskaffa 2st m113 med 25mm Akan per pansrat Skyttekompani för att man ville ge kompanierna bättre möjlighet att verka mot WP helikoptrar och pansarskyttefordon.

Jag ser fram emot en diskussion om man bör välja en sådan lösning med 2 IFV per kompani eller att ett kompani per Bataljon utrustas med uppbeväpnade Patgb av den klass man ofta benämner ”combat reconnaissance vehicle”. Det kan även vara så att vi ska ha samma Basfordon i våra 2 bataljoner men med olika beväpningsalternativ och taktik?

Armens avsikt är att utveckla förbandet genom att tillföra förmågor och materiel, om det blir så är avhängigt finansieringen men i ARMÉNS UTVECKLINGSPLAN (AUP) 2014 – 2023 hittar vi följande passusar

”Studera möjligheter att förbättra luftvärnsförmågan för bataljoner som idag saknar dedikerat luftvärn (vapen som ej har luftförsvar som huvuduppgift). Bl.a. beväpning på Patgb 360”

”Eventuella studier om tyngre beväpning för Patgb 360 föreslås kravställa förmåga att bekämpa luftmål”

”Bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna och den motoriserade bataljonen föreslås utvecklas mot 12 cm grk.  Dessa bör vara monterade på splitterskyddat fordon med motsvarande rörlighet och skydd som stridsfordon90 och pansarterrängbil 360”

”Beslut föreligger att inte modifiera och anpassa RBS 55 systemet för motoriserad och lätt skyttebataljon. Därför föreslås att återläggande alternativt annan lösning för pansarvärnsförmågan studeras och att både behov för manöverbataljoner och jägarbataljon med flera beaktas”

”Förslag på åtgärder utöver ovanstående förslag är att bataljonsluftvärn anskaffas, alternativt tillförs genom omfördelning till motoriserad skyttebataljon och lätt skyttebataljon samt eventuellt andra bataljoner. Därutöver föreslås anpassat stridsbrosystem anskaffas till motoriserad skyttebataljon.”

På önskelistan skulle jag förutom tyngre beväpning även sätta anskaffning av något liknande  Volcano mine system 

”Världens farligaste däggdjur” förutsätter verktyg som kunskap och beväpning. Utan det är vi i många fall bara ett bytesdjur