Månad: mars 2017

Lena Nitz och Beredskapspolisen

Lena Nitz saknar antingen förståelse för de påfrestningar som samhället utsätts för vid en allvarlig kris, eller så drivs hon av en politisk agenda som knappast är till gagn för gemene man. Genom att blanda ihop de problem polisen har idag med en Beredskapspolis som främst är avsedd för att förstärka polisen vid krig eller andra allvarliga händelser som terrorattacker är hon direkt ohederlig när hon skriver debattartiklar.

Jag har inga invändningar mot dom fyra punkter hon räknar upp för att lösa poliskrisen men det har knappast inverkan på polistillgång i Krig och Kris. Visst universalsvaret från den sidan brukar vara ge oss mer pengar så vi kan anställa fler Poliser, men tror någon att vi kommer att kunna öka budgeten så man kan öka från ca 20 000 till 25 000 anställda?  Det kommer inte att ske, speciellt inte när man samtidigt driver kraven på ökade löner och en akademisering av polisutbildningen och därmed högre ingångslöner. Risken är snarare att vi på sikt kommer att se en kommunalisering eller en förenklad ordningspolisutbildning för att sänka kostnaderna.

”Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem”

Som jag skrev har hon rätt att beredskapspolisen inte löser polisens grundläggande problem. Men Lena Nitz får gärna utveckla detta med ”goda skäl” då ryssarna ockuperade Krim 2 år senare och startade ett Proxykrig mot Ukraina och när hon ändå är på gång kan hon berätta hur hon har tänkt att polisen ska lösa sitt uppdrag vid längre tids strömavbrott och matbrist då många orter idag i princip är lämnade utan polisiär närvaro utan att samhället är extremt belastat.

”Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.”

Läs texten ovanför och byt ut ”Beredskapspolis” mot Hemvärnsman eller Deltidsbrandman och låt Ordföranden för Officersfacket eller Brandmannafacket säga det offentligt så hade det drevats ordentligt.

Vi kan gå till vårt grannland Norge där ”rättsäkerhetsaspekten” måste vara våldsamt dålig då man diskuterade en nedläggning av Politireserven (PR) 2013 men där Stortinget tog ett beslut att dom skulle kvarstå och utredas. Utredningen kom fram till att det lokala ansvaret för vidareutbildning och insatser skulle öka så att användandet av Politireserven skulle förenklas. Vi kan även konstatera att i Norge är grundutbildningen 10 dagar för någon i Politireserven.

Så Lena Nitz, driv gärna fackliga frågor och förklara gärna för politikerna att en Beredskapspolis av den gamla modellen knappast kan lösa polisbristen på daglig basis då dom just har ett annat yrke till vardags som begränsar hur mycket dom kan sättas in. Men att generellt motsätta sig en Beredskapspolis som har stor betydelse för Totalförsvaret är direkt samhällsskadlig verksamhet som knappast ligger i Polisfacket eller dom enskilda polismännens intresse

Jag ger här ett utdrag från https://www.politi.no/utrykningspolitiet/politireserven/

Politireserven kan brukes:
– når militær beredskap eller mobilisering helt eller delvis er satt i verk
– for å avverge eller begrense naturkatastrofer
– for å avverge andre alvorlig ulykker
– for å opprettholde samfunnsorden når viktige allmenne interesser tilsier det

Bruk av PR kan ikke forventes brukt annet enn i tilfelle av mer komplekse og/eller omfattende ressurskrevende hendelser av noe varighet. Forsterkning av politiet med mannskaper fra PR som sekundær ressurs vil i slike situasjoner ha til formål dels å understøtte og dels avløse ordinære politimannskaper, slik at disse får nødvendig hvile eller frigjøres til mer krevende og risikofylte oppgaver.

Hovedoppgavene til Politireserven ved bruk vil være:
– objektsikring
– trafikktjeneste
– ordenstjeneste
– grensekontroll

For å kunne utføre de pålagte oppgaver på en tilfredsstillende måte, må mannskapene gjennom et obligatorisk grunnkurs på 10 virkedager. Deretter gjennomføres repetisjonskurs på 5 dager. Kursene avsluttes med bestått/ikke bestått, og de som ikke består blir tilbakeført Forsvarets personell- og vernepliktssenter for annen disponering.

PR ønsker motiverte mannskaper, med plettfri vandel og god fysisk form. Mannskapene vil ved tjeneste bære politiets ordinære uniformer og får ved reell bruk begrenset politimyndighet. Ved f.eks objektsikring må tungt verneutstyr og våpen (MP-5) bæres, noe som krever alminnelig god fysisk form.

Annonser

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Värnpliktsmotstånd

Det finns lite inlägg från olika människor som av olika grunder inte vill göra värnplikten. Det gör mig inte förvånad, däremot reaktionerna emot. Jag undrar om alla ens läst inläggen innan man går till frontalattack och ställer motfrågor som ”vill du bli våldtagen av ryska soldater”?

Även om man är 16 år så har man faktiskt rätt till en åsikt och att uttrycka den, även om den kanske inte faller alla på smaken eller är väl underbyggd.

Lou Bendrots  rädsla för att få sitt sommarlov förstört kanske man bemöter bättre med en diskussion om skatter, lagar, skyldigheter samt rättigheter till bidrag och skola. Vill hon inte bära vapen så kan kan man ta en diskussion över vapenfri tjänst

Jag är född i Sverige, uppvuxen i Sverige och även om jag är stolt över det land jag kallar hem, så tänker jag aldrig någonsin döda eller dö för detta land

Men hon har rätt i detta

Jag förstår att svenskt försvar behöver bli effektivare och starkare. Ändå tjänade en bärplockare mer än en yrkessoldat i medellön 2015. Om yrkesmilitärers löneutveckling hade sett bättre ut, hade fler valt att stanna i yrket och värnplikt hade därmed blivit överflödigt.

Som avslutning kan man undra om det är bra med den selektiva värnplikten då 90% av det man läser i olika media handlar om hur diverse samhällsproblem ska lösas men väldigt få talar om effekt och konsekvenser för försvaret