FMS 35 (Perspektivstudien 2016-2018)

Försvarsberedningen är överens om att utöka antalet brigader till tre mekaniserade och en infanteribrigad (lätt brigad) och stridsgrupp på Gotland, grunden till det kan man hitta i FMS 35 (Perspektivstudien 2016-2018) Där man talar om ett val mellan försvar med stort djup (dvs vi ska kunna ta upp striden innan FI kommer till vårt territorium men tex kryssningsmissiler) och med litet djup som är mer som invasionsförsvaret.

Texten nedan bygger på FMS 35 som jag kortat ned, komprimerat texten och skrivit om med egna tolkningar samt i en del fall ändrat ord (tex MR-Skyttebataljon till Regional Skyttebataljon) Därför bör texten betraktas som min egen med dom ev. felaktigheter som har uppstått. Avsikten är att försöka ge en lite mer lättläst överblick av FMS 35. Originalet gäller vid oenigheter på sociala media.

Förutsättningen för FMS 35 är in princip en fördubbling av försvarsanslagen från dagens nivå på drygt 47 miljarder till 115 miljarder för att kunna genomföra förslagen. Det krävs även en politisk vilja och en majoritet i riksdagen är för det. En stor fördel är att FMS 35 anger en målbild för år 2035 och en inriktning i närtid mot år 2025 där man redan nu ser lokala beslut

Målbilden för FMS 35 är:

En fördelningsstab och fördelningsbataljoner (tex artilleri, ingenjör och underhåll) ger möjlighet att med tre mekaniserade brigader kunna möta fienden i flera riktningar och att kraftsamlat kunna föra en samordnad, rörlig och aktiv defensiv strid i huvudoperationsriktningen.

För strid i Mälardalsområdet finns en motoriserad brigad, den är lättare och hjulburen då rörlighet förbättras av ett rikt vägnät, och en bättre skydd kan erhållas genom infrastruktur/bebyggelse. En stridsgrupp har skapats för försvaret av Gotland som är en allsidigt sammansatt mekaniserad enhet med luftvärn och indirekt eld, med möjlighet att förstärka med kustrobotförband ur marinen.

Övre Norrland försvaras med stöd av fördröjande fältarbeten och långräckviddig bekämpningsförmåga, Genom en kombination av fler jägarbataljoner, fler artilleribataljoner och raketartilleri med långt räckvidd, ges möjlighet att kunna bekämpa fienden tidigt och på djupet av hans operationsområde. Vid behov kan flera mekaniserade brigader kraftsamlas till övre Norrland. Förhandslagring av materiel och förnödenheter minskar behovet av transportkapacitet i nord-sydlig riktning.

Arméstridskrafternas tillväxt bygger på en utökad utbildningsorganisation och ett utvecklat plikt- och förbandsutbildningssystem, vilket bland annat bidrar till en ökad förmåga att samordnat verka i större formationer. Det ger en kontinuerlig uppfyllnad av lokalförsvarsförband i militärregionerna och hemvärn.

Ny brigader

Till grund för målbilden:

Vid framtagningen av FMS 35 har ett antal operativa slutsatser legat till grund för vilka förband/förmågor som bör tillföras för att möta framtida hot. Försvarsmakten listar ett antal åtgärder som fler utbildningsplattformar och en anpassad grundutbildning för en bättre beredskap. Även lokal förrådshållning och fler fartyg och flygplan tas upp.

En förbättring av underrättelse- och säkerhetstjänsten nås genom ett utökat antal underrättelse- och säkerhetsförband, med moderna övervakningssystem inklusive rörliga och passiva sensorer. Även tillförsel av mark-och luftburna sensorer samt mörkerförmåga till hemvärnet tas upp

Genom införande fler ledningsförband och ett nytt ledningssystem ges möjlighet till att strida med flera system i samverkan, såväl nationellt som tillsammans med allierade

Förmåga att strida i flera riktningar ökas bland annat genom fler brigad- och divisionsförband, införande av Regionala-skyttebataljoner, samt flera plattformar inom marin- och flygstridskrafterna. En större rörlighet ges genom att utöka förmågan till tunga transporter och broläggning. Den ska även förbättras genom att utveckla transportflyg- och helikopterorganisationen. Även skydd genom spridning ska ökas genom en förstärkt basorganisation med bla fler rörliga basförband. En satsning på moderna kvalificerade luftvärnssystem görs och åtgärder för ett bättre utvecklat skydd mot CBRN-hot inklusive taktiska kärnvapen införs.

En ökad uthållighet ges genom en förstärkt bas/depåorganisation med en större förbandsvolym och en regional, förstärkt logistikfunktion

Genom nyanskaffning och nya artilleriförband med t.ex. raketartilleri och en utvecklad förmåga till underrättelseinhämtning och mållägesbestämning ska ge möjligheten till att bekämpa mål på stora avstånd.

Följande prioriteringar anger försvarsmakten för tillväxten mot 2025:

  • Förstärka uthålligheten i FM Org 16 genom åtgärder som ger tidig operativ effekt. Ledning, logistik och personaluppfyllnad prioriteras då dessa efter omfattande neddragningar är underdimensionerade.
  • Påbörja tillväxten i volym vad avser markstrids-, luftvärns-, artilleri-, säkerhets- samt amfibieförband. Därutöver förstärka basförbanden inom marin- och flygstridskrafterna. Vidare vidta åtgärder för att säkerställa omsättning och tillväxt inom marin- och flygstridskrafterna.
  • Påbörja anskaffning och införande av långräckviddig bekämpningsförmåga inklusive sensorer som ger möjlighet att påverka angriparen i hela hans anfallsrörelse.
  • Förstärka förmågan att hantera gråzonsproblematiken. Detta innefattar bland annat en utveckling av underrättelse- och säkerhetstjänsten från operativ till regional nivå.
  • Förstärka förmågan att genomföra aktiviteter inom cyberrymden bland annat för ett bättre skydd för Försvarsmaktens informations- och ledningsstödsystem .
  • Öka samordningen med det civila försvaret och genomför gemensam planering mot totalförsvarets mål.
  • Påbörja anskaffning av modern materiel till Hemvärnet, bland annat fordon, mörkerutrustning, samt nya tekniska system för underrättelseinhämtning.

Under hela perioden ska Försvarsmakten ha tillgängliga förband i beredskap för insatser enligt grundoperationsplanen och för internationella insatser.

 

Bedömt läge 2025

Armén bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av vidareutvecklad arméstab för armétaktisk ledning
  • Organisering av två mekaniserade brigader
  • Organisering av en jägarbataljon
  • Organisering av två luftvärnsbataljoner med medellång räckvidd
  • Organisering av en tungtransportbataljon
  • Organisering av fyra Regionala-skyttebataljoner
  • Organisering av fem regionala staber
  • Organisering av två regionala säkerhetsbataljoner
  • Utökad utbildningskapacitet inom artilleri, luftvärn, fältarbeten, ledning och logistik

 

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en divisionsstab och divisionsförband
  • Organisering av ytterligare en mekaniserad brigad
  • Organisering av två stridsgrupper (Stockholm och Gotland)
  • Organisering av ett jägarregemente
  • Organisering av luftvärnsbataljoner för flygbasområden
  • Organisering av ytterligare två regionala säkerhetsbataljoner
  • Organisering av ytterligare Regionala-skyttebataljoner
  • Organisering av nya grundorganisationsplattformar.

Marinen bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en marinstab med marint ledningskompani
  • Organisering av två sjöstridsflottiljer inklusive ledning
  • Organisering av en ubåtsflottilj med två ubåtsdivisioner
  • Organisering av två amfibiebataljoner
  • Förstärkt marinbas med tre sidobaser
  • Operativt utnyttjande av tolv sjöoperativa helikoptrar
  • Organisering av en grundorganisationsplattform på Västkusten

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av ytterligare en sjöstridsflottilj
  • Organisering av ytterligare en amfibiebataljon.

Flygstridskrafterna bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en flygstab
  • Organisering av sex stridsflygdivisioner
  • Organisering av fyra flygbasområden
  • Organisering av en transport- och specialflygdivision
  • Organisering av en helikopterflottilj
  • Organisering av en stridsledningsbataljon
  • Förstärkt luftstridscentrum
  • Förstärkt depåorganisation

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en UAV-division
  • Organisering av ytterligare en stridsledningsbataljon
  • Organisering av fyra rörliga sensorkompanier
  • Organisering av ytterligare två stridsflygdivisioner.

Hemvärnet bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • organiseringen av 40 hemvärnsbataljoner

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Anskaffning av sjuktransportfordon, mark- och luftburna sensorsystem, sjömineringsförmåga samt eldledningsutrustning
  • Organisering av förstärkningsförband såsom broplutoner, militärpolisenheter, granatkastarenheter samt pionjärenheter .

Logistikfunktionen bedöms intill 2025 ha:

Fullföljt

  • Organisering av en operativ försörjningsbataljon
  • Organisering av två brigadlogistikbataljoner
  • Organisering av en tungtransportbataljon

Påbörjat i den mån omständigheterna medgett

  • Organisering av en förstärkt logistikorganisation på regional nivå,
  • innehållande ett logistikregemente per militärregion
  • Organisering av ytterligare en brigadlogistikbataljon
  • Organisering av två operativa logistikbataljoner
  • Organisering av en divisionslogistikbataljon
  • Organisering av ytterligare en grundorganisationsplattform.

Målbilden för 2035 är:

Arméstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad arméstab för armétaktisk ledning
  • Organisera en divisionsledning och divisionsförband för militärpolisverksamhet, fältarbeten, underhållstjänst, lednings- och sambandstjänst, luftvärn, långräckviddig bekämpning, telekrig och CBRN
  • Utökas och organiseras i fyra grundorganiserade brigadstrukturer
  • Organisera en stridsgrupp med ingående funktioner på Gotland
  • Organisera ett Jägarregemente
  • Organisera och införa förband i respektive militärregion för säkerhetstjänst, militärpolisverksamhet, fältarbeten, underhållstjänst, lednings- och sambandstjänst, skydd och bevakning
  • Organisera 21 Regionala-skyttebataljoner som avkastningsförband
  • Utöka utbildningsorganisationen och förstärka fack och funktionsskolor

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Förstärkt och breddad UAV-förmåga
  • Förstärkt och breddad luftvärnsförmåga
  • Modernisering/uppgradering av stridsfordon, omsättning påbörjas
  • Förstärkt förmåga till indirekt eld
  • Långräckviddiga bekämpningssystem
  • Nytt lednings- och sambandssystem
  • Nytt soldatsystem och mängdmateriel
  • Förstärkt och utökad förmåga till målutpekning.

Marinstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad marinstab för marintaktisk ledning
  • Organisera tre sjöstridsflottiljer, varav en på Västkusten, med sammantaget 24 fartyg för sjöstrid och ubåtsjakt samt 18 för minröjning
  • Utveckla och anskaffa förmåga till luftförsvar från ytstridsfartyg med medelräckviddigt luftvärn
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning från sjöstridsfartyg med kryssningsrobot
  • Organisera fyra amfibiebataljoner varav en markrörlig, inklusive amfibieledningsgrupp
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig sjömålsbekämpning för amfibieförbanden
  • Organisera en ubåtsflottilj omfattande 6 ubåtar i två ubåtsdivisioner med baseringsmöjlighet på flera platser
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning med kryssningsrobot från ubåt
  • Operativt kunna utnyttja 12 sjöoperativa helikoptrar
  • Organisera en förstärkt marinbas för stöd i flera områden parallellt med förstärkt skyddsförmåga i samverkan med hemvärnsförband
  • Organisera en förstärkt sjöstridsskola, inklusive amfibiestrid, där huvuddelen av personalen är krigsplacerad på skolan
  • Organisera en grundorganisationsplattform för amfibie- och sjöstrid på Västkusten

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Nyanskaffning av större ytstridsfartyg inklusive medelräckviddigt luftvärn
  • Utökad anskaffning av korvetter för sjöstrid och ubåtsjakt
  • Utökat antal minröjningsfartyg
  • Utökat antal autonoma och fjärrstyrda system och farkoster
  • Utökad anskaffning av ubåtar
  • Långräckviddiga mark- och sjömålsbekämpningssystem
  • Luftvärnsrobotsystem på korvett typ Visby
  • Förstärkt sjöoperativ helikopterförmåga
  • Förstärkt undervattensförmåga.


Flygstridskrafterna ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad flygstab för flygtaktisk ledning
  • Organiseras i fyra flygbasområden innehållande huvud- och spridningsbaser samt till detta anpassad logistik och luftvärnsförmåga
  • Organiseras i fyra flottiljer, åtta stridsflygdivisioner, 120 stridsflygplan
  • Utveckla och anskaffa förmåga till långräckviddig precisionsbekämpning
  • Organisera en helikopterflottilj med luft-, sjö-, markoperativ samt specialförbandsförmåga
  • Organisera en UAV-division för övervakning och målangivning
  • Organisera två stridslednings- och luftbevakningsbataljoner inklusive fasta, rörliga och eleverade sensorsystem
  • Organisera en taktisk transportflygdivision
  • Organisera en specialflygenhet för aktivt/passiv underrättelseinhämtning
  • Organisera ett förstärkt luftstridscentrum för utveckling och utbildning

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Utökad anskaffning av JAS 39 E
  • Långräckviddiga mark- och sjömålsbekämpningssystem
  • Signalsökande robotar
  • Förstärkt och breddad förmåga till spridning
  • Anskaffning av HALE/MALE (Drönare)
  • Breddad helikopterförmåga, omsättning påbörjas
  • Moderniserat transportflyg, omsättning påbörjas
  • Förstärkt och utökad förmåga för flygburen sensor
  • Omsättning av stats- och signalspaningsflyg.

Hemvärnet ska därför bland annat:

  • Organisera 40 hemvärnsbataljoner med förstärkt förmåga
  • Organisera förstärkningsförband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Mörkerutrustning
  • Sjömineringsförmåga
  • Fordon inklusive sjuktransportfordon
  • Ny materiel för bevakning, spaning och eldledning.

Logistikfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera en operativ försörjningsbataljon
  • Organisera två operativa logistikbataljoner
  • Organisera två divisionslogistikbataljoner
  • Organisera en tungtransportbataljon
  • Organisera fyra brigadlogistikbataljoner
  • Inrätta och organisera ett logistikregemente per militärregion med förråd, markverkstad, teknisk tjänst, transportresurser, sjukvård- och sjuktransporttjänst, trafiktjänst, transportledning och värdlandsstöd
  • Organisera ett logistikkompani per militärregion
  • Organisera och inrätta en operativ logistikledningsstab som krigsförband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Obemannade farkoster för främre logistik
  • Nya fordon, bland annat för tungtransport, sjuktransport och drivmedel
  • Förmåga till luftburen transport
  • Ledningssystem för operativ logistikledning
  • Lastväxlarsystem.

Ledningsfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera fem operativa sambandsbataljoner
  • Organisera en divisionslednings- och en divisionssambandsbataljon
  • Organisera ett ledningsplats- och sambandskompani per militärregion
  • Organisera en förstärkt operativ telekrigsbataljon, en divisionstelekrigsbataljon samt ett telekrigskompani för amfibiebataljonerna
  • Utöka utbildningsorganisationen för funktionens förband

Nedan redovisas exempel på den materiella förnyelsen:

  • Lednings- och sambandssystem för strategiska-operativa ledningsbehov
  • Lednings- och sambandssystem för militärregioner
  • Utökad förmåga inom telekrigsområdet
  • nförande av fasta och rörliga sensorer med ny teknik
  • Ny sensorteknologi i form av passiv inmätningsförmåga jämte aktiva  elektroniskt skannande antenner (M-AESA). En del av sensorbeståndet ges taktiskt rörlig förmåga.
  • Sensorsambandsnätet ges ökad bandbredd, robusthet, flexibilitet och bättre motståndskraft mot tele- och cyberkrig
  • Utökad förmåga inom telekrigsområdet.

Underrättelse- och säkerhetsfunktionen ska därför bland annat:

  • Organisera en vidareutvecklad förstärkt central ledning
  • Organisera en förstärkt central samverkansförmåga
  • Organisera en regional säkerhetsbataljon per militärregion
  • Organisera en divisionsunderrättelsebataljon
  • Organisera en operativ underrättelsebataljon
  • Organisera två operativa säkerhetsbataljoner
  • Stödja upprättandet av en UAV-division i flygstridskrafterna

Specialförbanden ska därför bland annat:

  • Förstärka uthållighet och förmåga till utdragna kampanjer i högintensiv konflikt.
  • Utveckla interoperabilitet med både nationella och internationella partners avseende såväl ledning, underrättelser som verkan
  • Utveckla förmågan till kvalificerad strid och inhämtning på djupet
  • Öka förmågan till autonoma specialoperationer.

Personalförsörjning

Genomförs förslagen kommer man att behöva fördubbla personalvolymen, det ökade antalet anställda inom samtliga personalgrupper motiveras med behovet inom dom stående krigsförbanden för strid och gråzonsproblematik samt utbildning av fler Vpl

Det årliga behovet av ny personal skulle då ungefär vara

  • Ca 650 yrkesofficerare (OFF/K och SO/K)
  • Ca 200 reservofficerare (OFF/T)
  • Ca 2 700 gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K)
  • Ca 2 200 hemvärnsmän
  • Ca 750 civila arbetstagare (CVAT)

Samt ett årligt krigsplaceringsbehov om:

  • Ca 5 500 värnpliktiga gruppbefäl, soldater och sjömän inklusive mobiliseringsreserv (GSS/P) Ca 1 100 värnpliktiga officerare och specialistofficerare inklusive mobiliseringsreserv (OFF/P och SO/P)

Med dom volymerna behöver man en grundutbildningsvolym som från år 2021 är 8 000 inryckande per år, för att öka till 10 000 till år 2025. För stående krigsförband måste frivilligheten vara fortsatt hög, men man kommer att ha sin rekryteringsbas i grundutbildningen. För yrkesofficerare överväger man andra metoder, t.ex. Aspirantutbildning, kortare officersutbildning för akademiker och kortare specialistofficersutbildning för erfarna gruppbefäl.

personalbehov fms 35

Utmaningen är då, att dels ha kapacitet för att utbilda större volymer militär personal, dels att vara en tillräckligt attraktiv organisation för att kunna rekrytera och anställa, samt behålla personalen.

Intressant är dessa stycken:

”Förband med stora behov av anställd personal och/eller svårrekryterade kompetenser bör i större utsträckning organiseras i delar av landet där det finns större kompetens- eller befolkningsunderlag.”

”I glesbefolkade områden kan totalförsvarsplikten skapa möjligheter till bemanning av krigsförband. Om krigsförbandet är beroende av lokalkännedom och/eller hög lokal tillgänglighet kräver det att personal också bor på platsen eller i närområdet”

Det är något som jag hävdat i tidigare inlägg, man kan inte sätta upp nya förband utifrån arbetsmarknadspolitiska skäl utan måste titta på rekryteringsunderlag och möjlighet för att partnern kan få arbete. Jag har även pekat på att man kommer att få ta ut en procentuellt större andel värnpliktiga från glesbygd än från storstäderna, vilket ökar kravet på at göra värnplikten attraktiv.

Man tar även upp möjligheten att öka grundutbildningslängden för att kunna har mer insatsbar personal tillgänglig något som jag är tveksam till då det kommer att kräva att attraktiviteten ökar. Man ser dock ett behov av en längre grundutbildning för värnpliktiga officerare och specialistofficerare, något jag håller med om. Men jag skulle gärna se att delar av den utbildningen infaller efter ordinarie inryckning.

Man behöver öka försvarsmaktens rekryteringen och nämner tex  att Samarbetet med de frivilliga försvarsorganisationerna måste utvecklas (ungdomsutbildning?)

Man vill även rekrytera och behålla mer anställd personal, särskilt kvinnor och andra i Försvarsmakten underrepresenterade samhällsgrupper och skriver:

”Rekryteringsbasen ökar markant om kvinnors vilja, motivation och intresse för grundutbildning och anställning i Försvarsmakten blir lika stor som männens. Det kräver till exempel att kravprofiler och urval löpande ses över för att vara relevanta för befattningen men också utifrån ett jämställdhetsperspektiv”

Ur min synpunkt är det kontraproduktivt att se över kravprofiler ur ett jämställdhets perspektiv, det är relevansen för befattningen som är avgörande. Försvarsmakten riskerar annars att hamna i en spiral av undantag och särbehandlingar

Man skriver:

Sammantaget ger tillväxten mot personalbehovet i FMS 35 ett behov av följande åtgärder:

  • Öka TRM prövningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Öka Försvarsmaktens grundutbildningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Öka Försvarsmaktens och Försvarshögskolans utbildningskapacitet i syfte att undvika kapacitetsbrister i tillväxtskedet
  • Införa en längre grundutbildning anpassad i syfte att produceravärnpliktiga officerare och specialistofficerare och bredda urvalet till yrkes- och reservofficerare
  • Utveckla frivilligorganisationerna och deras samarbete med
  • Försvarsmakten i syfte att möta ett successivt ökande behov av frivilligpersonal från år 2021
  • Öka utbildningsvolymerna för kontinuerligt tjänstgörande specialistofficerare och gruppbefäl i syfte att möta behovet av fler instruktörer som en konsekvens av ökande grundutbildningsvolymer

Därutöver bör bland annat följande åtgärder fortsatt beredas och övervägas:

  • ta bort regeln om utskrivning efter 10 år utan tjänstgöring.
  • Överse former för och längden på militär grundutbildning.
  • Införa tillsvidareanställning eller förlängd anställningstid för GSS/K.
  • Införa längre grundutbildning med en avslutande period i beredskap.

Mina slutsatser:

Det är ett bra och tydligt underlag och speciellt inriktningen i närtid kommer att förbättra moral och rekrytering, om Politikerna tar beslut och det finansieras. Det skulle vara intressant att veta vad som finns i ladorna och vad som behöver nyanskaffas. Utökningen av grundorganisationen är något som borde vara lättare att få tilläggsanslag för, men risken är stor för politisk inblandning. En stor risk är utökningen av antalet värnpliktiga, kan man inte ge dom en adekvat och meningsfull utbildning kommer grundutbildningen att få ett dåligt rykte och därmed kommer rekryteringen att drabbas. Under en övergångstid behöver man nog titta på olika lösningar för att frigöra personal, t.ex. projekt eller timanställa avgångna officerare, göra det till en merit för OR 4-5 att tjänstgöra som utbildare under ett år osv

Länkar:
Regleringsbrev 2019 Myndighet Försvarsmakten
Tillväxt för ett starkare försvar – Försvarsmakten

Bilden nedan visar befolkningstäthet om man funderar på var nya garnisoner kan dyka upp

Leva i sverige_population_norm

Blogg – Placering Utbildningsförband
Blogg – Söderhamn – Ny grundutbildningsplattform?
Blogg – Ny grundutbildningsplattform Östersund/Sollefteå?
Blogg – Ny grundutbildningsplattform Sörentorp?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s