Författare: krigsmakten

Militär närvaro i ”Milo NN”

Tittar man på placering av militära förband så har i princip området mellan Uppsala och Arvidsjaur, en sträcka på ca 65 mil lämnats tom på utbildningsförband, givetvis finns hemvärnsförband och utbildningsgrupper inom det området och det genomförs olika hemvärnsutbildningar. Men området från Östersund och österut har ökat i betydelse då ett större mobiliseringsförråd för Amerikanska förband ligger på andra siden gränsen.

Även om unga från dessa områden söker sig till försvaret så finns det ett antal som inte kan tänka sig att göra värnplikt och eventuellt påbörja en militär karriär i en annan del av landet. Om man inte redan har rekryteringsproblem till Hemvärnet så kommer man att få det på sikt när soldater utbildade förr, faller för åldersstrecket. Läser man Personalförsörjningsutredningens rapport, En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) så visar den på behovet att utöka antalet utbildade soldater för att säkra tillgången på anställt befäl och soldater i framtiden.

Att bygga upp ett nytt Regemente på en ort tar tid, att bygga kaserner, anlägga skjutbanor går relativt fort, med undantag för miljöprövningar. Det som tar tid är att rekrytera 150 – 200 Befäl, det tar åratal innan man blir självförsörjande

Lösningen är att börja i liten skala med att utbilda ett kompani, och utnyttja befintlig infrastruktur på t.ex. skjutfält och gärna tillföra moderna baracker för förläggning, vård och utbildning. Personalförsörjningsutredningen föreslår att man ska börja utbilda moderna lokalförsvarsförband och det är en lämplig förbandstyp då tex stridsfordon knappast ingår. Ska man bygga upp en större verksamhet på sikt krävs det att det blivande förbandet inte ligger för lång bort från ära och redighet, någon form av social infrastruktur måste finnas nära, som affärer, Caféer, skolor mm.

4 R

Plutonsbaracker på Väddö från tidigt 80tal

Vi har ett exempel som är Villingsbergs skjutfält som ligger nära Karlskoga och Örebro, platsen är väl inte direkt känt för sitt stora nöjesutbud men det är nära till stadens ljus.

Villingsberg har kapacitet att förlägga upp till ca 350 Soldater och utbildning av Hemvärn sker där, man har flyttat dit tjänster från Örebro och satt upp Arboga Utbildningsskvadron från K3 förra året
Det är en plats där jag tror vi kommer att få se ett nyuppsatt förband i framtiden, frågan är om det blir ett nytt A2?

Nästa är kommer 240 blivande Hemvärnare att utbildas i Kiruna, Östersund, Härnösand och Umeå. Härnösand har kapacitet att ta ca 100 soldater och fördelen att ha både ett närövningsfält och 20 minuter bort ett skjutfält (Skärsviken). En stor fråga är möjligheterna att på sikt växa på det gamla regementsområdet men man har en positivt inställd politisk ledning så ingenting är omöjligt och både flygplats och tågförbindelser

Skärsviken

I Östersund har man Fältjägargruppen som är placerad på fd F4 Frösön och tillgång till Dagsådalens skjutfält och utbildar ett mindre antal Hemvärnssoldater varje år. Frågan är om fd F4 är lämpligt att växa i då det ligger bredvid Flygplatsen eller om man behöver bygga nytt vid Dagsådalen och aktivera Grytans skjutfält igen ? Fördelarna Med Östersund är relativt goda kommunikationer och närheten till Åre

Dagsådalen skjutfält

Sollefteå har ingen permanent militär närvaro längre men Tjärnmyrans övningfält finns kvar och kan användas, mig veterligen är staden och länet intresserade att få dit militära arbetsplatser igen och en lämplig väg vore att börja bygga upp infrastrukturen vid fältet med nya förläggningsbaracker lektionssalar mm för upp till 150 soldater och befäl så man kan använda platsen som repövningsläger och ha kurser där. Kommun lär nog vara villiga att ta en del kostnader som anslutning av lägret till Vatten och avlopp mm

Tjärnmyrens skjutfält.JPG

Jag är av den åsikten att man ska satsa på alla orterna men ha olika slutmål. Huvudmålet tycker jag är att man ska sätta upp en Brigad till. Om Östersund eller Sollefteå är lämpligast för att utbilda Mekbataljoner och bli Brigadcentrum är en fråga om lämpligaste skjutfält och utbildningsbetingelser

Om en ort blir Brigadcentrum så kan man på sikt låta dom andra bli centrum för funktionsförband, i Norra Sverige saknas utbildningsförband för t.ex. Träng, Ingenjör och Luftvärn, man skulle kunna tänka sig att under en 10års period utveckla orterna till:

  • Östersund – Brigadstab och Mekbataljon(er)
  • Sollefteå – Träng och/eller Ingenjörbataljon
  • Härnösand – Luftvärnsbataljon – Brig Lv

 

Jag har tidigare gjort två inlägg som delvis berör frågan:

Nya Regementen

Placering Nya utbildningsförband

Länkar:

http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2016/10/10/blir-ett-miniregemente

http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2017/04/27/kan-bli-ett-regemente

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/varnpliktiga-utbildas-i-harnosand

http://www.allehanda.se/vasternorrland/harnosand/harnosand-beredd-att-utbilda-varnpliktiga-vi-har-kapacitet-att-ta-emot-100-soldater

https://www.allehanda.se/logga-in/varnplikt-oppnar-for-nya-regementen-landshovdingen-undersoker-skjutfalt-i-solleftea-och-harnosand

https://www.harnosand.se/download/18.67af52d2146650cd87c48bdd/1401970023342/Forsvarsmaktens-intressen-och-riksintressen-for-totalforsva.pdf

Annonser

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe

Låter rätt tråkigt, men när man börjar titta på Tysklands motsvarighet till MSB får man mindervärdighetskomplex. Jag ska inte gå in på ansvarsfördelning och lagar som reglerar ansvar mellan Stat och Delstater utan snabbt förklara målsättningen

Tyngdpunkten ligger på NBC och storskadeplats då THW och Brandkårerna är utrustade för traditionell räddningstjänst i krig och fred, man bygger på stor del på frivilliga hjälpare som är organiserade i:

  Feuerwehren ((Frivilliga)Brandkårer)
  Arbeiter-Samariter-Bund (ASB) (typ fackligt RK)
  Deutsche Lebens-Rettungs-Gesellschaft (DLRG)
  Deutsches Rotes Kreuz (DRK) (Röda korset)
  Johanniter-Unfall-Hilfe (JUH) (Ambulanstjänst mm)
  Malteser-Hilfsdienst (MHD) (Ambulanstjänst mm)
  Bundesanstalt Technisches Hilfswerk (THW)  (Civilförsvaret)
  Organisation der Regieeinheiten/-einrichtungen der Katastrophenschutzbehörden  (Paraplyorganisation för katastrofskydd)

Man anskaffar fordon och utrustning och målet är att ha ca 5.055 fordon för Brandskydd, NBC och Sjukvård  Man investerar årligen ca  53,5 Miljoner Euro i utbildning och mtrlanskaffning och har i nuläget 4.155 fordon vilket motsvarar en utrustningsgrad på 82 Procent.

Man har tex gjort en rambeställning av 308 st släckbilar för räddningstjänst med ett ordervärde på 50 Miljoner Euro

LF_KatS_02

Tex en Taskforce (TE Beh) för sjukvård ska kunna sätta upp 50 vårdplatser och hantera upp till 100 patienter vid ett kontinuerligt flöde av patienter med främst trauma och värmeskador

BHP MTF

Föreslagna fordon och personalstyrka ser ni nedan, jag bifogar en PPT som man kan förstå även om den är på Tyska

GW-SANTE Beh

http://multimedia.gsb.bund.de/BBK/Video/Leistungen_Bevschutz.mp4

MIM-104 Patriot – Wisła

Polen förhandlar om köp av MIM-104 Patriot, man planerar att köpa 16 eldenheter men för att spara pengar kommer varje eldenhet bara att ha 3 ramper. Varje avfyringsramp har 12 robotar vilket ger ett behov på ca 1000 Luftvärnsrobotar om man räknar med omladdningar och reserver. Skulle man då välja PAC-3 MSE Så skulle kostnaden landa på runt $5 Miljarder för Robotarna. Jämför det med maxbudgeten på $7,59 Miljarder för hela inköpet

Dom flesta användarna av systemen har en mix av äldre robotar t.ex. typ PAC2 GEM-T och PAC-3 MSE där man använder den mer kapabla och 10 gånger dyrare roboten till högvärdiga mål. Polen har som första kund beslutat att inte ha PAC2 GEM-T i köpet då den är större och färre robotar ryms på varje ramp

För att ändå ha priset på en rimlig nivå erbjuder Raytheon tillsammans med Rafael att sälja SkyCeptor som är en NATO anpassad Stunner som ingår i det Israeliska Luftvärnssystemet ”David’s Sling” Enligt uppgift ska SkyCeptor kosta $1 Miljon styck och kunna verka mot ballistiska missiler på ett avstånd på mellan 40 till 300km

Polen förhandlar om att en stor del av tillverkningen av SkyCeptor missilen ska ske lokalt. Då anpassningen inte är klar kommer troligen dom första batterierna att levereras med PAC-3 MSE

Den variant som erbjuds är den nya ASEA radarn med GaN teknologi och 360graders täckning samt systemets mjukvara på release 8

Patriot_New

Det här gör att tidigare uppgifter att prisskillnaden mellan Patriot och Aster inte längre skulle bli så stor då Patriot för två bataljoner skulle kosta 22,5 miljarder kr och Aster-30 13 miljarder enligt tidigare uppgifter

2012 Begärde Qatar att få köpa 2012 11 Eldenheter och 44 Ramper med 246 GEM-Ts och 768 standard PAC-3s. Det blev ett köp av 9 Eldenheter och ett okänt antal missiler för $2.4 Miljarder vilket ungefär motsvarar dom svenska prisuppgifterna på 22,5 miljarder kr

Rumänien har begärt att få köpa 7 Eldenheter och 28 Ramper med 56 GEM-Ts och 168 PAC-3 MSE för $3.9 Miljarder, det köpet ska finansieras via FMS krediter och inkluderar fordon, reservdelar, utbildning och support

Själv skulle jag kunna tänka mig en mix av 3 bataljoner Patriot  och 2 NASAMS system för att skydda förbanden på Gotland och i Norrland. Den blå ringen på bilden motsvarar NASAMS med AMRAAM-ER

Patriot sydSverige

Jag bifogar även en bild som visar det polska inköpet

MIM-104 Patriot

MIM-104 Patriot

http://www.janes.com/article/63590/mspo-2016-raytheon-announces-skyceptor-project-with-polish-industry

http://www.defensenews.com/articles/poland-air-defense-the-search-for-the-right-missile-mix

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/08/17/luftvarn-patriot-eller/

Snabbutbildade Poliser i Danmark

I Danmark insåg man det ohållbara i att Polisen måsta ta hjälp från Hemvärnet för passkontroller och ta hand om en utökad objektsbevakning som en följd av det ökade terrorhotet och migrationen och inför därför en ny Poliskategori ”Poliskadetter”

I november 2016 tog man beslut om att budgetera 66 Mil/DKK 2017 och ca 200 Mil/DKK till 2020 för att utbilda 354 Poliskadetter, samtidigt beslutade man att även 2017 utbilda ytterligare 120 ordinarie poliser utöver det normala intaget.

Poliskadetterna genomgår en 6 månaders utbildning och kommer att ha samma uniform och bära skjutvapen som ordinarie polismän, deras uppgifter kommer att vara främst

  • Gräns/passkontroll
  • Objektsbevakning
  • Transport av gripna/fångar
  • Hjälp vid utvisningar

Poliskadetterna får relevanta utbildningsblock ur den ordinarie Polisutbildningen som senare tillgodoräknas om Poliskadetten söker in till ordinarie Polisutbildning. Som jämförelse är dom ordinarie polisernas förstautbildning innan dom går ut på praktik 8 månader. Åldern vid antagning måste vara 18 år och flera sökanden ser en möjlighet att prova på polisjobbet innan dom blir 21år och kan söka in till Polisskolan. Lönen är 22 000 Dkk (ca 29 000 Sek) En ordinarie Polisman får som ingångslön 25 000 Dkk (ca 33 000 Sek) Antagningskraven är dom samma.

I november 2016 togs beslut och 1 mars 2017 påbörjade dom 55 första Poliskadetterna sin utbildning vilket är ganska snabbt speciellt eftersom Polishögskolan redan utbildar 120 extra ordinarie Polismän!

Poliskadetterna kommer att ha tjänstgöringsplatser främst i Syd vi gränsövergångarna och i Huvudstadsområdet där behovet av objektsbevakning är stort (Om ni googlar så tänkt på att det fanns ett ungdomsprojekt som kallades politikadett tidigare)

När får vi se ett motsvarande Svenskt förslag att utbilda ”Extra Polismän”?

BLIV POLITIKADET

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/10/21/dansk-polisutbildning/

https://www.politi.dk/da/ompolitiet/jobipolitiet/bliv_politikadet/

http://www.dansk-politi.dk/artikler/2017/februar/moed-tre-af-de-nye-politikadetter

https://www.dr.dk/nyheder/indland/minister-til-kommende-politikadetter-i-er-ikke-et-b-politi

Lena Nitz och Beredskapspolisen

Lena Nitz saknar antingen förståelse för de påfrestningar som samhället utsätts för vid en allvarlig kris, eller så drivs hon av en politisk agenda som knappast är till gagn för gemene man. Genom att blanda ihop de problem polisen har idag med en Beredskapspolis som främst är avsedd för att förstärka polisen vid krig eller andra allvarliga händelser som terrorattacker är hon direkt ohederlig när hon skriver debattartiklar.

Jag har inga invändningar mot dom fyra punkter hon räknar upp för att lösa poliskrisen men det har knappast inverkan på polistillgång i Krig och Kris. Visst universalsvaret från den sidan brukar vara ge oss mer pengar så vi kan anställa fler Poliser, men tror någon att vi kommer att kunna öka budgeten så man kan öka från ca 20 000 till 25 000 anställda?  Det kommer inte att ske, speciellt inte när man samtidigt driver kraven på ökade löner och en akademisering av polisutbildningen och därmed högre ingångslöner. Risken är snarare att vi på sikt kommer att se en kommunalisering eller en förenklad ordningspolisutbildning för att sänka kostnaderna.

”Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem”

Som jag skrev har hon rätt att beredskapspolisen inte löser polisens grundläggande problem. Men Lena Nitz får gärna utveckla detta med ”goda skäl” då ryssarna ockuperade Krim 2 år senare och startade ett Proxykrig mot Ukraina och när hon ändå är på gång kan hon berätta hur hon har tänkt att polisen ska lösa sitt uppdrag vid längre tids strömavbrott och matbrist då många orter idag i princip är lämnade utan polisiär närvaro utan att samhället är extremt belastat.

”Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.”

Läs texten ovanför och byt ut ”Beredskapspolis” mot Hemvärnsman eller Deltidsbrandman och låt Ordföranden för Officersfacket eller Brandmannafacket säga det offentligt så hade det drevats ordentligt.

Vi kan gå till vårt grannland Norge där ”rättsäkerhetsaspekten” måste vara våldsamt dålig då man diskuterade en nedläggning av Politireserven (PR) 2013 men där Stortinget tog ett beslut att dom skulle kvarstå och utredas. Utredningen kom fram till att det lokala ansvaret för vidareutbildning och insatser skulle öka så att användandet av Politireserven skulle förenklas. Vi kan även konstatera att i Norge är grundutbildningen 10 dagar för någon i Politireserven.

Så Lena Nitz, driv gärna fackliga frågor och förklara gärna för politikerna att en Beredskapspolis av den gamla modellen knappast kan lösa polisbristen på daglig basis då dom just har ett annat yrke till vardags som begränsar hur mycket dom kan sättas in. Men att generellt motsätta sig en Beredskapspolis som har stor betydelse för Totalförsvaret är direkt samhällsskadlig verksamhet som knappast ligger i Polisfacket eller dom enskilda polismännens intresse

Jag ger här ett utdrag från https://www.politi.no/utrykningspolitiet/politireserven/

Politireserven kan brukes:
– når militær beredskap eller mobilisering helt eller delvis er satt i verk
– for å avverge eller begrense naturkatastrofer
– for å avverge andre alvorlig ulykker
– for å opprettholde samfunnsorden når viktige allmenne interesser tilsier det

Bruk av PR kan ikke forventes brukt annet enn i tilfelle av mer komplekse og/eller omfattende ressurskrevende hendelser av noe varighet. Forsterkning av politiet med mannskaper fra PR som sekundær ressurs vil i slike situasjoner ha til formål dels å understøtte og dels avløse ordinære politimannskaper, slik at disse får nødvendig hvile eller frigjøres til mer krevende og risikofylte oppgaver.

Hovedoppgavene til Politireserven ved bruk vil være:
– objektsikring
– trafikktjeneste
– ordenstjeneste
– grensekontroll

For å kunne utføre de pålagte oppgaver på en tilfredsstillende måte, må mannskapene gjennom et obligatorisk grunnkurs på 10 virkedager. Deretter gjennomføres repetisjonskurs på 5 dager. Kursene avsluttes med bestått/ikke bestått, og de som ikke består blir tilbakeført Forsvarets personell- og vernepliktssenter for annen disponering.

PR ønsker motiverte mannskaper, med plettfri vandel og god fysisk form. Mannskapene vil ved tjeneste bære politiets ordinære uniformer og får ved reell bruk begrenset politimyndighet. Ved f.eks objektsikring må tungt verneutstyr og våpen (MP-5) bæres, noe som krever alminnelig god fysisk form.

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Värnpliktsmotstånd

Det finns lite inlägg från olika människor som av olika grunder inte vill göra värnplikten. Det gör mig inte förvånad, däremot reaktionerna emot. Jag undrar om alla ens läst inläggen innan man går till frontalattack och ställer motfrågor som ”vill du bli våldtagen av ryska soldater”?

Även om man är 16 år så har man faktiskt rätt till en åsikt och att uttrycka den, även om den kanske inte faller alla på smaken eller är väl underbyggd.

Lou Bendrots  rädsla för att få sitt sommarlov förstört kanske man bemöter bättre med en diskussion om skatter, lagar, skyldigheter samt rättigheter till bidrag och skola. Vill hon inte bära vapen så kan kan man ta en diskussion över vapenfri tjänst

Jag är född i Sverige, uppvuxen i Sverige och även om jag är stolt över det land jag kallar hem, så tänker jag aldrig någonsin döda eller dö för detta land

Men hon har rätt i detta

Jag förstår att svenskt försvar behöver bli effektivare och starkare. Ändå tjänade en bärplockare mer än en yrkessoldat i medellön 2015. Om yrkesmilitärers löneutveckling hade sett bättre ut, hade fler valt att stanna i yrket och värnplikt hade därmed blivit överflödigt.

Som avslutning kan man undra om det är bra med den selektiva värnplikten då 90% av det man läser i olika media handlar om hur diverse samhällsproblem ska lösas men väldigt få talar om effekt och konsekvenser för försvaret

 

 

SSS – Skola – Sjukvård – Säkerhet

Vi har idag ett kommunalt utjämningsbidrag, till skillnad från andra budgetposter är det inte utsatt för något sparbeting. Andra områden åläggs att spara t.ex. 1 % årligen, man vill därmed framtvinga en effektivisering, då kan man fråga sig varför kommunerna är undantagna? Det finns inga incitament i bidragsmodellen (mig veterligen) som gör att Kommunerna hjälper företag och människor att etablera sig i kommunen och därmed öka skatteintäkterna. Det finns inget som hindrar mottagande kommuner att slösa pengar på Kamelprojekt eller skrytbyggen och samtidigt låta äldreomsorgen eller skolorna gå på knäna. Det är som om TV programmet skuldfällan skulle låta grannarna finansiera en skuldsatt familjs överförbrukning istället för att hjälpa dom minska utgifter och stoppa slöseri.

Jag är av den åsikten att utjämningsbidraget borde gå till att säkerställa en miniminivå för Skolor, Sjukvård och Säkerhet, så även om jag är för privatisering så får man nog diskutera om det ska finnas t.ex. statliga skolor och att arbeta fram en bidragsmodell som är hållbar och inte ger fel incitament är nog inte helt lätt.

Skola

En väl fungerande avgiftsfri, säker skola inom rimligt avstånd som ger eleverna en stabil bildningsgrund och möjlighet för vidare utbildning oavsett om man är praktisk eller teoretiskt lagd. Skolorna och elevernas resultat måste utvärderas genom Nationella och internationella prov.

Sjukvård

Vi kommer aldrig att få samma tillgång och närhet på landet som i tätorterna, men minimi nivåer måste sättas för avstånd till FIP/Ambulans/Akutbil och i skärgårds och glesbygderna flygtider för Ambulanshelikopter. Det måste finnas tillgång till Primärvård och Länsdelssjukhus och finns det inte ett BB så ska transporten om möjligt ske i ambulans och inte i privatbil. Även Åldringsvården är något som måste ges på ungefär lika villkor över hela landet

Säkerhet

På lokal nivå måste det finnas tillgång till Poliser och lokala Polisstationer så att man även i glesbygden kan få hjälp inom rimlig tid. På Nationell nivå måste den finnas försörjningstrygghet och ett utbyggt totalförsvar som ger säkerhet vid politiskt/militära angrepp

 

Totalförsvars-Maslow

Totalförsvarsmaslow från inlägget  https://krigsmakten.wordpress.com/2015/12/21/totalforsvars-maslow/

Cilvilförsvar – Personal

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltid och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka under längre tid på många platser. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning.

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av Skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2 åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för Räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för Deltidsbrandkårer kommer att öka.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val då MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde (SRTC) är även det ett alternativ men status oklart efter konkursen. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/