Civilförsvar

LF 20 KatS (Löschgruppenfahrzeug Katastrophenschutz)

LF 20 KatS skulle kunna översättas med Släckbil för civilförsvaret, det är ett standardfordon som tagits fram av den Tyska motsvarigheten till MSB och ersätter äldre modeller. Det totala antalet ska vara 955st, fördelade på brandkårer över hela landet. Sen ett par år sker stora rambeställningar, 2017 308st och nu 2020 364st med ett styckpris på 223 000 Euro. Anskaffning sker även på Förbundsstats nivå där Schleswig-Holstein 2017 beställde 52st.

Fordonet tilldelas främst Frivilliga Brandkårer vilket gör att dom får modern utrustning och att Civilförsvaret har tillgång till utbildad personal i beredskap utan kostnad. Släckgrupperna ska vara insatsbara både på regionnivå och i hela Tyskland. Det innebär att när dom fördelas sker det så att inget område blir utan skydd om enheterna sätts in utanför den egna kommunen.

Fordonet är utrustat för släckning och vattentransport samt enkla tekniska uppgifter, det innebär att dom t.ex. inte medför klippverktyg som standard. Exempel på utrustning är:

  • Fyrhjulsdrivet chassi 14/16 ton
  • Inbyggd pump 10/2000
  • Vattentank med värme min 1000l
  • Sittplats för en grupp om 9 man
  • 300 m grovslag som ska kunna läggas ut under körning
  • 300 m grovslang i fack eller korg
  • 240 m Smalslang
  • 5 kbm självresande kar
  • Avbröstbar pump 10/2000 (10/1500)
  • 5kVA elverk med belysningsmast
  • Skumrör och skumvätska
  • Skarvstegar
  • Motorsåg med tillbehör
  • Avspärrnings mtrl
  • Verktyg, bår mm
  • Länspump

Den samlade vikten på den lösa utrustningen är 1900kg, nedan ser ni ett klipp från utrustningslistan.

Det är få saker där det är direkt reglerat var utrustningen ska sitta, därför hittar man olika tekniska lösningar beroende på tillverkare. Genom att ha hydraulisk sänkning för den avbröstbara pumpen kan man placera den högt i skåpet, utfällbara ståplattor och svängbara rack gör att man får plats med mycket utrustning.

Här är Zieglers design med den typiska europeiska manskapshytten där man sitter 3+4 i skåpet

Här ser vi modellen från Lentner som visar på framkomligheten

https://www.bbk.bund.de/SharedDocs/Downloads/BBK/DE/Downloads/III-5_Download/III5_Fahrzeuge_Ausstg/III6_Sonstiges/III6_Pflichtenheft_LFKatS_PDF.pdf?__blob=publicationFile

https://www.ziegler.de/de/produkte/normfahrzeuge/loeschfahrzeuge/hlf20kats

Schweiz – Räddningstjänst – en plikt för alla?

Schweiz bygger sin identitet på en decentraliserad direktdemokrati med en stor grad av frivillighet och allmännyttigt arbete, en tanke som är dokumenterat så tidigt som slutet på 1200 talet. Det som är mest känt är det Schweiziska värnpliktssystemet. Man ser även en stor del av frivillighet på kommunal nivå men framförallt inom Räddningstjänsten.

I de flesta kantoner/kommuner råder tjänsteplikt för både män och kvinnor för deltagande i Räddningstjänst, det motsvarar våra deltids/frivilliga brandkårer och de som inte är aktiva måste betala en extra skatt (i Sverige utgår vi från uppbådsprincipen) Totalt ingår cirka 85 000 aktiva frivilliga som utövar sin milistjänst i cirka 1300 räddningstjänster. Förutom de frivilliga finns 16 heltidskårer och 189 industribrandkårer. Plikten omfattar alla fastboende, oavsett nationalitet

Brandkårs-skatten eller avgiften skiljer sig mellan olika orter och varierar om det är en fast eller rörlig avgift, men kan som ett exempel vara mellan 300-3000kr per år, givetvis finns det olika grunder för att bli befriad. I orter med heltidskårer finns oftast inte möjligheten till frivilligt deltagande och då betalar alla skatten. Förutom genom avgiften finansierar även man räddningstjänsten på andra sätt, i flera Kantoner genom en avgift på fastighetsförsäkringen.

Gradsystemet liknar det militära och det lätt för räddningstjänsterna att få tillgång till militära depåer och resurser i form av t.ex. helikoptrar. Det finns även en övergripande ledningsorganisation för katastrofskydd Feuerwehr Koordination Schweiz (FKS)

Det finns även en del andra intressanta lösningar. På bilden ovan ser ni ett av dom 17 släck och räddningstågen som finns i Schweiz, de ska nå alla punkter inom järnvägsnätet på 30 minuter. Tågen används för alla nödsituationer som bogsering av havererade tåg, evakuering, brandbekämpning i järnvägens anläggningar eller föremål nära järnvägen

I Zürich har man t.ex. organiserat teknisk räddningstjänst i en egen enhet som ansvarar för röjning, vattentransport, länspumpning mm. Det kunde vara ett sätt att ge förstärkningsvärn en egen identitet som även visar på deras uppgifter i både freds och krigsräddningstjänsten

Sivilforsvaret – Norge

I Norge har man haft ett civilförsvar inriktat på krigsräddningstjänsten precis som i Sverige. Skillnaden är att där vi skrotade allt på den eviga världsfredens altare, så insåg man i Norge att det är samhällsekonomiskt att man har central tillgång till resurser för t.ex. stora skogsbränder än att man ska dimensionera lokala räddningstjänster för katastrofscenarier.  Det innebär att Norge både har en fungerande krigsräddningstjänst och ett i fred fungerande civilförsvar.

Regjeringen ønsker å sikre Sivilforsvarets evne til å være en statlig forsterkningsressurs ved større og komplekse hendelser.

I Sverige har förvisso MSB depåer för skogsbrandsläckning och NBC indikering mm, men dessa resurser ska främst bemannas med personal ur dom lokala räddningstjänsterna, något som blir problematiskt vid stora och långdragna insatser, eller flera samtidiga större bränder.

Det Norska Sivilförsvaret bygger på Tjänsteplikt som kan åläggas alla män och kvinnor mellan 18 och 55 år som befinner sig i Norge, den maximala tjänstgöringstiden är 19 månader (577 Dagar) Anmäler man sig som frivillig tjänstgör man under pliktlagstiftningen. Dagersättningen är som lägst 167 NOK per dag med olika tillägg för tex barn.

sivilforsvaret 5

Man är organiserade på 20 civilförsvarsdistrikt och har en personalstyrka på 8000 man, varav 4000 är förstainsatsstyrka och dom övriga 4000 är förstärkningsresurser

  • 134 fredsinnsatsgrupper (FIG)
  • 155 fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
  • 134 Radiac-lag (RAD)
  • 16 mobile renseenheter (MRE)
  • 6 mobile forsterkningsenheter (MFE)

sivil

Fredsinnsatsgrupper (FIG)
Består av 24 personer och har egen utrustning och materiel och har som uppgift att vara primär förstärkningsresurs till övriga myndigheter. FIG finns i 119 kommuner i Norge

Fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
Består även den av 24 personer men har ingen egen utrustning och materiel då dom är avsedda att förstärka och avlösa vid långvariga insatser

Radiac-lag (RAD
Består av tre personen. Avdelningarna är lokalt placerade på samma sätt som FIG och har till uppgift att utföra strålmätning och provtagning

Mobile renseenheter (MRE)
Består av 27 personer och har som uppgift att upprätta dekontamineringsstationer för CBRN (Personsanering)

Mobile forsterkningsenheter (MFE)
Består av 48 personer fördelade på 2 avdelningar. MFE 1, har tält, strömförsörjning och sambandsmedel. MFE 2, har stora pumpar, slang och ATVer. MFE är en nationell resurs med egna transportmedel

sivilforsvaret 4

Utbildningen av personalen är avpassad utifrån vilken tjänst man har. För personal i FIG och FIGP är grundutbildningen är på 3 veckor och det finns två befälskurser på två veckor var samt materialförvaltarutbildning på 3 dagar, för MRE och RAD är utbildningarna på 7-8 dagar. För tjänst i MFE är utbildningen en vecka om man kommer från FIG/FIGP annars 2 veckor

Utrustning hanteras på tre nivåer

  • Kommunalt lager där utrustningen för förstainsatsstyrkorna lagras
  • Distriktslager för förstärkning eller för centrala enheter
  • Centrallager för att kunna förstärka regionerna men även utrusning för mobilisering i krig och utrustning för internationell insats

Kommunerna har ansvaret för lagring av ”Sin” utrustning och betalar även kostnaderna, utrustningen fastställs i utrustningslistor, det har funnits kritik mot att man har haft gammal utrustning, men på senare år har man bl.a. fått ny beklädnad

2010-2015 var civilförsvaret insatt ca 250 gånger, exempel på insatser:

  • Skogsbranden i Froland 2008
  • Storbranden i Bergen 2008
  • Oljeutsläppet från Full City 2009
  • Översvämningarna i Gudbrandsdalen och Telemark 2011
  • Terrorattacken på Utøya och i Oslo
  • Orkanen Dagmar på Vestlandet 2011
  • Bränderna i Lærdal, Flatanger och Frøya vintern 2014
  • Översvämningen på Vestlandet 2014 och 2015

Man kan se en ökning av insatserna då man 2017 var insatta 202 gånger

sivilforsvaret 3

Sivilförsvaret kan erbjuda stöd inom t.ex. följande områden

  • Samband och ledning
  • Bevakning
  • Brandsläckning
  • Vattentransport/vattenförsörjning
  • Länsning
  • Röjning och teknisk säkring av byggnader
  • Första hjälpen / Stora skadeplatser
  • Eftersök
  • Logistik/Underhållstjänster
  • Dekontaminering
  • Radiakmätning

sivilforsvaret 2

 

http://www.sivilforsvaret.no/

http://www.sivilforsvarsforbundet.no/

 

Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe

Låter rätt tråkigt, men när man börjar titta på Tysklands motsvarighet till MSB får man mindervärdighetskomplex. Jag ska inte gå in på ansvarsfördelning och lagar som reglerar ansvar mellan Stat och Delstater utan snabbt förklara målsättningen

Tyngdpunkten ligger på NBC och storskadeplats då THW och Brandkårerna är utrustade för traditionell räddningstjänst i krig och fred, man bygger på stor del på frivilliga hjälpare som är organiserade i:

  Feuerwehren ((Frivilliga)Brandkårer)
  Arbeiter-Samariter-Bund (ASB) (typ fackligt RK)
  Deutsche Lebens-Rettungs-Gesellschaft (DLRG)
  Deutsches Rotes Kreuz (DRK) (Röda korset)
  Johanniter-Unfall-Hilfe (JUH) (Ambulanstjänst mm)
  Malteser-Hilfsdienst (MHD) (Ambulanstjänst mm)
  Bundesanstalt Technisches Hilfswerk (THW)  (Civilförsvaret)
  Organisation der Regieeinheiten/-einrichtungen der Katastrophenschutzbehörden  (Paraplyorganisation för katastrofskydd)

BBK

Man anskaffar fordon och utrustning och målet är att ha ca 5.055 fordon för Brandskydd, NBC och Sjukvård  Man investerar årligen ca  53,5 Miljoner Euro i utbildning och mtrlanskaffning och har i nuläget 4.155 fordon vilket motsvarar en utrustningsgrad på 82 Procent.

Man har över 60st Taskforce (TE Beh) som ungefär motsvarar ett sjukhuskompani

TeBeh Standort

 

Taskforce (TE Beh) för sjukvård ska kunna sätta upp 50 vårdplatser och hantera upp till 100 patienter vid ett kontinuerligt flöde av patienter med främst trauma och värmeskador, men kan definitivt användas för att avlasta sjukhusen vid en pandemi

BHP MTF

Den här videon visar gruppering av en enhet

 

Föreslagna fordon och personalstyrka ser ni nedan, jag bifogar en PPT som man kan förstå även om den är på Tyska

GW-SANTE Beh

Teileinheit Patiententransport (TE Pt)

kwa

Rahmenkonzept Medizinische Task Force (RK MTF)

http://multimedia.gsb.bund.de/BBK/Video/Leistungen_Bevschutz.mp4


Man har även gjort en rambeställning av 308 st släckbilar för räddningstjänst med ett ordervärde på 50 Miljoner Euro
LF_KatS_02

Brandman i fred – Civilförsvarare i krig?

Jag har tidigare skrivit om olika sätt att rekrytera och utbilda personal till civilförsvaret samt förse dom med utrustning och tänkte här ge några förslag till hur man relativt snabbt i kan bygga upp resurser för brandsläckning i både fred och krislägen.

Behoven ser vi på kartan med befolkningstätheten ovan, vi behöver stora resurser i befolkningstäta områden för bygdebrandsläckning och katastrofhjälp men har fördelen av ett större befolkningsunderlag för rekrytering/civilplikt. På glesbygden där vi har stora avstånd och låg befolkningstäthet har man har behov av reservstyrkor för främst skogsbrandsläckning men fördelen av skogsvana. Ytterligare en dimension i detta att många glesbygdskommuner redan nu dras med stora kostnader för räddningstjänst och därmed har större behov för ett statligt stöd än större städer.

Det är även viktigt att man har reservstyrkor för att i pandemier ha tillräcklig personal över tid samt kunna stödja sjukvård och samhället i övrigt.

Det snabbaste och enklaste är att göra det decentraliserat genom att låta kommunerna ta ansvaret för rekrytering av personal och uppställning av fordon och matriel medan MSB antingen tillför utrustning eller ger ekonomiskt bidrag för anskaffning.

Det som behövs är en ändring i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor där man får skriva in att det skall även finnas räddningsvärn i form av förstärkningsvärn enligt MSBs direktiv, som vid höjd beredskap ingår i Civilförsvaret. Det ger då fördelen att man kan anpassa värnens storlek, utrustning och antal efter dom lokala förhållandena och dom länsvisa behoven.

Sen kan man som i Tyskland antingen centralt anskaffa fordon och utrustning eller betala ett bidrag till dom kommuner som köper in standardfordon av fastställd modell, något som idag finns i form av BAS bilarna, men för en framtida KAT standard behöver nog bidragen ligga betydligt högre.

LF-KatS

Jag ser en motsvarande modell för utbildning och personlig utrustning, Kommunen rekryterar personal, genomför en introduktionsutbildning på 20 timmar fördelat på 6-8 utbildningstillfällen för att sålla agnarna från vetet. När man i den lokala räddningstjänsten har godkänt personen anmäler man denne till MSB som då krigsplacerar personen som Civilpliktig i Civilförsvaret och kallar in till en två veckors utbildning på en lokal eller central räddningsskola. På skolan får då personen även en komplett uppsättning larmställ, underställ, hjälm, handskar och stövlar samt skyddsmask och C-stridsöverdrag. Givetvis behöver man övergångslösningar för befintlig personal.

Sen är det relativt fritt om reservbrandstyrkan befinner sig i huvudbrandstationen eller om ett nedläggningshotat räddningsvärn får nytt liv som förstärkningsvärn, i storstäder eller räddningstjänstförbund kanske man koncentrerar flera enheter till en eller flera depåer.

Vi ska inte glömma dom frivilliga brandkårerna vi har i landet, det är en kraft som ska användas. Flera av kårerna lever på existensminimum idag och kämpar för överlevnad andra har det bättre förspänt beroende på olika faktorer. Man kan på olika sätt understödja dessa kårer genom olika riktade bidrag. Tex genom att vid krigsplacering av brandbilen hos MSB få ett årligt driftbidrag, genom krigsplacering av personal som civilpliktiga hos MSB få larmställ och personlig utrustning och utan kostnad få tillgång till utbildning samt vid avtal med MSB möjlighet att söka utrustningsbidrag. Detta förutsätter samklang med kommunens räddningstjänstplan.

Viktigt är dock att man bygger upp en egen identitet som Civilförsvarare genom märkning av kläder och fordon

 


 

Reservbrandstyrkor uttagna med tjänsteplikt eller på frivillig bas var enligt 1944 års lagstiftning obligatorisk i alla kommuner. Grunden till det var bl.a. att reservbrandstyrkan hade betydelse med hänsyn till beredskapen för krig”

 

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003778-om-skydd-mot-olyckor_sfs-2003-778

 

 

 

Civilförsvar – Utrustning

Det finns redan idag ett antal olika depåer och förråd som kan bilda en bas för civilförsvaret, dom flesta tillhör MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Nackdelen är att i flera fall så bemannas utrustningen av den civila räddningstjänstens personal vilket är ok i fredstid men knappast bra i lägen med flera samtidiga katastrofer då den egna Räddningstjänsten redan utnyttjas till max. Flera av depåerna kan med viss komplettering utnyttjas för fler uppgifter.

 

Skogsbranddepåer 3

Det finns idag 15 skogsbranddepåer i Boden, Skellefteå, Dorotea, Östersund, Sundsvall, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Kristinehamn, Bengtsfors, Visby, Vetlanda, Högsby, Ljungby och Enköping. MSB har också två depåer på sitt lager i Kristinehamn.

Depåerna har:

  • slang,
  • motorsprutor
  • och armatur

Dom nuvarande depåerna har rustats upp sen 2017 med ny motorspruta och mer utrustning, varje depå består nu av tre containrar med upp till 3 Mil slang. Antalet depåer kommer att ökas till 24st.

 

Skogsbranddepåer 5

 

MSB har också två högkapacitetspumpar med en kapacitet på 15 kubikmeter per minut. Pumpresursen har också delvis automatiserad slangutläggning och upprullning.

 

Högkapacitetspumpar

Samt 5 st Oljeskyddsförråd i Umeå, Botkyrka, Vänersborg, Visby och Karlskrona som har:

  • Länsor för styrning och inneslutning
  • Strandskyddsdukar för skydd av stränder.
  • Pumpar och skimmrar för upptagning av olja.
  • Båtar och motorcyklar för persontransporter
  • Personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare
  • Utrustning för upprättande av saneringsplats för saneringspersonal och enklare handverktyg.

Det finns en översvämningsdepå i Ljung utanför Herrljunga där det finns:

  • översvämningsbarriärer
  • högkapacitetspumpar
  • sandsäckar

För kemikalieolyckor finns det

  • Fem Kemenheter i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp
    Med kvalificerad personal och utrustning  som kan pumpa och samla upp kemikalier, impaktera giftiga kondenserade gaser, täta läckage
  • Fyra Saneringsenheter Piteå, Järfälla, Kungsbacka och Hässleholm Saneringsenheterna ska kunna utföra sanering av samtliga kemikalier enligt PIK-listan samt kemiska stridsmedel.
  • Tre  Indikeringsenheter Stockholm, Göteborg och Malmö, Som har avancerad indikeringsutrustning för direktanalys på skadeplats av kemikalier.

 

kemenhet

MSB:s lager för internationella insatser  I Kristinehamn innehåller utrustning som även kan användas i Nationella katastrofer

Utöver MSBs depåer finns

VAKA den Nationella vattenkatastrofgruppen som har depåer på sex  platser i landet. Ljung (Herrljunga kommun) Norsborg Eslöv Sundsvall Luleå Visby med vattentankar för dricksvatten

Släckmedelscentralen – SMC AB Ett civilt samägt bolag har 4 depåer för storskalig oljebrandsläckning i Sockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall där varje depå bl.a. har:

  • En dieseldriven pump med en kapacitet på 10 000 liter/minut.
  • 2 x 800 meter brandslang, diameter 150 mm
  • Infofolder i PDF

Civilförsvar – Skyddade anläggningar

Vi hade under lång tid byggt upp skyddade anläggningar för Totalförsvarets räkning i Sverige, skyddsrum, ledningsanläggningar och förråd av olika slag. I rapporten ”ds-2017-66 motståndskraft” avsätter man medel för inventering och iordningsställande av skyddsrum. Det jag saknar är ett tydligt förslag om att inventera och eventuellt återköpa skyddade utrymmen för civilförsvaret och totalförsvaret t.ex. del olika typer av framskjutna anläggningar

Pionen 2

Jag förespråkar inget generellt återtagande utan först en inventering och sedan en plan beroende på behoven i ett återuppbyggt civilförsvar. Ett Civilförsvar som kommer att se annorlunda ut och ha andra krav än kalla krigsvarianten. Krigsräddningstjänst och krigssjukvård kommer fortfarande att utgöra en stor del av uppgifterna, men idag har vi ett ökat behov att säkerställa folkförsörjning och civil infrastruktur i akutlägen. MSB uppmanar förvisso kommunerna att inte avveckla fler bergrum men det är inte tvingande.

Exempel på anläggningar är framskjutna enheter med fordonsskydd som tex finns i Stockholm och en del skyddsrum, några är omgjorda till annan verksamhet. Men det intressanta är att dom kan användas till fler saker, skyddad uppställning för fordon, nödlager för livsmedel, skyddad förbandsplats mm.

Liljan Bromma

Som jag ser det kommer vi att behöva Ledningscentraler och ledningsplatser med skyddad och säker kommunikation mellan sig och till övriga delar av totalförsvaret. Med den ökade sårbarheten i allmänhet och för kommunikation i synnerhet är det extremt viktig att man kommer att kunna samordna insatserna inom totalförsvaret inom lokala områden i kris och krig.

Förutom dom befintliga anläggningarna skulle jag vilja föreslå att man tittar på berghangarerna i Tullinge och Barkarby, dom kommer aldrig mer att användas för sin ursprungliga verksamhet utan den enda militära användningsområdet är att Högkvarteret ev. flyttar till Barkarby och använder bergrummet som skyddad ledningsplats, delar av Tullinge bergen består av råberg, men det är inget problem då man idag oftast inreder med containrar. Alternativt skulle berghangarerna kunna användas till förråd/mobförråd för prioriterade förband

Dom båda anläggningarna ligger bra med en syd om Stockholm och en norr. Gamla f18 i Tullinge ligger ca 11 minuter från Huddinge sjukhus och 9 minuter från Tullinge Station och även om delar av fältet ätits upp av civil bebyggelse så finns möjlighet till flera helikopterlandningsplatser, fordonduppställning och tältläger. Anläggningens skick är okänt och infartsvägarna är inmurade.

Detsamma med gamla F8 i Barkarby, fältet är delvist bebyggt men ligger i närhet av järnväg, Bromma flyg och både Danderyd och Karolinska sjukhusen ligger inom 20 minuter från anläggningen.

berghangaren

Vad ska man då använda dom till? Vi behöver vid en uppbyggnad av civilförsvaret möjlighet att lagra utrustning, sjukvårdsmateriel mm. För dom undsättningsstyrkor som är avsedda för räddning och röjning behövs skyddade uppställningsplatser för delar av dom. Berghangarerna är stora nog för att ha undsättningfordon stående i bergtunnlarna, efter en mobilisering så kan dom båda anläggningarna bilda basen till 2 krigssjukhus, med delar i containrar eller tält, i tunneln och utanför vid behov

http://www.sffsto.se/BesokiberghangarpaF18Tullinge.htm

http://glomdhistoria.se/project/ledningscentral-nejlikan/

http://glomdhistoria.se/project/framskjuten-enhet-for-civilforsvaret/

http://www.skymningslage.se/gravlingen/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergrum_Luxgatan

Räddningsvärn – Utalarmering

Läser man lite på nätet dyker det upp artiklar där man hittar yttranden som ungefär går såhär ”Ingen ide att larma räddningsvärnet, man vet inte hur många som kommer” Det här resonemanget används ofta som en del i nerläggningsresonemang och klart larmar man inte ut värnen tappar folk intresse och ännu färre inställer sig. Tyvärr ställer få reportrar den här typen av följdfrågor då värnen är ett komplement till övriga styrkor

Dom klassiska utalarmeringssätten var siren, alarmringsingnal via dom gamla analoga telefonerna, personsökare, idag moderna text-personsökare, SMS mm och via appar på mobiltelefonen. Jag har hört att det finns räddningstjänster som använder någon form av mjukvarustöd redan nu.

Det finns ett antal olika programvaror/systemlösningar på marknaden, en del är kompletta lösningar som förutom utalarmering även har personal och mtrl samt fordons info, andra bara utalarmering med ett par tilläggstjänster. Det finns större system som kräver egna servers för stora räddningstjänster till mindre system. Många system ligger som molntjänster (SAAS) och är gratis för ett mindre antal användare, vill man ha mer än basfunktionerna så kostar det pengar. Många av systemen erbjuder fler alarmeringssätt, via APP och SMS eller tillkopplat till befintligt personsökarsystem för att öka säkerheten. Det finns även en Svensk produkt Daedalos Companion tar emot och presenterar larmtelegram från SOS Alarm, den är borttagen från Appstore och om den fortfarande fungerar för Android vet jag ej.  Den har/hade följande funktioner:

  • Larmmottagning av SMS larmutskick från SOS Alarm
  • Presentation på karta
  • Navigering till händelsen

Brandlarm App 21

Det finns även Daedalos Respons som har lite mer funktioner som arbetsschema.

Det finns fördelar med en  mer avancerad App även om man är nöjd med sitt befintliga system

  • Man kan ge direkt återkoppling i appen om man kan komma eller inte
  • Man kan tagga personerna som t.ex. Förman, Bilförare, IVPA utbildad, Rökdykare osv
  • Återkoppling så både personal, Räddningsledare och larmcentral kan se vilka som kommer
  • Man kan få återkoppling när utryckning sker från stationen
  • I en del kan man i appen anmäla om man är utyckningsberedd
  • Automatisk val av stationer som ska alarmeras

Det som jag tycker är bra är att man kan se vilka som har accepterat larmet så man vet om det lönar sig att åka till station om man befinner sig långt bort och även att räddningsledaren kan se vilka resurser som kommer i realtid. En del system alarmerar även automatiskt ut stationer beroende på adressen. Det finns flera sätt att utlösa alarmering, t.ex. genom ett E-mail till en systemmailbox, eller koppling till SMS mm

Ytterligare fördel är att man för värn och frivilliga kan få en bra statistik som kan ge en fingervisning om vilka personer man ska skicka till vidareutbildning.

Det finns även ett system från Alarm Dispatcher där man sätter upp en låda på stationen som innehåller en dator med en kopplad personsökare för larmmottagningen. Systemet vidarebefordrar sen inkommande larm till mobil-appen och visar sen resultatet på en TV-skärm, Bas enheten kostar 1599Euro och är utbyggbar om man önskar fler funktioner.

För en frivillig brandkår kan det vara aktuellt med någon av gratisversionerna där man själv utlöser App-larmet efter att ha blivit alarmerad från LLC, dock får man då räkna med att Appen är på Tyska eller Engelska.

Finns det några räddningstjänster med egna larmcentraler kvar kan det vara intressant med en lite större version med egen monitor i LC, inte bara för värnen utan även deltidskårerna, men frågan där är om det finns Svenskt språkstöd?

Idag har vi i Sverige 112 appen som SOS alarm har gett ut och tjänsten Händelseinformation samt Daedalos Companion som ger en fingervisning att man borde kunna utveckla en mer avancerad ”SOS alarm App” som både har utalarmering och återkopplingsfunktioner. Det är inte helt gratis om man ska ha underhåll, servicedesk upplägg av användare och brandstationer, därför borde staten via MSB skjuta till en årlig summa då den även skulle kunna vara användbar för ett utbyggt Civilförsvar.

Från leverantören Blaulichtsms kan vi se skärmar för Alarm, återkoppling och status samt en systemvideo

Från Divera 24/7 har vi liknade appar och på den i mitten anmäler man sin beredskap

Vi kan även se en kort video på hur överföring sker till Alarm-monitor, App, personsökare och navigator


Här är länkar till olika leverantörer

https://retteralarm.de/

https://alarm-dispatcher.de

https://blaulichtsms.net

https://www.multibel.eu/feuerwehr-alarmierungs-apps-vergleich/

https://www.divera247.com

https://www.active911.com/

https://apk.plus/products_daedalos-companion-apk/    (Svenskt)

http://www.firefighterlog.com/

https://resgrid.com/

Cilvilförsvar – Personalförsörjning

”Bemanningen i det civila försvaret kommer till stor del att utgöras av personal som normalt tjänstgör i berörd verksamhet. Försvarsberedningen anser dock att en sammanhållen planering för krigsorganiseringen av civila verksamheter i totalförsvaret kräver att totalförsvarsplikten används. Personal som ingår i bl.a. myndigheters, kommuners, landstings och företags krigsorganisationer ska krigsplaceras. Efter att de totala behoven av personal identifierats kan även grundutbildning med civilplikt bli aktuellt. Försvarsberedningen understryker att de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är viktig för att utbilda och bemanna det civila försvaret, involvera befolkningen i totalförsvaret samtidigt som den stärker både totalförsvarets förankring i samhället och försvarsviljan”

 

”För att hantera och minska påfrestningarna för civilbefolkningen i händelse av ett väpnat angrepp anser Försvarsberedningen att det måste upprättas planer och avdelas resurser i fredstid för befolkningsskyddet. Befolkningsskyddet ska bestå bl.a. av personal för att bemanna regionala förstärkningsresurser till räddningstjänsterna och en hemskyddsorganisation i kommunerna samt skyddsrum, andra skyddade utrymmen och planering för utrymning av särskilt utsatta områden. Frivilliga försvarsorganisationer kommer att ha en viktig roll i befolkningsskyddet”

Från Motståndskraft

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltids och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka över tid på flera platser samtidigt. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som idag har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning. Det Norska Sivilforsvaret använder tjänsteplikt och grundutbildningen är 3 veckor, dvs en lägre ambitionsgrad än i Danmark.

Civilförsvarspliktig

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2-åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för deltids och frivilliga brandkårer kommer att öka och genom att styra uttagning till en del av utbildningsplatserna kan man minska rekryteringsproblemen i glesbygd.

Dessutom är det idag en brist på sökande till lediga tjänster inom räddningstjänsten vilket enligt mig visar på att nuvarande upplägg inte är helt bra. Det kan leda till att personer som är olämpliga ändå får en anställning och på sikt kommer det att driva löneutvecklingen vilket är bra för brandmännen, men på sikt kommer att leda till minskad bemanning eller andra bemanningslösningar.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val både geografiskt ochdå MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde, Haslum (fd SRTC) är även det ett alternativ, men möjligheterna är lite oklara efter kommunens övertagande. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 20-40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

 

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/

Räddningstjänst – Körkort

Ett problem för deltidskårer, räddningsvärn och frivilliga brandkårer är tillgången på körkort för lastbil (klass C) Att ta ett sådant i egen regi kostar uppskattningsvis mellan 12-24 000kr och är en stor utgift för många.

Tidigare* fick man köra Personbil på över 3500 kg med B-Körkort och före den 1 juli 1996 kunde länsstyrelsen ge brandmän dispens för framförande av tunga fordon sedan de genomgått en s.k. frivägsutbildning. I och med införandet av EU-reglerna den 1 juli 1996 avskaffades dispensmöjligheten. Utbildningen av utryckningsförare är idag inte reglerad utan det är upp till varje räddningstjänst att fastställa vad en utbildning ska innehålla och hur den ska genomföras.

Det har funnits förslag om att införa särskild behörighet som skulle gälla under en period av fem år och vara fordonsspecifika, något som, om jag känner Svenska tjänstemän rätt, skulle ha inneburit typ, tre veckors utbildning. Man har lyckats ena sig i något som heter ” Grundläggande kompetensmål för utryckningsförare” som jag personligen tycker är överarbetade och skjuter bredvid målet

Det här tycker jag är typiskt, istället för att utgå från dom kunskaper man ska ha om man har tagit ett B-Körkort och bygga på med det som är specifikt för utryckningskörning så ska man lägga tid på att gå igenom vad en förare redan ska känna till.

Fri Väg

Jag kan inte förstå varför man inte reviderade det gamla utbildningspaketet och lade till anvisningar för praktiska moment och ha A,R,P och Ö varianter som har olika tyngdpunkt beroende på fordonstyper och regler.

Dom här problemen är vi inte ensamma om, även Tyskland drabbades av dom nya EU reglerna. Skillnaden är att där finns det ett politiskt intresse då det finns ett stort antal Frivilliga Brandkårer som sköter sitt värv utan betalning. Där har man fattat beslut att personal vid räddningstjänsten och THW med B-Körkort som har genomgått en internutbildning får köra lastbilar med en totalvikt på högst 7,5 ton. Har man haft sitt körkort i mindre än 2 år är man begränsad till en totalvikt på 4,75Ton (Som är anpassad till en av deras biltyper Tragkraftspritzenfahrzeug (TSF) enligt DIN norm)

Varje Bundesland har sedan angett vilka minimikrav dom har, Bayern anger t.ex. 6×45 minuter praktisk utbildning, inget teoriprov men utbildaren måste ha haft C-klass i minst 5 år.

Skulle man göra ett motsvarande förslag för Sverige skulle jag föreslå följande:

Körkortsdispens Räddningstjänst

Förutsättning är att den som genomför utbildningen har genomfört samma utbildning själv och för dom praktiska övningarna har motsvarande körkortsklass eller är körlärare. Intyg om uppfyllda krav och genomförda prov skicka till vägverket.

Min åsikt är att det är viktigt att man har deltagit i ett antal insatser innan man får köra själv, med erfarenhet sjunker stressnivån och kollegorna får möjlighet att bedöma ens lämplighet

Viktigt att känna till med det Tyska systemet för frivilliga brandkårer är att utbildningen är reglerad både på delstatsnivå och dom enskilda kommunerna, ett exempel är

  • Lokal Grundutbildning del 1 70tim
  • Lokal Grundutbildning del 2 45tim + 35 timmar praktik/utb på en heltidsstation

I och med detta får man delta i utryckningstjänst, därefter kan man gå:

  • Rökdykarutbildning
  • Teknikutbildning (annan RTJ än brand)
  • Maskinistutbildning (förare)

Det innebär att innan man får köra en släckbil har man varit med en längre tid vilket förklarar dom relativt låga timkraven i vissa delstater


Vad skulle dispenser ge för fördelar?

Svårigheten med 3.5tons gränsen är att få med sig personal och last om man vill att släckning ska kunna påbörjas vid ankomst till en brandplats, något man kan läsa här Det finns en anledning att DIN normens minsta släckbil ligger på 4,75Ton. Den svenska varianten BAS-5 (med totalvikt på 3,5 ton och) som inte blev en succé led troligen av det faktumet att bilen blev relativt dyr och hade liten förmåga, annat än som FIP-Bil. Med en gräns på 4,25 ton ökar möjligheten att ta en del av lasten på ett släp, t.ex. dra en motorspruta eller en skogsbrandkärra efter en fullastad bil, vilket ökar nyttan för ett mindre räddningsvärn, men inte direkt för offensiva enheter. Men en ändring till 4,25 tons totalvikt med eller utan släp skulle räcka långt.

Tillägg 200515: 4,25 ton på B-kort utreds av EU | Husbil & Husvagn (husbilhusvagn.se)

Tittar vi på den andra gränsen C1, lastbil på upp till 7,5 ton så får vi en riktig släckbil med 1+1+3 mans besättning, vattentank på upp till 1000l och ett vattenbesparande högtrycks-system. Fördelarna är flera, lägre pris, mindre storlek på bilen vilket gör att den passar i äldre vagnhallar. Man kan argumentera att man behöver mer vatten och utrustning vid insatser på landsbygden, men ett räddningsvärn eller en frivillig brandkår ska inte nödvändigtvis utföra rökdykning utan kunna påbörja yttre släckning och begränsning tills huvudstyrkan anländer, genom att man kan ge en ordentlig lägesbild och förbereda genom slangdragning mm förkortar man även tiden för en livräddande rökdykarinsats

Om vi tar släckbil med 1+1+3 mans besättning, vattentank och vikt mellan 3.5 till 7,5 ton så kan man se tre grova viktnivåer beroende på lastförmågan på det valda grundfordonet, det är 5,5 6,5 och 7.5 ton. Det finns redan idag lätta släckbilar i tjänst hos flera Brandkårer som ligger på ca 5,5 ton och upp till 8,5 ton och t.ex. Sala Brand erbjuder en BAS2 som ligger i ungefär i denna klass


En intressant lösning för räddningsvärn är en containeriserad släckmodul som kan flyttas mellan fordon vid nyanskaffning, dvs en begagnad skåp eller flakbil med crewcab kan lastas med modulen, säkras med spännband och man har en lätt släckbil som kan köras på B-kort, den här modulen från VOGT AG väger 650kg

Löschanlage Bergfink

Det finns även andra lösningar tex Firexpress  från DK som finns hos flera kårer idag

Flera av våra Svenska påbyggare levererar lätta släckbilar av olika modeller men jag kommer att visa ett antal Tyska påbyggnader i klassen under 7,5 ton, DIN Normen heter. Mittleres Löschfahrzeug (MLF)

Det finns även en norm som heter Tragkraftspritzenfahrzeug mit Wasser (TSF-W) med skillnaden att pumpen är avbröstbar, det intressanta är priset, mellan 1-1,3 Milj Sek för ett färdiginrett bygge.

En MLF från Lentner på ett FUSO Canter chassie

MLF från Rosenbauer på Iveco Daily 70C17 4×4

MLF från Ziegler på IVECO DAILY 70C 17D PIAS 4×4

MLF från Magirus på Daily 72 C180

Schlingmann på MAN

vogtag.ch Lätta släckfordon

WIZZ under 7,5 ton

DIN Norm


https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/18904/Ineko.Product.RelatedFiles/2008_004_grundlaggande_kompetensmal_for_utryckningsforare.pdf

Beskrivning BAS 5