Försvarspolitik

Officersprogrammet

Om akademiseringen finns det många åsikter. Jag undrar dock om förespråkarna inser att dom teoretiska delarna av utbildningar lika gärna kan förläggas till en civil högskola eller universitet. De läroböcker som ges ut av Försvarshögskolan kan användas av andra skolor och det kan knappast ställas krav på att läraren ska vara Officer i dom teoretiska delarna. Jämför ni med Polisens utbildning som under ”Alla” år gavs i Polisskolan Sörentorp men nu ges vid olika högskolor, även skjut och körutbildning.

Jag kan se en framtid där Södertörn mfl ger dom teoretiska delarna och Försvaret har dom 2 praktiska terminerna. Det behövs bara ett politiska beslut ”För att närma Officerarna till det civila samhället” ”Kan göras billigare och med bättre akademisk kvalitet” och lite andra floskler.

Karlberg blir bostadsrätter……

Svenska Statsflyget – Regeringsplanen

Upplägget för ekonomin när det gäller statsflyget är ett klassiskt fall av ”Dolda Kostnader” Skulle man outsourca driften i en öppen upphandling skulle vi snart ha riksdagsmän som uttalar sig i pressen om hur fördärvligt outsourcing är ”Det har blivit 8 gånger så dyrt när driften blev privatiserad, vi kräver en återgång till den gamla ordningen

Kostnaden för en flygtimme är satt till 10800 SEK av regeringen själva, det är intressant då bara bränslekostnaden troligen ligger på ca 17000 SEK per timme. Den verkliga kostnaden borde ligga på 80 000-100 000 SEK om man räknar in löner underhåll och alla kringkostnader. Det finns uppgifter på att den dolda kostnaden ligger 225 miljoner SEK per år

Det är inte så mycket pengar, men för försvaret hade det räckt till t.ex. ca 400 tjänster eller ca 100 Pansarterrängbil 6 eller 2000 satser med bildförstärkare, laserpekare/vapenlampa.

Varför döljer man kostnader? Ja det kan man fråga sig, en teori är att man när regeringskansliet fick ett sparbeting så dolde man kostnaderna hos FM för att slippa göra andra besparingar. Det kanske är en orsak, men jag tror att det finns en annan orsak. Media granskar gärna Riksdagens resor, speciellt när dom går till  fotbolls-VM eller varmare orter.

Har man en reseavdelning som har till uppgift att boka det billigaste alternativet så kan man som Statsråd peka på att billigaste alternativet är bokat och en reporter kan kolla kostnaderna och se att det stämmer. Men vad händer när det är ”Falska” priser?

Regnér flög från Stockholm den 25 december tillsammans med en statssekreterare, två pressekreterare, ett kansliråd och en personal från Säpo.

Delegationen använde regeringsplanet och 20 timmar efter att de landat åkte de tillbaka till Stockholm igen. Försvarsmakten skickade sedan en faktura till regeringen på 242 100 kronor för flygningen

Varför tog ni inte ett vanligt flyg?

– Helt enkelt eftersom statsrådsberedningen gjorde den här bedömningen. Jag utgår ifrån att man då vägde ihop kostnader och vilka tillgångar som fanns på flyg och så vidare

Nu är det svårt i efterhand att jämföra priser men jag sökte lite och hittade resor med businessklass till Thailand ungefär samma datum och fick en kostnad på 500 000 Sek för sällskapet (ett proffs kanske får fram andra priser) Frid och fröjd Statsrådet sparade pengar åt staten, halva priset, men väldigt grovt räknat så:

242 100 / 10 800 = 22,41 Timmar ger 22,41 X 80 000 = 1 792 800

Det ger att resan med regeringsplanet blev 3 gånger så dyr som att flyga reguljärflyg med businessklass. Nu finns det andra faktorer, restid, byten och tillgänglighet på flyg som gör att det kanske inte fanns något alternativ. Men, ett stort men är att media och folk kanske ifrågasätter nyttan med ett deltagande i en minnesstund när kostnaden är nästan 1.8 miljoner kronor för 20 timmar i Thailand

statsflyget

Detta är något som utnyttjas av alla läger, Jan Björklund med sina sju närmaste politiska medarbetare på departementet, åkte till New York och Washington för studiebesök och en kick-off inför valrörelsen för 275 500 SEK. Kollar jag på SAS så kan man nu boka med SAS för ungefär 300 000SEK businessklass för 8 pers, att jämföra med ca 1.8 Miljoner verklig kostnad, 6 gånger så dyrt

När vi tittar i Statsflygsförordningen ser vi dessutom vad en medföljande kompis eller äkta hälft får betala, tolkar jag det rätt behövde Björklunds fru bara betala runt 10 000 Sek för att åka med.

12 § Om Regeringskansliet eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa

14 § Betalningen skall motsvara fullpriset för en liknande resa med reguljärt flyg. Om det är uppenbart att passageraren kunde ha skaffat en billigare flygbiljett, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen

Detta kan vi jämföra med medias granskning av SCA där styrelseordföranden fick gå:

En resa till New York för 800 000 kronor per person. En halv miljon tur och retur till London. Och 120 000 kronor för att åka till Göteborg. Så kan det se ut när miljöprofilerade skogsbolaget SCA är ute och flyger – ofta med vd:n som enda passagerare. SvD Näringsliv granskar SCA:s affärsflyg i en rad artiklar

Nu säger väl nån att möjligheten att åka lyxigt kan väl inte vara grunden till detta, Jodå det är säkert en del i det hela, glöm inte klipp o klistra, dubbelt boende och andra affärer

Intressant är att när man kommer i regeringsställning så följer man inte upp den kritik man gav den förra regeringen i denna artikel

Kent Härstedt, S-ledamot i försvarsutskottet, vänder sig mot att regeringens flygpris slagits fast i statsflygsförordningen, en ändring som godkändes av regeringsplanets enskilt flitigaste användare: statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det är nästan lite planekonomi över det hela, säger Härstedt.

– För oss är det viktigt att försvarsmakten ska debitera vad det faktiskt kostar, så att man får tillbaka de pengar de lägger ut i olika sammanhang där man gör insatser som inte direkt hör till Försvarsmakten. Då kan man inte lägga fast en faktisk princip om en kostnad som är förutbestämd.

Även Peter Eriksson (MP), ord­förande för riksdagens konstitutionsutskott, är kritisk till att de rörliga kostnaderna för statsflyget skjuts över på Försvarsmakten.

– Det är viktigt veta vad de olika sakerna kostar för regeringen, säger han och fortsätter:

– Om någon skulle göra en anmälan så gör vi naturligtvis en granskning av det.


Mer läsning och Länkar:

http://navyskipper.blogspot.se/2016/11/vem-bestamde-egentligen-att-statsflyget.html

http://www.dt.se/dalarna/har-ar-fakturorna-fran-hultqvists-afrikaresa-berattar-for-dt-skulle-aldrig-anvanda-statsflyget-for-privata-syften

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/09/att-leka-affar-med-skattebetalarnas.html

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10815439.ab

http://www.uvell.se/2015/02/25/come-fly-with-me-25715633

Wiseman5 januari 2013 01:44

FM tillåts inte redovisa en faktisk timkostnad för statsflyget, MEN den ligger runt 80 000 kr/h. Intressant är också hur turerna gick till när ett nytt flygplan köptes in. Kanske går det att läsa mer om en dag på en viss blogg.

http://navyskipper.blogspot.se/2013/01/avgiften-for-statsflyget.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/05/dn-uppmarksammar-statsflyget.html

http://www.dn.se/ekonomi/forsvaret-far-sta-for-notan-nar-regeringen-flyger-dyrt/

 

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt

Sörentorp ett nytt Göta Livgarde?

Förvisso finns det ingen budget idag för en utökning av antalet förband men för att ge plats åt ytterligare en bataljon och utbildning av Värnpliktiga i Mälardalen kunde man flytta delar av 10:e livbataljonen till I1s gamla kasernområde i Sörentorp då Polishögskolan håller på att flytta ut(?). Kavallerikasern saknar idag helt expansionsmöjligheter och plats.

sorentorp3

Nu har jag inte varit på platsen på många år men av Google maps att döma har inte så mycket förändrat sig. Området lämpar sig inte längre för grundutbildning då närövningsområdet är delvis bebyggt och jag gissar att kommunen och byggbolag planerar att bebygga resterna av området. Men den teoretiska körtiden till slottet är ca 16min, ungefär hälften mot Kungsängen, det finns kaserner, utbildningslokaler, körplan och garage, korthållsbana och löpspår mm.

Så utifrån en översiktlig bedömning skulle området lämpa sig väl som förläggning för Livbataljon, grundutbildning kan man förlägga till Väddö skjutfält och även delar av den fortsatta förbandsutbildningen kan man bedriva där. Kasernerna på Lidingövägen kan användas som tidigare.

Rent organisatoriskt skulle jag föreslå att man sätter upp det som Göta Livgarde med Gardesbataljon och Kavalleribataljon. Livgardet byter då namn till Svea Livgarde och den nya Livbataljonen utbildar Värnpliktiga. Fördelen är att man koncentrerar paradverksamheten till ett förband och Svea Livgarde kan koncentrera sig på dom renodlade fältförbanden

sorentorp-2

Södra infarten  med kasernvakten

sorentorp4

Det som är kvar av närövningsfältet är ca 1,5x2km stort, problemet är att det ligger en motorväg och ett järnvägsspår som man måste korsa, annars är det Ca 3km att gå

narovningsfalt-sorentorp

Begränsad budget!!

Vi ska ha klart för oss att vi kommer att ha en begränsad budget oavsett riksdagsmajoritet i framtiden, alla uttalanden om 10 Brigader och fasta KA brigader är dagdrömmeri som inte tar hänsyn till ekonomin och den militära och politiska kartan runt oss, oavsett ev framtida medlemskap i NATO

Prio 1
Bottenplattan, vi måste se till att personalen har utrustning, utbildning och får öva med en ersättningsmodell som säkrar kompetens och tillgång på personal

Prio 2
Vi måste aktivt och skyndsamt påbörja uppbyggnaden av totalförsvaret Om vi inte kan säkra befolkningens grundläggande behov av säkerhet, föda och skydd spelar det ingen roll hur många brigader vi har.

Prio 3
Vi måste anskaffa vapen/vapensystem så gör att befintliga plattformar/förband kan verka. Tex nytt luftvärn, luftvärn till Visbyklassen, attackvapen till Gripen, skyddade granatkastare till mekaniserade Bataljoner mm

Prio 4 Tillse att dom två beslutade brigaderna har full bemanning och alla ingående delar i Brigaden produceras ”Lokalt” och att förbanden på Gotland byggs ut till en full Bataljonsstridsgrupp.

Jag bygger mitt resonemang på att i Sydsverige kommer försvaret att skötas främst av flyget, flottan och kvalificerat luftvärn då ett sjöinvasionshot mot fastlandet är relativt osannolikt, undantaget Gotland. Vi behöver även en expeditionär förmåga för att möta internationella åtaganden i t.ex. Ålandsförträngningen och i Baltikum. Viktigt är att dessa Bataljoner t.ex. luftburen bat och Amf har egenskydd i form av lätta Lv robotar och Pansarvärnsrobotar mm.

I Norra Sverige kan vi komma att se konventionella anfall som bäst möts av mekaniserade förband understödda av många artilleriförband

Titta på kartan, 1986 gick gränsen för Warsawapakten utanför Lübeck-Travemünde, drar man ett streck norrut så ligger Skåne långt bakom denna linje. Det innebar att alla Östtyska, Polska och Baltiska hamnar kunde utnyttjas som utgångspunkt för landstigning, idag är det Königsberg och St Petersburgsområdet som kan nyttjas, det utesluter en större kustinvasion. Det som kan låta sig göras idag är ett angrepp på Gotland eller taktiska landstigningar skärgården och Ålandsförträngningen.

Utskeppningshamnar Warsawapakten

Däremot är vi idag extremt sårbara för angrepp mot kommunikationer, energiförsörjningen och därmed leveranser av livsmedel mm Några sjöminor i inseglingsrännorna till våra importhamnar så blir färskvaror och drivmedel blir en bristvara.

I Norrland ser hotet ut som förr, mekaniserade förband över landgränsen.

Krigsmakten Ryssland

Knutna nävens politik

Min upplevelse var att inom Försvarsmakten härskade i många fall en syn på personalen som hörde till 30talet, förmodligen påverkad av den kommandokultur som finns i yrket, och att många chefer inte har haft kontakt med det civila arbetslivet sen ungdomen. Det är en negativ faktor då utvecklingen i den privata sektorn har gått otroligt fort dom senaste 20 åren i alla aspekter.

Jag läste  Berndt Grundeviks inlägg i kkrva

”Tillgången på officerare är en annan mycket viktig personalförsörjningsfråga. Denna behöver tas på största allvar. Exempelvis behövs från de tre försvarsgrenarna närmare 200 kadetter/officers aspiranter (redovisar inte specialistofficers rekryteringen i detta exempel) in varje år. Av dessa lyckas FM rekrytera 110-115 st. Efter 3 års officers utbildning anställs  95-100 av dessa. Efter ytterligare 3 års tjänst i FM så har ett 30-tal slutat och kvar är  65-70 unga officerare. Detta innebär att i varje kull så saknas det efter 3 år 120-130 officerare. Med enkel matematik så innebär detta att under en 10 års period så uppstår ett stort underskott av officerare om FM inte lyckas vända den här trenden. Det pågår förvisso ett arbete för att hantera problemet men det behövs fler och kraftfulla åtgärder så att vi kan behålla denna kategori medarbetare.”

Detta är värre än problemen att få soldater att stanna eller att vi saknar vapensystem. Inom min bransch kan vi köpa/hyra de kompetenser vi behöver och när vi inte lyckas rekrytera, vi kan även lägga jobb i utlandet. Det är något som inte Försvarsmakten kan då det är dom själva som utbildar sin personal, det finns några få undantag inom bla teknikområdet. Då FM är statligt/offentligt sätts även lagen om tillgång och efterfrågan ur spel, då förbanden inte kan konkurrera med varandra med löner och förmåner som skulle leda till ett ökat intresse för yrkesbanan.

Förutom den negativa aura som har präglat Försvarsmakten dom senaste åren med ständiga nedläggningar och pengabrist så har myndighetens behandling av sin personal varit lysande exempel på negativ publicitet. Jag lyfter bara fram fallet med Chefsingenjören och det finns fler exempel än det som påverkar bilden negativt.

Vad finns det för options?

Höja lönerna med 30% generellt?
Ja skulle definitivt förbättra rekryteringen och viljan att stanna kvar som Officer även om dom övriga negativa faktorerna kvarstår, ”en fet plånbok lindrar smärtan i röven” Men med statens ekonomi så kan vi glömma det då det även står Poliser och andra i kö och skramlar med bössan.

Öka anslagen så det finns pengar till ammunition, övningar och matriel skulle förmodligen minska avgångarna en del då dom som har sökt anställning borde vara medvetna om dom negativa faktorerna, jag kan bara hoppas att man gör en uppföljning på orsakerna till avgångarna och redovisar dom offentligt, istället för att begrava resultaten som man gör ibland när dom inte passar kartan. Det finns även faktorer som krav från familjen, pendlingsmöjligheter, bostadsmarknad där FM har svårt att påverka.

Jag hoppas dock att man försöker fånga upp förtidsavgångarna och erbjuda Reservofficersanställningar eller få dom som går till civila studier att sommarjobba på sitt gamla förband så att kompetensen inte går helt förlorad.

Det finns flera möjligheter att bryta den negativa trenden och paradoxalt är ju attraktivare vi gör Officerarna på den civila arbetsmarknaden ju fler kommer att söka utbildningen och färre kommer att sluta i förtid ”alla vill vara med i det vinnande laget”

En alternativ möjlighet är att samhällsekonomin och arbetsmarknaden kommer att göra att man ånyo kan ha reklam typ: ”Statens kaka är liten men säker”

 

 

 

 

Gränsbevakningsmyndigheten

Jag anser förvisso att Kustbevakningen bör bilda Marinens tredje ben tillsammans med Flottan och Amfibiekåren men det finns ett alternativ till det, och det är att bilda en ny myndighet där man slår ihop verksamheter och uppgifter som idag ligger på olika myndigheter främst:

  • Gränspolisen
  • Tullverket
  • Kustbevakningen
  • Sjöfartsverket

Jag har svårt att se nyttan av att man t.ex. måste ha en polisman och en tullare på plats för att utföra passvisering och tullkontroll på samma ställe, eller att en tullare inte kan ta misstänkt stöldgods i beslag. Att blåsa för att kontrollera nykterheten på en förare får dock tullen göra sen 2008 vilket visar att det går att överföra befogenheter från områden som ansågs rent polisiära förut. Genom att utöka uppgifterna för en ny myndighet skulle man kunna frigöra polisiära resurser för bekämpning av brott och få en totalt sett större effekt.

En ny myndighet skulle då kunna få följande uppgifter på sitt ansvar:

  • Gränskontroll (passkontroll)
  • Kontrollera in- och utförsel av varor över Sveriges gräns
  • Övervaka och kontrollera sjötrafik och fisket
  • Miljöräddning till Sjöss
  • Leda Sjöräddningsverksamhet
  • Ansvara för sjöräddningshelikoptrarna
  • Ansvara för sjötrafikövervakning
  • Polisiära uppgifter i sjö och gränsområdet

Samt olika typer av samverkan med andra myndigheter i krig och fred. (Tullverket och kustbevakningen var en och samma myndighet fram till 1983)

Det finns även andra typer av uppgifter som en ny myndighet skulle kunna få, i andra länder gör Tullen arbetsplatskontroller för att stoppa svartarbete och kontroller av affärer så att varor och kassaapparater är legala.

Tyska tullen gör kontroll mot svartarbete

För att öka effekten kan man införa militär grundutbildning med inriktning mot gränsbevakare där man som en del i sin utbildning tjänstgör i någon gränsbevakningsenhet i eller utanför Sverige och de som inte senare söker anställning inom myndigheten kan krigsplaceras i ett Gränsjägarkompani eller frivilligt söka sig till en Gränsjägarpluton (typ HV/Beredskapspolis)

Vi har förvisso inte samma långa gräns mot Ryssland som Finland har och än så länge ett Schengensamarbete, men även EU kan i framtiden ställa större krav på att vi ska bidra med personella resurser vid den gemensamma yttre gränsen t.ex. i Grekland eller Medelhavet och jag har svårt att se att man med nuvarande bemanning ska kunna hålla fler resurser på plats, över tid utan att det påverkar personalens psykosociala situation. Ett svar är att anställa mer personal, men med i dagens läge tror jag knappast att vi har råd med det utan vi behöver en pool av unga människor med rätt utbildning som kan åka frivilligt, en dellösning vore då att ha i första hand frivilliga Värnpliktiga att tillgå.

Vi hade förr Gränsjägarkompanier i Norrland som hade en tullare eller en polis i organisationen för att kunna kontrollera misstänkta personer i gränsområdet i skymningslägen

GJ67_bat1


http://www.raja.fi/gransbevakningsvasendet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4nsbevakningsv%C3%A4sendet

Polisens nationella strategi för gränsbevakning PDF

http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-bor-fa-ta-over-landernas-gransbevakning/

http://www.tullverket.se/rattfyllerikontroller

http://www.svd.se/ge-tullen-ratt-att-stoppa-stoldgods

Editerad 20160803/07 med info om rattfyllerikontroller och länk till SVD

Försvaret av Gotland del 6

Beslutet att sätta upp ett skyttekompani på Gotland har kritiserats av olika orsaker. Invändningarna har varit av typen:

  • Ett kompani kan inte motstå ett fullskaligt anfall
  • Tjänsterna behövs på annat håll, vi behov flyttar vi trupp dit
  • En iskanderträff slår ut allt
  • Vi behöver ett kustrobotbatteri och en LV bat istället

Jag ska försöka förklara min syn på detta:

Grundbulten i försvaret av Gotland är idag Hemvärnet men utan åtgärder kommer det att reduceras till ett kompani på sikt av den enkla anledningen att få Gotlänningar gör militärtjänst idag, och korta utbildningar på ett par veckor kan inte ersätta 7-9 månaders utbildning vid tjänstgöring i stridande förband.

Gotland är på vinterhalvåret en glesbygd där det inte finns allt för mycket instegsjobb, genom att skapa ett hundratal soldattjänster ökar troligen intresset för att göra GMU bland Öns ungdomar och därmed skapas på sikt ett bättre rekryteringsunderlag för Hemvärnet. Man kan kanske ta fram en GSS/T tjänst som är anpassad efter turistsäsongen dvs. man tas in på övningar och utbildning under lågsäsong.

Ur ett folkrättsligt perspektiv behöver man ha trupp som kan hävda territoriet med vapenmakt, Hemvärnet i all ära, men de är trots allt ett milisförband internationellt sett och är utbildat och utrustat för bevakning och lokalt förvar. Det Mekaniserade kompaniet som sätts upp kommer att ge det befintliga förrådsställda stridsvagnskompaniet en effektförstärkning och ger bättre möjligheter att t.ex. anfalla och återta ett flygfält. Jag är medveten om att förbandet behöver byggas ut med fler enheter och Lv för att kunna verka optimalt. Viktigt är därför att vi utnyttjar det mtrl överskott som finns inom en del områden t.ex. CV90 genom att förhandslagra fler förbandsklossar och mer underhåll på Ön. Genom förhandslagring kan man även relativt dolt förstärka försvaret genom att flyga in trupp med reguljärflyg.

Men från en Fientlig planeringshorisont ändrar sig nu Öns status från ”i princip Oförsvarat” till att man behöver sätta samman sin anfallstrupp så att den kan slå mekaniserade förband, att medföra fler stridsvagnar gör att man måste ta med mer underhåll och minska på antalet soldater eller öka tonnaget. Man kan förvisso använda Iskander i sitt öppningsdrag, men om stridsvagnsförrådet på Tofta plötslig upplöser sig i atomer och bildar en stor krater så behöver man inte tveka från militärt eller politiskt håll med att trycka på knappen och deklarera sjö och lufthavet rund Gotland som en ”No Go Zone”

Min bedömning är att ett överraskande anfall är det största hotet idag, en kombination av luftlandsättning och ”Civila” fartyg tillsammans med störmoment som dolda angrepp mot strömförsörjning, större övningar och kanske en ”Storozjevoj” händelse. Mot ett sådant assymetriskt angrepp är det i princip omöjligt att sätta in tungt Lv eller Kustrobotar förrän fi redan har fått en fast fot på Gotland och utan marktrupp som skydd kommer man snabbt att kunna slå ut dom förbanden.

Som avslutning titta bilden ovan, vad gör man om Fartyget ”Trader” rapporterar mindre brand ombord och att man avser söka nödhamn i kappelshamnsviken? eller om något av fartygen nedan uppträder suspekt? Inte skjuter man en kustrobot. Man skickar ett patrullfartyg för kontroll och ev bordning och därför behöver man permanent stationera patrullfartyg på Gotland.

Gotland

Psykologiskt försvar

Det psykologiska försvaret var det fjärde benet i vårt totalförsvar och syftade från början till att  möjliggöra regeringens och  myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska krigföring i krig. I fred skulle man medverka i att sprida information på olika sätt.

Praktiskt sett förberedde man sig genom att kunna fortsätta sändningar från ”Zonen” dvs skyddade bergrum i någonstans i Sverige, och taget ur minnet så krigsplacerade man bl.a. tryckerier och utbildade journalister.

Hotbilden var enklare under kalla kriget, Fiendens möjligheter att sprida propaganda var begränsat till radiosändningar, flygblad och inflytelseagenter och min bedömning är att den viktigaste uppgiften var att motverka ryktesspridning. Det psykologiska försvaret skulle inte vara ett ”Propagandaministerium” utan hade som syfte att ge medborgarna information som dom kunde lita på, dvs även negativa händelser skulle rapporteras så länge det inte äventyrade pågående eller planerade militära operationer.

Medelsvensson fick på 60-70 talet i genomsnitt sin information från SRT och en (1) dagstidning. Om man då i ett krisläge kunde ratta in Radions P3 och där höra Lennart Hyland intervjua Statsministern som förklarade läget, så var nog 80% av befolkningen vaccinerade mot rykten och fientlig propaganda


Idag har vi ett nedlagt psykologiskt försvar, MSB har övertagit uppgifterna men mej veterligen är aktiviteten förhållandevis låg, man genomför viss omvärldsbevakning, analyser samt seminarier(?).

Hotbilden och mediekonsumtionen  har förändrat sig drastiskt dom senaste åren. Möjligheten att ta mot egna satellitsändningar kom först, internet, Google och bärbara enheter har förändrat mediebilden och mediekonsumtionen dramatiskt, även våra motståndares möjligheter att genomföra påverkansoperationer har stigit. Även internets möjligheter för enskilda att sprida information påverkar då ”bruset” ökar, dvs man får i en sökning på på nätet upp sk ”foliehattsajter” som sprider myter och vanföreställningar blandat med propagandasajter och vanligt folk som oreflekterat sprider myter vidare. Detta ökar svårigheten att nå fram med informationen och att få folk att ta den åt sig.

Idag är det en minoritet av hushållen som har en batteridriven transistorradio hemma och den yngre generationen tittar på Tv, lyssnar på radio och läser tidningar på sina telefoner eller plattor. Det innebär att en stor del av hushållen kan komma att drabbas av en hel eller partiell mediablackout vid ett angrepp mot energiförsörjning och IT infrastrukturen.

Det hotet kan vi delvis möta genom att bygga ut redundans, förbereda utgivning av tidningar i ”metro” format mm, men det är den lätta delen.

Psykologiskt försvar handlar om förtroende

Vi kan ge ut tidningar, ordna radiosändningar och skicka informationsblad till medborgarna i en kris med det hjälper inte om inte mottagaren litar på avsändaren.
Det finns tre huvudaktörer i det psykologiska försvaret:

  • Den politiska ledningen
  • Statliga och Kommunala myndigheter
  • Journalister och media

 Hur förtroendeskapande har dessa tre varit  i medelsvenssons ögon den senaste tiden?

Medborgaren vet att Politikern har en politisk agenda och att agerandet färgas därefter, men Statsministern och hans regering kan vara politiska idioter, så länge folk har förtroende för dom i en krissituation. Osäkert agerande och ekonomiska eller politiska skandaler underminerar förtroendet men kan relativt snabbt återtas genom att byta politiker.

Journalister och media är en blandning av affärsdrivande och statsnära företag, med olika ägarkonstellationer. Med all respekt för att dom i de flesta fallen är privata bolag och därmed står fria  att utforma sin agenda som dom vill, så har dom en särställning lagmässigt som ska säkra den fria informationen i landet. Utan att peka ut den ena eller den andra så måste man agera konsekvent och öppet när det kommer till t.ex. publiceringsregler. Väljer man att publicera namn och bild i det ena fallet och i det andra fallet inte med hänvisning till ett luddigt allmänintresse där journalisten själv avgör, öppnar man för spekulationer och ifrågasättande. Om inte media kan förstå vikten av att sätta konsekventa regler och hålla dom så återstår nog bara lagstiftning.

Statliga och kommunala myndigheter har som jag ser det dom största kraven på att uppfattas som neutrala i medborgarnas ögon. Fullmaktsanställningen skulle en gång i tiden skydda statstjänstemännen från att kunna utsättas för politiskt tryck eller repressalier från politiker. Tex Polisen har i uppgift att uppklara och förhindra brott, det måste dom göra även om resultaten kan medföra politiskt obehag, annars  kommer medborgarna att förlora förtroendet och använda andra alternativ för sitt skydd.
Det får inte vara som i Köln där den enskilda polismannen ställs inför ett batteri av frågeställningar som måste tolkas innan han själv ska avgöra om tex etnicitet ska ingå i ett signalement. Det måste finnas klara öppna regler som har bäring på polisens huvuduppgift och är försvarbara inför allmänheten.

Vi har ingen tid att förlora, förtroendet måste börja byggas upp och möjligheterna för att sprida information måste säkras


 

WIKI om Psykologiskt Försvar

MSB Pyskologiskt Försvar

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-sverige-har-avskaffat-sitt-psykologiska-forsvar/

http://www.svd.se/sverige-behover-ett-psykologiskt-forsvar_3757444

Om Pykologiska försvaret 1967 (PDF)

Wiseman om det Pyskologiska försvaret

http://reservofficer.blogspot.se/2015/02/paverkanskampanjer-och-psykologiskt.html

Totalförsvars-Maslow

Vi har väldigt lätt för att diskutera förband, vapensystem  och försvarspolitik men glömmer att även om vi har 10 Brigader och 200 JAS plan så kommer Försvaret av Sverige att falla samman om Civilbefolkningen svälter och vi drabbas av plundringar och hungerkravaller. Vilken soldat kommer att stanna vid sitt förband om han vet att familjen svälter och hotas av våldsverkare.

Nazitysklands förmåga att kunna uthärda bombkriget byggde inte på militär förmåga utan ett väl utbyggt civil/totalförsvar kombinerat med repression.

Nu finns det säkert naiva läsare som säger ”inte här, inte i Sverige” och det är OK, Så länge ni inte sitter på ett politiskt mandat eller är tjänstemän.

Min triangel bygger på Maslows teorier och är på inget sätt perfekt utan bör tjäna som tankeställare. Nu kommer någon att säga att folk har ett eget ansvar! Men prepping i all ära, en stat som inte tar sitt ansvar mot befolkningen i dom här frågorna kommer att upphöra, i varje fall som  en demokrati vid svåra påfrestningar