Gotland

Kustartilleri eller Hamnförsvar?

Uppdaterad 2/7 2016

Det finns en del som önskar Kustartilleriet tillbaka men det är dött och begravet och kommer aldrig igen i sin gamla form. I en alternativ historieskrivning kunde man ha utvecklat dom moderna tunga batterierna genom att ha ersatt en eller flera pjäser med VLS, för t.ex. Sea Sparrow och Harpoon, men en sådan utveckling hade troligen motarbetats av delar av Marinens officerskår. Inte heller det fasta minvapnet kommer åter då systemet var lätt att sabotera och dyrt att underhålla.

Hamnförsvar bestod av olika typer av pjäser i värn eller torn från 37mm PvKan till 75mm torn från Strv74, som ingick i lokalförsvarsförband (värnförband). Dessa enheter saknade eldledning och mörkerförmågan kom från lyspistol eller närlys. Dom fyllde sin uppgift att vara sista linjens försvar och bemannades av äldre reservister.

I sociala media främst har man lyft frågan om försvar av tex hamnen i Slite, där det även saknas sprängkamrar. En del tycker att ett kustrobotbatteri på Gotland har prioritet men förutsättningarna för ett eldtillstånd är mycket höga, om man jämför med kanon där flera varningsskott kan avges innan verkanseld


Mitt förslag till lösning är att vi sätter upp moderniserade hamnförsvarsförband bemannade av främst Armen och Hemvärnet. Genom att återköpa ett 10tal stridsvagnstorn typ Strv121 och gjuta fast dom vid hamninloppen på enklare bunkrar, får man god effekt och tillräckligt skydd samt kan använda befintlig ammunition.  Det finns ingen anledning att ha skyddsnivå och uthållighet som ett 12/70 batteri, det blir för dyrt.

Förbandet har en uppgift att spärra en hamn med minor, mineringen skyddas av kanoner och ska vi i dagens ekonomiska läge kunna blockera hamnarna, så måste vi hålla kostnaderna nere och få så stor taktisk utväxling på investeringen som möjligt, genom att en motståndare måste undanröja hotet. Sätter han in förbekämpning och/eller sabotageförband tidigt röjer han sina avsikter, gör han det sent är risken att att inte hinna slå ut enheten och röja minorna i tid.

Fler pjäser, bättre skydd, stridsvagns och artilleriförband är bra, men inte för ett Värnkompani vars huvuduppgift är hamnförsvar. För skydd av skärgårdsområden passar däremot Spärrkompanier bättre.

F 23 Rockan

För att kunna säkert spärra hamnar behöver vi minor och den klassiska rockan F/23 – F/24 fyller den rollen bra, det är en enkel mina som är designad så att den ska glida ut från en kaj om man lägger den med kran från en lastbil. Den avsågs även som strandförsvarsmina och kan läggas från mindre båtar, nåt som HV har övat nyligen

Se även reportaget i tidningen HVnr 5-2015 Sid 39 Det hade jag själv missat men  det är av stor betydelse för våra möjligheter att försvåra fientlig verksamhet i hamnar och viktiga leder och faktumet att vi har dom och övar med dom innebär att motståndaren måste planera in tid och resurser för att kunna minsvepa tilltänkta landstigningshamnar. FM bör snarast öva detta med Hemvärnet på Gotland och avge en avsiktsförklaring om att F/23 ska kunna tillföras och lagras lokalt.

Mina M_24 Rockan

Bild från militarhistoria.ifokus.se

Stridsvagnstornet från Leopard har ett modernt IR sikte som ger bättre förmåga till mörkerstrid än dom gamla tornen och tornets kulspruta ger en möjlighet att själv avvärja infanteriangrepp. För närspaning behöver man en enkel fritidsbåtsradar som kan ge förvarning och en lägesbild. Den enda ”avancerade” utrusningen man skulle kunna förse förbandet med är en flyttbar hydrofon (sonarsystem 618) för att försvåra UV verksamhet av tex Röjdykare, den kräver dock specialutbildad personal om den ska kunna nyttjas full ut.

Man skulle kunna placera tornet öppet som på bilden men i för att öka skyddet mot multipelvapen och till del styrda vapen bör man bygga tre enkla betongväggar och tak som kasematt, ungefär som i det Schweiziska exemplet längre ner. Stora delar av bunkern och utrustningen som elverk, luftreningsanläggning finns i antingen FMs förråd eller köps på öppna marknaden, vilket gör att kostnaderna blir relativt låga. Vi har dessutom erfarenhet och färdiga ritningar på mycket som tex Sk10 Kupol Det är även möjligt att det finns äldre värn som kan nyttjas som stomme

Centuriontorn

Foto: Bunkermuseum Wurzenpass

Ett förband skulle kunna se ut som följer

  • Stabs och trosspluton
    • Stabs och Sambandsgrupp
    • Spaningsgrp RR/UV
    • Trossgrupp
    • Närskyddsgrupp
  • Pjäspluton
    • Pjäsgrupp1
    • Pjäsgrupp2
    • Närskyddsgrupp
  • Närskyddspluton

Förbandet bemannas med Hemvärnspersonal för kuppförsvar och vid mobilisering av äldre krigsplacerad personal, tex Stridsvagnssoldater för tornen, Amfibie för Spaningsgrupp osv, för att minimera omskolningstiden. Repetitionsutbildning skulle kunna delvis ske i Försvarsutbildarnas regi.

detta forum finns det bilder på hur man nyttjat Centuriontorn för fast försvar, en längre bildserie hittar ni här från ombyggnaden av ”Sperrstelle Stadel” där man ersatte äldre artilleri med två Centuriontorn. Där ser ni även från bild 79 och framåt utbildningshjälpmedlen

  1. På en enklare bunker sätter man tornet som får skyddsväggar och tak samt att tornet har tilläggspansar, i en Svensk variant skulle en enklare kasematt som ökar skyddet mot multipelvapen räcka.

Strvtorn Bunker

2. Strömförsörjning via ett enklare elverk och Jeepdunkar för drivmedlet

Värnpjäs5

Värnpjäs6

3. Enkel luftrening för NBC skydd

Värnpjäs7

4. I den Schweiziska varianten läggar man pjäsställningen i bergssidan och planterar rikligt för att maskera

Värnpjäs2

Värnpjäs11

 

Annonser

Försvaret av Gotland del 6

Beslutet att sätta upp ett skyttekompani på Gotland har kritiserats av olika orsaker. Invändningarna har varit av typen:

  • Ett kompani kan inte motstå ett fullskaligt anfall
  • Tjänsterna behövs på annat håll, vi behov flyttar vi trupp dit
  • En iskanderträff slår ut allt
  • Vi behöver ett kustrobotbatteri och en LV bat istället

Jag ska försöka förklara min syn på detta:

Grundbulten i försvaret av Gotland är idag Hemvärnet men utan åtgärder kommer det att reduceras till ett kompani på sikt av den enkla anledningen att få Gotlänningar gör militärtjänst idag, och korta utbildningar på ett par veckor kan inte ersätta 7-9 månaders utbildning vid tjänstgöring i stridande förband.

Gotland är på vinterhalvåret en glesbygd där det inte finns allt för mycket instegsjobb, genom att skapa ett hundratal soldattjänster ökar troligen intresset för att göra GMU bland Öns ungdomar och därmed skapas på sikt ett bättre rekryteringsunderlag för Hemvärnet. Man kan kanske ta fram en GSS/T tjänst som är anpassad efter turistsäsongen dvs. man tas in på övningar och utbildning under lågsäsong.

Ur ett folkrättsligt perspektiv behöver man ha trupp som kan hävda territoriet med vapenmakt, Hemvärnet i all ära, men de är trots allt ett milisförband internationellt sett och är utbildat och utrustat för bevakning och lokalt förvar. Det Mekaniserade kompaniet som sätts upp kommer att ge det befintliga förrådsställda stridsvagnskompaniet en effektförstärkning och ger bättre möjligheter att t.ex. anfalla och återta ett flygfält. Jag är medveten om att förbandet behöver byggas ut med fler enheter och Lv för att kunna verka optimalt. Viktigt är därför att vi utnyttjar det mtrl överskott som finns inom en del områden t.ex. CV90 genom att förhandslagra fler förbandsklossar och mer underhåll på Ön. Genom förhandslagring kan man även relativt dolt förstärka försvaret genom att flyga in trupp med reguljärflyg.

Men från en Fientlig planeringshorisont ändrar sig nu Öns status från ”i princip Oförsvarat” till att man behöver sätta samman sin anfallstrupp så att den kan slå mekaniserade förband, att medföra fler stridsvagnar gör att man måste ta med mer underhåll och minska på antalet soldater eller öka tonnaget. Man kan förvisso använda Iskander i sitt öppningsdrag, men om stridsvagnsförrådet på Tofta plötslig upplöser sig i atomer och bildar en stor krater så behöver man inte tveka från militärt eller politiskt håll med att trycka på knappen och deklarera sjö och lufthavet rund Gotland som en ”No Go Zone”

Min bedömning är att ett överraskande anfall är det största hotet idag, en kombination av luftlandsättning och ”Civila” fartyg tillsammans med störmoment som dolda angrepp mot strömförsörjning, större övningar och kanske en ”Storozjevoj” händelse. Mot ett sådant assymetriskt angrepp är det i princip omöjligt att sätta in tungt Lv eller Kustrobotar förrän fi redan har fått en fast fot på Gotland och utan marktrupp som skydd kommer man snabbt att kunna slå ut dom förbanden.

Som avslutning titta bilden ovan, vad gör man om Fartyget ”Trader” rapporterar mindre brand ombord och att man avser söka nödhamn i kappelshamnsviken? eller om något av fartygen nedan uppträder suspekt? Inte skjuter man en kustrobot. Man skickar ett patrullfartyg för kontroll och ev bordning och därför behöver man permanent stationera patrullfartyg på Gotland.

Gotland

Archer som KA-Pjäs

Det har kommit förslag om att använda Archer som KA pjäser på Gotland då det finns 24 pjäser ”Över” som norrmännen avbeställde. Då det även finns ett antal ArteKa 740 radarstationer sparade från 12/80 Bataljonerna så kan det tycka vara enkelt, Men….

Först behöver vi kunna överföra, ta emot och presentera skjutelement för riktaren (dvs vart ska man rikta för att träffa målet) Kan vi använda den befintliga utrustningen i pjäsen? Eller kan vi sätta in en låda som översätter KA-Eldedningsinfo till Arméeldledningsinfo eller måste pjäserna byggas om och ny utrustning beställas? Anpassad ammunition och tändrör till pjäserna måste anskaffas. Hur stor är spridningen för kanonerna? Punkteld vs Yteld?

Om vi bygger om pjäserna, vad kommer underhållskostnaderna att bli med 2 likartade system men ändå olika inom FM och hur dyr blir Ammunitionen som ska beställas i små serier?

Vi behöver även anskaffa all annan utrustning och personal som behövs, Stab, Tross och Lv som idag inte finns på hyllan det är inte gratis. Klart är att denna kostnad uppstår även om pjäserna anskaffas som arméartilleri.

Bild KA Batt

Vi ska även ha klart att det var bara Spärrförband som hade Minor och Art/Rb som kunde få uppgiften ”Hejda” Rena artilleriförband fick uppgifter ”Störa” (om inte minnet sviker) dvs för att stoppa ett fartyg krävdes minor, med bara Artilleri kunde man inte vara säker på att man kunde stoppa ett fartyg från att tränga in i ett inlopp.

Vi kan även ta upp diskussionen om en framtida konflikt kommer att ge oss tid att mobilisera, gruppera och vänta på landstigningskakan nergrävda i våra värn? Är det verkligen KA-Kanoner vi ska satsa våra pengar på då dom bara kan verka mot fienden dom sista 25-30 km innan land eller ska vi lägga våra pengar på andra system/plattformar som kan verka på större avstånd?

Hade vi inte lagt ner 12/80 bataljonerna så hade vi kunna gruppera dom på Gotland med uppgift att verka både som KA och Arméartilleri. Det var kompletta system med ammunition och reservdelar och utbildad personal men den möjligheten är borta sen länge

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fp-vill-ha-kanoner-till-kustforsvaret


http://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-kanoner-6788151

http://www.dn.se/nyheter/sverige/extra-satsning-pa-kanoner-kan-placeras-pa-gotland/

Försvarspolitik – skalförsvar, djupförsvar eller både och?

Utgår vi ifrån hotbilden som jag tidigare diskuterat behöver vi både ett skalförsvar och ett djupförsvar, men behoven ser olika ut i landet. Gotland och Övre Norrland är dom delar av landet som är i störst behov av Arméförband för ett djupförsvar, resten av landet behöver behöver ett kuppförsvar och en strategisk reserv.

Man kan utgå från olika scenarion:

  1. Ett asymmetriskt angrepp där dolt sabotage mot vår infrastruktur, minor i våra handelsleder, kombinerat med dolda eller öppna militära punktattacker mot mot militära och politiska mål syftande att framkalla handlingsförlamning i samband med en huvudaktion riktad mot tex Baltikum.
  2. Ett överraskande anfall mot Gotland i syfte att ställa Sverige och Nato inför fullbordat faktum.
  3. En landinvasion i Norra Sverige i syfte att ta Nordnorge

Del 1 Armén:

Vi behöver en Armé som grupperad och rustad för att möta dom olika hoten. Gotland ligger oskyddad i Östersjön och risken för ett kuppartat anfall är stor då vi med säkerhet inte kan säga vad civila handelsfartyg som passerar Ön har för last och Ryssland har förmåga att luftlandsätta och kan transportera mindre förband från Kaliningradenklaven relativt snabbt

Övre Norrlands försvar lever i dag på att Finland hinner mobilisera. Att köra från Ryska gränsen till Sverige tar ca 4,5 timme med personbil, förvisso är det ett begränsat antal vägar men första vågen kan komma i civila lastbilar för att säkra broar på djupet, Ryssland har även visat förmågan att dölja uppmarsch bakom föranmälda övningar och förfogar över markrobotar som kan slå på djupet. 1968 genomförde man 2 övningar riktade mot den norska gränsen som kom fullständigt överraskande.

Avstånd RUS-SWE

Armens Brigader behöver ha huvuduppgift i Nordsverige, men vi måste även ha tillgång till brigadförband i Syd och Mellansverige, dels för att kunna slå mot luftlandsättningar och mindre brohuvuden, men även för att tvinga motståndaren att ta hänsyn till det i sin krigsplanering. Målet inledningsvis borde vara att sätta upp följande förband:

En Fördelningsstab i Boden med en tung Mekbrigad och en lätt Mekbrigad för att i första hand möta anfall över landgräns men även kunna ges ”fredsbevarande” uppgifter Öst om gränsälven, understött av en Artilleribrigad och Jägarbataljoner

En tung Mekbrigad i Mellansverige och en Kavalleribrigad i Sydsverige som snabbt kan sättas in i olika riktningar tillsammans med en luftlandsättningsbataljon och en Artilleribataljon

Vi behöver Nationella skyddsstyrkor i tillräcklig omfattning för att kunna grupperas både i infallsportar och befolkningscentra i hela landet, omfattande både Hemvärnsförband och grundutbildade skyttebataljoner. På Gotland behövs en regementsstridsgrupp bestående av både lokala förband och förhandslagrade enheter

Kvalificerade luftvärnsförband för att skydda militära enheter och även med antimissilförmåga skydda strategiskt viktiga civila och militära mål. Utöver detta givetvis ingenjörs och underhållsförband i tillräcklig omfattning för 5 brigader.

Jag bedömer det inte som orimligt att på kort sikt öka antalet Mekbat 90/122 från 5 till 6 (15 strv/bat) och börja sätta upp 3 lätta Mekbat, det som behövs att man kan krigsplacera redan utbildade och kalla in soldater till värnplikt. Att köpa in ytterligare 24 Archerpjäser och nytt Luftvärn till 3 bataljoner är inte heller olösligt ekonomiskt

Vi behöver även upprätta militär närvaro i triangeln Östersund, Söderhamn och Sollefteå.

Länkar:

Ökad operativ effekt i det nationella försvaret

Jägarchefen – Utan förvarning

Jägarchefen – Operation Gute?

Skipper – Den strategiska idén – eller avsaknad av den?

Försvaret av Gotland del 5

Anläggningar och kaserner

Vid ett återupprättande av en permanent militär närvaro kan man antingen välja att återta kasernområden eller bygga helt nya eller bygga ut befintliga anläggningar. På Gotland finns:

– Visborgs slätt där P18, Lv2 och A7 fanns och där Gotlandsgruppen har sin verksamhet
– Tofta Skjutfält där det finns förläggningar och förråd
Fårösund med KA3Bunge Flygfält och Marinvarvet

Eller hitta en plats där det finns plats för närövningsfält, skjutbanor och ändå inte sakna civil infrastruktur som affärer mm. Moderna baracker, expeditioner, vårdhallar och förråd är billiga att uppföra utan problemet ligger i att ha närövningsfält och skjutplatser i rimlig närhet

Mitt förslag till återtagande är Fårösund med gamla KA3 med hamn, skjutfält och flygplats, delar av området är uthyrt och bostäder byggda där skjutbanan fanns. Jag är inte helt säker på vilka fastigheter som är tomma men minst två kaserner är lediga. Man har förklarat området som byggnads minne vilket har gjort att området bevarats, Staten behöver snabbt meddela att man avser att återta området och börja köpa tillbaka fastigheter och mark, om nödvändigt genom Expropriation. Jag ser inget behov av att omedelbart kasta ut befintliga ägare/hyresgäster utom där det är direkt nödvändigt.

Det finns idag tex en folkhögskola på området och där finns synergieffekter i form av nyttjande av matsal, möjlighet att gå kurser för soldater och mycket mer. Jag ser inte heller att man direkt behöver stängsla in området och införa inpasseringskontroll, idag finns det bra inpasseringssystem, larm och tv övervakning vilket gör att det räcker med att hägna in delar av området i början, tex uppställningsplats för fordon.

I Bunge och Fårösund bor 900 invånare. Här finns Ica Bungehallen, med post-, apotek-, spel-, och systembolagsservice. Det finns två året runt krogar/pizzerior, biografen Roy, bibliotek och vårdcentral vilket gör att det finns nödvändig infrastruktur.

Förutom Regementsområdet finns det gamla marinvarvet med hamnen som möjliggör basering av fartyg i Fårösund och Bunge Flygfält som skulle kunna användas för frambasering av (UBJ) helikoptrar och framtida marinflyg.

Bungenäs och Trelge skjutfält erbjuder bra närövningsplatser och Tofta skulle även i framtiden vara det skjutfält där man övar strid i kompani och bataljons ram

Det finns även flera bergförråd och ledningsplatser som är lämpliga som skyddade mobiliseringsförråd och depåer

Follingbo- (gpl A 1)
-Follingbo

Hajdeby luke
Lindeberget
Vestrume
Havdhem

Försvaret av Gotland del 4

Förstärkning från fastlandet
Vi kommer aldrig att hinna organisera transport av tunga förband till Gotland med kort varsel utan vägen vi behöver gå är att förhandslagra matriel, i nuläget står det ett Stridsvagnskompani i ett förråd på Tofta, det behöver utökas med Stridfordon 90 och övriga resurser så att man har en full mekaniserad bataljon lagrad på Gotland enligt det gamla invasionsförsvarets princip. Då behöver man bara flyga in soldaterna och inom 24 timmar kunna stå i utgångsgrupperning med 30 dygns underhållssäkerhet. Utöver en Tung Mekbataljon ser jag behov av att lagra ett Lvkompani ,ett Haubitsbatteri och delar för ingenjör och UH förband.
Den Luftburna bataljonen som man nu vill avveckla borde vara en resurs som är perfekt för att snabbt förstärka och säkra viktiga områden på Gotland, även om vi inte har resurser att lyfta en hel Bataljon så innebär en snabb omgruppering av ett Kompani en stark politisk signal vid tex flottövningar i Gotlands närhet
Även Flottan har behov av permanenta anläggningar och resurser för att kunna stationera fartyg på Gotland under längre eller kortare tid, jag anser att det bör finnas en bevakningsbåt eller patrullbåt permanent baserad på Gotland samt baseringsmöjlighet för våra (ubåtsjakts) Helikoptrar.

Försvaret av Gotland del 3

Gotlands Nationalbeväring

För att långsiktigt säkra försvaret av Gotland finns det bara en möjlighet och det är att införa värnplikten igen på Gotland. Man bör göra det efter den Danska modellen där man i första hand inkallar dom frivilliga och sedan lottar in resten. En ungdomskull består av ca 600st där jag inledningsvis ser ett behov av att utbilda ca en tredjedel i början plus ev frivilliga för korttidsutbildning eller till värnplikt i Marinen.

Tjänstgörings tid mellan mitten av Augusti till mitten av Maj vilket skulle ge ca 9 månaders tjänstgöring (- 3 veckors övningsuppehåll) I praktiken 8 månaders utbildningstid. Dom som under den tiden tas ut till gruppbefäl gör ytterligare 2 månaders befälsutbildning.

Utöver det bör man även kunna erbjuda frivilliga en 2 månaders utbildning under sommaren för dom som vill kunna gå med i HV men inte vill inkräkta på ev studier eller andra planer, men även för att få ett bättre utnyttjande av utbildningsresurser och erbjuda övningstrupp för befälsuttagna.

De som tas ut för tjänstgöring behöver även få ersättning:

Per Månad
1-3 4500kr
4-9 5500kr
9-11 8000kr

med ”Fritt Vivre”

Bonus:
9 månaders tjänst 30 000kr
2 månaders Befälsutb 30 000kr

Bild

Inriktningen av utbildningen bör vara att personalförsörja:

En befintlig Hemvärnsbataljon med frivilliga
Ett anställt Beredskapskompani
Tre Skyttekompanier
Ett Stabs o Trosskomp
Sex Granatkastarplutoner
Sex Pvrobotplutoner
Sex Lvtroppar

Vid mobilisering disponerar man i princip då över 2 skyttebataljoner varav den ena utrustad med PaTgb 203A och Hemvärnsbataljonen tillförs Pv, Lv och Granatkastar resurser vid mobilisering

Det ger en årlig utbildningsomgång på ca:

Halvt Skyttekomp (70 Vpl)
Grkplut (35 Vpl)
Halvt Stabs o Trosskomp (40 Vpl)
PvRobot Plut (30 Vpl)
Lv Tropp (20Vpl)
Utöver dessa finns det ett behov av att grundutbilda 5-10 st till Marinen årligen

Dessa skulle utbildas av en utbildningsbataljon bestående av 2 utbildningskompanier och en stab bestående av ca 35 militära tjänster plus ett antal Civila tjänster i Kök o Förråd mm som krigsplaceras i en Depå-underhållspluton

Gotlands Nationalbeväring skulle då omfatta ca 200-220 tjänster förutom HV fördelat på:

1 Kårstab med Depåpluton
1 Utbildningsbataljon
1 Beredskapskompani
1 Hemvärnsbataljon (32a)
1 Lätt Mekaniserad Skyttebataljon (vid mobilisering)

Enheterna bör ha resurser för 10 dygns strid samt ytterligare underhåll för 20 dygn

 

http://www.svd.se/infor-varnplikt-for-alla-gotlanningar

Försvaret av Gotland del 2

Det som är viktigast är att ha en permanent truppnärvaro på Gotland, dels ur ett folkrättsperspektiv för att kunna hävda territoriet och lösa IKFN uppgifter, men även för att kunna skydda förråd, hamnar eller flygfält och förstärka ett mobiliserat Hemvärn

Ett sådant förband bör vara av kompanis storlek och bestå av minimum tre Skytteplutoner där man arbetar i treskift och en Stabs och Trosspluton:

1, Måndag – Måndag (7 dgr 64h+16h schablontid) Beredskapstjänst
2, Måndag – Fredag (5 dgr 48h) Utbildningsvecka
3, Fredag – Måndag (9 dgr) Ledigt

Detta täcks kanske inte av nuvarande avtal men OF har tidigare godkänt arbetstidsuttag på upp till 70-80 timmars arbetstidsuttag på en 7 dagarsperiod då efterföljande vecka var fri. Semester uttages under 4 utbildningsveckor och en sparas.

Organisation:

Skyttepluton:

–          Tre Pansarterrängbil 203 (Patgb 203A) (Grupp C, BilFö, Skytt och 7 soldater)
–          En Terrängbil 16 (PlutC, Bilfö, Signalist och Ord)
–          En Personbil 8 med släp (PlutC stf, Bilfö 2 trossmän)

Sa 38 st ( inledningsvis kan man reducera med en Patgb och 2 trossmän då blir behovet 26 st)

Stabs och Trosspluton:

En stab bestånde av Chef + STF och tre vakthavande befäl samt stabsgrupp och rep o trossgrupp om ca 12 man övriga tjänster för expedition, kök och vakt bemannas av civilanställda eller med outsourcing.

Det är svårt att uppskatta antalet tjänster då Kompaniledning med Stab o Tross i såfall kommer att slås ihop med Gotlandsgruppen.

Förutom kostnaden för 131 militära tjänster och tiotalet civila tillkommer förläggningar, expeditioner, förråd, vård och spolhallar.

Plutonsbaracker , förrådsbyggnader och liknande kan man upphandla i standardformat. Vård och Spolhallar bör man dimensionera så även övande förband från fastlandet kan utnyttja dom

Förre ÖB Bengt Gustavsson om avrustningen av Gotland

Försvaret av Gotland del 1

Flera debattörer vill placera kustrobotbatteri på Gotland och Lv Robotar, båda är system som skulle göra ett angrepp på Gotland svårt att genomföra. Problemet är att systemen är användbara i krig men i ett freds och skymningsläge extremt svåra att sätta in.
Användningen i såna lägen förutsätter nästan att man har fartyg eller flygplan i området som kan identifiera, avvisa och vid behov skjuta varningskott, något som är lite svårt med en missil.

Exempel:
Ett Civilt RoRo fartyg med destination Åbo, viker av mot Slite och svarar inte på anrop, avfyra ett par Robotar?? Vad händer om det visade sig att man hade en mindre brand ombord och sökte nödhamn? Detsamma gäller för flygplan.

Problemet är att om Ryssen lyckas sätta sig på ön så är det kört. Det kommer inte att vara några krigsförklaringar eller att man förklarar att Gotland tillhör Ryssland utan att propaganda apparaten kommer att gå för högtryck och vi kommer förmodligen få höra förklaringar som:

• Vi måste förhindra en USA ockupation
• Sverige är inte i stånd att försvara sin neutralitet
• Det är bara en skyddsåtgärd, vi kommer att dra tillbaka våra trupper när Svenskarna kan garantera Gotlands neutralitet (VSB pakt)
• Vi är där på invånarnas begäran
• Vi vill samarbeta med Svenskarna för att försvara ön

Och tyvärr är det så att delar av befolkningen och politikerna kommer att köpa såna förklaringar, av ideologiska skäl eller politiska.

Ja men EU/NATO kommer vidta åtgärder, flottblockad, luftblockad eller gå i krig, har en del sagt på nätet. Ja, NATO har uttalat att är man inte med så har man inget skydd. Och EUs reaktion på invasionen av Krim har vi ju sett.

För att möta och försvåra ett angrepp behövs marktrupp på Gotland, även för att hävda överhögheten enligt internationell rätt. Avgörande för Engelsmännen var att dom hade Marinsoldater som med vapenmakt försvarade Falklands, då kunde inte Argentina hävda att territoriet var övergett ur ett folkrättsligt perspektiv.

Här säger säkert någon ”Hemvärnet då?” Jag vill inte kasta skit på HV men för att uträtta något måste man kunna samlas och få ut sina vapen, vilket inte är så säkert att det lyckas och Hemvärnsförbanden är väldig känsliga om FI förfogar över indirekt eld samt flyg och helikopterunderstöd.

Edit 2014-08-17 Bloggaren Jägarchefen om en Rysk övning där målet skulle kunna vara Gotland

Ryssland har mellan den 11-16 Augusti 2014, genomfört en strategisk luftlandsättningsövning tillsammans med Vitryska luftlandsättningsförband i Pskov Oblast – angränsade till Estland. Bedömt har luftlandsättningen varit inriktad mot att i ett inledande skede av en konflikt, ta två infallsportar inom ett begränsat geografiskt område. Bedömt har den tilltänkta motståndaren varit en svag som ej kan tillföras tyngre markstridsresurser innan den strategiska operationen är genomförd. Det vill säga att ryska markstridsförband alternativt tyngre utrustning har förts in via de två infallsportarna.