Hemvärn

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 ”Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation”

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

”Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.”

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

”Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.”

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

Annonser

Rekrytering Hemvärnet

Min bedömning är att utan omsvängningen med Georgien och Krim så hade FM låtit Hemvärnet långsamt dö sotdöden och man hade koncentrerat resurserna till GSS/T, dom tidvis tjänstgörande. Det är inget som skulle ske över en natt utan man hade minskat och slagit ihop enheter där man inte kunnat ersättningsrekrytera i full omfattning. När sen man la ner värnplikten 2009 så skapade man en grundläggande soldatutbildning – hemvärn (GSU-Hv) för att förbättra rekryteringen.

Jag har inte tillgång till någon statistik över rekrytering och avgångar i Hemvärnet, inte heller underlag på bostadsorter och genomgången militär utbildning så jag bygger mitt resonemang på magkänsla och erfarenhet

Antalet Hemvärnsmän är 22 000 varav 17 000 på sikt ska ingå i de mer kvalificerade och rörligare hemvärnsinsatskompanierna, vilket ökar kraven på utbildning och nerlagd tid. Gör vi ett enkelt räkneexempel med en genomsnittlig omsättningstid på 10år så är behovet 2200 nya Hemvärnsmän per år. Om vi sedan vet att tex år 2012 slutförde 1719st soldater sin GMU och då ca 35% inte fortsätter inom FM (alla befattningar) så inser man att Hemvärnet lever på lånad tid även om ca 600 utbildades för direktanställning inom HV.

En faktor till är att Hemvärnet är lokalt rekryterad, d.v.s. det förutsätter att man bor i upptagningsområdet. Utan tillgång på statistik vill jag påstå att Hemvärnsenheter som ligger i närheten (10-15 mil) av Militära utbildningsförband har lättare att rekrytera än dom som ligger långt bort. Jag tror knappast att HV Bat på Gotland hade överlevt många år till även om man med lokala utbildningar med 20 platser försökt bredda underlaget. Gotland kommer förmodligen att räddas av att det sätts upp ett skyttekompani på ön som nog gör att fler Gutar kommer att söka militär grundutbildning.

Min bedömning är att Försvaret behöver öka antalet utbildningsplatser för att säkerställa rekryteringsunderlaget och kunna genomföra en organisatorisk tillväxt i framtiden och de delar av landet som saknar Garnisoner måste få sådana uppsatta, det i kombination med selektiv värnplikt (vid behov) kan säkerställa Hemvärnets överlevnad i framtiden.

Kartan avser Arméförband, stor ring 200km liten 100km(ungefär)

GarnisionsKarta Armen

http://tidningenhemvarnet.se/wp-content/uploads/2013/06/hv2010-6.pdf

Sou 200963

FOI Slutrapport Systemet för rekrytering

Gå med i HV eller inte?

Det är glädjande att se att försvaret väcker intresse och fler anmäler sig till Hemvärnet. Även fast jag är överårig och Truppåren gör sig påminda i ryggen och spåren av många års civilt skrivbordsjobb syns på midjemåttet så har jag övervägt att att anmäla mig till HV. Även om jag inte längre klarar att storma och ta höjder, släpandes på granatgevär och RA145 så har jag en del andra användbara kunskaper idag.

Men när jag gjort min moralisk/etiska analys kommer jag till samma slutsats som när jag slutade för mer än 15 år sedan, Att gå med i frivilligförsvaret innebär att jag stöder den förda politiken.

Då köpte jag inte talet om långtbortistandoktrinen och alla andra idiotpåhitt som NBF. I dag har vi politiker som inte inser allvaret eller ignorerar det förändrade politiska läget och vi har en ÖB och försvarsledning som genom att acceptera den beslutade politiska inriktningen de facto stöder politiken som innebär ett oförsvarat Gotland och ingen ny kursinriktning. Jag menar inte att ÖB ska låta storma riksdagshuset utan han har valet att höja rösten, avgå eller gå till historien som en ny Hjalmar Rechnitzer eller en Kristian Laake. Tyvärr finns det nog villiga som är beredda att ta hans plats och senare få en politisk belöning som generaldirektör eller annan chefsbefattning i ett landsting som sinekur.

Jag vet att det inte är något lätt beslut att lämna ett säkert jobb när man har familj och huslån men ni som är frivilliga, säg upp er, om 20 000 hemvärnsmän slutar kommer man inte att kunna ignorera försvarsfrågan till valet i vår?. Vid en uppsägning kan man ange datum till 1/4 om man vill 😉

För att förekomma en del kommentarer så omfattas inte texten ovan av BRB 16 KAP 5 § och jag Trollar inte. Jag är inte heller ute för att kasta skit på Trupparna i FM eller HV som försöker göra det bästa av situationen, utan redovisar min åsikt om hur man kan få upp försvarspolitiken på agendan.

Jag inväntar nu motelden i min SK10 och intar Passningsalternativ 4 och sänker eldberedskapen till ”GUL” över helgerna

God Jul, Gott nytt år och God fortsättning önskar ”Krigsmakten” någonstans i Sverige

Hemvärnet – Utveckling

Tidningen Hemvärnet

Det finns förslag om att utrusta hemvärnet med allt från pansarfordon till luftvärn och tyvärr underskattar många kringkostnader och utbildningstiden för att behärska ett system riktigt bra.

Bästa lösningen vid en återinförd selektiv värnplikt är att ha hemvärnsförbanden som snabbmobiliserade bevakningsförband där man sedan klär på utvalda enheter med med granatkastare, pansarvärn mm för att bilda lätta skyttebataljoner, flera bataljoner kan sammanföras och bilda en territorialförsvarsbrigad med tillförda brigadförband t.ex. artilleribataljon.

Dvs utvalda hemvärnskompanier bildar den snabbmobiliserande kärnan av förbanden som i en inledning har klassiska hemvärnsuppgifter, vid mobilisering tillför man två skyttekompanier, understödskompani samt stabs o trosskomp som är bemannade med pliktpersonal som är direkt utbildade för uppgiften. Hemvärnskompaniet har då vuxit till en territorialförsvars bataljon (lokalförsvarsbataljon) med HV-kompaniet som ”jägar”kompani.

Eftersom uppgifterna är lokala behöver man bara i begränsad omfattning tillföra specialfordon utan kan nyttja krigsplacerade civila fordon för transportuppgifter. Det innebär även att mobförråden inte blir så stora.

Repetionsutbildning av den krigsplacerade personalen bör vara frivillig och skötas genom kurser genom försvarsutbildarnas försorg och dom ordinarie Hemvärnsenheterna övas på samma sätt som idag.

Det är även viktigt att sätta samman förbanden efter lokala förutsättningar och uppgifter och bygga förbanden med ett antal standardiserade ”klossar” som kan varieras utifrån lokala behov och att personalen är grundutbildad direkt mot sin befattning, Skärgårdsbataljonerna kan tex förstärkas med ett Spärrkompani från AMF.

Mera info:

http://www.forsvarsutbildarna.se/

http://hemvarnet.se/

Editerad 3/12 14

Bengt Ohlsson – soldat i hemvärnet

I dagens DN Kultur fångade min blick en krönika med överskriften ”Två skott i bröstet. Två skott i huvudet.” Jag började läsa den beredd att få sura uppstötningar men fann den så bra att jag omedelbart måste dela den.

Den beskriver hur han går grundläggande soldatutbildning för frivilliga för att kunna bli sjukvårdare i Hemvärnet på ett positivt sätt, men det är inte det som gör det så annorlunda och bra utan hans resonemang om varför han gör resan från en 20 åring som skaffar sig frisedel till en 51åring som frivilligt investerar sitt humankapital i det militära försvaret. Han skriver själv att han anmäler sig för att få sjukvårdsutbildning och jag tror att han även fick ett nytt sätt att se på Försvarsmakten.

Krönikan är väl värd att läsa även för den som är positivt inställd till försvaret och har gjort sin värnplikt eller är aktiv.