Uncategorized

SSS – Skola – Sjukvård – Säkerhet

Vi har idag ett kommunalt utjämningsbidrag, till skillnad från andra budgetposter är det inte utsatt för något sparbeting. Andra områden åläggs att spara t.ex. 1 % årligen, man vill därmed framtvinga en effektivisering, då kan man fråga sig varför kommunerna är undantagna? Det finns inga incitament i bidragsmodellen (mig veterligen) som gör att Kommunerna hjälper företag och människor att etablera sig i kommunen och därmed öka skatteintäkterna. Det finns inget som hindrar mottagande kommuner att slösa pengar på Kamelprojekt eller skrytbyggen och samtidigt låta äldreomsorgen eller skolorna gå på knäna. Det är som om TV programmet skuldfällan skulle låta grannarna finansiera en skuldsatt familjs överförbrukning istället för att hjälpa dom minska utgifter och stoppa slöseri.

Jag är av den åsikten att utjämningsbidraget borde gå till att säkerställa en miniminivå för Skolor, Sjukvård och Säkerhet, så även om jag är för privatisering så får man nog diskutera om det ska finnas t.ex. statliga skolor och att arbeta fram en bidragsmodell som är hållbar och inte ger fel incitament är nog inte helt lätt.

Skola

En väl fungerande avgiftsfri, säker skola inom rimligt avstånd som ger eleverna en stabil bildningsgrund och möjlighet för vidare utbildning oavsett om man är praktisk eller teoretiskt lagd. Skolorna och elevernas resultat måste utvärderas genom Nationella och internationella prov.

Sjukvård

Vi kommer aldrig att få samma tillgång och närhet på landet som i tätorterna, men minimi nivåer måste sättas för avstånd till FIP/Ambulans/Akutbil och i skärgårds och glesbygderna flygtider för Ambulanshelikopter. Det måste finnas tillgång till Primärvård och Länsdelssjukhus och finns det inte ett BB så ska transporten om möjligt ske i ambulans och inte i privatbil. Även Åldringsvården är något som måste ges på ungefär lika villkor över hela landet

Säkerhet

På lokal nivå måste det finnas tillgång till Poliser och lokala Polisstationer så att man även i glesbygden kan få hjälp inom rimlig tid. På Nationell nivå måste den finnas försörjningstrygghet och ett utbyggt totalförsvar som ger säkerhet vid politiskt/militära angrepp

 

Totalförsvars-Maslow

Totalförsvarsmaslow från inlägget  https://krigsmakten.wordpress.com/2015/12/21/totalforsvars-maslow/

Annonser

Den högsta insatsen (Bundeswehr)

Det har kommit ut en nytt specialhäfte i Tyskland som berör temat att dödas eller skadas i tjänsten, det heter ”den högsta insatsen, på liv eller död” Jag har inte läst den än, men jag kommer att beställa den om den inte finns på nätet. Jag har översatt texterna från sidor om häftet, men är inte proffs, så kommentera gärna. Jag har valt att behålla det kraftigare dödas än att ”stupa”


Döden är en fråga som berör alla. Bundeswehr är en armé i strid, Att dödas och skadas i strid är en risk som är förknippad med det militära yrket. Det är något man inte talar om – inte i Försvarsmakten och inte i samhället i övrigt. Att tala om döden är ett socialt tabu.

Det är hög tid att prata om saken även om det är svårt, att reda ut saker, ge tröst och hjälp
Detta gör specialutgåvan av Y med autentiska berättelser som berör, vars fyra kapitel heter ”jag dör”, ”Jag dödar”, ”Jag är sårad” och ”jag lever”.

”Död och skada” är inte en tidskrift som alla andra. Det vill stimulera till eftertanke. Artiklar och inlägg i denna specialutgåva kommer ha sin giltighet även i framtiden. Det visar också att soldatyrket är något speciellt, belastningen är större, riskerna är större, insatserna är högre. Det handlar om liv och död


Bundeswehr är en armé som befinner sig i krig. Att dödas eller skadas, är för soldaterna en av de speciella riskerna med  yrket. Hur hanterar människor i de väpnade styrkorna denna existentiella utmaning?

Kapitelindelning:

Jag Dödas

  • Långfredagsstriden – Bundeswehrs hårdaste strid
  • Fara – Bilder av krigsfotograf Anja Niedringhaus
  • Förberedelse – soldater gör förbereder för sin egen död
  • Checklista – testamente, organdonation, fullmakter
  • Anatomi – Vad händer när kroppen dör
  • Sorg – En soldat om hans kamrats död
  • Ritualer – Sista eskort för de fallna
  • Siffrona – dom i krigen stupade

Jag Dödar

  • Strid – sanningens ögonblick: När du trycker på avtryckaren
  • Psykologi – Kan du lära dig att döda? En undersökning
  • Media – den fascinerande döden: Varför vi ser på våld i filmen och TV
  • Lag – Förbudet mot att döda och undantagen

Jag såras

  • Räddningskedjan – Sårade överlever tack vare tydligt definierade åtgärder
  • Första hjälpen – Handgreppen måste sitta
  • Intervju – Militärpsykolog Thorsten Roth hjälper offren
  • Historia – Dom medicinska framstegen räddar soldaternas liv
  • Terrorattacker – civila är terrorns mål

Jag lever

Y-Spezial: Der höchste Einsatz – auf Leben und Tod

Dem heiklen Thema „Tod und Verwundung“

der-hochste-einsatz

Brott o Straff 2

För mig är det viktigare att se till att vi minskar risken för återfall efter avtjänande av brott, eller är det någon läsare som bara tycker att det är viktigt med ett långt straff och sen bryr ni er inte om det begås nya brott med brottsoffer senare?

Fängelser är inga bra miljöer om vi vill skapa medborgare som inte ska återfalla i brott, men det är vad vi har och jag har inget annat förslag på hur vi hanterar brottslingar. Däremot är det viktigt med morot och piska och en av morötterna bör vara möjlighet till 2/3dels frigivning för den skötsamme

Men vi behöver andra medel när det gäller återfalls/serieförbrytare, I Tyskland har man internering där man kan hålla folk inspärrade ytterligare 10år. Tyvärr blir det mest förvaring och i flera fall kan man ifrågasätta grunderna för besluten.

Jag skulle vilja se en möjlighet för domstolarna att i fall med seriebrottslighet att som ett tillägg till straffmätningen döma att man efter avtjänat straff måste underkasta sig vissa kontrollåtgärder eller vård upp till 5år efter frigivning för normala brott eller upp till 10år eller längre vid sexualbrott/personlighetsstörningar som inte är så allvarliga så att man landar i den slutna Psykiatrin

Beroende på vad för typ av brott behöver man anpassa åtgärderna och kombinera dom med den vanliga hjälpen med arbete, boende mm

  • Kommunarrest
  • Elektronisk Fotboja
  • Elektronisk Övervakning
  • Drogtest
  • Övervakning
  • Anmälningsplikt
  • Vård inom Psykiatrin
  • Särskilt boende
  • Kontrollerat medicinintag
  • Umgängesförbud

Jag ger några grova exempel:

För normala brott där tex brottsligheten hänger ihop med ett drogmissbruk så kan man tvingas att upp till 5 år efter frigivning göra drogtest annars blir det inlåsning, eller om det hänger samman med  relationsbrott, kommunarrest i en annan kommun

Någon som misshandlar pga av okontrollerbar ilska men med medicinering kan leva ett normalt liv måste underkasta sig kontroll att han ta sina mediciner, göra regelbundna besök hos läkare och göra drogtest i upp till 10 år efter frigivning

Pedofiler som inte kan kontrollera sin drift måste acceptera t.ex. elektronisk övervakning och särskilt boende livet ut.

Man behöver även satsa mer resurser på Psykvården då många av dom du ser på gatan kanske aldrig hade landat där om dom fått bättre stöd i öppenvården. Vi ska inte heller glömma att om Mattias Flink inte hade avvisats när han sökte hjälp på psyket hade kanske sju personer levt idag.

Brott kostar pengar och genererar lidande och långa fängelsestraff kostar pengar och minskar inte återfallen det vet vi. Därför måste samhället ha medel som minskar risken för återfall i brott och hjälper den samarbetsvillige

För seriebrott i form av tex stöldturnéer där motivet är ett rent vinstsyfte måste lagen ändras så att Domstolen kan göra en samlad bedömning och utdöma strängare straff kombinerat med särskilda villkor vid utvisning, tex längre straff vid återvändande

Landsbygden ska (över)leva. Del 2

Vi behöver en kommunreform, men lösningen är kanske inte att slå ihop småkommuner till större kommuner utan att kanske göra landstingen mindre, och lyfta över mer ansvar till dom från kommunerna. Eftersom jag tror att det är förödande för den lokala demokratin när avstånden mellan politiker och invånarna blir för stort skulle man på detta sätt kunna behålla den lokala kommunala demokratin och ändå centralisera beslutsfattandet inom viktiga områden. I Tyskland och många andra länder har även små byar en vald Borgmästare som kan ta vissa politiska och ekonomiska beslut. Det skiljer beroende på hur stor orten är och i vilket land det är, men finessen är att även i orter med ett par hundra invånare finns det en politiskt vald ansvarig som medborgarna kan ta upp lokala frågor med.

Landstingen har idag ansvar bl.a. för Hälso och Sjukvård och länstrafiken men skulle kunna överta det primära ansvaret för:

  • Polis (genom Polisnämnd/Regionråd)
  • Räddningstjänst och Civilförsvar
  • Ambulans
  • Sjukvård
  • Skola
  • Offentliga kommunikationer
  • Viss offentlig service

Flera av punkterna skulle falla under det som benämns kommunala samverkansområden idag

Tittar man på bilden över Skåne och Blekinge så skulle det kunna ge en bild på hur det skulle kunna se ut, Skåne som bestod av Malmöhus och Kristianstads län slogs ihop 1996. Enligt mitt förslag skulle länet då kunna delas i fyra delar där man skulle få effekten av en kommunsammanslagning men ändå behålla delar av det lokalkommunala självbestämmandet. Det är bara att välja en annan del av landet och börja fundera på kommunstorlekar och skatteunderlag

Det finns redan olika typer av kommunal samverkan inom Räddningstjänst, IT, Turism och lokaltrafik och det vore inte onaturligt att bygga vidare på detta.

Det innebär förvisso att man avlövar kommunerna på en del självbestämmande men man förhindrar även revirpinkeri och gör det lättare att genomföra reformer. Men en sådan ändring måste även kombineras med lagstöd och statliga bidrag annars kommer så småningom allt att koncentreras till huvudorterna. Kunde man även införa delade valdagar för riksdagsval och kommunalval skulle även dom lokala frågorna få större genomslagskraft och stärka direktdemokratin

Mitt förslag förutsätter att man lagstiftar om tex vilka orter som ska ha polisstation, vårdcentral, skola genom att ange tex invånarantal eller avstånd till viss service. det finns redan idag många lagar som styr kommunerna som krav på Räddningschef.

Tyvärr kommer det att bli som när järnvägarna drogs fram en gång i tiden, byn som fick järnvägsstationen växte och blev en stad men köpingen 4 mil bort förtvinade men det är bättre än en okontrollerad avveckling och småkommuner som i princip går i konkurs.

 

 

Landsbygden ska (över)leva. Del 1

Jag är inte så mycket för olika kampanjer som går ut på att använda statens eller Eus pengar till kampanjer eller att hålla företag i glesbygden under armarna med subventioner.

Däremot så ser jag det som Samhällets (ja inte ”Statens”) uppgift att se till att det finns tillgång till basservice i hela landet. Det innebär inte att jag anser att innevånarna i t.ex. Sorsele kommun ska ha ett eget Sjukhus men dom ska ha tillgång till:

  • Polis
  • Räddningstjänst
  • Ambulans
  • Sjukvård
  • Skola
  • Offentliga kommunikationer
  • Offentlig service
  • Telekomtjänster

Inom ett rimligt avstånd/tid, hur stort det avståndet är kan man diskutera. Men du som läser detta, tänk dig följande scenario:

Det brinner i ditt hus/lägenhet du har tagit dig ut med ditt barn som nu ligger på marken med läppar som blir blåare och en allt sämre andning, hur lång tid är du villig att vänta på ambulansen?

  1. 10 minuter
  2. 30 minuter
  3. En timme

Om du bor i Åsele eller dom andra inlandskommunerna så kan du ha väntetid på mellan 30min och en timme eller mer beroende på om den närmsta ambulansen är på uppdrag. Även i större städer som Kiruna kan väntan på Polis vara upp till 2 timmar.

Man kan ha många åsikter om frågan men jag ser det som ett problem med flera facetter, vi behöver en levande landsbygd ur Miljösynpunkt, Säkerhetspolitisk synpunkt och Ekonomiskt sett. Vi har på lång sikt inte råd att alla flyttar till storstadsregionerna eller hamnar i utanförskap.

Idag när internet, distansarbete, webb shoppar och förenklade tullregler gör att det är lättare än någonsin att flytta ut på landet och kunna försörja sig på sitt arbete gör avsaknaden av samhällsservice att många troligen drar sig för att göra det steget. Jag har pratat med ett par som efter att dom fått barn stängde sitt företag och flyttade ”Till Stan” då ambulansen drogs in i byn. För äldre är väl frågan mer tillgång till vård och samhällsservice när man blir äldre och går i pension.

Nu är man uppfinningsrik och har på många ställen FIP, Första Insats Person, och IVPA, I väntan På Ambulans för att mildra effekterna av resursbristen inom räddningstjänsten och sjukvården.

För Polisens del är det en utopi att kunna återfå den polistätheten vi hade på 60-70tal på landsbygden och redan idag har man rekryteringsproblem till dom mindre orterna i inlandet och jag tror knappast att man råder bot på det problemet genom att göra polisutbildningen treårig. Från Polisen sida finns det ingen vilja att titta på alternativa lösningar och polisfackets främsta mål är att maximera lönerna hos sina medlemmar precis som ett fackförbund ska, något man ska ha i minnet när Lena Nitz uttalar sig och var för avskaffandet av t.ex. Beredskapspolisen.

Det finns olika alternativ att lösa tillgången till poliser, man kan upprätta kommunal polis i storstäderna och därmed frigöra resurser för landsbygden, man kan införa Deltidspoliser, man kan ha Polisiära beredskapsenheter som stationeras utanför storstadsregionerna mm

Det bör även finnas militära förband på fler platser i landet för att säkerställa en bred rekrytering från hela landet och rekrytering till Hemvärn mm. Då menar jag inte fulla regementen utan mindre utbildningsplattformar för en till två kompanier. Det är inte rimligt att t.ex. området Gävle – Falun – Östersund – Umeå saknar utbildningsförband ur rekryteringssynpunkt och för stöd till samhället.

Räddningstjänsten kan förbättra täckningen genom att nedläggningshotade brandkårer i småorter blir civilförsvarsenheter som delfinansieras av MSB i utbyte mot att man kan sätta in dom på andra platser i vid kris och katastrofer. Problem i många delar av landsbygden är att det finns ett vikande rekryteringsunderlag då man/kvinna ska vara fysiskt lämplig och bo inom 5min från brandstation (deltidskår) när fler och fler måste pendla till arbetet och bara kan rycka ut på kvällar eller helger. Vilket gör det viktigt att det finns arbetsplatser/möjligheter lokalt som lärare/sjuksköterska/kommunanställd m.fl. En möjlighet är att även att staten delsubventionerar lönen för vissa tjänster som ger samhällsservice, eller lagstiftar om tillgång till t.ex. skattekontor eller stöd för Apotek. Man har förvisso klubbat igenom ett butiksstöd på upp till 300 000kr till lanthandlare men jag är inte säker på att det är rätt väg att gå med allmänna stöd utan hade gärna sett någon form av krav på koppling till andra samhällstjänster.

Bränder i Asylboenden 2

Diskussionen handlar mycket om symbolpolitik och det kommer ogenomtänkta förslag som att Försvarsmakten ska bevaka boenden. Bortser vi från den rent Polisiära delen med att klarlägga orsaker, spaning och lagföring så kan vi istället fråga oss om vi gör tillräckligt på den förebyggande delen i brandskyddet?

Traditionellt sett så tittar man på brandstatistik och brandutredningar och kommer sen med ändringar som kan röra sig om byggnadstekniska åtgärder som tex antal nödutrymningsvägar, brandlarm eller utbildning. Något som kan ta ett par år.

Jag har inte sammanställt någon brandstatistik eller undersökt om Räddningstjänsterna eller Migrationsverket har ställt några utökade krav på brandskydd och brandskyddsarbetet när det gäller boendena, men vill ändå lyfta upp ett par punkter:

  • När ett hotell/elevhem odyl görs om till asylboende, görs det en ny brandsyn eller görs det i normala intervall?
  • Tar Räddningstjänsterna höjd för kulturella skillnader och skillnader i kunskap om brandskydd vid brandsyn?
  • Utrymningsövningar sker normalt årligen, mht omsättningen på asylsökarna, borde det kanske ske oftare
  • Säkerställer man att personalen på boenden har genomgått brandskyddsutbildning?
  • Får nytillkomna på ett boende någon form av utbildning/Info typ Rädda, Larma, Släck?
  • Prioriterar Räddningstjänsterna boenden, när man genomför orienteringsövningar?
  • Ställer man krav från MigV på att boenden ska ha centralanslutna brandlarm?
  • Ställer man krav från MigV på att boenden ska ha utökat antal handbrandsläckare?
  • Ställer man krav från MigV på att protokollförda brandronder ska ske? (Veckovis?)

Det enklaste vore om Migrationsverket ställer krav på dom som hyr ut asylboende på tex utbildning, brandronder och utrustning och att information om brandskydd ska finnas tillgänglig på fler språk. Som ansvarig för räddningstjänsten skulle jag säkerställa att brandsyn genomförs när ett boende öppnas samt att min personal varje vecka skulle besöka boendena för att skapa relationer och ha god objektskännedom.

Oavsett om bränderna är anlagda, har naturliga orsaker, faller inom statistiken eller vad, så är flera av dessa punkter enkla att genomföra och har relativt låg kostnad och viktigast, De kan rädda liv.

Tillägg 2016-06-18

Medias fokusering på anlagda bränder troligen ökat risken för dödsbränder:  MSB: Få bränder är anlagda på flyktingboenden

Bränder i Asylboenden

Detta inlägg ligger lite utanför målet för denna blogg men jag känner att jag måste skriva om det.

Jag är fascinerad över hur man innan polisutredningarna är klara kan fastställa att dom bränder som sker är anlagda av rasister. Även vid kraftigt brandskadade byggnader brukar Polisens tekniker kunna fastställa eller utesluta vissa brandorsaker, problemet är bara att det ofta tar tid, något som tidningar, politiker och intressegrupper inte vill vänta på.

Jag tar inte ställning utan kommer att redovisa ett antal möjliga orsaker:

1, Bränderna är ”naturliga” dvs ökningen beror att antalet boenden ökar

2, Gamla byggnader tas i bruk där elsystem mm inte motsvarar dagens krav eller ökat antal brukare

3, Anlagd brand av flyktingmotståndare

4, Försäkringsbedrägeri

5, Kulturellt betingade brandorsaker som t.ex. rökning inomhus

6, Brand anlagd av boende p.g.a. av konflikt med andra boende

7, Brand anlagd av boende då man vill bli förflyttad till ett bättre boende

8, Brand anlagd av andra orsaker som Pyromani, Suicidförsök mm (av personer oavsett härkomst eller bakgrund)

9,  Övriga valfria orsaker…

Då har ni fått nio stycken möjliga orsaker, vill ni inte vänta på att på att brandorsaksutredningarna ska bli bli klara så kan ni själva välja att fördela dom ca 20? bränderna utifrån er politiska agenda, dvs typ 20 på nummer 3 eller 10 var på 6 och 7.

Den stora risken med att ensidigt fastställa brandorsaken till flyktingmotstånd är att det faktiskt kan inspirera andra till att anlägga brand som normalt inte skulle begå sådana brott.

Tillägg 2016-06-18

Här har ni facit:  MSB: Få bränder är anlagda på flyktingboenden