Värnplikt

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Värnpliktsmotstånd

Det finns lite inlägg från olika människor som av olika grunder inte vill göra värnplikten. Det gör mig inte förvånad, däremot reaktionerna emot. Jag undrar om alla ens läst inläggen innan man går till frontalattack och ställer motfrågor som ”vill du bli våldtagen av ryska soldater”?

Även om man är 16 år så har man faktiskt rätt till en åsikt och att uttrycka den, även om den kanske inte faller alla på smaken eller är väl underbyggd.

Lou Bendrots  rädsla för att få sitt sommarlov förstört kanske man bemöter bättre med en diskussion om skatter, lagar, skyldigheter samt rättigheter till bidrag och skola. Vill hon inte bära vapen så kan kan man ta en diskussion över vapenfri tjänst

Jag är född i Sverige, uppvuxen i Sverige och även om jag är stolt över det land jag kallar hem, så tänker jag aldrig någonsin döda eller dö för detta land

Men hon har rätt i detta

Jag förstår att svenskt försvar behöver bli effektivare och starkare. Ändå tjänade en bärplockare mer än en yrkessoldat i medellön 2015. Om yrkesmilitärers löneutveckling hade sett bättre ut, hade fler valt att stanna i yrket och värnplikt hade därmed blivit överflödigt.

Som avslutning kan man undra om det är bra med den selektiva värnplikten då 90% av det man läser i olika media handlar om hur diverse samhällsproblem ska lösas men väldigt få talar om effekt och konsekvenser för försvaret

 

 

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 ”Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation”

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

”Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.”

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

”Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.”

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

Den frivilliga värnplikten!

Den frivilliga värnplikten har i inledningen inte blivit någon succé, alla platser är inte fyllda och det har höjts röster om att vi måste gå pliktvägen. Det man behöver inse att det är en skillnad på att binda upp sig på t.ex. 11 månader mot att göra en kortare utbildning, även om ersättningen är bättre.

Min bedömning är att vi kan utvärdera det nya systemet om ca tre år, då har intresserade haft möjligheten att prata med kamrater eller läsa i forum vad andra har haft för upplevelse av värnplikten. Därför är det extremt viktigt att:

  • Det finns personlig utrustning i full omfattning
  • Det finns Förbandsklossar att öva med
  • Det finns Befäl som kan utbilda soldaterna
  • Det finns Budget för övningar och ammunition
  • Utbildningen upplevs som krävande och rättvis

Jag har tidigare skrivit om Värnplikt – Attraktivitet och det är viktig att inte ha rädsla för avgångar eller att en del känner sig kränkta av en normal utskällning. Det enda som är viktigt är att de som fullgjort utbildningen svarar Ja på frågor som:

  • Det var inte bortkastad tid att göra VPL
  • Kan du rekommendera en kompis att söka VPL
  • Var grundutbildningen krävande
  • Ställdes det höga krav på dig under utbildningen

Jag tycker att vi bör titta på punkterna nedan och ha det som ledord för soldaterna, jag talar inte om betygssättning utan kravställning utöver dom rent militära egenskaperna. Sen är frågan om det ska vara 8 eller 10 punkter och vilka synonymer man använder, öppen.

Men ska en Soldat under grundutbildning som underpresterar i en eller flera av punkterna och inte visar på någon förbättring få vara kvar? Jag anser att Soldaten ska avskiljas. Gör vi det kommer fullgjord frivillig värnplikt att betyda något för en framtida arbetsgivare och därmed vara rekryteringsfrämjande.

För att bli en bra soldat behöver man ingen medfödd förmåga eller speciell talang utan alla kan bli bra i dessa 10 punkter, det finns inga ursäkter

  • Tidspassning
  • Arbetsmoral
  • Anstränga sig
  • Kroppspråk
  • Attityd
  • Energisk
  • Brinna för din uppgift
  • Villig att lära sig
  • Beredd att göra det där extra
  • Vara förberedd

10 Things That Require Zero Talent

Värnplikten återinförs 2019??

Förvisso är jag inte emot en selektiv värnplikt baserad på den gamla Danska modellen med lottning, men det vid en snabb utbyggnad av Försvaret, eller för geografiska områden

”Enligt förslaget ska bara några tusen i varje årskull på cirka 100.000 personer tas ut för plikttjänstgöring. Dessutom omfattas både kvinnor och män, i enlighet med den könsneutrala lagen om totalförsvarsplikt som infördes 1995”

Detta kommer troligen att innebära 50/50 uttagning för att inte anklagas för diskriminering. Men hur ska man då hantera en situation där tex huvuddelen av dom frivilliga är män, ska man då kalla in fler kvinnor än män för att kompensera det?

”Vilka som tas ut för plikttjänstgöring avgörs av saker som lämplighet, villighet och intresse för det militära försvaret.”

Med andra ord, dom som redan är målgrupp för den frivilliga värnplikten? Är det inte bättre att förbättra rekryteringen?

Samtidigt kommer den frivilliga rekryteringen att vara kvar. Den totala mönstringen kan komma att omfatta ungefär 10.000 personer om året, varav en tredjedel baserat på allmän värnplikt.”

Så man ska då plikta in 3-4000 ungdomar, om dom inte är frivilliga, hur ska man då kompensera dom, då det är typ 90 000 som slipper?

”tydligt vad regeringen vill att vi ska åstadkomma” samt att direktiven är ”specifika”

Här blev jag nervös, har vi Politiska mål vs Verkligheten igen? Men kommittédirektiven nedan klarlägger en del.

”En särskild utredare ska föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret som även i fortsättningen huvudsakligen baseras på frivillighet, men där en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när krigsorganisationens  behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”

Det finns fler orsaker till att jag inte stödjer ett sådant förslag, jag tror att det kommer att ha en negativ inverkan på rekryteringen av frivilliga. Varför ska man söka sig till något som måste tvinga in folk i sina led? Ska man blanda frivilliga och pliktade i samma pluton? Blir det A och B gäng? Eller med olika plutoner, Vi och Dom tänk?

Med mer eller mindre ofrivilliga soldater, kommer man att ha samma situation som tidigare, att avgångar är en styggelse och måste bero på befälen oförmåga? Kommer vi att ha klagomål och tidningsartiklar om upplevda kränkningar, mer frånvaro och krav på mindre krävande utbildning?

”ge landets alla 17-åringar i uppgift att fylla i ett frågeformulär, som ska fungera som underlag för urvalet. 2018 ska den utvalda gruppen kallas till mönstring”

Jag skulle jag vilja se att man förbereder allt med ev lagändringar men i nuläget bara bara sjösätta frågeformuläret och mönstringen för att få ett underlag på intresset och status på dom som är intresserad

Frågorna och farhågorna är många

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-varnplikten-aterinfors-2019

http://www.svd.se/utredning-varnplikten-tillbaka-2019–for-bade-kvinnor-och-man

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/direktiv/direktiv_utredning-om-langsiktigt-hallbar-personalforsorjning.pdf

Uppdaterad i dag 1 sept med bla direktiven

Knutna nävens politik

Min upplevelse var att inom Försvarsmakten härskade i många fall en syn på personalen som hörde till 30talet, förmodligen påverkad av den kommandokultur som finns i yrket, och att många chefer inte har haft kontakt med det civila arbetslivet sen ungdomen. Det är en negativ faktor då utvecklingen i den privata sektorn har gått otroligt fort dom senaste 20 åren i alla aspekter.

Jag läste  Berndt Grundeviks inlägg i kkrva

”Tillgången på officerare är en annan mycket viktig personalförsörjningsfråga. Denna behöver tas på största allvar. Exempelvis behövs från de tre försvarsgrenarna närmare 200 kadetter/officers aspiranter (redovisar inte specialistofficers rekryteringen i detta exempel) in varje år. Av dessa lyckas FM rekrytera 110-115 st. Efter 3 års officers utbildning anställs  95-100 av dessa. Efter ytterligare 3 års tjänst i FM så har ett 30-tal slutat och kvar är  65-70 unga officerare. Detta innebär att i varje kull så saknas det efter 3 år 120-130 officerare. Med enkel matematik så innebär detta att under en 10 års period så uppstår ett stort underskott av officerare om FM inte lyckas vända den här trenden. Det pågår förvisso ett arbete för att hantera problemet men det behövs fler och kraftfulla åtgärder så att vi kan behålla denna kategori medarbetare.”

Detta är värre än problemen att få soldater att stanna eller att vi saknar vapensystem. Inom min bransch kan vi köpa/hyra de kompetenser vi behöver och när vi inte lyckas rekrytera, vi kan även lägga jobb i utlandet. Det är något som inte Försvarsmakten kan då det är dom själva som utbildar sin personal, det finns några få undantag inom bla teknikområdet. Då FM är statligt/offentligt sätts även lagen om tillgång och efterfrågan ur spel, då förbanden inte kan konkurrera med varandra med löner och förmåner som skulle leda till ett ökat intresse för yrkesbanan.

Förutom den negativa aura som har präglat Försvarsmakten dom senaste åren med ständiga nedläggningar och pengabrist så har myndighetens behandling av sin personal varit lysande exempel på negativ publicitet. Jag lyfter bara fram fallet med Chefsingenjören och det finns fler exempel än det som påverkar bilden negativt.

Vad finns det för options?

Höja lönerna med 30% generellt?
Ja skulle definitivt förbättra rekryteringen och viljan att stanna kvar som Officer även om dom övriga negativa faktorerna kvarstår, ”en fet plånbok lindrar smärtan i röven” Men med statens ekonomi så kan vi glömma det då det även står Poliser och andra i kö och skramlar med bössan.

Öka anslagen så det finns pengar till ammunition, övningar och matriel skulle förmodligen minska avgångarna en del då dom som har sökt anställning borde vara medvetna om dom negativa faktorerna, jag kan bara hoppas att man gör en uppföljning på orsakerna till avgångarna och redovisar dom offentligt, istället för att begrava resultaten som man gör ibland när dom inte passar kartan. Det finns även faktorer som krav från familjen, pendlingsmöjligheter, bostadsmarknad där FM har svårt att påverka.

Jag hoppas dock att man försöker fånga upp förtidsavgångarna och erbjuda Reservofficersanställningar eller få dom som går till civila studier att sommarjobba på sitt gamla förband så att kompetensen inte går helt förlorad.

Det finns flera möjligheter att bryta den negativa trenden och paradoxalt är ju attraktivare vi gör Officerarna på den civila arbetsmarknaden ju fler kommer att söka utbildningen och färre kommer att sluta i förtid ”alla vill vara med i det vinnande laget”

En alternativ möjlighet är att samhällsekonomin och arbetsmarknaden kommer att göra att man ånyo kan ha reklam typ: ”Statens kaka är liten men säker”

 

 

 

 

Nya Regementen?

Vid en nyuppsättning av förband och utbildningsplattformar är det viktigt att inte stirra sig blind på gamla Regementsområden och Kaserner. För mig är förvisso ett Regemente för evigt förknippat med stora gula Bataljonskaserner eller 40/50 talets kompanikaserner i tegel eller trä. Men vad som en gång var kanske inte är det mest rationella idag när vi inte längre har allmän värnplikt. Utgår vi från ett återtagande av en selektiv Värnplikt med relativt sett små utbildningsvolymer finns det ingen anledning att ha kasernområden som sväljer upp till 900 Vpl där man utbildar en halv Bataljon åt gången.

Modulhus

Har man en plats som uppfyller kraven på att ha ett närövningsfält och ett skjutfält inom rimligt avstånd så är det relativt billigt att bygga upp en utbildningsplats. Förläggningsbaracker, expeditioner, lektionssalar och vårdutrymmen kan man köpa eller hyra på öppna marknaden i form av moduler. Även kall och varmförråd, övnings och vårdhallar är idag i princip billiga standardbyggnader som man köper in från den civila marknaden. Även värmeanläggningar är idag standardiserade.

Det som kostar pengar är däremot om man inte kan ansluta till kommunalt Vatten och Avlopp och även byggnader med speciella krav tex Vaktbyggnader, drivmedelsanläggningar, vapen och ammunitionsförvarningar mm. Bygger man dessutom i mindre skala och utan automatisering slipper man kanske lägga ut 40 millar för en spolanläggning.

Det är även fullt möjligt och förmodligen önskvärt att man begär in offertar från fastighetsbolag som är experter på att bygga och förvalta och låta dom göra jobbet mot en garanterad hyresperiod på t.ex. 15år. Kan knappast bli dyrare än FortV 😉

Vad får vi då? Ett område med nybyggda förläggningar med dubbelrum, möjlighet till att duscha enskilt, Fiberanslutning, tvättstuga och torkrum, anpassade moderna lektionssalar och övningshallar. Har man en utbildningsvolym som inte överstiger 2 kompanier årligen håller man ner storleken på restaurangkök och utbildningsanordningar.

Men nu kommer säker en glädjedödare och säger ”miljöprövningen tar flera år”  Ja det gör den med nuvarande lagstiftning, det är bara att man gör ett tillägg i lagen typ, För FM kan regeringen besluta om undantag från miljöprövning.

Viktig är dock att man inte kan bygga upp något mitt i storskogen och det inte finns civil infrastruktur som medger ett socialt liv och arbete för anhöriga, det har jag behandlat i ett tidigare blogginlägg,

Det finns idag även ett antal Fd Flottiljer och Regementen samt skjutfält som kan återtas, men det får inte vara ett självändamål.

Placering Utbildningsförband

Tyvärr har kortsiktiga politiska överväganden fått styra vid nerläggningar och även vid etablering av militära fredsförband. Politisk kohandel och frågan om vilken politiker som har kunnat utöva inflytande har styrt förbandsnerläggningar och etablering, även militär internpolitik har ibland kunnat påverka. I minst två fall har jag hört att man har valt att lägga ner förband som har haft full personalkader, utbildat krigsförband med bra resultat och dessutom till ett lågt pris och istället har förband på den motsatta delen av skalan överlevt. I andra fall kan det vara en kedjeeffekt, man lägger ner A men för att kompensera så räddar man B och lägger därmed ner C. Exempel är flytten av K4 till Arvidsjaure var ett rent arbetsmarknadspolitiskt beslut och även om förbandet blev väletablerat tillslut, så hade man rekryteringsproblem i många år.

Jag anser att följande punkter måste beaktas:

1. Rekryteringsmöjligheten för befäl och anställda GSS
a. Arbetsplatser för anhöriga
b. Bostadsmöjligheter
c. Tillgång till fritidsaktiviteter och kultur
2. Attraktivitet för värnpliktiga
a. Möjlighet till att göra värnplikten lokalt (<100km resväg i Syd)
b. Tillräckligt stor stad i närheten så att inslaget av VPL inte blir helt dominerande
c. Direkt tillgång till grundläggande infrastruktur i närheten, Pizzeria, Bibliotek, Affär mm
3. Militär infrastruktur
a. Plats för vårdhallar, utbildningsanläggningar mm
b. Närövningsfält
c. Skjutfält och övningsterräng
4. Strategiska överväganden
a. Behov av permanent närvaro i vissa geografiska områden
b. Andra behov, Hamn, landningsbana mm
c. Behov av stöd till HV mm
Det finns givetvis undantag, t.ex. den som söker som fjälljägare är kanske mer intresserad i natur, jakt och fiske än tillgång till Waynes Coffe och operahus.

Tittar man sedan på befolkningskartan så ser man att dom platser där vi behöver krigsförband inte alltid överensstämmer med var folk bor, vilket innebär att man kanske måste låta förband arbeta ihop. Förband A i Mellansverige utbildar 2 brigader men den ena mobiliserar hos förband B(oden) som själv bara utbildar en brigad. Ett sådant långsiktigt samarbete skulle kunna innebära växeltjänstgöring för yngre befäl och andra samarbetsformer och minimera resandet för soldaterna.

Eller att man inledningsvis sätter upp utbildningsbataljoner som är knutna till ett moderförband typ P1G där en halv brigad utbildas med lokalt rekryterade soldater och den andra halvan sätts upp av moderförbandet i Syd/på fastlandet.

Om vi tittar på kartan nedan så ser vi att vi saknar geografisk närvaro i en stor del av Sverige, förband i Östersund, Söderhamn och Norrköping samt Kristinehamn skulle ge en bättre täckning, rekryteringsmässigt och för stöd till frivilligdelarna av försvaret.

Kartan avser Arméförband, stor ring 200km lite 100km(ungefär)

GarnisionsKarta Armen

Karta över befolkningstäthet lånad här

Hemvärnet – Utveckling

Tidningen Hemvärnet

Det finns förslag om att utrusta hemvärnet med allt från pansarfordon till luftvärn och tyvärr underskattar många kringkostnader och utbildningstiden för att behärska ett system riktigt bra.

Bästa lösningen vid en återinförd selektiv värnplikt är att ha hemvärnsförbanden som snabbmobiliserade bevakningsförband där man sedan klär på utvalda enheter med med granatkastare, pansarvärn mm för att bilda lätta skyttebataljoner, flera bataljoner kan sammanföras och bilda en territorialförsvarsbrigad med tillförda brigadförband t.ex. artilleribataljon.

Dvs utvalda hemvärnskompanier bildar den snabbmobiliserande kärnan av förbanden som i en inledning har klassiska hemvärnsuppgifter, vid mobilisering tillför man två skyttekompanier, understödskompani samt stabs o trosskomp som är bemannade med pliktpersonal som är direkt utbildade för uppgiften. Hemvärnskompaniet har då vuxit till en territorialförsvars bataljon (lokalförsvarsbataljon) med HV-kompaniet som ”jägar”kompani.

Eftersom uppgifterna är lokala behöver man bara i begränsad omfattning tillföra specialfordon utan kan nyttja krigsplacerade civila fordon för transportuppgifter. Det innebär även att mobförråden inte blir så stora.

Repetionsutbildning av den krigsplacerade personalen bör vara frivillig och skötas genom kurser genom försvarsutbildarnas försorg och dom ordinarie Hemvärnsenheterna övas på samma sätt som idag.

Det är även viktigt att sätta samman förbanden efter lokala förutsättningar och uppgifter och bygga förbanden med ett antal standardiserade ”klossar” som kan varieras utifrån lokala behov och att personalen är grundutbildad direkt mot sin befattning, Skärgårdsbataljonerna kan tex förstärkas med ett Spärrkompani från AMF.

Mera info:

http://www.forsvarsutbildarna.se/

http://hemvarnet.se/

Editerad 3/12 14

GSS – Förmåner

Mönstring

Jag har tidigare skrivit om hur man kan öka attraktiviteten till att bli värnpliktig genom att ha höga kvalitetskrav på på soldaterna och min bedömning är att man inte behöver ha så höga ekonomiska incitament utan här är det viktigt att utbildningen upplevs som meningsfull med lite hängtid och mycket övningar.

Med en selektiv värnplikt kan vi utan problem skaffa oss det soldatunderlag vi behöver, men ska vi få så många som möjligt att söka sig frivilligt samt stanna efter avslutad värnplikt måste vi ha ett bra förmånssystem. Dom förmånerna kan se lite olika ut beroende på var GSS befinner sig i karriären och för hur lång tid han vill tjänstgöra.

I Bundeswehr hade man förr en kombination av värnpliktiga och anställda soldater, gjorde man sin grundutbildning som Fallskärmsjägare så ingick inte Hopputbildningen utan den fick man först när man skrev på ett kontrakt. Jag kan tänka mig något liknande att man får hopp eller dykutbildning, mekaniker, tung lastbil mm först när man skriver på en förlängning. Man ska nog inte heller tveka att införa olika vapengrensvisa specialistkurser med tillhörande märke, jag skulle kunna tänka mig prickskytt, jägare, pansarjägare, hundförare mfl dit man kan skicka soldater på 3-6 månaders utbildning och sedan få tillbaka dom till förbandet lagom tills när man påbörjar befattningsutbildningen och utnyttja dom som föregångsmän och specialister när dom har 12 månaders kontrakt.

Jag anser även att man ska ha systemet med att kalla in alla på samma grundutbildningstid 3+6 månader och sedan ta ut soldater till befälsutbildning 3 månader efter utryckning eller frivilligt göra 12 extra månader som soldat eller befälselev och här ha bonussystem, där man får skattefri bonus vars storlek är kopplad till värdet på ett 1 termins studielån

Idag läser man om hur dyrt det är att ha övningar jämfört med att öva med vpl, jag är av den åsikten att 12 Förbandsövningsdygn borde ingå i tjänstgöringsskyldigheten (3+3+5 samt ett kuppövningsdygn) Jag minns själv hur viktiga FBD och Övertid var när jag som Sergeant tjänade mindre än en nyanställ spärrvakt på SL, så grundlönen måste vara tillräcklig eller att man får bra bonus och att man som soldat ska kunna välja fritt vivre dvs 3 mål mat och en säng som motsvarar ca 6000sek i månaden eller kanske 2000kr kontant om man avstår fritt vivre.

Markan

För soldater och befäl som är beredda att skriva på för längre tid bör man ha olika paket med förmåner och bonusar, jag skulle kunna tänka mig ett 6+4 kontrakt där man:

-Tjänstgör på full tid i 6år
-Deltidsanställd i 4år
-Under de år man är deltidsanställd måste man tjänstgöra minst 10 veckor på full tid (loven)
-Under de 4år som man är deltidsanställd får man ut en skattefri bonus motsvarande 31000kr per halvår

Under dom 6 åren på heltid ingår det att genomföra 12 förbandsdygn och säg 20 kvällstjänster årligen, men den utbetalade bonusen motsvarar ca 3000kr i månaden extra i lön

Det innebär fullt finansierade universitetsstudier och att försvaret får in personal för tjänstgöring under huvudsemesterperioden. Bra för den enskilde, bra för Sverige

Alternativt 3+2 där man kan gå en skräddarsydd KY utbildning som avslutning

Exakt hur man gör är ointressant men jag tycker det är viktigt att befria sig från tanken att ett arbete innebär 9-5 som om man arbetar på något kontor utan är man yrkessoldat innebär det kanske andra arbetstidsavtal och skatteregler än för medelsvensson när man tar en tidsbegränsad anställning. Tyvärr tycker jag att den utredning som presenterats tyvärr inte tittar på alla möjligheter som finns. Jag blir dock lite förvånad över att man tydligen inte lyckas planera verksamheten i god tid och problemen med bostäder har vi haft sedan regeringen Palme förmodligen i all välmening avskaffade tjänstebostäderna på 70talet