Cilvilförsvar – Personal

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltid och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka under längre tid på många platser. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning.

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av Skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2 åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för Räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för Deltidsbrandkårer kommer att öka.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val då MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde (SRTC) är även det ett alternativ men status oklart efter konkursen. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/

Annonser

Byggnads och reparationsberedskapen (BRB)

Ytterligare en förlorad förmåga är Byggnads och reparationsberedskapen (BRB) som var en del av Driftvärnet. Författningen som reglerade detta har upphävts genom: SFS 2007:266

Ledningen var militär och kontrakt slöts med Civila företag.

Svensk författningssamling 1989:205

1 § Byggnads- och reparationsberedskapen är en beredskapsorganisation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret

2 § Byggnads- och reparationsberedskapen skall omfatta byggbranschen och vara uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal eller andra överenskommelser med staten.

I dag ser behovet lite annorlunda ut men min åsikt är att det borde vara MSB som sluter kontrakt och ger ut bestämmelser för företag, inte bara i Byggbranschen utan även för Telekom och Energiföretag så vi kan bygga upp förmågan till snabba reparationer i krig eller skymningsläge. Exempel på händelser som en sådan organisation skulle kunna hantera i ett krigs eller skymningsläge är Södertäljebron på E4/E20 och  Häglaredsmasten

För att förtydliga, även om företag har olika egna beredskaper så är det fredsberedskaper och det kan uppkomma prioriteringar ur ett totalförsvarsperspektiv om vad som ska åtgärdas först. Även beslut om tilldelning av resurser och tilldelning av Polis/HV skydd är sådant som enskilda företag har svårt att få i krisläge. Dessutom saknar enskilda företag överblick vad andra företag gör, dvs är det någon ide att reparera en telestation om området inte kommer att få ström på flera veckor.

Kavalleribataljon – Beväpning

Huvuddelen av den motoriserade bataljonen kommer att strida avsuttet och deras fordon är i princip bara beväpnade för självförsvar och faller in i gruppen ”Armoured Personnel Carrier” (APC). För att genomföra Kavalleristrid behöver vi däremot ett antal fordon som är tyngre beväpnade både i Bataljons och Skvadrons ram för att lösa stridsspaning och ge lite tyngd vid sammanstöt med FI. Sådana fordon kan man benämna på olika sätt (Understöd, spaning) men jag väljer att kalla dom ”spaningsversion” och ”infanteriversion”

Tar vi och tittar på att uppbeväpna Ptgb360 så finns det ett antal områden, Förutom typ av torn och kanon så har vi skyddsnivå och C4ISR som viktiga punkter, och ev tilläggsbeväpning som PvRb.

Det finns en uppsjö av olika tornlösningar till stridsfordon:

  • Enmans
  • Tvåmans
  • Fjärrstyrd vapenstation
  • Fjärrstyrda tornlösningar
  • Med eller utan PvRB

Infanteriversionen har i dag en fjärrstyrd vapenstation 01 med en Tung Ksp som kan utrustas med andra vapen som Granatspruta, dock inte samtidigt. I en framtida Remo skulle man kunna tänka sig att man byter ut Vapenstation 01 mot en större variant som kan ta två vapen samtidigt t.ex. Tung KSP/Granatspruta. Eller att man gör som US Army som byter ut vapenstationer mot Kongsberg’s MCT30 som är en fjärrstyrd tornlösning då skvadronerna som nu har Strykers med 105mm kanon som understöd, kommer att bli av med dessa. Dom kommer nu att finnas i färre antal och på högre nivå och därför behöver man tyngre beväpning på plutonsnivå.

kongsberg-protector

Strykerbrigaderna som var mycket omdebatterade när dom kom är motoriserat Infanteri som man ville ge rörlighet, skydd och trots bepansring, möjlighet att deployera fortare än dom tunga förbanden med stridsvagn. Där ingick i Skvadrons ram, 105mm, Granatkastare och ett dedicerat eldledningsfordon. Man såg med andra ord ett behov av direktunderstöd för Infanteriet, jämför med IKV91 i våra infanteribrigader.

För Infanteriversionen skulle en fjärrstyrd tornlösning vara optimal då den inte tar plats i stridsutrymmet, men trots det åtkomlig underifrån för omladdning och underhåll men en grövre pjäs lär kräva mer plats för reservammunition

För spaningsversionen skulle jag personligen välja ett normalt 2 mans torn och acceptera att färre soldater kan medföras, som jag ser det räcker ett minimum av 3+3 (3+4) så att man får bättre uthållighet och fortfarande kan ha närskydd och utföra närspaning till fots utan att sänka stridsberedskapen i vagnen, . Vi bör gärna välja ett torn som redan är i bruk för att förhoppningsvis kunna göra samköp och kunna nyttja underhållskedjor

rosomak-patgb

Torn och kanon är relativt billigt, utan det är elektronik och optronik som är kostnadsdrivande. Dvs IR sikten, datoriserad eldledning och måldataöverföring mm, det som är absolut viktigast för ett relativt svagt förband ska kunna hävda sig mot en starkare fiende. Det kan man hänföra till begreppet C4ISR (command, control, communications, computers, intelligence, surveillance and reconnaissance) Att djupdyka I detta skulle kräva ett eget blogginlägg

Den billigaste varianten vore att ta torn från CV9040 om torndiametern och vikten inte är för stor. Det borde gå då man erbjuder AMV med torn från CV9035 och fördelarna är att vi har tornen, reservdelar, utbildnings mtrl och redan utbildad personal

Ett dyrare alternativ är Oto Melara Hitfist-30P som Polen använder på sin AMV variant KTO Rosomak, dom har köpt ca 350 st och ett antal av dom har utrustats med PvRb Spike. Fördelarna är att systemet är utprovat och det finns samordningsfördelar med Polen

Jag skulle kunna räkna upp ett antal alternativ till men jag har ett förslag som skulle kunna vara lösbart inom ram och redan detta år! Vi skulle kunna leasa ett par Rosomak och utvärdera konceptet samt skicka befäl både till Polen ev USA för deltagande/observation vid övningar med förbandstypen. På det sättet kan vi skaffa ett underlag för framtida beslut.

rosomak-spike-patgb

Kavalleristrid vs Infanteristrid

Efter ett blogginlägg från @hrflax om dom motoriserade bataljonerna med Patgb360 uppstod en Twitterdebatt om taktik och beväpning där bataljonen i Stockholm betonade den traditionella infanteritaktiken och såg fordonet som ett rent transportmedel och jag och tydligen personal i Revinge, såg ett behov av utökad beväpning.

Jag har ingen emot Infanteristrid utan ser det som en grund för mycket, jag vill inte heller påstå att jag sitter inne med hela sanningen utan hoppas att vi granskar gamla sanningar och tar debatten framåt

Inlägget från Kungsängen betonar

  • Snabb transport mot Fi
  • Avsutten strid
  • Mineringar (Fältarbeten)
  • Fördröjningsstrid
  • Strid i svår terräng t.ex. tät skog eller bebyggelse
  • Anfall bara mot oförsvarad eller lätt försvarad terräng

Personligen anser jag att Patgb 360 är lite overkill för dessa uppgifter utan ett enklare/billigare skyddat fordon skulle räcka (teoretiskt KP-Bil) Man kan diskutera fordonstyper men Bandvagn 410 kunde vara ett alternativ, om man vill fortsätta traditionen från Infanteribrigaderna

Vi har få bataljoner och en relativt stor yta att täcka. Att då ha ett snabbrörligt förband som måste välja en plats som är lämplig för infanteriets försvarsstrid, ligger tillräckligt långt bort från den framryckande fienden för att ge tid till förberedelser och dessutom löpa risken att vara ensam bataljon som i princip bara kan fördröja längs en huvudväg. Att man dessutom ha ett beroende av bra underrättelser för att inte hamna i direkt strid med bättre beväpnade förband, låter för mig  som ett visst underutnyttjande.

Kavalleristrid är för mig inte ren jägarstrid även om det finns paralleller, utan är dom klassiska uppgifterna för lätt kavalleri

  • Stridspaning
  • Flankskydd
  • Arriärstrid
  • Förföljning
  • Strid på djupet

Sett ur det perspektivet är Patgb 360 för lätt beväpnat med bara en vapenstation med 12.7mm TKsp, utan åtminstone delar av förbandet behöver någon form av tornlösning med Pvrb och Akan för att kunna överleva och ordnat dra sig ur en sammanstöt med Fiendens förband, med t.ex. BMD. Detta utesluter inte att förbandet även genomför det jag betecknar som infanteristrid som fortfarande kommer att vara huvudstridsmetod i anfall och försvar. Men möjligheten till direktverkande understöd ger bataljonen en större mångsidighet och bättre möjligheter att störa luftlandsättningar eller mindre landstigningar och stödja brigads anfall.

I tex Danmark valde man att anskaffa 2st m113 med 25mm Akan per pansrat Skyttekompani för att man ville ge kompanierna bättre möjlighet att verka mot WP helikoptrar och pansarskyttefordon.

Jag ser fram emot en diskussion om man bör välja en sådan lösning med 2 IFV per kompani eller att ett kompani per Bataljon utrustas med uppbeväpnade Patgb av den klass man ofta benämner ”combat reconnaissance vehicle”. Det kan även vara så att vi ska ha samma Basfordon i våra 2 bataljoner men med olika beväpningsalternativ och taktik?

Armens avsikt är att utveckla förbandet genom att tillföra förmågor och materiel, om det blir så är avhängigt finansieringen men i ARMÉNS UTVECKLINGSPLAN (AUP) 2014 – 2023 hittar vi följande passusar

”Studera möjligheter att förbättra luftvärnsförmågan för bataljoner som idag saknar dedikerat luftvärn (vapen som ej har luftförsvar som huvuduppgift). Bl.a. beväpning på Patgb 360”

”Eventuella studier om tyngre beväpning för Patgb 360 föreslås kravställa förmåga att bekämpa luftmål”

”Bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna och den motoriserade bataljonen föreslås utvecklas mot 12 cm grk.  Dessa bör vara monterade på splitterskyddat fordon med motsvarande rörlighet och skydd som stridsfordon90 och pansarterrängbil 360”

”Beslut föreligger att inte modifiera och anpassa RBS 55 systemet för motoriserad och lätt skyttebataljon. Därför föreslås att återläggande alternativt annan lösning för pansarvärnsförmågan studeras och att både behov för manöverbataljoner och jägarbataljon med flera beaktas”

”Förslag på åtgärder utöver ovanstående förslag är att bataljonsluftvärn anskaffas, alternativt tillförs genom omfördelning till motoriserad skyttebataljon och lätt skyttebataljon samt eventuellt andra bataljoner. Därutöver föreslås anpassat stridsbrosystem anskaffas till motoriserad skyttebataljon.”

På önskelistan skulle jag förutom tyngre beväpning även sätta anskaffning av något liknande  Volcano mine system 

”Världens farligaste däggdjur” förutsätter verktyg som kunskap och beväpning. Utan det är vi i många fall bara ett bytesdjur

Officersprogrammet

Om akademiseringen finns det många åsikter. Jag undrar dock om förespråkarna inser att dom teoretiska delarna av utbildningar lika gärna kan förläggas till en civil högskola eller universitet. De läroböcker som ges ut av Försvarshögskolan kan användas av andra skolor och det kan knappast ställas krav på att läraren ska vara Officer i dom teoretiska delarna. Jämför ni med Polisens utbildning som under ”Alla” år gavs i Polisskolan Sörentorp men nu ges vid olika högskolor, även skjut och körutbildning.

Jag kan se en framtid där Södertörn mfl ger dom teoretiska delarna och Försvaret har dom 2 praktiska terminerna. Det behövs bara ett politiska beslut ”För att närma Officerarna till det civila samhället” ”Kan göras billigare och med bättre akademisk kvalitet” och lite andra floskler.

Karlberg blir bostadsrätter……

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Hur är det med avståndet mellan folket, politikerna och FM? Jag vill påstå att det var mindre förr när en majoritet av männen gjorde värnplikt och det fanns förband i hela Sverige, därför är det viktigt att man ökar kontaktytorna på olika sätt. Ett exempel är hur Ledningsregementet återupptagit traditionen med fackeltåg till kyrkan.

Under min grundutbildning hade vi försvarsupplysning och skolchefen lät helt enkelt ett Kommunalråd komma och hålla den delen som berörde statsskick och politik vilket jag tror var nyttigt för båda parter, vi ställde många frågor om politik och han fick träffa ungdomar, där flera senare skulle verka som befäl i hans stad

Jag riktar en vädjan till våra politiker att engagera er vid ert lokala förband, visa upp er för dom anställda och värnpliktiga, delta i regementets dag, soldaterinran , prata försvarsupplysning och politik med unga befäl.

Prova att Googla efter ”Soldaterinran” och titta på hur många tidningsartiklar ni får träff på, gör sen samma med ”krigsmannaedgång” här är ett exempel från Finland

I Tyskland har man Feierliches Gelöbnis som motsvarar vår soldaterinran, där Soldaterna inför inbjudna och anhöriga avlägger en ed eller löfte beroende om man är värnpliktig eller anställd

I videon ca 11 minuter in kan ni se edsgången inför förbundspresidenten, försvarsministern mfl.

Jag lovar/svär att troget tjäna förbundsrepubliken Tyskland och att tappert försvara det tyska folkets rätt och frihet.

soldaterinran-tyskland

Fram till 1980 var det något man i Tyskland gjorde inom kasernen, inför anhöriga. Första gången i offentlighet i Bremen blev det en våldsam vänsterdemonstration med 260 skadade och brinnande bilar. Än idag sker det demos från ytterkantsvänstern och ”fredsrörelsen” Men det hindrar inte Bundeswehr att fortsätta och varje år sker det vid t.ex. vid Riksdagshuset och den 20 Juli vid Försvarsministeriet med inbjudna gäster och politiker. Ute i landet sker det på olika sätt men gemensamt, är att oftast är lokala politiker inbjudna. Jag tror det är en av lärdomarna från förr att man inser att ett gott och nära förhållande mellan försvarsmakten, politikerna och folket är viktigt. Där skulle bara en ytterkantspolitiker kalla försvaret ett ”Särintresse”

Till Försvarets ledning har jag en annan vädjan, ändra upplägget för soldaterinran, Jag kommer själv ihåg att Översten stod och malde och vi tyckte att det var långtråkigt, och jag kan inte påstå att texten och stunden gjorde något större intryck på mig eller mina kamrater

Jag är egentligen inte kritisk mot innehållet men när jag tittar på texten för soldaterinran så är den lång och känns floskelfylld. Kan inte Försvarsmakten istället införa en Krigsmannaed som lämpligen genomförs som avslutningen på GMU (12v grundläggande militär utbildning) Att aktivt svära en ed är för mig starkare än att passivt lyssna på ett långt tal. Krigsman är dessutom ett juridiskt begrepp som starkt hänger samman med Försvarsmakten

Mitt förslag till ed är kort och koncis:

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Sen kan en inbjuden politiker eller annan gäst hålla ett kort tal till soldaterna efter krigsmannaeden, som exempel kan man använda en avkortad version av soldaterinran:

Det svenska försvaret garanterar Sveriges oberoende och fred. Det ska värna vår demokrati, vår självständighet och vår frihet att själva utforma vår rättsordning och vår kultur. Genom att hjälpa andra länder och deras medborgare bidrar vi till fred, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Samtidigt främjar vi vår egen säkerhet.

Ni är nu Krigsmän i Försvarsmaktens och utgör därmed del av dess viktigaste resurs. Det är på er som Försvarsmaktens förmåga slutligen beror.  Om vi blir angripna ska ni och övriga invånare tillsammans och med våra gemensamma krafter med alla medel försvara vårt land och vår frihet. När ni tjänstgör utomlands är ni representanter för Sverige med det ansvar som detta innebär. Ni ska alltid göra ert yttersta, oavsett uppgift och ert handlande ska präglas av de värderingar som ni är satta att försvara.

Som soldat i Försvarsmakten är du utvald att försvara vårt land och att tjäna freden. Situationer kan uppstå då det är på dig allting hänger. Att du har tillgodogjort dig din utbildning och har förmåga och vilja att utföra dina uppgifter är avgörande. Du ska ta ansvar för ditt handlande och vara ett föredöme för andra.

Din insats är viktig och den behövs för Sverige. Jag välkomnar dig som Svensk Krigsman

http://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.htmlhttp://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldaterinran

Krigsmans Erinran

Bundespraesident Gauck nimmt an Rekruten-Geloebnis am Reichstag teil

Bundespraesident Joachim Gauck schuettelt am Samstag (20.07.13) vor dem Reichstagsgebaeude in Berlin beim Geloebnis von freiwillig Wehrdienstleistenden, aus verschiedenen Verbaenden und Standorten der Bundeswehr, einem Wehrdienstleistenden die Hand. Foto: Clemens Bilan

Civilförsvar – Utrustning

Det finns redan idag ett antal olika depåer och förråd som kan bilda en bas för civilförsvaret, dom flesta tillhör MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Nackdelen är att i flera fall så bemannas utrustningen av den civila räddningstjänstens personal vilket är ok i fredstid men knappast bra i lägen med flera samtidiga katastrofer  då den egna Räddningstjänsten redan utnyttjas till max. Flera av depåerna kan med viss komplettering utnyttjas för fler uppgifter.

Det finns idag 12 skogsbranddepåer i Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Bengtsfors, Vetlanda, Högsby och Ljungby som har:

  • slang,
  • motorsprutor
  • och armatur.

Samt 5 st Oljeskyddsförråd i Umeå, Botkyrka, Vänersborg, Visby och Karlskrona som har:

  • Länsor för styrning och inneslutning
  • Strandskyddsdukar för skydd av stränder.
  • Pumpar och skimmrar för upptagning av olja.
  • Båtar och motorcyklar för persontransporter
  • Personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare
  • Utrustning för upprättande av saneringsplats för saneringspersonal och enklare handverktyg.

Det finns en översvämningsdepå i Ljung utanför Herrljunga där det finns:

  • översvämningsbarriärer
  • högkapacitetspumpar
  • sandsäckar

För kemikalieolyckor finns det

  • Fem Kemenheter i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp
    Med kvalificerad personal och utrustning  som kan pumpa och samla upp kemikalier, impaktera giftiga kondenserade gaser, täta läckage
  • Fyra Saneringsenheter Piteå, Järfälla, Kungsbacka och Hässleholm Saneringsenheterna ska kunna utföra sanering av samtliga kemikalier enligt PIK-listan samt kemiska stridsmedel.
  • Tre  Indikeringsenheter Stockholm, Göteborg och Malmö, Som har avancerad indikeringsutrustning för direktanalys på skadeplats av kemikalier.

 

kemenhet

MSB:s lager för internationella insatser  I Kristinehamn innehåller utrustning som även kan användas i Nationella katastrofer

Utöver MSBs depåer finns

VAKA den Nationella vattenkatastrofgruppen som har depåer på sex  platser i landet. Ljung (Herrljunga kommun) Norsborg Eslöv Sundsvall Luleå Visby med vattentankar för dricksvatten

Släckmedelscentralen – SMC AB Ett civilt samägt bolag har 4 depåer för storskalig oljebrandsläckning i Sockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall där varje depå bl.a. har:

  • En dieseldriven pump med en kapacitet på 10 000 liter/minut.
  • 2 x 800 meter brandslang, diameter 150 mm

Blogginlägg Civilförsvaret del 1

Blogginlägg Civilförsvaret del 2

Blogginlägg – VAKA

PDF MSBs Förstärkningsresurser

Tyska Krislagar – Folkförsörjning

Tyska regeringen har låtit revidera lagarna som styr matförsörjningen i kris och krig, det är inga nya lagar utan man har sett över dom befintliga lagarna som stammar från kalla kriget. Det innebär inte att man förbereder sig på ett omedelbart angrepp utan man reagerar på det förändrade säkerhetsläget och tar sitt ansvar mot folket. En del arbete började redan efter Twin Towers 2001 och översvämningskatastroferna dom senaste åren.

I Bullerbyn snoozar man dock vidare.

Om det uppstår allvarliga störningar i matförsörjningen i ett större område, t.ex. två förbundsländer och man bedömer att marknaden inte klarar situationen själv så går staten in med tvångslagar

Det innebär att man kan:

  • Införa priskontroller
  • Föreskriva att matutlämningsställen ska bevakas (förhindra plundring)
  • Bara större matmarknader får vara öppna
  • Ta kontroll över företag , maskineri, råvaror och drivmedel för livsmedelsframställnig
  • Införa ransonering
  • Beordra stängning av butiker mm

Sammanfattningsvis ger det myndigheterna möjlighet att säkerställa produktion och leverans av livsmedel till medborgarna. Man ger även info till medborgarna via webben om att den enskilde måste ha egna matlager nåt jag har skrivit om tidigare.

Förutom denna lag finns det även föreskrifter som tvingar företag att rapportera in produktionskapacitet, behov av råvaror, lagermöjligheter redan i fred så att man kan göra omfattande planering redan innan en kris. Detta är viktigare idag än för 30 år sedan då många företaget inte har egna lager utan arbetar med ”just in time” konceptet, Centralisering av produktion som ökar transportbehovet och jordbruket som är säsongsstyrt försvårar krisförsörjningen

Lagarna som styr folkförsörjningen är:

  • Ernährungssicherstellungsgesetz (ESG
  • Ernährungsvorsorgegesetz (EVG)
  • Ernährungswirtschaftsmeldeverordnung (EWMV)
  • Ernährungsbewirtschaftungsverordnung (EBewiV)

Tyska staten har dessutom livsmedels depåer för krig och kris, Tjernobyl 1986 fick regeringen då att inse att även om krigsrisken minskade kunde man inte avveckla lagren då det fanns andra hot mot folkförsörjningen

Det finns 150 Depåer (hemliga för att förhindra plundring) med:

  • 440,000 ton Vete
  • 50,000 ton Råg
  • 140,000 ton Havre

Dessa depåer är avsedda främst för brödframställning och befinner sig i närheten av kvarnar och liknande

Dessutom finns depåer med ris, ärtor, linser och kondenserad mjölk som ska säkra stadsbefolkningen ett mål mat om dagen. Kostnaden för detta är 14,5 miljoner Euro årligen (2012 ) samt 4,5 miljoner Euro för räntebetalningar och lagerförluster. Det motsvarar ca 2,50 SEK per innevånare och år, en billig försäkring som få tänker på

Vi kan jämföra med Schweiz som har lager av säd, ris, socker, matolja och matfett som motsvarar 3000 Kilokalorier per person och dag under 4 månader. Dessutom skall man enligt lag kunna försörja HELA befolkningen i 6 månader med mat och vatten. Kostnaden för detta är ungefär 130 miljoner Franken, ungefär 170 Sek per person och år

Förutom detta finns det andra lagar som styr t.ex. gasförsörjningen mm både på nationellt och på EU nivå

http://www.faz.net/aktuell/politik/geheime-getreidelager-in-der-not-gibt-s-bundeserbsen-1993771.html

http://www.agrarheute.com/news/regierung-verabschiedet-ernaehrungsnotfall-vorsorge-steht-drin

https://www.ernaehrungsvorsorge.de/

https://www.bwl.admin.ch/bwl/de/home/themen/pflichtlager.html

Mycket bra fullständig sammanfattning om den Tyska folkförsörjningen (på Tyska)

getreidelager

Svenska Statsflyget – Regeringsplanen

Upplägget för ekonomin när det gäller statsflyget är ett klassiskt fall av ”Dolda Kostnader” Skulle man outsourca driften i en öppen upphandling skulle vi snart ha riksdagsmän som uttalar sig i pressen om hur fördärvligt outsourcing är ”Det har blivit 8 gånger så dyrt när driften blev privatiserad, vi kräver en återgång till den gamla ordningen

Kostnaden för en flygtimme är satt till 10800 SEK av regeringen själva, det är intressant då bara bränslekostnaden troligen ligger på ca 17000 SEK per timme. Den verkliga kostnaden borde ligga på 80 000-100 000 SEK om man räknar in löner underhåll och alla kringkostnader. Det finns uppgifter på att den dolda kostnaden ligger 225 miljoner SEK per år

Det är inte så mycket pengar, men för försvaret hade det räckt till t.ex. ca 400 tjänster eller ca 100 Pansarterrängbil 6 eller 2000 satser med bildförstärkare, laserpekare/vapenlampa.

Varför döljer man kostnader? Ja det kan man fråga sig, en teori är att man när regeringskansliet fick ett sparbeting så dolde man kostnaderna hos FM för att slippa göra andra besparingar. Det kanske är en orsak, men jag tror att det finns en annan orsak. Media granskar gärna Riksdagens resor, speciellt när dom går till  fotbolls-VM eller varmare orter.

Har man en reseavdelning som har till uppgift att boka det billigaste alternativet så kan man som Statsråd peka på att billigaste alternativet är bokat och en reporter kan kolla kostnaderna och se att det stämmer. Men vad händer när det är ”Falska” priser?

Regnér flög från Stockholm den 25 december tillsammans med en statssekreterare, två pressekreterare, ett kansliråd och en personal från Säpo.

Delegationen använde regeringsplanet och 20 timmar efter att de landat åkte de tillbaka till Stockholm igen. Försvarsmakten skickade sedan en faktura till regeringen på 242 100 kronor för flygningen

Varför tog ni inte ett vanligt flyg?

– Helt enkelt eftersom statsrådsberedningen gjorde den här bedömningen. Jag utgår ifrån att man då vägde ihop kostnader och vilka tillgångar som fanns på flyg och så vidare

Nu är det svårt i efterhand att jämföra priser men jag sökte lite och hittade resor med businessklass till Thailand ungefär samma datum och fick en kostnad på 500 000 Sek för sällskapet (ett proffs kanske får fram andra priser) Frid och fröjd Statsrådet sparade pengar åt staten, halva priset, men väldigt grovt räknat så:

242 100 / 10 800 = 22,41 Timmar ger 22,41 X 80 000 = 1 792 800

Det ger att resan med regeringsplanet blev 3 gånger så dyr som att flyga reguljärflyg med businessklass. Nu finns det andra faktorer, restid, byten och tillgänglighet på flyg som gör att det kanske inte fanns något alternativ. Men, ett stort men är att media och folk kanske ifrågasätter nyttan med ett deltagande i en minnesstund när kostnaden är nästan 1.8 miljoner kronor för 20 timmar i Thailand

statsflyget

Detta är något som utnyttjas av alla läger, Jan Björklund med sina sju närmaste politiska medarbetare på departementet, åkte till New York och Washington för studiebesök och en kick-off inför valrörelsen för 275 500 SEK. Kollar jag på SAS så kan man nu boka med SAS för ungefär 300 000SEK businessklass för 8 pers, att jämföra med ca 1.8 Miljoner verklig kostnad, 6 gånger så dyrt

När vi tittar i Statsflygsförordningen ser vi dessutom vad en medföljande kompis eller äkta hälft får betala, tolkar jag det rätt behövde Björklunds fru bara betala runt 10 000 Sek för att åka med.

12 § Om Regeringskansliet eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa

14 § Betalningen skall motsvara fullpriset för en liknande resa med reguljärt flyg. Om det är uppenbart att passageraren kunde ha skaffat en billigare flygbiljett, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen

Detta kan vi jämföra med medias granskning av SCA där styrelseordföranden fick gå:

En resa till New York för 800 000 kronor per person. En halv miljon tur och retur till London. Och 120 000 kronor för att åka till Göteborg. Så kan det se ut när miljöprofilerade skogsbolaget SCA är ute och flyger – ofta med vd:n som enda passagerare. SvD Näringsliv granskar SCA:s affärsflyg i en rad artiklar

Nu säger väl nån att möjligheten att åka lyxigt kan väl inte vara grunden till detta, Jodå det är säkert en del i det hela, glöm inte klipp o klistra, dubbelt boende och andra affärer

Intressant är att när man kommer i regeringsställning så följer man inte upp den kritik man gav den förra regeringen i denna artikel

Kent Härstedt, S-ledamot i försvarsutskottet, vänder sig mot att regeringens flygpris slagits fast i statsflygsförordningen, en ändring som godkändes av regeringsplanets enskilt flitigaste användare: statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det är nästan lite planekonomi över det hela, säger Härstedt.

– För oss är det viktigt att försvarsmakten ska debitera vad det faktiskt kostar, så att man får tillbaka de pengar de lägger ut i olika sammanhang där man gör insatser som inte direkt hör till Försvarsmakten. Då kan man inte lägga fast en faktisk princip om en kostnad som är förutbestämd.

Även Peter Eriksson (MP), ord­förande för riksdagens konstitutionsutskott, är kritisk till att de rörliga kostnaderna för statsflyget skjuts över på Försvarsmakten.

– Det är viktigt veta vad de olika sakerna kostar för regeringen, säger han och fortsätter:

– Om någon skulle göra en anmälan så gör vi naturligtvis en granskning av det.


Mer läsning och Länkar:

http://navyskipper.blogspot.se/2016/11/vem-bestamde-egentligen-att-statsflyget.html

http://www.dt.se/dalarna/har-ar-fakturorna-fran-hultqvists-afrikaresa-berattar-for-dt-skulle-aldrig-anvanda-statsflyget-for-privata-syften

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/09/att-leka-affar-med-skattebetalarnas.html

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10815439.ab

http://www.uvell.se/2015/02/25/come-fly-with-me-25715633

Wiseman5 januari 2013 01:44

FM tillåts inte redovisa en faktisk timkostnad för statsflyget, MEN den ligger runt 80 000 kr/h. Intressant är också hur turerna gick till när ett nytt flygplan köptes in. Kanske går det att läsa mer om en dag på en viss blogg.

http://navyskipper.blogspot.se/2013/01/avgiften-for-statsflyget.html

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2014/05/dn-uppmarksammar-statsflyget.html

http://www.dn.se/ekonomi/forsvaret-far-sta-for-notan-nar-regeringen-flyger-dyrt/

 

Tung Kustrobot – RBS 15

Den som kläckte iden att återskapa Tung Kustrobot inom Marinen och genomförde den borde få en medalj. Det är precis enligt mina maximer, ”Gör det bästa av situationen med dom medel du har” ”Det finns alltid en lösning”

Vi ska ha klart för oss att detta inte är förbandet ”Tungt Kustrobotbatteri” utan det är en förmåga som troligen kommer att ingå i ett befintligt förband då det saknas stora delar som sensorer, sambands och ledningsbilarna mm. Man ska nog se det som en eller fler landgående Robotbåtar ingående i Flottans förband som får måldata från externa källor. Det gör det till en bra lösning då vi inte lägger tid och pengar på att återuppsätta ett helt förband som enligt mig ligger långt ner på listan för återtagning med nuvarande ekonomi.

Detta är i första hand en signal ”Vi har denna möjlighet och har visat att vi kan använda den med ett provskott, VG beakta detta i er angreppsplanering” Detta ökar inte skyddet av Gotland nämnvärt i skymningstid då vi knappast kan beskjuta mål utan att först konstatera fientlig avsikt, är det dessutom utländska statsfartyg lär det krävas beslut från regeringen om inte krig redan råder.  Med den versionen vi har idag kan vi t.ex. försvåra angrepp mot dom norra hamnarna på Gotland och/eller  FI verksamhet mellan Öland och Gotland. Skulle avvecklingen av ArtE 740 stoppas och systemet återföras till Marinen så ökar systemeffekten och redundansen genom ytterligare en sensor som skulle kunna ge måldata till förbanden

rb15-mk2

Nu hoppas jag att man märker upp robotbilarna med R-143 Slite och R-144 Borgholm och gräver fram demoexet av TriKa som komplement. 😉

tridon_2

Den dagen vi köper in RBS-15 mk3 med en räckvidd på 200km och markmålsförmåga kommer säkerhetsläget att förändras, om man tittar på kartan nedan så kan vi med 2 robotplutoner ur Flottan  försvåra för den ryska flottan att genomföra annat än kustnära verksamhet. Vi skulle även kunna bekämpa mål i hamnarna och flygplatsen på Gotland från fastlandet

rbs-15-mk3

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/tung-kustrobot-ater-i-forsvarsmakten/

http://navyskipper.blogspot.se/2015/10/arte-740-en-toppmodern-sensors-uppgang.html

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-skrota-radarsystem-for-630-miljoner/