beredskapspolis

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Annonser

Lena Nitz och Beredskapspolisen

Lena Nitz saknar antingen förståelse för de påfrestningar som samhället utsätts för vid en allvarlig kris, eller så drivs hon av en politisk agenda som knappast är till gagn för gemene man. Genom att blanda ihop de problem polisen har idag med en Beredskapspolis som främst är avsedd för att förstärka polisen vid krig eller andra allvarliga händelser som terrorattacker är hon direkt ohederlig när hon skriver debattartiklar.

Jag har inga invändningar mot dom fyra punkter hon räknar upp för att lösa poliskrisen men det har knappast inverkan på polistillgång i Krig och Kris. Visst universalsvaret från den sidan brukar vara ge oss mer pengar så vi kan anställa fler Poliser, men tror någon att vi kommer att kunna öka budgeten så man kan öka från ca 20 000 till 25 000 anställda?  Det kommer inte att ske, speciellt inte när man samtidigt driver kraven på ökade löner och en akademisering av polisutbildningen och därmed högre ingångslöner. Risken är snarare att vi på sikt kommer att se en kommunalisering eller en förenklad ordningspolisutbildning för att sänka kostnaderna.

”Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem”

Som jag skrev har hon rätt att beredskapspolisen inte löser polisens grundläggande problem. Men Lena Nitz får gärna utveckla detta med ”goda skäl” då ryssarna ockuperade Krim 2 år senare och startade ett Proxykrig mot Ukraina och när hon ändå är på gång kan hon berätta hur hon har tänkt att polisen ska lösa sitt uppdrag vid längre tids strömavbrott och matbrist då många orter idag i princip är lämnade utan polisiär närvaro utan att samhället är extremt belastat.

”Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.”

Läs texten ovanför och byt ut ”Beredskapspolis” mot Hemvärnsman eller Deltidsbrandman och låt Ordföranden för Officersfacket eller Brandmannafacket säga det offentligt så hade det drevats ordentligt.

Vi kan gå till vårt grannland Norge där ”rättsäkerhetsaspekten” måste vara våldsamt dålig då man diskuterade en nedläggning av Politireserven (PR) 2013 men där Stortinget tog ett beslut att dom skulle kvarstå och utredas. Utredningen kom fram till att det lokala ansvaret för vidareutbildning och insatser skulle öka så att användandet av Politireserven skulle förenklas. Vi kan även konstatera att i Norge är grundutbildningen 10 dagar för någon i Politireserven.

Så Lena Nitz, driv gärna fackliga frågor och förklara gärna för politikerna att en Beredskapspolis av den gamla modellen knappast kan lösa polisbristen på daglig basis då dom just har ett annat yrke till vardags som begränsar hur mycket dom kan sättas in. Men att generellt motsätta sig en Beredskapspolis som har stor betydelse för Totalförsvaret är direkt samhällsskadlig verksamhet som knappast ligger i Polisfacket eller dom enskilda polismännens intresse

Jag ger här ett utdrag från https://www.politi.no/utrykningspolitiet/politireserven/

Politireserven kan brukes:
– når militær beredskap eller mobilisering helt eller delvis er satt i verk
– for å avverge eller begrense naturkatastrofer
– for å avverge andre alvorlig ulykker
– for å opprettholde samfunnsorden når viktige allmenne interesser tilsier det

Bruk av PR kan ikke forventes brukt annet enn i tilfelle av mer komplekse og/eller omfattende ressurskrevende hendelser av noe varighet. Forsterkning av politiet med mannskaper fra PR som sekundær ressurs vil i slike situasjoner ha til formål dels å understøtte og dels avløse ordinære politimannskaper, slik at disse får nødvendig hvile eller frigjøres til mer krevende og risikofylte oppgaver.

Hovedoppgavene til Politireserven ved bruk vil være:
– objektsikring
– trafikktjeneste
– ordenstjeneste
– grensekontroll

For å kunne utføre de pålagte oppgaver på en tilfredsstillende måte, må mannskapene gjennom et obligatorisk grunnkurs på 10 virkedager. Deretter gjennomføres repetisjonskurs på 5 dager. Kursene avsluttes med bestått/ikke bestått, og de som ikke består blir tilbakeført Forsvarets personell- og vernepliktssenter for annen disponering.

PR ønsker motiverte mannskaper, med plettfri vandel og god fysisk form. Mannskapene vil ved tjeneste bære politiets ordinære uniformer og får ved reell bruk begrenset politimyndighet. Ved f.eks objektsikring må tungt verneutstyr og våpen (MP-5) bæres, noe som krever alminnelig god fysisk form.

Gendarmeri

Det här inlägget ska ses som en del i en serie inlägg där jag tittat på olika alternativ att frigöra den civila polisen från olika uppgifter så man kan koncentrera sina resurser på brottsbekämpning. Jag har tagit upp t.ex. Gränsbevakningsmyndighet, Kommunala Poliser  Reservpoliser och Beredskapspoliser. Man kan se det som en form diskussionsunderlag eller för att väcka nya ideer


Det behövs fler Poliser, Poliserna vill ha högre löner men det är ont om pengar, både polis och försvar behöver mer resurser. En lösning kunde vara att skapa ett Gendarmeri, d.v.s. en militärt organiserad poliskår, i andra länder ofta underställd försvars eller inrikesministern.

Vi har idag 13e säkerhetsbataljonen, 11e militärpolisbataljonen inom Försvarsmakten där personalen till del har MP kompetens samt 10:e livbataljonen som har statsceremoniella uppgifter samt skyddsvakter för bevakning av slottet mm

Dessa 3 Bataljoner plus 3 nya Gendarmeribataljoner skulle kunna bilda ett Gendarmeri där dom nya enheterna i Krig skulle ha inriktning som stadsskytte och antisabotage, som komplement till stödet till den civila polisen och i fred överta bort en del uppgifter från försvarsmakten som inte är renodlat militärt eller stridande. Till diskussion kunde man även ta upp om man skulle inkorporera Kustbevakningen med, men jag lämnar det därhän nu.

09158

Från Polisen skulle man förutom uppgifterna nedan, kunna överföra tex polisrytteri och helikopterverksamhet

Internationellt har vi t.ex. förebilder i:

Den Nederländska varianten skulle kunna vara en möjlig utgångspunkt och jag lånar från  dom när jag talar personal och uppgifter.

Uppdraget enheten skulle kunna ha är till exempel:

 Bevakning

  • Objektsskydd
  • Högvaktstjänst
  • Personskydd
  • Bevakning av värdetransporter för Riksbanken
  • Flygplatspolis vid civila flygplatser
  • Trafikpolis Europavägar

 Understöd, bistånd och samverkan med den civila polisen

  • Terrorism (Tunga fordon, Manskap)
  • Kravaller (manskap, vattenkanoner)

 Gränspolis

  • Gränsbevakning
  • Migrationspolis
  • Passpolis

 Internationell fredstjänstgöring

 Militärpolis

 Ceremoniförband

m1dz0c0a9vh6

Personalförsörjning:

Polissoldaterna kan anställas genom tex femårskontrakt. Efter genomförd sex månaders grundutbildning deltar de huvudsakligen i högvaktstjänst. Efter 1 1/2 års anställning sker en överföring till militärpolistjänst, objektsbevakning eller gränsbevakning. Efter avslutat kontrakt har man förtur till anställning inom Polisen, Försvarsmakten, Tullen eller Kustbevakningen under förutsättning att man uppfyller kraven och bedöms som lämplig, under ev utbildning till Civilpolis, Tull eller Kustbevakning erhåller man ersättning motsvarande studielån och är reservanställd. Underofficerare anställs genom femårskontrakt. Kontrakten kan förnyas intill underofficeren uppnår 35 års ålder

Viktigt är att införa distinkta uniformer vid polistjänst så att ingen sammanblandning sker med Civilpolis eller övriga militära enheter

Detta är inget som löser problemen över en natt, att bygga upp ett Gendarmeri till full styrka och effekt tar nog upp till en 15 år, även om man efter ett par år har enheter man kan nyttja polisiärt

kmar-mc

Konzeption Zivile Verteidigung

Det har väckt uppmärksamhet att man i Tyskland har gått ut med råd om att medborgarna ska kunna försörja sig själva i upp till 10 dagar med livsmedel. En del har tolkat det så att man har sett en omedelbar fara för ett angrepp, men enligt inrikesministern har man redan 2012 ett fattat ett beslut om att omarbeta gällande styrdokument från 90talet, det utesluter inte att utspelet i media ska ses som en politisk markering, både internt och externt.

Styrdokumentet berör främst myndigheter på Statlig nivå (Bund) och handlar om fördelning och samordning av uppgifter inom civilförsvaret och civil krisberedskap av statliga myndigheter och avdelningar. Den beskriver relationer och principer och sätter riktlinjer för framtida utvecklingen av uppdrag och uppgifter. Dokumentet berör främst:

  1. Upprätthållande av Stats och Regeringsfunktioner
  2. Civilförsvar
  3. Underhåll till den civila befolkningen
  4. Understöd till Försvarsmakten

Dokumentet baseras på hotbildsbedömning av regeringen som man beskriver i Vitbok 2016 rörande framtida säkerhetspolitik och Bundeswehr. Det handlar även om att lägga grunden för en insats av Tyska soldater i samband med en attack mot Natos gränser eller inom insatser inom EU vid en terroristattack eller katastrof.

Den Tyska regeringen räknar med asymmetriska angrepp och användning av terrorism från både statliga och icke statliga aktörer, men man utesluter inte konventionella attacker och regeringens analys visa på en växande sårbarhet i modern infrastruktur och det resursberoende moderna samhället. Planen är att bygga vidare på befintliga organisationer så att man undviker överlappande strukturer

Myndigheternas organisatoriska, tekniska och personella planer ska ses över och förbättras. Det handlar också om behovet och möjligheten att varna befolkningen i händelse av kris och vid militära angrepp. Technisches Hilfswerk (THW) kan få förändrade uppgifter rörande räddning och stöd till befolkningen i nödfall, exakt vad är inte klart.

Regeringen anser att företag inom kritisk infrastruktur såsom vatten, energi, pengar eller telekommunikation frivilligt och aktivt bör ta ansvar för att hålla en tillräcklig säkerhetsnivå. Men man kommer även att komma med nya regler och villkor

Regeringen anser att basen i civilförsvaret är förmågan hos befolkningen att skydda sig själva och ge inbördes hjälp, tills kvalificerad statlig hjälp anländer. Befolkningen ska uppmuntras att lagra en viss mängd dricksvatten och mat hemma.


För den som inte är känner till Tyskland så väl ska jag tillägga att deras förmåga till stora räddningsinsatser och Civilförsvar är enormt stora jämfört med Sverige, Det Tyska civilförsvaret har alltid varit aktivt och insatsberett i fredstid och byggt på främst frivillighet medan den Svenska varianten var pliktbaserat och bara insatsbart i krigstid fram till nerläggningen.

I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 brandstationer bemannade av frivilliga, det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner. Förutom det så finns det statliga Technisches Hilfswerk (THW) som är en resurs som är bemannad av stor del frivilliga som är specialiserade på tung räddning, ras, översvämningar mm. Till det tillkommer Deutschen Roten Kreuzes som har 160 000 frivilliga för insatser.

På den polisiära sidan finns förutom den delstatliga ”normala” polisen 16 000 beredskapspoliser som är heltidsanställda poliser organiserade i Kompanier och Bataljoner för insatser vid tex eftersök, fotbollsderbyn eller upplopp.

Sverige är idag kriminellt dåligt rustat för krig eller katastrof

http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/DE/Broschueren/2016/konzeption-zivile-verteidigung.pdf

Rekommendation för lagring av livsmedel #Prepping

Landsbygden ska (över)leva. Del 1

Jag är inte så mycket för olika kampanjer som går ut på att använda statens eller Eus pengar till kampanjer eller att hålla företag i glesbygden under armarna med subventioner.

Däremot så ser jag det som Samhällets (ja inte ”Statens”) uppgift att se till att det finns tillgång till basservice i hela landet. Det innebär inte att jag anser att innevånarna i t.ex. Sorsele kommun ska ha ett eget Sjukhus men dom ska ha tillgång till:

  • Polis
  • Räddningstjänst
  • Ambulans
  • Sjukvård
  • Skola
  • Offentliga kommunikationer
  • Offentlig service
  • Telekomtjänster

Inom ett rimligt avstånd/tid, hur stort det avståndet är kan man diskutera. Men du som läser detta, tänk dig följande scenario:

Det brinner i ditt hus/lägenhet du har tagit dig ut med ditt barn som nu ligger på marken med läppar som blir blåare och en allt sämre andning, hur lång tid är du villig att vänta på ambulansen?

  1. 10 minuter
  2. 30 minuter
  3. En timme

Om du bor i Åsele eller dom andra inlandskommunerna så kan du ha väntetid på mellan 30min och en timme eller mer beroende på om den närmsta ambulansen är på uppdrag. Även i större städer som Kiruna kan väntan på Polis vara upp till 2 timmar.

Man kan ha många åsikter om frågan men jag ser det som ett problem med flera facetter, vi behöver en levande landsbygd ur Miljösynpunkt, Säkerhetspolitisk synpunkt och Ekonomiskt sett. Vi har på lång sikt inte råd att alla flyttar till storstadsregionerna eller hamnar i utanförskap.

Idag när internet, distansarbete, webb shoppar och förenklade tullregler gör att det är lättare än någonsin att flytta ut på landet och kunna försörja sig på sitt arbete gör avsaknaden av samhällsservice att många troligen drar sig för att göra det steget. Jag har pratat med ett par som efter att dom fått barn stängde sitt företag och flyttade ”Till Stan” då ambulansen drogs in i byn. För äldre är väl frågan mer tillgång till vård och samhällsservice när man blir äldre och går i pension.

Nu är man uppfinningsrik och har på många ställen FIP, Första Insats Person, och IVPA, I väntan På Ambulans för att mildra effekterna av resursbristen inom räddningstjänsten och sjukvården.

För Polisens del är det en utopi att kunna återfå den polistätheten vi hade på 60-70tal på landsbygden och redan idag har man rekryteringsproblem till dom mindre orterna i inlandet och jag tror knappast att man råder bot på det problemet genom att göra polisutbildningen treårig. Från Polisen sida finns det ingen vilja att titta på alternativa lösningar och polisfackets främsta mål är att maximera lönerna hos sina medlemmar precis som ett fackförbund ska, något man ska ha i minnet när Lena Nitz uttalar sig och var för avskaffandet av t.ex. Beredskapspolisen.

Det finns olika alternativ att lösa tillgången till poliser, man kan upprätta kommunal polis i storstäderna och därmed frigöra resurser för landsbygden, man kan införa Deltidspoliser, man kan ha Polisiära beredskapsenheter som stationeras utanför storstadsregionerna mm

Det bör även finnas militära förband på fler platser i landet för att säkerställa en bred rekrytering från hela landet och rekrytering till Hemvärn mm. Då menar jag inte fulla regementen utan mindre utbildningsplattformar för en till två kompanier. Det är inte rimligt att t.ex. området Gävle – Falun – Östersund – Umeå saknar utbildningsförband ur rekryteringssynpunkt och för stöd till samhället.

Räddningstjänsten kan förbättra täckningen genom att nedläggningshotade brandkårer i småorter blir civilförsvarsenheter som delfinansieras av MSB i utbyte mot att man kan sätta in dom på andra platser i vid kris och katastrofer. Problem i många delar av landsbygden är att det finns ett vikande rekryteringsunderlag då man/kvinna ska vara fysiskt lämplig och bo inom 5min från brandstation (deltidskår) när fler och fler måste pendla till arbetet och bara kan rycka ut på kvällar eller helger. Vilket gör det viktigt att det finns arbetsplatser/möjligheter lokalt som lärare/sjuksköterska/kommunanställd m.fl. En möjlighet är att även att staten delsubventionerar lönen för vissa tjänster som ger samhällsservice, eller lagstiftar om tillgång till t.ex. skattekontor eller stöd för Apotek. Man har förvisso klubbat igenom ett butiksstöd på upp till 300 000kr till lanthandlare men jag är inte säker på att det är rätt väg att gå med allmänna stöd utan hade gärna sett någon form av krav på koppling till andra samhällstjänster.

Beredskapspolis eller Polisreserv?

Idag när en Polis lämnar sin anställning så tar han med sig sin utbildning, sina erfarenheter och kunskap när han/hon slutar och Polismyndigheten som kan ha investerat tid och pengar i den enskilde polisen blir av med investeringen. Jämför man med Försvarsmaktens Officerare som slutade i förtid så kunde man erbjuda dom en Reservofficersanställning eller så blev dom kvar som Värnpliktiga Officerare tills dom var 47år.

Jag tycker att det är ett resursslöseri att inte ta tillvara på det humankapital man har genom att inte kunna erbjuda någon alternativ tjänstgöringsform. Jag är medveten om att många poliser inte kommer att vilja ha något att göra med sin gamla arbetsgivare men tror att det finns en vilja att göra något för samhället. I grafen ovan ser vi att över 800 poliser har slutat mellan 2010-2014 att jämföra med att beredskapspolisen bestod av 1200 personer när dom las ner

beredskapspoliser

Jag har i tidigare inlägg skrivit om behovet av beredskapspoliser och hur man skulle kunna utveckla det till något som var mer användbart. Vid ett återupprättande av Beredskapspolisen enligt den gamla modellen skulle man kunna erbjuda avgångna poliser att bli beredskapspoliser som  kunde kallas in vid krig eller kris, Eller medlemskap i en utvecklad form av beredskapspolisen som skulle likna det Engelska Special Constabulary.

Alternativet är att skapa en ny anställningsform som Reservpolis där man förslagsvis skulle kunna välja 5 års anställning utan tjänstgöringsskyldighet eller tillsvidareanställning med ett antal pliktdagar som måste fullföljas. Det skulle ge möjligheten för många att behålla kontakten med sitt gamla yrke, möjlighet att jobba extra och ge Polismyndigheten möjlighet att kalla in Reserver efter ett regeringsbeslut.

Ett annat sämre alternativ är att Krigsplacera avgångna poliser med hjälp av pliktlagar i  (Militär)polisförband för att kunna stödja det civila samhället i krig eller kris.

Min åsikt är att man borde utreda dessa fyra möjligheter till att utnyttja förtidsavgångna polisers kompetens:

  1. Frivillig eller med hjälp av pliktlag ingå i den gamla formen av Beredskapspolis
  2. Frivilliga eller deltidsanställda i en utvecklad beredskapspolis
  3. Ny anställningsform inom Polismyndigheten som Reservanställd polis
  4. Krigsplacering inom Försvarsmakten i (Militär)polisförband med hjälp av pliktlag

(mer…)

Polisinsatser vid extraordinära händelse

Polismyndigheten är de som svarar för den allmänna ordningens upprätthållande och ingriper vid behov mot lagstridig verksamhet. Polisen är uppbyggd och anpassad för tjänst under normala förhållanden, hos polisen finns det enheter som Piketer och Nationella insatsstyrkan som är bättre utrustade och utbildade för olika typer av svårare händelser som gisslansituationer, terrorism och inbrytningar. Problemet är att dom är relativt få.

Bild GBG kravallerna
Bild från DN.se

Även vid större demonstrationer, idrottsevenemang eller liknande när man behöver kraftsamla, måste man ta poliser från sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket går ut över verksamheten då personalen inte kan arbeta som planerat. Detta genererar även övertid eller kompledigt som skapar mer frånvaro eller kostnader. Man får heller inte glömma den psykosociala biten som påverkas av stora övertidsuttag och indragna lediga dagar.

Tidigare fanns en Civilförsvarspolis/beredskapspolis men huvuduppgiften var ursprungligen att ersätta dom poliser som i krig kallades in på sina militära krigsplaceringar. Senare skapades en särskild beredskapspolis som skulle kunna sättas in i fred vid extraordinära händelser

Tidigare hade huvuddelen av Poliserna militär grundutbildning, eller fått genomgå en kortutbildning i militära färdigheter som t.ex. NBC skydd, stridsskjutning mm, och de som inte hade militär krigsplacering skulle i krig få ut förstärkningsvapen, hjälm och skyddsmask M/T

Allvarligare hot där polisen generellt saknar utbildning och/eller resurser idag är:

  • Terrorism
  • Utomstatliga terrorkommandon
  • Större våldsamma upplopp
  • Gröna män (dolt uppträdande utländska specialförband)
  • Vid krigsliknade förhållanden (öppet uppträdande utländska specialförband)
  • I krig uppträdande utländska terror och sabotageförband

Man kan diskutera om terrorism och upplopp hör hemma här men där ser jag det som en resursfråga och inte en utbildning/utrustnings fråga.

FotbollskravallBild
Bild från nyheter24.se

I utlandet finns det olika sätt att möta detta, man kan använda militära resurser som Nationalgardet, paramilitära enheter som Koninklijke Marechaussee, Gendarmeriet, Carabinieri mm eller olika typer av polisförband som Bereitschaftspolizei och även olika typer av frivilliga poliser som Constabulary som kan frigöra polisresurser genom att överta lokala polisuppgifter

I detta ligger även frågan om hur man utbildare polisrekryter där vi å ena sidan kan utbilda dom förlagda i kaserner enligt militärt mönster eller som i Sverige göra det till en civil högskoleutbildning.

1, Paramilitära enheter

Vi skulle kunna ge försvarsmakten uppdraget att sätta upp 4 militärpolisbataljoner som tilldelas ett antal uppgifter förutom stöd till polismyndigheten som t.ex. skydd av Flygplatser, Kärnkraftverk eller säkerställa polisiär närvaro i mindre orter. Frågan är dock om det är en uppgift som FM ska syssla med när all kraft behöver sättas på återuppbyggnad

Eller skapa en en egen myndighet ”Paramilitärpolismyndigheten” där man lägger in kustbevakning, gränspolis, militärpolis under en hatt vilket definitivt skulle ha sina fördelar men även leda till revirpinkeri och budget och resursstrider.

Paramilitära enheter löser dock inte problemet med avsaknad av viss militär utbildning

Bild Hundertschaft
Bild från polizei.nrw.de

2, Beredskapsenheter

Alternativet är att man sätter upp polisiära beredskapsförband som möjliggör kraftsamling utan att utarma dom lokala distrikten. Det lättaste sättet är att man ställer krav på att man efter examen från polisutbildningen skall tjänstgöra 15 månader vid en beredskapsenhet innan man kan få en fast tjänst vid ett polisområde. Det skulle motsvara ca 600-700 Poliser gripbara för insatser vid t.ex. Fotbollsderbyn, eftersök och demonstrationer eller bevakning av skyddsobjekt

För att ha en patrull igång dygnet runt 7 dagar i veckan krävs som tumregel 10-12 personer om man räknar in semestrar mm. Genom att man inte har något krav på 24/7 patrullering kan man planlägga på ett helt annat sätt och kan man koncentrera 6 patrullers tjänst på en helg ( Ja det är en förenklad bild ). Men genom att beredskapsenheterna i sin normala tjänst inte skulle lyda under den lokala Polischefen undviker man att enheterna ”Vattnas ur” genom insats i den normala polistjänsten för t.ex. vakanslösning.

Det skulle innebära att bortsett från händelser där beredskapsenheter förstärker den lokala polisen kan dom användas för att öka polisnärvaron vid ”Hotspots” i både tid och plats och genomföra större insatser antingen rutinmässigt eller som reaktion på polisunderättelser

Men nackdelen är att man som tjänstgörande på en beredskapsenhet skulle få mycket tjänstgöring på på helger och på obekväm tid och liten möjlighet längre sammanhållen semester vilket man skulle kunna kompensera med att dom sista 4-5 veckorna skulle vara vikta för att ta ut kompledighet och sparad semester, det och ett beredskapstillägg samt faktumet att det är för en begränsad tid skulle betyda att det inte skulle upplevas som för betungande.

Ytterligare ett problem är att Polisområdena under 1 år inte skulle få några nyanställda vilket skulle öka belastningen på på de som är i tjänst, men skulle efter 1-2 år minska belastningen .

3, Utbildning

För att säkerställa att Poliserna har en relevant utbildning som motsvarar gruppsstrid och NBC skydd kan man fastställa att Militär grundutbildning ger förtur till polisutbildningen (under förutsättning att övriga krav är uppfyllda) Man kan även ha det som en del i polisutbildningen att man skall genomföra GMU (Grundläggande militär utbildning) inom Försvarsmakten ram, på det sättet löste man förr problemet men kvinnor och män som inte gjort Värnplikten.

Eller så utnyttjar man de första 5 veckorna av tjänstgöringen för att genomföra utbildningen och vinner därmed en utökad gruppkänsla innan man går in i skarp tjänst

4 Organisation och Utrustning

Man skulle kunna ha en organisation som ser ut som följande:

5 Poliskompanier fördelade på:
Skåne
Göteborgsområdet
Jönköping
Stockholm Syd
Stockholm Nord

6 Polisplutoner fördelade på:
Kiruna
Luleå
Umeå
Östersund
Sundsvall
Falun

Utrustning förutom normal polisutrustning för förstärkning vid behov:
AK5C med ett antal granattillsatser
Pansarskott m86
Tung skyddsväst/stridsväst och Hjälm
NBC Skyddsutrustning
Lätt Sovsäck+Liggunderlag+Rygga+Kokkärl+Torrskaffning (för tre dygn)

Samt ett antal skyddade fordon per enhet som t.ex. Terrängbil 16 (Galten) eller liknade för att medge att en piketgrupp per enhet kan åka skyddat

Polisen pansarbil

En gammal klassiker

Kommunal Polis

Foto: Eddie Granlund
Idag utarmas landsbygden på Poliser och inte ens i storstäderna är det egentligen inte så gott om dom, men dom relativt korta avstånden i storstadsområdena gör att man kan koncentrera flera enheter relativt snabbt vid en allvarlig händelse. Men det löser inte problemet med avsaknaden av polisen i gatubilden och för förebyggande av vardagsbrottsligheten. Eller faktumet att man på många håll inte längre kan få hjälp av polisen inom rimlig tid. Man kan Googla på ”Polisen kom inte” och liknade och hitta många artiklar där gemene man upplever sig sviken av rättssamhället.

I Frankrike finns de lag på att mindre städer och landsbygd skyddas av Gendarmeriet och större städer av Nationella polisen, sen kan man i städerna även ha kommunal polis. Det finns olika exempel på vägval i olika länder men vad som gör Norden speciellt är våra geografiska avstånd.
Police Municipale Toulouse-3301.jpg
Police Municipale Toulouse-3301” av Pablo029Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

På slutet av 80talet las det olika motioner om Kommunal polis eller att man skulle ge Kommunala Parkeringsvakter utökande befogenheter (1987/88:Ju207 av Alf Svensson (c))

I media framställdes det som ”Nu ska man ge Polisbefogenheter till Lapplisorna” Något som frammanade bilden av en lätt överviktig äldre tant som skulle brottas med buset, förslaget fick därmed ett litet publikt stöd och stoppades i riksdagen. Även andra motioner och förslag om att inrätta kommunal polis har lagts genom åren men har aldrig lett till någonting. I Malmö ville man finansiera kommunala Ordningsvakter 2005 men det det mötte ett kompakt politiskt motstånd och det vattnades ur till att bli ”trygghetsvärdar” som inte gjorde något större intryck i gatubilden. I Landskrona har man sen 2005 satt in Ordningsvakter i centrum med gott resultat.

I nästa alla Tyska Kommuner och städer finns ett ”Ordnungsamt” som är ansvariga för tillståndsgivning och den lokala ordningsstadgan samt att driva in avgifter och skatter mm.
I flera delstater har ”Ordnungsamt” uniformerad personal som ansvarar för att parkerings och andra trafikregler efterlevs, samt ordningshållning, dvs uppgifter som sträcker sig från den kommunale tjänstemannen, över ordningsvakt till polis. Uppgifter, utrustning och utbildning varierar från Kommun till Kommun, där man i flera fall även bär vapen.

År 2000 fanns det 80 Parkeringsvakter anställda i Göteborg, en verksamhet som i de flesta städer går med Plus, och i dag är det på många håll outsourcat till olika vaktbolag. Det innebär att många större städer har ekonomiskt utrymme att ha anställda kommunala Poliser/Ordningsvakter även om dom inte drar i så mycket pengar som en renodlad P-vakt.

Konkreta förslag:
Att riksdagen genom lagstiftning beslutar om vilken polistäthet landsbygden ska ha. (Dvs vilka orter som ska ha polisstationer bemannade dagtid med polispatrull övrig tid respektive stationer med bemanning 24/7)

Att Riksdagen stiftar lag om Kommunala ordningsvakter så att dom förutom ordningshållning även kan bötfälla för trafikbrott och brott mot ordningsstadgan, lagen bör även omfatta en skyldighet att ha ett ett antal vakter anställda beroende på invånarantal i Kommun/Staden

Att Riksdagen stiftar lag om att återinföra Beredskapspolisen med utökade uppgifter i fred som jag tidigare bloggat om.

Vad vinner vi på det?

Vi frigör tid och tjänster för polisen genom att större städer tvingas sköta enklare uppgifter med Kommunala Ordningspoliser. Det kommer landsbygden tillgodo genom att man kan öka polistätheten där. Vi får en bättre upplevd trygghet i städerna genom att det finns personal som håller ordning och bekämpar vardagskriminalitet. På landsbygden garanteras en viss polisiär miniminivå och politikerna och innevånarna får en längre planeringshorisont genom att polisledningen inte kan genomföra indragningar med kort varsel. Beredskapspolisen i ny tappning ökar polistätheten och ökar möjligheten för Polisen att klara katastrofer eller större insatser över tid

Ps, en 24/7 tjänst kräver ungefär 5 3/4 anställda, så att ha en patrull igång dygnet runt kräver nästan 12 anställda om man inte kan ta in vikarier från bemanningsföretag edyl

Länkar:

Lista över Sveriges tätorter

http://www.dagensjuridik.se/2013/09/en-polis-kostar-som-tre-ordningsvakter

Landskrona ökar tryggheten med väktare

http://sakerhetsblogg.blogspot.se/2011/02/kommunalisera-ordningspolisen.html

Här bevarar väktare lugnet på stan

Motion 1987/88:Ju208 om kommunal polis


Fler länkar om Kommunal polis

Malmö bör bli först i landet med en kommunal polis

Kommunal polis är ingen lösning

”Kommunala poliser kan återupprätta förtroendet”

200 kommunala poliser ska stoppa vardagsbrotten

Bristen kan lösas med kommunal polis

Behov av en kommunal ordningspolis

Dags att inrätta en kommunal poliskår

Civilförsvar 3

Vad kan konsekvenserna bli av ett långvarigt strömavbrott +72timmar för många människor?

  • Ingen varm mat
  • Inget vatten
    • Personlig hygien
    • Fulla toaletter
    • Kan inte Diska
    • Kan inte laga mat
    • Törst
    • Sjukdomar sprids
  • Ingen värme på vintern
  • Ingen telefoni eller internet
  • Ingen medial mottagning
  • Trygghetslarm, brandlarm , inbrottslarm slutar fungera
  • Kylvaror hemma och i affären förstörs på sommaren
  • Det går inte att ta ut pengar och man kan inte betala med kort i affären
  • Svårt att tanka bilen

Bor man i hus med kamin eller har husvagn eller har växt upp under enklare förhållanden är man mindre känslig. Men vi kan räkna med att majoriteten av invånarna i städerna saknar t.ex. campingkök och inte är mentalt rustade i ett inledningsskede.

Vi behöver ett civilförsvar som kan gå in i ett område, skyddade av beredskapspolis och kunna förse invånarna med färskvatten och ett lagat mål (soppa) och en ”Metro” om dagen under ett antal dagar. NBC enheter behöver kunna gruppera saneringsstationer (tvättrännor), Papptoaletter behöver delas ut, äldre, sjuka och handikappade måste kanske evakueras ur höghus (ej fungerande hiss)

Vi behöver tillgång till underhållsenheter bemannade av frivilliga tex fältkantiner som kan servera varmdryck, fältkök som kan leverera lagad mat och fältbagerier och slakterier som kan aktiveras i ett skede då vi har allvarliga problem med matleveranser.

Lika viktiga är sjukvårdsenheter och sociala stödenheter som kan verka lokalt och ge invånarna grundläggande sjukvård, hjälp med kläder, filtar, boende, evakuering, matkuponger.

En människa som har fått varm mat, lite rent vatten och bröd, en tidning med information om vad som pågår och några värmeljus, möjlighet att prata med en sjuksyster och socialen om sitt sjuka barn och ser att Polisen patrullerar i området. Det är inte en människa som kommer att tända eld på bilar och kasta sten utan en människa som kommer att anpassa sig till en ny situation.

Såna här underhållsenheter, sjukvårds och stödenheter som organiseras med både frivilliga och resurser från Kommun o Landsting är användbara i hela skalan från en storbrand som i Västmanland till ett krigsfall där man med aktiva angrepp slår ut infrastrukturen

Individens ansvar vid en kris, Info från länsstyrelsen

Civilförsvaret 2

I Sverige som i många andra länder fanns det på 50-60 talet många Frivilliga Brandkårer, men i slutet på 60talet och början på 70talet hade vi en våg av förstatligande, samhället skulle ta ansvar och inte den enskilde. För Brandkårerna innebar det att dom antingen blev Brandvärn eller anställda deltidare, fördelen var att kommunerna övertog ansvaret att utbilda och hålla stationerna med utrustning och fordon och man fick betalt vid utryckningar.

Men tiden gick och på slutet av 80talet steg kostnaderna av olika skäl, krav på minimistyrkor, insatstider, rökdykning och mer och dyrare utrustning. Det innebar att man i många mindre kommuner övergick till heltidsstyrkor i huvudorten. För att kunna finansiera detta omvandlade man deltidskårer till räddningsvärn, eller la ner stationerna. Senare blev även värnen ett omtyckt sparobjekt för flera kommuner

Det var i flera fall en oundviklig utveckling men i andra fall var även statusfrågan en faktor, det var finare att vara chef för en heltidstyrka än deltidare ( Be mig inte om källor, det är mina slutsatser efter att ha läst ett antal artiklar på den tiden i Brand o Räddning, Sirenen mfl)

Många småorter svarade då med att starta Frivilliga Brandkårer och samla pengar till utrustning och fordon, något som faktiskt motarbetades av vissa Räddningschefer och Kommunstyrelser i början. Idag finns det 200-300 kårer på olika platser i landet och MSB har en kostnadsfri utbildning, men utan stöd, får flera kårer problem med ekonomin när tex större reparationer måste ske.

I dag är problemet i glesbygden att rekrytera personal då medelåldern stiger och många pendlar till tätorterna, något man delar med andra länder. Där finns det ingen enkel lösning. Man försöker  skaffa en bättre rekryteringsgrund genom ungdomsbrandkårer där jag anser att MSB kunde erbjuda 1-2 veckors sommarkurser för 16-17 åringar som ett led i rekrytering till Civilförsvar och räddningstjänst

I större städer finns idag mej veterligen inga frivilligkårer som komplement till Heltidskårerna, argument emot är troligen, om man ställer frågan att det det kräver lång utbildning, toppfysik och 90 sekunders anspänningstid. Mer troligen är ointresset beroende på att man vill bevara sin exklusivitet och i en del fall ser ner på deltidare och inte minst att kommunalfullmäktige kan få för sig att spara ännu mer pengar på heltidsstyrkorna.

Går vi utomlands finns i Finland 600st  FBK Frivilliga Brandkårer (finska: Vapaaehtoinen palokunta, VPK) och i Tyskland oräkneliga. I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 stationer bemannade av frivilliga med olika uppgifter, förutom släckning har dom en specialuppgift tex Dekontaminering, vattentransport mm. I dom flesta stadsdelarna kommer nästan alltid en heltidstyrka att vara först på plats vid en insats så dom frivilliga är ett komplement.

Men det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner.

Man kan titta på det Danska Civilförsvaret där man har ett antal Depåer bemannade av bl.a. frivilliga och Värnpliktiga, I Sverige skulle den naturliga platsen vara dom fyra Räddningskolorna, Rosersberg*, Revinge, Sandå och Skövde* för att ha samordningsfördelar med garage, förläggningar och förråd

Förutom fyra större depåer är mitt förslag är att MSB anskaffar fordon,utrustning och ger grundutbildning samt kravställer mot kommunerna så att dom får en skyldighet att hålla med uppställningsplatser för Civilförsvarsfordon, insatsplaner och repetitionsutbildning, förslagsvis samordnat med brandstationerna.

Man kommer att behöva se över dom lokala förhållanden när man bestämmer vilken typ av enhet som ska placeras på vilken station. Eftersom MSB ”äger” enheterna och kan sätta in dom i en annan kommun leder detta inte till att kommunerna kan minska på styrkorna för att spara pengar.
Civilförsvarsenheterna kan man förslagsvis dela in i tre nivåer
1, Enheter bemannade med anställda, värnpliktiga och frivilliga. Utbildade rök/kemdykare. Placerade på Räddningsskolor och Depåer.
2, Enheter bemannade med frivilliga, samlokaliserade i första hand med den civila räddningstjänsten.
3, Förrådsställda enheter bemannade med krigsplacerad personal

Av folkrättsliga skäl kan man inte samlokalisera med militära enheter, men det finns inget som hindrar att man ställer krav på militära etablissemang att dom tex ska ha en lastväxlartank och ett lastväxlarflak eller släp med skogsbrandsläcknings mtrl om dom inte har en egen räddningstjänst.

För tex Städer och kommuner skulle jag kunna tänka mig en eller flera av följande enheter utplacerade och bemannade av frivilliga med ca 30 minuters anspänningstid:
Vattentransportgrupp
Tankbil
Räddningsenhet med kran
Skogsbrandenhet 4×4
Släck och räddningsenhet
Skadeplats
Det är enheter som jag bedömer kompletterar den kommunala beredskapen bra t.ex. slangdragning från närmsta väg eller vattentag till brandplats kan förbruka stora mängder slang, Räddningsbilar med kran är inte heller något alla stationer har tillgång till.

Frivilliga brandkårer tecknar avtal med MSB och får då utrustning och utbildning mot att man ingår i civilförsvarsberedskapen i Länet, där behövs inte nya tunga släckfordon utan begagnade eller mindre standardfordon fungerar bra som man betalar en mindre årshyra för som täcker service, besiktning, nya däck etc.

brandbil

Genom att ha lastväxlarflak med tex vattentankar eller annan utrustning i Depåer och avtal med åkerier, så att ett antal förare och fordon finns i någon form av beredskap dagtid, för att kunna hämta lastväxlarflak och tex utföra vattentransporter vid större skogsbränder. Utökar man möjligheten att hejda bränder i tid, om vattentankarna är av rätt typ pch godkända kan de även användas för att förse befolkningen med dricksvatten vid en kris.

Not* Skövde och Rosersberg nerlagda/Privatiserade