Civilförsvar

Skogsbrandsläckning – HKP 10 !

I samband med skogsbränderna kommer diverse utspel om att Sverige ska skaffa Brandsläckningsplan. Det är en bra resurs, men det är ändå relativt sällan vi har större skogsbränder i landet och sådana plan skulle troligen vara utlånade till södra Europa större delen av tiden, och under vinterhalvåret stå lagrade i en hangar

Helikoptrar är betydligt mer användbara, dom kan vattenbomba med brandtunnor, dom kan flyga ut brandmän och släckmateriel, transportera sjuka och skadade, utföra sjöräddning med ytbärgare. Ja listan kan göra lång

Försvaret tog sina sista HKP 10 (Helikopter 10 Eurocopter AS332 Super Puma) ur bruk 2015 och 6 stycken sattes ut till försäljning, men mig veterligt har dom inte sålts än. Försäljningen skulle omfatta sex (6) helikoptrar (två versioner A och D), inklusive reservdelar och underhållsutrustning. Helikoptrarna behöver dock genomgå en större översyn innan dom kan flyga igen och personal behöver utbildning.

Kan inte våra politiker ta ett beslut, att ge MSB uppdrag och pengar för att överta dessa helikoptrar som en nationell räddningsresurs?

Aerospatiale Hkp10 Salabranden

Idag har t.ex. Sjöfartsverket egna helikoptrar för sjöräddning, men dom skulle inte klara av en Estonia katastrof utan det skulle behövas fler resurser och där skulle en Nationell helikopterresurs göra stor nytta, detsamma gäller inom andra områden som nedan.

  • Vattenbombning
  • Sjöräddning
  • Flygräddning
  • Sjuktransport
  • Brandsläckning till sjöss (RITS)
  • Stöd till polisen
  • Stöd till andra länder inom EU
  • Militära övningar (i mån av tid)

Ett alternativ till bemanning är att MSB anställer egna besättningar eller gör en upphandling, men sett ur ett nationellt och samhällsekonomiskt perspektiv skulle det bästa vara om MSB äger helikoptrarna och Försvarsmakten tillhandahåller personal och underhåll. Min bedömning är att 6 helikoptrar och 5 besättningar skulle räcka till att ha en helikopter i beredskap året runt och 2 helikoptrar i beredskap under sommartid då eldningsförbud råder. Fördelen är att helikoptertypen finns i drift i både Norge och Finland vilket kan ge samordningsfördelar

  • 4 st är av modellen HKP10A som är före detta flygräddningshelikoptrar AWSAR (All Weather Search and Rescue) med dubbla vinschar och radar för navigering
  • 2 st är av modellen HKP10D som är uppgraderade med GPS navigering men har bara en vinsch

Helikopter 10 har fyra rotorblad och dubbla motorer på 1 780 hästkrafter vardera. Maximalt rymmer den 24 passagerare, men normalt upptas golvytan av två bårar och sju sittplatser. Lyftkapaciteten är tre ton, räckvidden 100 mil och marschhastigheten 260 km/h

Aerospatiale Hkp10 trupptransport

Skulle man placera Helikoptrarna i Karlsborg skulle man inom 65minuter teoretiskt nå detta område

HKP10 Karlsborg

Skulle nu inte dessa Helikoptrar finns tillgängliga mer så kan man upphandla nya eller begagnade på öppna marknaden

 

Annonser

Sivilforsvaret – Norge

I Norge har man haft ett civilförsvar inriktat på krigsräddningstjänsten precis som i Sverige. Skillnaden är att där vi skrotade allt på den eviga världsfredens altare, så insåg man i Norge att det är samhällsekonomiskt att man har central tillgång till resurser för t.ex. stora skogsbränder än att man ska dimensionera lokala räddningstjänster för katastrofscenarier.  Det innebär att Norge både har en fungerande krigsräddningstjänst och ett i fred fungerande civilförsvar.

Regjeringen ønsker å sikre Sivilforsvarets evne til å være en statlig forsterkningsressurs ved større og komplekse hendelser.

I Sverige har förvisso MSB depåer för skogsbrandsläckning och NBC indikering mm, men dessa resurser ska främst bemannas med personal ur dom lokala räddningstjänsterna, något som blir problematiskt vid stora och långdragna insatser, eller flera samtidiga större bränder.

Det Norska Sivilförsvaret bygger på Tjänsteplikt som kan åläggas alla män och kvinnor mellan 18 och 55 år som befinner sig i Norge, den maximala tjänstgöringstiden är 19 månader (577 Dagar) Anmäler man sig som frivillig tjänstgör man under pliktlagstiftningen. Dagersättningen är som lägst 167 NOK per dag med olika tillägg för tex barn.

sivilforsvaret 5

Man är organiserade på 20 civilförsvarsdistrikt och har en personalstyrka på 8000 man, varav 4000 är förstainsatsstyrka och dom övriga 4000 är förstärkningsresurser

  • 134 fredsinnsatsgrupper (FIG)
  • 155 fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
  • 134 Radiac-lag (RAD)
  • 16 mobile renseenheter (MRE)
  • 6 mobile forsterkningsenheter (MFE)

sivil

Fredsinnsatsgrupper (FIG)
Består av 24 personer och har egen utrustning och materiel och har som uppgift att vara primär förstärkningsresurs till övriga myndigheter. FIG finns i 119 kommuner i Norge

Fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
Består även den av 24 personer men har ingen egen utrustning och materiel då dom är avsedda att förstärka och avlösa vid långvariga insatser

Radiac-lag (RAD
Består av tre personen. Avdelningarna är lokalt placerade på samma sätt som FIG och har till uppgift att utföra strålmätning och provtagning

Mobile renseenheter (MRE)
Består av 27 personer och har som uppgift att upprätta dekontamineringsstationer för CBRN (Personsanering)

Mobile forsterkningsenheter (MFE)
Består av 48 personer fördelade på 2 avdelningar. MFE 1, har tält, strömförsörjning och sambandsmedel. MFE 2, har stora pumpar, slang och ATVer. MFE är en nationell resurs med egna transportmedel

sivilforsvaret 4

Utbildningen av personalen är avpassad utifrån vilken tjänst man har. För personal i FIG och FIGP är grundutbildningen är på 3 veckor och det finns två befälskurser på två veckor var samt materialförvaltarutbildning på 3 dagar, för MRE och RAD är utbildningarna på 7-8 dagar. För tjänst i MFE är utbildningen en vecka om man kommer från FIG/FIGP annars 2 veckor

Utrustning hanteras på tre nivåer

  • Kommunalt lager där utrustningen för förstainsatsstyrkorna lagras
  • Distriktslager för förstärkning eller för centrala enheter
  • Centrallager för att kunna förstärka regionerna men även utrusning för mobilisering i krig och utrustning för internationell insats

Kommunerna har ansvaret för lagring av ”Sin” utrustning och betalar även kostnaderna, utrustningen fastställs i utrustningslistor, det har funnits kritik mot att man har haft gammal utrustning, men på senare år har man bl.a. fått ny beklädnad

2010-2015 var civilförsvaret insatt ca 250 gånger, exempel på insatser:

  • Skogsbranden i Froland 2008
  • Storbranden i Bergen 2008
  • Oljeutsläppet från Full City 2009
  • Översvämningarna i Gudbrandsdalen och Telemark 2011
  • Terrorattacken på Utøya och i Oslo
  • Orkanen Dagmar på Vestlandet 2011
  • Bränderna i Lærdal, Flatanger och Frøya vintern 2014
  • Översvämningen på Vestlandet 2014 och 2015

Man kan se en ökning av insatserna då man 2017 var insatta 202 gånger

sivilforsvaret 3

Sivilförsvaret kan erbjuda stöd inom t.ex. följande områden

  • Samband och ledning
  • Bevakning
  • Brandsläckning
  • Vattentransport/vattenförsörjning
  • Länsning
  • Röjning och teknisk säkring av byggnader
  • Första hjälpen / Stora skadeplatser
  • Eftersök
  • Logistik/Underhållstjänster
  • Dekontaminering
  • Radiakmätning

sivilforsvaret 2

 

http://www.sivilforsvaret.no/

http://www.sivilforsvarsforbundet.no/

 

Danska hemvärnets poliskompanier

Frågan om Beredskapspoliser har stötts och blötts och nu finns det en politisk vilja att rekrytera ca 3000 man. Dock finns det från vissa håll ett kompakt motstånd till att dom ska få användas i fredstid så jag undrar hur användbarheten och rekryteringsviljan blir om dom i teorin aldrig kommer till insats. Det finns dock ett alternativ för att öka användbarheten för Polisen och Försvarsmakten om man tittar på den danska lösningen

I varje Hemvärnsområde finns det ett Politikompagni som förutom dom rent militära uppgifterna som bevakning och skydd av viktiga objekt även kan stödja polisen i både fred och krig med uppgifter som:

  • Trafikdirigering
  • Avspärrningar vid bränder, olyckor och brottsplatser
  • Objektsbevakning
  • Evakueringar
  • Transport av Polisiär mtrl och Fordon
  • Eftersök av saknade personer

I Sverige finns det förutom Militärpolisförband även Trafikförband, Hemvärnet har 4 trafikplutoner som är utbildade i att dirigera trafik och genomföra trafikkontroller och där man redan idag stödjer Polisen med tex trafikdirigering.

En möjlig lösning kunde vara att bygga ut Trafikplutonerna till antal och inom storstadsområdena sätta upp Trafikkompanier. Man genom att stegvis utöka utbildningen ge större befogenheter och därmed utöka användbarheten

Genom att krigsplacera, eller genom frivillighet placera aktiva eller avgångna poliser i enheterna skulle man snabbt kunna öka användbarheten då man har en eller fler med Polismans befogenhet som kan ta dom rent polisiära besluten

Trafikpluton

Bild från 244:e trafikplutonen

Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe

Låter rätt tråkigt, men när man börjar titta på Tysklands motsvarighet till MSB får man mindervärdighetskomplex. Jag ska inte gå in på ansvarsfördelning och lagar som reglerar ansvar mellan Stat och Delstater utan snabbt förklara målsättningen

Tyngdpunkten ligger på NBC och storskadeplats då THW och Brandkårerna är utrustade för traditionell räddningstjänst i krig och fred, man bygger på stor del på frivilliga hjälpare som är organiserade i:

  Feuerwehren ((Frivilliga)Brandkårer)
  Arbeiter-Samariter-Bund (ASB) (typ fackligt RK)
  Deutsche Lebens-Rettungs-Gesellschaft (DLRG)
  Deutsches Rotes Kreuz (DRK) (Röda korset)
  Johanniter-Unfall-Hilfe (JUH) (Ambulanstjänst mm)
  Malteser-Hilfsdienst (MHD) (Ambulanstjänst mm)
  Bundesanstalt Technisches Hilfswerk (THW)  (Civilförsvaret)
  Organisation der Regieeinheiten/-einrichtungen der Katastrophenschutzbehörden  (Paraplyorganisation för katastrofskydd)

Man anskaffar fordon och utrustning och målet är att ha ca 5.055 fordon för Brandskydd, NBC och Sjukvård  Man investerar årligen ca  53,5 Miljoner Euro i utbildning och mtrlanskaffning och har i nuläget 4.155 fordon vilket motsvarar en utrustningsgrad på 82 Procent.

Man har tex gjort en rambeställning av 308 st släckbilar för räddningstjänst med ett ordervärde på 50 Miljoner Euro

LF_KatS_02

Tex en Taskforce (TE Beh) för sjukvård ska kunna sätta upp 50 vårdplatser och hantera upp till 100 patienter vid ett kontinuerligt flöde av patienter med främst trauma och värmeskador

BHP MTF

Föreslagna fordon och personalstyrka ser ni nedan, jag bifogar en PPT som man kan förstå även om den är på Tyska

GW-SANTE Beh

http://multimedia.gsb.bund.de/BBK/Video/Leistungen_Bevschutz.mp4

Cilvilförsvar – Personal

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltid och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka under längre tid på många platser. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning. Det Norska Sivilforsvaret använder tjänsteplikt och grundutbildningen är 3 veckor, dvs en lägre ambitionsgrad än i Danmark.

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av Skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2 åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för Räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för Deltidsbrandkårer kommer att öka.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val då MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde (SRTC) är även det ett alternativ men status oklart efter konkursen. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/

Byggnads och reparationsberedskapen (BRB)

Ytterligare en förlorad förmåga är Byggnads och reparationsberedskapen (BRB) som var en del av Driftvärnet. Författningen som reglerade detta har upphävts genom: SFS 2007:266

Ledningen var militär och kontrakt slöts med Civila företag.

Svensk författningssamling 1989:205

1 § Byggnads- och reparationsberedskapen är en beredskapsorganisation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret

2 § Byggnads- och reparationsberedskapen skall omfatta byggbranschen och vara uppbyggd av bygg-, maskin-, installations- och konsultföretag genom avtal eller andra överenskommelser med staten.

I dag ser behovet lite annorlunda ut men min åsikt är att det borde vara MSB som sluter kontrakt och ger ut bestämmelser för företag, inte bara i Byggbranschen utan även för Telekom och Energiföretag så vi kan bygga upp förmågan till snabba reparationer i krig eller skymningsläge. Exempel på händelser som en sådan organisation skulle kunna hantera i ett krigs eller skymningsläge är Södertäljebron på E4/E20 och  Häglaredsmasten

För att förtydliga, även om företag har olika egna beredskaper så är det fredsberedskaper och det kan uppkomma prioriteringar ur ett totalförsvarsperspektiv om vad som ska åtgärdas först. Även beslut om tilldelning av resurser och tilldelning av Polis/HV skydd är sådant som enskilda företag har svårt att få i krisläge. Dessutom saknar enskilda företag överblick vad andra företag gör, dvs är det någon ide att reparera en telestation om området inte kommer att få ström på flera veckor.

Civilförsvar – Utrustning

Det finns redan idag ett antal olika depåer och förråd som kan bilda en bas för civilförsvaret, dom flesta tillhör MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Nackdelen är att i flera fall så bemannas utrustningen av den civila räddningstjänstens personal vilket är ok i fredstid men knappast bra i lägen med flera samtidiga katastrofer  då den egna Räddningstjänsten redan utnyttjas till max. Flera av depåerna kan med viss komplettering utnyttjas för fler uppgifter.

Det finns idag 12 skogsbranddepåer i Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Bengtsfors, Vetlanda, Högsby och Ljungby som har:

  • slang,
  • motorsprutor
  • och armatur.

Samt 5 st Oljeskyddsförråd i Umeå, Botkyrka, Vänersborg, Visby och Karlskrona som har:

  • Länsor för styrning och inneslutning
  • Strandskyddsdukar för skydd av stränder.
  • Pumpar och skimmrar för upptagning av olja.
  • Båtar och motorcyklar för persontransporter
  • Personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare
  • Utrustning för upprättande av saneringsplats för saneringspersonal och enklare handverktyg.

Det finns en översvämningsdepå i Ljung utanför Herrljunga där det finns:

  • översvämningsbarriärer
  • högkapacitetspumpar
  • sandsäckar

För kemikalieolyckor finns det

  • Fem Kemenheter i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp
    Med kvalificerad personal och utrustning  som kan pumpa och samla upp kemikalier, impaktera giftiga kondenserade gaser, täta läckage
  • Fyra Saneringsenheter Piteå, Järfälla, Kungsbacka och Hässleholm Saneringsenheterna ska kunna utföra sanering av samtliga kemikalier enligt PIK-listan samt kemiska stridsmedel.
  • Tre  Indikeringsenheter Stockholm, Göteborg och Malmö, Som har avancerad indikeringsutrustning för direktanalys på skadeplats av kemikalier.

 

kemenhet

MSB:s lager för internationella insatser  I Kristinehamn innehåller utrustning som även kan användas i Nationella katastrofer

Utöver MSBs depåer finns

VAKA den Nationella vattenkatastrofgruppen som har depåer på sex  platser i landet. Ljung (Herrljunga kommun) Norsborg Eslöv Sundsvall Luleå Visby med vattentankar för dricksvatten

Släckmedelscentralen – SMC AB Ett civilt samägt bolag har 4 depåer för storskalig oljebrandsläckning i Sockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall där varje depå bl.a. har:

  • En dieseldriven pump med en kapacitet på 10 000 liter/minut.
  • 2 x 800 meter brandslang, diameter 150 mm
  • Infofolder i PDF

Blogginlägg Civilförsvaret del 1

Blogginlägg Civilförsvaret del 2

Blogginlägg – VAKA

PDF MSBs Förstärkningsresurser

Tyska Krislagar – Folkförsörjning

Tyska regeringen har låtit revidera lagarna som styr matförsörjningen i kris och krig, det är inga nya lagar utan man har sett över dom befintliga lagarna som stammar från kalla kriget. Det innebär inte att man förbereder sig på ett omedelbart angrepp utan man reagerar på det förändrade säkerhetsläget och tar sitt ansvar mot folket. En del arbete började redan efter Twin Towers 2001 och översvämningskatastroferna dom senaste åren.

I Bullerbyn snoozar man dock vidare.

Om det uppstår allvarliga störningar i matförsörjningen i ett större område, t.ex. två förbundsländer och man bedömer att marknaden inte klarar situationen själv så går staten in med tvångslagar

Det innebär att man kan:

  • Införa priskontroller
  • Föreskriva att matutlämningsställen ska bevakas (förhindra plundring)
  • Bara större matmarknader får vara öppna
  • Ta kontroll över företag , maskineri, råvaror och drivmedel för livsmedelsframställnig
  • Införa ransonering
  • Beordra stängning av butiker mm

Sammanfattningsvis ger det myndigheterna möjlighet att säkerställa produktion och leverans av livsmedel till medborgarna. Man ger även info till medborgarna via webben om att den enskilde måste ha egna matlager nåt jag har skrivit om tidigare.

Förutom denna lag finns det även föreskrifter som tvingar företag att rapportera in produktionskapacitet, behov av råvaror, lagermöjligheter redan i fred så att man kan göra omfattande planering redan innan en kris. Detta är viktigare idag än för 30 år sedan då många företaget inte har egna lager utan arbetar med ”just in time” konceptet, Centralisering av produktion som ökar transportbehovet och jordbruket som är säsongsstyrt försvårar krisförsörjningen

Lagarna som styr folkförsörjningen är:

  • Ernährungssicherstellungsgesetz (ESG
  • Ernährungsvorsorgegesetz (EVG)
  • Ernährungswirtschaftsmeldeverordnung (EWMV)
  • Ernährungsbewirtschaftungsverordnung (EBewiV)

Tyska staten har dessutom livsmedels depåer för krig och kris, Tjernobyl 1986 fick regeringen då att inse att även om krigsrisken minskade kunde man inte avveckla lagren då det fanns andra hot mot folkförsörjningen

Det finns 150 Depåer (hemliga för att förhindra plundring) med:

  • 440,000 ton Vete
  • 50,000 ton Råg
  • 140,000 ton Havre

Dessa depåer är avsedda främst för brödframställning och befinner sig i närheten av kvarnar och liknande

Dessutom finns depåer med ris, ärtor, linser och kondenserad mjölk som ska säkra stadsbefolkningen ett mål mat om dagen. Kostnaden för detta är 14,5 miljoner Euro årligen (2012 ) samt 4,5 miljoner Euro för räntebetalningar och lagerförluster. Det motsvarar ca 2,50 SEK per innevånare och år, en billig försäkring som få tänker på

Vi kan jämföra med Schweiz som har lager av säd, ris, socker, matolja och matfett som motsvarar 3000 Kilokalorier per person och dag under 4 månader. Dessutom skall man enligt lag kunna försörja HELA befolkningen i 6 månader med mat och vatten. Kostnaden för detta är ungefär 130 miljoner Franken, ungefär 170 Sek per person och år

Förutom detta finns det andra lagar som styr t.ex. gasförsörjningen mm både på nationellt och på EU nivå

http://www.faz.net/aktuell/politik/geheime-getreidelager-in-der-not-gibt-s-bundeserbsen-1993771.html

http://www.agrarheute.com/news/regierung-verabschiedet-ernaehrungsnotfall-vorsorge-steht-drin

https://www.ernaehrungsvorsorge.de/

https://www.bwl.admin.ch/bwl/de/home/themen/pflichtlager.html

Mycket bra fullständig sammanfattning om den Tyska folkförsörjningen (på Tyska)

getreidelager

VAKA ‐Nationell vattenkatastrofgrupp

I senaste budgetförslaget får Vaka drygt 1,7 miljoner kronor till verksamheten 2017. Det är en halverad budget och medför stora nedskärningar. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har tidigare lovat att Vaka ska få pengar för att kunna fortsätta sin verksamhet. Budgeten är normalt på cirka 3 – 3,5 miljoner kronor per år, beroende på vilka kriser som uppstår i landet. Vi kan jämföra det med en statssekreterarlön 96 400 kronor i månaden som ger 2,3 miljoner kronor i avgångsvederlag så ser vi hur regeringen prioriterar krisberedskapen.

vaka1

Bakgrund och resurser VAKA:
Livsmedelsverket tog 2004 initiativet till bildandet av VAttenKAtastrofgruppen – VAKA då erfarenheten visade att större händelser som påverkar vattenförsörjningen, speciellt om dom är långdragna är svåra att hantera för en kommun

VAKA består av representanter från dricksvattenproducenter, miljökontor, räddningstjänst och analysexperter och hjälpen som kan ges är allt från coaching eller expertstöd via telefon till stöd på platsen för krisen. I dag finns det lager med utrustning för nödvattenförsörjning på sex platser i landet som är avsedd som hjälp till kommuner under kriser. Modellen har varit mycket framgångsrik och liknande verksamhet startas just nu i Norge efter den svenska förebilden.

vaka2

Exempel på händelser är många men jag vill framhålla utbrottet av Cryptosporidium i Östersund / Skellefteå 2010/11 där många fortfarande lider av sviterna Som framgår av denna DN artikel

Jag rekommenderar nedanstående PDFer:

Människan och samhällets behov av vattenResurser för nödvattenförsörjning

Hur arbetar VAKA ‐ Nationell vattenkatastrofgrupp?

Människan och samhällets behov av vatten

 

vaka3

Länkar

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/vattenkatastrofgrupp-har-kopplats-in/

Http://www.vf.se/node/11275

http://cirkulation.se/artiklar-och-notiser/utvecklingen-av-vaka-stoppas/

http://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/sveriges-beredskap-foer-vattenkriser-hotad/

Begränsad budget!!

Vi ska ha klart för oss att vi kommer att ha en begränsad budget oavsett riksdagsmajoritet i framtiden, alla uttalanden om 10 Brigader och fasta KA brigader är dagdrömmeri som inte tar hänsyn till ekonomin och den militära och politiska kartan runt oss, oavsett ev framtida medlemskap i NATO

Prio 1
Bottenplattan, vi måste se till att personalen har utrustning, utbildning och får öva med en ersättningsmodell som säkrar kompetens och tillgång på personal

Prio 2
Vi måste aktivt och skyndsamt påbörja uppbyggnaden av totalförsvaret Om vi inte kan säkra befolkningens grundläggande behov av säkerhet, föda och skydd spelar det ingen roll hur många brigader vi har.

Prio 3
Vi måste anskaffa vapen/vapensystem så gör att befintliga plattformar/förband kan verka. Tex nytt luftvärn, luftvärn till Visbyklassen, attackvapen till Gripen, skyddade granatkastare till mekaniserade Bataljoner mm

Prio 4 Tillse att dom två beslutade brigaderna har full bemanning och alla ingående delar i Brigaden produceras ”Lokalt” och att förbanden på Gotland byggs ut till en full Bataljonsstridsgrupp.

Jag bygger mitt resonemang på att i Sydsverige kommer försvaret att skötas främst av flyget, flottan och kvalificerat luftvärn då ett sjöinvasionshot mot fastlandet är relativt osannolikt, undantaget Gotland. Vi behöver även en expeditionär förmåga för att möta internationella åtaganden i t.ex. Ålandsförträngningen och i Baltikum. Viktigt är att dessa Bataljoner t.ex. luftburen bat och Amf har egenskydd i form av lätta Lv robotar och Pansarvärnsrobotar mm.

I Norra Sverige kan vi komma att se konventionella anfall som bäst möts av mekaniserade förband understödda av många artilleriförband

Titta på kartan, 1986 gick gränsen för Warsawapakten utanför Lübeck-Travemünde, drar man ett streck norrut så ligger Skåne långt bakom denna linje. Det innebar att alla Östtyska, Polska och Baltiska hamnar kunde utnyttjas som utgångspunkt för landstigning, idag är det Königsberg och St Petersburgsområdet som kan nyttjas, det utesluter en större kustinvasion. Det som kan låta sig göras idag är ett angrepp på Gotland eller taktiska landstigningar skärgården och Ålandsförträngningen.

Utskeppningshamnar Warsawapakten

Däremot är vi idag extremt sårbara för angrepp mot kommunikationer, energiförsörjningen och därmed leveranser av livsmedel mm Några sjöminor i inseglingsrännorna till våra importhamnar så blir färskvaror och drivmedel blir en bristvara.

I Norrland ser hotet ut som förr, mekaniserade förband över landgränsen.

Krigsmakten Ryssland