#föpol

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt

Annonser

Gendarmeri

Det här inlägget ska ses som en del i en serie inlägg där jag tittat på olika alternativ att frigöra den civila polisen från olika uppgifter så man kan koncentrera sina resurser på brottsbekämpning. Jag har tagit upp t.ex. Gränsbevakningsmyndighet, Kommunala Poliser  Reservpoliser och Beredskapspoliser. Man kan se det som en form diskussionsunderlag eller för att väcka nya ideer


Det behövs fler Poliser, Poliserna vill ha högre löner men det är ont om pengar, både polis och försvar behöver mer resurser. En lösning kunde vara att skapa ett Gendarmeri, d.v.s. en militärt organiserad poliskår, i andra länder ofta underställd försvars eller inrikesministern.

Vi har idag 13e säkerhetsbataljonen, 11e militärpolisbataljonen inom Försvarsmakten där personalen till del har MP kompetens samt 10:e livbataljonen som har statsceremoniella uppgifter samt skyddsvakter för bevakning av slottet mm

Dessa 3 Bataljoner plus 3 nya Gendarmeribataljoner skulle kunna bilda ett Gendarmeri där dom nya enheterna i Krig skulle ha inriktning som stadsskytte och antisabotage, som komplement till stödet till den civila polisen och i fred överta bort en del uppgifter från försvarsmakten som inte är renodlat militärt eller stridande. Till diskussion kunde man även ta upp om man skulle inkorporera Kustbevakningen med, men jag lämnar det därhän nu.

09158

Från Polisen skulle man förutom uppgifterna nedan, kunna överföra tex polisrytteri och helikopterverksamhet

Internationellt har vi t.ex. förebilder i:

Den Nederländska varianten skulle kunna vara en möjlig utgångspunkt och jag lånar från  dom när jag talar personal och uppgifter.

Uppdraget enheten skulle kunna ha är till exempel:

 Bevakning

  • Objektsskydd
  • Högvaktstjänst
  • Personskydd
  • Bevakning av värdetransporter för Riksbanken
  • Flygplatspolis vid civila flygplatser
  • Trafikpolis Europavägar

 Understöd, bistånd och samverkan med den civila polisen

  • Terrorism (Tunga fordon, Manskap)
  • Kravaller (manskap, vattenkanoner)

 Gränspolis

  • Gränsbevakning
  • Migrationspolis
  • Passpolis

 Internationell fredstjänstgöring

 Militärpolis

 Ceremoniförband

m1dz0c0a9vh6

Personalförsörjning:

Polissoldaterna kan anställas genom tex femårskontrakt. Efter genomförd sex månaders grundutbildning deltar de huvudsakligen i högvaktstjänst. Efter 1 1/2 års anställning sker en överföring till militärpolistjänst, objektsbevakning eller gränsbevakning. Efter avslutat kontrakt har man förtur till anställning inom Polisen, Försvarsmakten, Tullen eller Kustbevakningen under förutsättning att man uppfyller kraven och bedöms som lämplig, under ev utbildning till Civilpolis, Tull eller Kustbevakning erhåller man ersättning motsvarande studielån och är reservanställd. Underofficerare anställs genom femårskontrakt. Kontrakten kan förnyas intill underofficeren uppnår 35 års ålder

Viktigt är att införa distinkta uniformer vid polistjänst så att ingen sammanblandning sker med Civilpolis eller övriga militära enheter

Detta är inget som löser problemen över en natt, att bygga upp ett Gendarmeri till full styrka och effekt tar nog upp till en 15 år, även om man efter ett par år har enheter man kan nyttja polisiärt

kmar-mc

Begränsad budget!!

Vi ska ha klart för oss att vi kommer att ha en begränsad budget oavsett riksdagsmajoritet i framtiden, alla uttalanden om 10 Brigader och fasta KA brigader är dagdrömmeri som inte tar hänsyn till ekonomin och den militära och politiska kartan runt oss, oavsett ev framtida medlemskap i NATO

Prio 1
Bottenplattan, vi måste se till att personalen har utrustning, utbildning och får öva med en ersättningsmodell som säkrar kompetens och tillgång på personal

Prio 2
Vi måste aktivt och skyndsamt påbörja uppbyggnaden av totalförsvaret Om vi inte kan säkra befolkningens grundläggande behov av säkerhet, föda och skydd spelar det ingen roll hur många brigader vi har.

Prio 3
Vi måste anskaffa vapen/vapensystem så gör att befintliga plattformar/förband kan verka. Tex nytt luftvärn, luftvärn till Visbyklassen, attackvapen till Gripen, skyddade granatkastare till mekaniserade Bataljoner mm

Prio 4 Tillse att dom två beslutade brigaderna har full bemanning och alla ingående delar i Brigaden produceras ”Lokalt” och att förbanden på Gotland byggs ut till en full Bataljonsstridsgrupp.

Jag bygger mitt resonemang på att i Sydsverige kommer försvaret att skötas främst av flyget, flottan och kvalificerat luftvärn då ett sjöinvasionshot mot fastlandet är relativt osannolikt, undantaget Gotland. Vi behöver även en expeditionär förmåga för att möta internationella åtaganden i t.ex. Ålandsförträngningen och i Baltikum. Viktigt är att dessa Bataljoner t.ex. luftburen bat och Amf har egenskydd i form av lätta Lv robotar och Pansarvärnsrobotar mm.

I Norra Sverige kan vi komma att se konventionella anfall som bäst möts av mekaniserade förband understödda av många artilleriförband

Titta på kartan, 1986 gick gränsen för Warsawapakten utanför Lübeck-Travemünde, drar man ett streck norrut så ligger Skåne långt bakom denna linje. Det innebar att alla Östtyska, Polska och Baltiska hamnar kunde utnyttjas som utgångspunkt för landstigning, idag är det Königsberg och St Petersburgsområdet som kan nyttjas, det utesluter en större kustinvasion. Det som kan låta sig göras idag är ett angrepp på Gotland eller taktiska landstigningar skärgården och Ålandsförträngningen.

Utskeppningshamnar Warsawapakten

Däremot är vi idag extremt sårbara för angrepp mot kommunikationer, energiförsörjningen och därmed leveranser av livsmedel mm Några sjöminor i inseglingsrännorna till våra importhamnar så blir färskvaror och drivmedel blir en bristvara.

I Norrland ser hotet ut som förr, mekaniserade förband över landgränsen.

Krigsmakten Ryssland

Fler Archer till Försvaret?

Det finns 24 Archerpjäser ”Över” som norrmännen avbeställde. Man har nu konstaterat att det inte finns några intressenter som vill köpa dom kvarvarande och nu talas det om att Försvaret ska få (köpa) pjäserna. Regeringen måste dock ge tilläggsanslag för anskaffningen och det är inte bara kostnaden för pjäserna utan även personal och övrig utrustning som behövs, annars kommer nya svarta hål att uppstå

Uppdatering 2016-09-20
Regeringen köper 12+12 Archerpjäser varav man skjuter till medel för 12 pjäser nu, men inga pengar till personal och kringutrustning som lastbilar mm. Det innebär att pjäserna förrådsställs och inte kommer att användas

Variant 1

Vi har i dag 2 bataljoner i Boden med vardera tre 4-pjäs batterier, som ett första steg skulle man utöka dom 6 batterierna med 2 pjäser var. D.v.s. varje Bataljon skulle ha 18 Archers.

Fördelen är att man inom Bataljonens/batteris ram relativt enkelt kan ”Svälja” 2 pjäser till genom att utöka underhållsdelarna något

Dom övriga 12 pjäserna kan i inledningen förrådställa med 6 pjäser på Gotland och övriga i Mellansverige som kompletta förbandsklossar (d.v.s. med tält, fordon och annan utrustning) För att möjliggöra att man bara tillför personal från Artilleriregementet. Det innebär att man bara behöver flyga in personalen och inte transportera pjäser och alla annan utrustning till tex Skövde utan på ett par timmar kan man vara verkansklar med ett Batteri på Gotland eller i Mellansverige. Nackdelen är vid uppsättande av ett ny Artillerikår i Syd så skulle den bara förfoga över 12 pjäser och inte stämma organisatorisk med övriga Bataljoner

Variant 2

Dom 2 bataljoner i Boden med vardera tre 4-pjäs batterier, skulle få ett batteri till med 4 pjäser var. D.v.s. varje Bataljon skulle ha 16 Archers. Genom att bemanna dom 2 Batterierna med (avgången) Krigsplacerad personal och acceptera att enheten kommer att kräva ett antal dagars utbildning innan full krigsduglighet uppnås kan vi för en liten ekonomisk insats få mer eldkraft innan mera medel tillförs.

Dom övriga 16 pjäserna kan man förrådsställa i Syd eller Mellansverige som en komplett förbandskloss (d.v.s. med tält, fordon och annan utrustning). Det innebär precis som exemplet ovan att man bara behöver tillföra Personal från Artilleriregementet vid behov av artilleri i Sydsverige. På sikt kan även denna tredje Bataljon få egen personal och ha stridsuppgifter i Syd och kunna förstärka i Norr. Tre artilleribataljoner är väl inte för mycket begärt?

artbat archer


Det finns även förslag om att Archer ska användas som KA pjäs, något jag behandlar i detta inlägg


https://nwt.se/karlskoga-degerfors/2016/08/29/hittar-inte-nya-kopare-till-archer

http://www.svd.se/forsvarsmakten-kan-ta-over-norska-artilleripjaser

http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/artilleriregementet-a-9/

http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/mark/archer/

Artilleriregementet på Wiki

https://sv.wikipedia.org/wiki/Artillerisystem_08


http://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-kanoner-6788151

http://www.dn.se/nyheter/sverige/extra-satsning-pa-kanoner-kan-placeras-pa-gotland/

Säve Flygplats (fd F 9) del 3

Det har varit flera turer om Säve Flygplats, fd F 9 Göta Flygflottilj eller Göteborg City Airport. Jag skrev om det i Januari 2015 och Juni 2015  Det senaste är att ett avtal nu är klart om försäljning till Sernecke group för 175 Miljoner kronor.

Området kring Säve flygplats kanske kan få en motorbana, äventyrsbad mm. Man vill skapa ett upplevelsecentrum och knyta ihop det med evenmangsverksamhet som redan finns i området, så som galoppbanan, speedway och Aeroseum.

Den så kallade 112-verksamheten -polis, ambulans och sjöräddning med helikopter – ska vara kvar på Säve under en 15 års-period från att avtalet skrivs under och marken ska också kunna användas av mindre flyg under en period på minst fem år.

Trafikverket hade synpunkter på att den nya innehavaren bara behövde garantera en banlängd på 1000 meter, Swedavia slår ifrån sig alla anklagelser om att det handlar om att förhindra ny konkurrens i framtiden.

 

 

Fortsatt bråk om Säve flygplats – Feb 2016

Detta ska hända med Säve flygplats Maj 2016

Kustartilleri eller Hamnförsvar?

Uppdaterad 2/7 2016

Det finns en del som önskar Kustartilleriet tillbaka men det är dött och begravet och kommer aldrig igen i sin gamla form. I en alternativ historieskrivning kunde man ha utvecklat dom moderna tunga batterierna genom att ha ersatt en eller flera pjäser med VLS, för t.ex. Sea Sparrow och Harpoon, men en sådan utveckling hade troligen motarbetats av delar av Marinens officerskår. Inte heller det fasta minvapnet kommer åter då systemet var lätt att sabotera och dyrt att underhålla.

Hamnförsvar bestod av olika typer av pjäser i värn eller torn från 37mm PvKan till 75mm torn från Strv74, som ingick i lokalförsvarsförband (värnförband). Dessa enheter saknade eldledning och mörkerförmågan kom från lyspistol eller närlys. Dom fyllde sin uppgift att vara sista linjens försvar och bemannades av äldre reservister.

I sociala media främst har man lyft frågan om försvar av tex hamnen i Slite, där det även saknas sprängkamrar. En del tycker att ett kustrobotbatteri på Gotland har prioritet men förutsättningarna för ett eldtillstånd är mycket höga, om man jämför med kanon där flera varningsskott kan avges innan verkanseld


Mitt förslag till lösning är att vi sätter upp moderniserade hamnförsvarsförband bemannade av främst Armen och Hemvärnet. Genom att återköpa ett 10tal stridsvagnstorn typ Strv121 och gjuta fast dom vid hamninloppen på enklare bunkrar, får man god effekt och tillräckligt skydd samt kan använda befintlig ammunition.  Det finns ingen anledning att ha skyddsnivå och uthållighet som ett 12/70 batteri, det blir för dyrt.

Förbandet har en uppgift att spärra en hamn med minor, mineringen skyddas av kanoner och ska vi i dagens ekonomiska läge kunna blockera hamnarna, så måste vi hålla kostnaderna nere och få så stor taktisk utväxling på investeringen som möjligt, genom att en motståndare måste undanröja hotet. Sätter han in förbekämpning och/eller sabotageförband tidigt röjer han sina avsikter, gör han det sent är risken att att inte hinna slå ut enheten och röja minorna i tid.

Fler pjäser, bättre skydd, stridsvagns och artilleriförband är bra, men inte för ett Värnkompani vars huvuduppgift är hamnförsvar. För skydd av skärgårdsområden passar däremot Spärrkompanier bättre.

F 23 Rockan

För att kunna säkert spärra hamnar behöver vi minor och den klassiska rockan F/23 – F/24 fyller den rollen bra, det är en enkel mina som är designad så att den ska glida ut från en kaj om man lägger den med kran från en lastbil. Den avsågs även som strandförsvarsmina och kan läggas från mindre båtar, nåt som HV har övat nyligen

Se även reportaget i tidningen HVnr 5-2015 Sid 39 Det hade jag själv missat men  det är av stor betydelse för våra möjligheter att försvåra fientlig verksamhet i hamnar och viktiga leder och faktumet att vi har dom och övar med dom innebär att motståndaren måste planera in tid och resurser för att kunna minsvepa tilltänkta landstigningshamnar. FM bör snarast öva detta med Hemvärnet på Gotland och avge en avsiktsförklaring om att F/23 ska kunna tillföras och lagras lokalt.

Mina M_24 Rockan

Bild från militarhistoria.ifokus.se

Stridsvagnstornet från Leopard har ett modernt IR sikte som ger bättre förmåga till mörkerstrid än dom gamla tornen och tornets kulspruta ger en möjlighet att själv avvärja infanteriangrepp. För närspaning behöver man en enkel fritidsbåtsradar som kan ge förvarning och en lägesbild. Den enda ”avancerade” utrusningen man skulle kunna förse förbandet med är en flyttbar hydrofon (sonarsystem 618) för att försvåra UV verksamhet av tex Röjdykare, den kräver dock specialutbildad personal om den ska kunna nyttjas full ut.

Man skulle kunna placera tornet öppet som på bilden men i för att öka skyddet mot multipelvapen och till del styrda vapen bör man bygga tre enkla betongväggar och tak som kasematt, ungefär som i det Schweiziska exemplet längre ner. Stora delar av bunkern och utrustningen som elverk, luftreningsanläggning finns i antingen FMs förråd eller köps på öppna marknaden, vilket gör att kostnaderna blir relativt låga. Vi har dessutom erfarenhet och färdiga ritningar på mycket som tex Sk10 Kupol Det är även möjligt att det finns äldre värn som kan nyttjas som stomme

Centuriontorn

Foto: Bunkermuseum Wurzenpass

Ett förband skulle kunna se ut som följer

  • Stabs och trosspluton
    • Stabs och Sambandsgrupp
    • Spaningsgrp RR/UV
    • Trossgrupp
    • Närskyddsgrupp
  • Pjäspluton
    • Pjäsgrupp1
    • Pjäsgrupp2
    • Närskyddsgrupp
  • Närskyddspluton

Förbandet bemannas med Hemvärnspersonal för kuppförsvar och vid mobilisering av äldre krigsplacerad personal, tex Stridsvagnssoldater för tornen, Amfibie för Spaningsgrupp osv, för att minimera omskolningstiden. Repetitionsutbildning skulle kunna delvis ske i Försvarsutbildarnas regi.

detta forum finns det bilder på hur man nyttjat Centuriontorn för fast försvar, en längre bildserie hittar ni här från ombyggnaden av ”Sperrstelle Stadel” där man ersatte äldre artilleri med två Centuriontorn. Där ser ni även från bild 79 och framåt utbildningshjälpmedlen

  1. På en enklare bunker sätter man tornet som får skyddsväggar och tak samt att tornet har tilläggspansar, i en Svensk variant skulle en enklare kasematt som ökar skyddet mot multipelvapen räcka.

Strvtorn Bunker

2. Strömförsörjning via ett enklare elverk och Jeepdunkar för drivmedlet

Värnpjäs5

Värnpjäs6

3. Enkel luftrening för NBC skydd

Värnpjäs7

4. I den Schweiziska varianten läggar man pjäsställningen i bergssidan och planterar rikligt för att maskera

Värnpjäs2

Värnpjäs11

 

Nytt medeldistansluftvärn (MR Lv)

Det förekommer uppgifter om nyanskaffning av medeldistansluftvärn och att valet skulle vara mellan Patriot eller Aster. Det bygger på en FMV presentation där man utgår från att om systemet ska vara anskaffat och levererat innan 2020 dvs inom 4 års tid, så måste vi köpa ett färdigt förband från någon som har ett överskott av moderna Luftvärnssystem. Systemet måste vara i produktion och beställningsbart efter 2020. Dom enda mig veterligen är idag Tyskland/USA med Patriot där Tyskland borde ha 6 Batterier över. Frankrike och Italien har idag 16 system med (ASTER-30)SAMP/T men inget direkt överskott, men jag tror att Frankrike av industripolitiska skäl skulle vara beredda att påbörja tekniköverföring och utbildning med kort varsel även om det under ett par år gör att deras egna beredskap sjunker. Jag har tidigare skrivit om om Patriot och SAMP/T i bloggen

Saab har under hösten tecknat kontrakt med FMV om livstidsförlängning av luftvärnssystem RBS 97 där leveransen ska vara klar 2019 och det är förmodligen för att kunna ha systemet igång tills 2024-. Men det finns även en möjlighet att livstidsförlänga systemet med nya robotar mm som jag har skrivit om här.  Men det är ett fattigmanslösning som dock har den lilla fördelen att man kan samköpa robotar med flottan eller överta flygets.

Att köpa Ryskt kan vi glömma av både Politiska och Tekniska skäl så det finns ingen anledning att ta upp dom systemen här.

2016-12-29 SVD Sverige är på väg att göra en jätteinvestering i nytt luftvärn

Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning
Sveriges försvar 2016–2020

”Ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd anskaffas till en av de två luftvärnsbataljonerna. Den andra bataljonen får det nya systemet efter periodens slut”

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/08/17/luftvarn-patriot-eller/

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/12/22/luftvarn-hawk/

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/01/grunden-lagd-for-svensk-tyskt-utbyte-om-luftvarn/

http://saabgroup.com/sv/Media/news-press/news/2015-11/saab-tecknar-kontrakt-om-livstidsforlangning-av-luftvarnssystem-rbs-97/
I beställningen ingår att genomföra livstidsförlängande åtgärder och att tillföra ny funktionalitet i systemet för att möta dagens och framtidens hotbild. Arbetet omfattar uppgraderingar av både hårdvara och mjukvara av systemets samtliga systemkomponenter som belysningsradar, lavett och stridsledningsenhet.
Leveranserna sker successivt från och med nu med slutleverans under 2019. Arbetet kommer till största delen att beröra Saab i Växjö men också Halmstad och Järfälla

SAMP T

Bild från www.armyrecognition.com

Gränsbevakningsmyndigheten

Jag anser förvisso att Kustbevakningen bör bilda Marinens tredje ben tillsammans med Flottan och Amfibiekåren men det finns ett alternativ till det, och det är att bilda en ny myndighet där man slår ihop verksamheter och uppgifter som idag ligger på olika myndigheter främst:

  • Gränspolisen
  • Tullverket
  • Kustbevakningen
  • Sjöfartsverket

Jag har svårt att se nyttan av att man t.ex. måste ha en polisman och en tullare på plats för att utföra passvisering och tullkontroll på samma ställe, eller att en tullare inte kan ta misstänkt stöldgods i beslag. Att blåsa för att kontrollera nykterheten på en förare får dock tullen göra sen 2008 vilket visar att det går att överföra befogenheter från områden som ansågs rent polisiära förut. Genom att utöka uppgifterna för en ny myndighet skulle man kunna frigöra polisiära resurser för bekämpning av brott och få en totalt sett större effekt.

En ny myndighet skulle då kunna få följande uppgifter på sitt ansvar:

  • Gränskontroll (passkontroll)
  • Kontrollera in- och utförsel av varor över Sveriges gräns
  • Övervaka och kontrollera sjötrafik och fisket
  • Miljöräddning till Sjöss
  • Leda Sjöräddningsverksamhet
  • Ansvara för sjöräddningshelikoptrarna
  • Ansvara för sjötrafikövervakning
  • Polisiära uppgifter i sjö och gränsområdet

Samt olika typer av samverkan med andra myndigheter i krig och fred. (Tullverket och kustbevakningen var en och samma myndighet fram till 1983)

Det finns även andra typer av uppgifter som en ny myndighet skulle kunna få, i andra länder gör Tullen arbetsplatskontroller för att stoppa svartarbete och kontroller av affärer så att varor och kassaapparater är legala.

Tyska tullen gör kontroll mot svartarbete

För att öka effekten kan man införa militär grundutbildning med inriktning mot gränsbevakare där man som en del i sin utbildning tjänstgör i någon gränsbevakningsenhet i eller utanför Sverige och de som inte senare söker anställning inom myndigheten kan krigsplaceras i ett Gränsjägarkompani eller frivilligt söka sig till en Gränsjägarpluton (typ HV/Beredskapspolis)

Vi har förvisso inte samma långa gräns mot Ryssland som Finland har och än så länge ett Schengensamarbete, men även EU kan i framtiden ställa större krav på att vi ska bidra med personella resurser vid den gemensamma yttre gränsen t.ex. i Grekland eller Medelhavet och jag har svårt att se att man med nuvarande bemanning ska kunna hålla fler resurser på plats, över tid utan att det påverkar personalens psykosociala situation. Ett svar är att anställa mer personal, men med i dagens läge tror jag knappast att vi har råd med det utan vi behöver en pool av unga människor med rätt utbildning som kan åka frivilligt, en dellösning vore då att ha i första hand frivilliga Värnpliktiga att tillgå.

Vi hade förr Gränsjägarkompanier i Norrland som hade en tullare eller en polis i organisationen för att kunna kontrollera misstänkta personer i gränsområdet i skymningslägen

GJ67_bat1


http://www.raja.fi/gransbevakningsvasendet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4nsbevakningsv%C3%A4sendet

Polisens nationella strategi för gränsbevakning PDF

http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-bor-fa-ta-over-landernas-gransbevakning/

http://www.tullverket.se/rattfyllerikontroller

http://www.svd.se/ge-tullen-ratt-att-stoppa-stoldgods

Editerad 20160803/07 med info om rattfyllerikontroller och länk till SVD

Försvaret av Gotland del 6

Beslutet att sätta upp ett skyttekompani på Gotland har kritiserats av olika orsaker. Invändningarna har varit av typen:

  • Ett kompani kan inte motstå ett fullskaligt anfall
  • Tjänsterna behövs på annat håll, vi behov flyttar vi trupp dit
  • En iskanderträff slår ut allt
  • Vi behöver ett kustrobotbatteri och en LV bat istället

Jag ska försöka förklara min syn på detta:

Grundbulten i försvaret av Gotland är idag Hemvärnet men utan åtgärder kommer det att reduceras till ett kompani på sikt av den enkla anledningen att få Gotlänningar gör militärtjänst idag, och korta utbildningar på ett par veckor kan inte ersätta 7-9 månaders utbildning vid tjänstgöring i stridande förband.

Gotland är på vinterhalvåret en glesbygd där det inte finns allt för mycket instegsjobb, genom att skapa ett hundratal soldattjänster ökar troligen intresset för att göra GMU bland Öns ungdomar och därmed skapas på sikt ett bättre rekryteringsunderlag för Hemvärnet. Man kan kanske ta fram en GSS/T tjänst som är anpassad efter turistsäsongen dvs. man tas in på övningar och utbildning under lågsäsong.

Ur ett folkrättsligt perspektiv behöver man ha trupp som kan hävda territoriet med vapenmakt, Hemvärnet i all ära, men de är trots allt ett milisförband internationellt sett och är utbildat och utrustat för bevakning och lokalt förvar. Det Mekaniserade kompaniet som sätts upp kommer att ge det befintliga förrådsställda stridsvagnskompaniet en effektförstärkning och ger bättre möjligheter att t.ex. anfalla och återta ett flygfält. Jag är medveten om att förbandet behöver byggas ut med fler enheter och Lv för att kunna verka optimalt. Viktigt är därför att vi utnyttjar det mtrl överskott som finns inom en del områden t.ex. CV90 genom att förhandslagra fler förbandsklossar och mer underhåll på Ön. Genom förhandslagring kan man även relativt dolt förstärka försvaret genom att flyga in trupp med reguljärflyg.

Men från en Fientlig planeringshorisont ändrar sig nu Öns status från ”i princip Oförsvarat” till att man behöver sätta samman sin anfallstrupp så att den kan slå mekaniserade förband, att medföra fler stridsvagnar gör att man måste ta med mer underhåll och minska på antalet soldater eller öka tonnaget. Man kan förvisso använda Iskander i sitt öppningsdrag, men om stridsvagnsförrådet på Tofta plötslig upplöser sig i atomer och bildar en stor krater så behöver man inte tveka från militärt eller politiskt håll med att trycka på knappen och deklarera sjö och lufthavet rund Gotland som en ”No Go Zone”

Min bedömning är att ett överraskande anfall är det största hotet idag, en kombination av luftlandsättning och ”Civila” fartyg tillsammans med störmoment som dolda angrepp mot strömförsörjning, större övningar och kanske en ”Storozjevoj” händelse. Mot ett sådant assymetriskt angrepp är det i princip omöjligt att sätta in tungt Lv eller Kustrobotar förrän fi redan har fått en fast fot på Gotland och utan marktrupp som skydd kommer man snabbt att kunna slå ut dom förbanden.

Som avslutning titta bilden ovan, vad gör man om Fartyget ”Trader” rapporterar mindre brand ombord och att man avser söka nödhamn i kappelshamnsviken? eller om något av fartygen nedan uppträder suspekt? Inte skjuter man en kustrobot. Man skickar ett patrullfartyg för kontroll och ev bordning och därför behöver man permanent stationera patrullfartyg på Gotland.

Gotland

Psykologiskt försvar

Det psykologiska försvaret var det fjärde benet i vårt totalförsvar och syftade från början till att  möjliggöra regeringens och  myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska krigföring i krig. I fred skulle man medverka i att sprida information på olika sätt.

Praktiskt sett förberedde man sig genom att kunna fortsätta sändningar från ”Zonen” dvs skyddade bergrum i någonstans i Sverige, och taget ur minnet så krigsplacerade man bl.a. tryckerier och utbildade journalister.

Hotbilden var enklare under kalla kriget, Fiendens möjligheter att sprida propaganda var begränsat till radiosändningar, flygblad och inflytelseagenter och min bedömning är att den viktigaste uppgiften var att motverka ryktesspridning. Det psykologiska försvaret skulle inte vara ett ”Propagandaministerium” utan hade som syfte att ge medborgarna information som dom kunde lita på, dvs även negativa händelser skulle rapporteras så länge det inte äventyrade pågående eller planerade militära operationer.

Medelsvensson fick på 60-70 talet i genomsnitt sin information från SRT och en (1) dagstidning. Om man då i ett krisläge kunde ratta in Radions P3 och där höra Lennart Hyland intervjua Statsministern som förklarade läget, så var nog 80% av befolkningen vaccinerade mot rykten och fientlig propaganda


Idag har vi ett nedlagt psykologiskt försvar, MSB har övertagit uppgifterna men mej veterligen är aktiviteten förhållandevis låg, man genomför viss omvärldsbevakning, analyser samt seminarier(?).

Hotbilden och mediekonsumtionen  har förändrat sig drastiskt dom senaste åren. Möjligheten att ta mot egna satellitsändningar kom först, internet, Google och bärbara enheter har förändrat mediebilden och mediekonsumtionen dramatiskt, även våra motståndares möjligheter att genomföra påverkansoperationer har stigit. Även internets möjligheter för enskilda att sprida information påverkar då ”bruset” ökar, dvs man får i en sökning på på nätet upp sk ”foliehattsajter” som sprider myter och vanföreställningar blandat med propagandasajter och vanligt folk som oreflekterat sprider myter vidare. Detta ökar svårigheten att nå fram med informationen och att få folk att ta den åt sig.

Idag är det en minoritet av hushållen som har en batteridriven transistorradio hemma och den yngre generationen tittar på Tv, lyssnar på radio och läser tidningar på sina telefoner eller plattor. Det innebär att en stor del av hushållen kan komma att drabbas av en hel eller partiell mediablackout vid ett angrepp mot energiförsörjning och IT infrastrukturen.

Det hotet kan vi delvis möta genom att bygga ut redundans, förbereda utgivning av tidningar i ”metro” format mm, men det är den lätta delen.

Psykologiskt försvar handlar om förtroende

Vi kan ge ut tidningar, ordna radiosändningar och skicka informationsblad till medborgarna i en kris med det hjälper inte om inte mottagaren litar på avsändaren.
Det finns tre huvudaktörer i det psykologiska försvaret:

  • Den politiska ledningen
  • Statliga och Kommunala myndigheter
  • Journalister och media

 Hur förtroendeskapande har dessa tre varit  i medelsvenssons ögon den senaste tiden?

Medborgaren vet att Politikern har en politisk agenda och att agerandet färgas därefter, men Statsministern och hans regering kan vara politiska idioter, så länge folk har förtroende för dom i en krissituation. Osäkert agerande och ekonomiska eller politiska skandaler underminerar förtroendet men kan relativt snabbt återtas genom att byta politiker.

Journalister och media är en blandning av affärsdrivande och statsnära företag, med olika ägarkonstellationer. Med all respekt för att dom i de flesta fallen är privata bolag och därmed står fria  att utforma sin agenda som dom vill, så har dom en särställning lagmässigt som ska säkra den fria informationen i landet. Utan att peka ut den ena eller den andra så måste man agera konsekvent och öppet när det kommer till t.ex. publiceringsregler. Väljer man att publicera namn och bild i det ena fallet och i det andra fallet inte med hänvisning till ett luddigt allmänintresse där journalisten själv avgör, öppnar man för spekulationer och ifrågasättande. Om inte media kan förstå vikten av att sätta konsekventa regler och hålla dom så återstår nog bara lagstiftning.

Statliga och kommunala myndigheter har som jag ser det dom största kraven på att uppfattas som neutrala i medborgarnas ögon. Fullmaktsanställningen skulle en gång i tiden skydda statstjänstemännen från att kunna utsättas för politiskt tryck eller repressalier från politiker. Tex Polisen har i uppgift att uppklara och förhindra brott, det måste dom göra även om resultaten kan medföra politiskt obehag, annars  kommer medborgarna att förlora förtroendet och använda andra alternativ för sitt skydd.
Det får inte vara som i Köln där den enskilda polismannen ställs inför ett batteri av frågeställningar som måste tolkas innan han själv ska avgöra om tex etnicitet ska ingå i ett signalement. Det måste finnas klara öppna regler som har bäring på polisens huvuduppgift och är försvarbara inför allmänheten.

Vi har ingen tid att förlora, förtroendet måste börja byggas upp och möjligheterna för att sprida information måste säkras


 

WIKI om Psykologiskt Försvar

MSB Pyskologiskt Försvar

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-sverige-har-avskaffat-sitt-psykologiska-forsvar/

http://www.svd.se/sverige-behover-ett-psykologiskt-forsvar_3757444

Om Pykologiska försvaret 1967 (PDF)

Wiseman om det Pyskologiska försvaret

http://reservofficer.blogspot.se/2015/02/paverkanskampanjer-och-psykologiskt.html