Försvaret

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Annonser

MIM-104 Patriot – Wisła

Polen förhandlar om köp av MIM-104 Patriot, man planerar att köpa 16 eldenheter men för att spara pengar kommer varje eldenhet bara att ha 3 ramper. Varje avfyringsramp har 12 robotar vilket ger ett behov på ca 1000 Luftvärnsrobotar om man räknar med omladdningar och reserver. Skulle man då välja PAC-3 MSE Så skulle kostnaden landa på runt $5 Miljarder för Robotarna. Jämför det med maxbudgeten på $7,59 Miljarder för hela inköpet

Dom flesta användarna av systemen har en mix av äldre robotar t.ex. typ PAC2 GEM-T och PAC-3 MSE där man använder den mer kapabla och 10 gånger dyrare roboten till högvärdiga mål. Polen har som första kund beslutat att inte ha PAC2 GEM-T i köpet då den är större och färre robotar ryms på varje ramp

För att ändå ha priset på en rimlig nivå erbjuder Raytheon tillsammans med Rafael att sälja SkyCeptor som är en NATO anpassad Stunner som ingår i det Israeliska Luftvärnssystemet ”David’s Sling” Enligt uppgift ska SkyCeptor kosta $1 Miljon styck och kunna verka mot mål på ett avstånd på mellan 40 till 300km beroende på måltyp

Förutom att Stunner har en Booster ska motorn kunna variera sin acceleration beroende på var i angreppsfasen den befinner sig. Den har även en kombination av datalänk samt radar och infraröd målsökare,

Stunner

Polen förhandlar om att en stor del av tillverkningen av SkyCeptor missilen ska ske lokalt. Då anpassningen inte är klar kommer troligen dom första batterierna att levereras med PAC-3 MSE

Den variant som erbjuds är den nya ASEA radarn med GaN teknologi och 360graders täckning samt systemets mjukvara på release 8

Patriot_New

Det här gör att tidigare uppgifter att prisskillnaden mellan Patriot och Aster inte längre skulle bli så stor då Patriot för två bataljoner skulle kosta 22,5 miljarder kr och Aster-30 13 miljarder enligt tidigare uppgifter

2012 Begärde Qatar att få köpa 2012 11 Eldenheter och 44 Ramper med 246 GEM-Ts och 768 standard PAC-3s. Det blev ett köp av 9 Eldenheter och ett okänt antal missiler för $2.4 Miljarder vilket ungefär motsvarar dom svenska prisuppgifterna på 22,5 miljarder kr

Rumänien har begärt att få köpa 7 Eldenheter och 28 Ramper med 56 GEM-Ts och 168 PAC-3 MSE för $3.9 Miljarder, det köpet ska finansieras via FMS krediter och inkluderar fordon, reservdelar, utbildning och support

Själv skulle jag kunna tänka mig en mix av 3 bataljoner Patriot  och 2 NASAMS system för att skydda förbanden på Gotland och i Norrland. Den blå ringen på bilden motsvarar NASAMS med AMRAAM-ER (observera att ringarna är exempel och beror på måltyp, bana mm, dvs stor skillnad om målet är en TU95 Bear eller en Iskander och är även beroende på vilken Radar som används, mot en ballistisk missil gäller inte dom röda ringarna)

Patriot sydSverige

Jag bifogar även en bild som visar det polska inköpet

MIM-104 Patriot

MIM-104 Patriot

http://www.janes.com/article/63590/mspo-2016-raytheon-announces-skyceptor-project-with-polish-industry

http://www.defensenews.com/articles/poland-air-defense-the-search-for-the-right-missile-mix

https://krigsmakten.wordpress.com/2014/08/17/luftvarn-patriot-eller/

Uppdatering 2017-11-08:

Då är det klart att Sverige börja förhandla med Raytheon om inköp av Patriot

https://www.di.se/nyheter/stora-luftvarnsaffaren-klar-sverige-valjer-patriot/

https://www.svd.se/sverige-valjer-amerikanskt-luftvarnssystem

Uppdatering 2017-12-09

https://www.defensenews.com/land/2017/12/06/poland-surprised-by-high-price-tag-for-its-long-awaited-patriot-purchase/

”Poland has been pushing toward a purchase of a medium-range air-and-missile defense system for many years, settling on an unprecedented configuration of the Patriot system, but was surprised by the high price tag presented when the U.S. State Department cleared the sale of half of the Patriots Poland plans to buy.

According to the Defense Security Cooperation Agency, when it notified Congress last month of the potential sale, the deal could cost the country $10.5 billion for four systems — that is roughly 37 billion zloties — which already exceeds by 7 billion zloties what Poland has said it would spend on the entire program”

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Hur är det med avståndet mellan folket, politikerna och FM? Jag vill påstå att det var mindre förr när en majoritet av männen gjorde värnplikt och det fanns förband i hela Sverige, därför är det viktigt att man ökar kontaktytorna på olika sätt. Ett exempel är hur Ledningsregementet återupptagit traditionen med fackeltåg till kyrkan.

Under min grundutbildning hade vi försvarsupplysning och skolchefen lät helt enkelt ett Kommunalråd komma och hålla den delen som berörde statsskick och politik vilket jag tror var nyttigt för båda parter, vi ställde många frågor om politik och han fick träffa ungdomar, där flera senare skulle verka som befäl i hans stad

Jag riktar en vädjan till våra politiker att engagera er vid ert lokala förband, visa upp er för dom anställda och värnpliktiga, delta i regementets dag, soldaterinran , prata försvarsupplysning och politik med unga befäl.

Prova att Googla efter ”Soldaterinran” och titta på hur många tidningsartiklar ni får träff på, gör sen samma med ”krigsmannaedgång” här är ett exempel från Finland

I Tyskland har man Feierliches Gelöbnis som motsvarar vår soldaterinran, där Soldaterna inför inbjudna och anhöriga avlägger en ed eller löfte beroende om man är värnpliktig eller anställd

I videon ca 11 minuter in kan ni se edsgången inför förbundspresidenten, försvarsministern mfl.

Jag lovar/svär att troget tjäna förbundsrepubliken Tyskland och att tappert försvara det tyska folkets rätt och frihet.

soldaterinran-tyskland

Fram till 1980 var det något man i Tyskland gjorde inom kasernen, inför anhöriga. Första gången i offentlighet i Bremen blev det en våldsam vänsterdemonstration med 260 skadade och brinnande bilar. Än idag sker det demos från ytterkantsvänstern och ”fredsrörelsen” Men det hindrar inte Bundeswehr att fortsätta och varje år sker det vid t.ex. vid Riksdagshuset och den 20 Juli vid Försvarsministeriet med inbjudna gäster och politiker. Ute i landet sker det på olika sätt men gemensamt, är att oftast är lokala politiker inbjudna. Jag tror det är en av lärdomarna från förr att man inser att ett gott och nära förhållande mellan försvarsmakten, politikerna och folket är viktigt. Där skulle bara en ytterkantspolitiker kalla försvaret ett ”Särintresse”

Till Försvarets ledning har jag en annan vädjan, ändra upplägget för soldaterinran, Jag kommer själv ihåg att Översten stod och malde och vi tyckte att det var långtråkigt, och jag kan inte påstå att texten och stunden gjorde något större intryck på mig eller mina kamrater

Jag är egentligen inte kritisk mot innehållet men när jag tittar på texten för soldaterinran så är den lång och känns floskelfylld. Kan inte Försvarsmakten istället införa en Krigsmannaed som lämpligen genomförs som avslutningen på GMU (12v grundläggande militär utbildning) Att aktivt svära en ed är för mig starkare än att passivt lyssna på ett långt tal. Krigsman är dessutom ett juridiskt begrepp som starkt hänger samman med Försvarsmakten

Mitt förslag till ed är kort och koncis:

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Sen kan en inbjuden politiker eller annan gäst hålla ett kort tal till soldaterna efter krigsmannaeden, som exempel kan man använda en avkortad version av soldaterinran:

Det svenska försvaret garanterar Sveriges oberoende och fred. Det ska värna vår demokrati, vår självständighet och vår frihet att själva utforma vår rättsordning och vår kultur. Genom att hjälpa andra länder och deras medborgare bidrar vi till fred, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Samtidigt främjar vi vår egen säkerhet.

Ni är nu Krigsmän i Försvarsmaktens och utgör därmed del av dess viktigaste resurs. Det är på er som Försvarsmaktens förmåga slutligen beror.  Om vi blir angripna ska ni och övriga invånare tillsammans och med våra gemensamma krafter med alla medel försvara vårt land och vår frihet. När ni tjänstgör utomlands är ni representanter för Sverige med det ansvar som detta innebär. Ni ska alltid göra ert yttersta, oavsett uppgift och ert handlande ska präglas av de värderingar som ni är satta att försvara.

Som soldat i Försvarsmakten är du utvald att försvara vårt land och att tjäna freden. Situationer kan uppstå då det är på dig allting hänger. Att du har tillgodogjort dig din utbildning och har förmåga och vilja att utföra dina uppgifter är avgörande. Du ska ta ansvar för ditt handlande och vara ett föredöme för andra.

Din insats är viktig och den behövs för Sverige. Jag välkomnar dig som Svensk Krigsman

http://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.htmlhttp://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldaterinran

Krigsmans Erinran

Bundespraesident Gauck nimmt an Rekruten-Geloebnis am Reichstag teil

Bundespraesident Joachim Gauck schuettelt am Samstag (20.07.13) vor dem Reichstagsgebaeude in Berlin beim Geloebnis von freiwillig Wehrdienstleistenden, aus verschiedenen Verbaenden und Standorten der Bundeswehr, einem Wehrdienstleistenden die Hand. Foto: Clemens Bilan

Den högsta insatsen (Bundeswehr)

Det har kommit ut en nytt specialhäfte i Tyskland som berör temat att dödas eller skadas i tjänsten, det heter ”den högsta insatsen, på liv eller död” Jag har inte läst den än, men jag kommer att beställa den om den inte finns på nätet. Jag har översatt texterna från sidor om häftet, men är inte proffs, så kommentera gärna. Jag har valt att behålla det kraftigare dödas än att ”stupa”


Döden är en fråga som berör alla. Bundeswehr är en armé i strid, Att dödas och skadas i strid är en risk som är förknippad med det militära yrket. Det är något man inte talar om – inte i Försvarsmakten och inte i samhället i övrigt. Att tala om döden är ett socialt tabu.

Det är hög tid att prata om saken även om det är svårt, att reda ut saker, ge tröst och hjälp
Detta gör specialutgåvan av Y med autentiska berättelser som berör, vars fyra kapitel heter ”jag dör”, ”Jag dödar”, ”Jag är sårad” och ”jag lever”.

”Död och skada” är inte en tidskrift som alla andra. Det vill stimulera till eftertanke. Artiklar och inlägg i denna specialutgåva kommer ha sin giltighet även i framtiden. Det visar också att soldatyrket är något speciellt, belastningen är större, riskerna är större, insatserna är högre. Det handlar om liv och död


Bundeswehr är en armé som befinner sig i krig. Att dödas eller skadas, är för soldaterna en av de speciella riskerna med  yrket. Hur hanterar människor i de väpnade styrkorna denna existentiella utmaning?

Kapitelindelning:

Jag Dödas

  • Långfredagsstriden – Bundeswehrs hårdaste strid
  • Fara – Bilder av krigsfotograf Anja Niedringhaus
  • Förberedelse – soldater gör förbereder för sin egen död
  • Checklista – testamente, organdonation, fullmakter
  • Anatomi – Vad händer när kroppen dör
  • Sorg – En soldat om hans kamrats död
  • Ritualer – Sista eskort för de fallna
  • Siffrona – dom i krigen stupade

Jag Dödar

  • Strid – sanningens ögonblick: När du trycker på avtryckaren
  • Psykologi – Kan du lära dig att döda? En undersökning
  • Media – den fascinerande döden: Varför vi ser på våld i filmen och TV
  • Lag – Förbudet mot att döda och undantagen

Jag såras

  • Räddningskedjan – Sårade överlever tack vare tydligt definierade åtgärder
  • Första hjälpen – Handgreppen måste sitta
  • Intervju – Militärpsykolog Thorsten Roth hjälper offren
  • Historia – Dom medicinska framstegen räddar soldaternas liv
  • Terrorattacker – civila är terrorns mål

Jag lever

Y-Spezial: Der höchste Einsatz – auf Leben und Tod

Dem heiklen Thema „Tod und Verwundung“

der-hochste-einsatz

Begränsad budget!!

Vi ska ha klart för oss att vi kommer att ha en begränsad budget oavsett riksdagsmajoritet i framtiden, alla uttalanden om 10 Brigader och fasta KA brigader är dagdrömmeri som inte tar hänsyn till ekonomin och den militära och politiska kartan runt oss, oavsett ev framtida medlemskap i NATO

Prio 1
Bottenplattan, vi måste se till att personalen har utrustning, utbildning och får öva med en ersättningsmodell som säkrar kompetens och tillgång på personal

Prio 2
Vi måste aktivt och skyndsamt påbörja uppbyggnaden av totalförsvaret Om vi inte kan säkra befolkningens grundläggande behov av säkerhet, föda och skydd spelar det ingen roll hur många brigader vi har.

Prio 3
Vi måste anskaffa vapen/vapensystem så gör att befintliga plattformar/förband kan verka. Tex nytt luftvärn, luftvärn till Visbyklassen, attackvapen till Gripen, skyddade granatkastare till mekaniserade Bataljoner mm

Prio 4 Tillse att dom två beslutade brigaderna har full bemanning och alla ingående delar i Brigaden produceras ”Lokalt” och att förbanden på Gotland byggs ut till en full Bataljonsstridsgrupp.

Jag bygger mitt resonemang på att i Sydsverige kommer försvaret att skötas främst av flyget, flottan och kvalificerat luftvärn då ett sjöinvasionshot mot fastlandet är relativt osannolikt, undantaget Gotland. Vi behöver även en expeditionär förmåga för att möta internationella åtaganden i t.ex. Ålandsförträngningen och i Baltikum. Viktigt är att dessa Bataljoner t.ex. luftburen bat och Amf har egenskydd i form av lätta Lv robotar och Pansarvärnsrobotar mm.

I Norra Sverige kan vi komma att se konventionella anfall som bäst möts av mekaniserade förband understödda av många artilleriförband

Titta på kartan, 1986 gick gränsen för Warsawapakten utanför Lübeck-Travemünde, drar man ett streck norrut så ligger Skåne långt bakom denna linje. Det innebar att alla Östtyska, Polska och Baltiska hamnar kunde utnyttjas som utgångspunkt för landstigning, idag är det Königsberg och St Petersburgsområdet som kan nyttjas, det utesluter en större kustinvasion. Det som kan låta sig göras idag är ett angrepp på Gotland eller taktiska landstigningar skärgården och Ålandsförträngningen.

Utskeppningshamnar Warsawapakten

Däremot är vi idag extremt sårbara för angrepp mot kommunikationer, energiförsörjningen och därmed leveranser av livsmedel mm Några sjöminor i inseglingsrännorna till våra importhamnar så blir färskvaror och drivmedel blir en bristvara.

I Norrland ser hotet ut som förr, mekaniserade förband över landgränsen.

Krigsmakten Ryssland

Den frivilliga värnplikten!

Den frivilliga värnplikten har i inledningen inte blivit någon succé, alla platser är inte fyllda och det har höjts röster om att vi måste gå pliktvägen. Det man behöver inse att det är en skillnad på att binda upp sig på t.ex. 11 månader mot att göra en kortare utbildning, även om ersättningen är bättre.

Min bedömning är att vi kan utvärdera det nya systemet om ca tre år, då har intresserade haft möjligheten att prata med kamrater eller läsa i forum vad andra har haft för upplevelse av värnplikten. Därför är det extremt viktigt att:

  • Det finns personlig utrustning i full omfattning
  • Det finns Förbandsklossar att öva med
  • Det finns Befäl som kan utbilda soldaterna
  • Det finns Budget för övningar och ammunition
  • Utbildningen upplevs som krävande och rättvis

Jag har tidigare skrivit om Värnplikt – Attraktivitet och det är viktig att inte ha rädsla för avgångar eller att en del känner sig kränkta av en normal utskällning. Det enda som är viktigt är att de som fullgjort utbildningen svarar Ja på frågor som:

  • Det var inte bortkastad tid att göra VPL
  • Kan du rekommendera en kompis att söka VPL
  • Var grundutbildningen krävande
  • Ställdes det höga krav på dig under utbildningen

Jag tycker att vi bör titta på punkterna nedan och ha det som ledord för soldaterna, jag talar inte om betygssättning utan kravställning utöver dom rent militära egenskaperna. Sen är frågan om det ska vara 8 eller 10 punkter och vilka synonymer man använder, öppen.

Men ska en Soldat under grundutbildning som underpresterar i en eller flera av punkterna och inte visar på någon förbättring få vara kvar? Jag anser att Soldaten ska avskiljas. Gör vi det kommer fullgjord frivillig värnplikt att betyda något för en framtida arbetsgivare och därmed vara rekryteringsfrämjande.

För att bli en bra soldat behöver man ingen medfödd förmåga eller speciell talang utan alla kan bli bra i dessa 10 punkter, det finns inga ursäkter

  • Tidspassning
  • Arbetsmoral
  • Anstränga sig
  • Kroppspråk
  • Attityd
  • Energisk
  • Brinna för din uppgift
  • Villig att lära sig
  • Beredd att göra det där extra
  • Vara förberedd

10 Things That Require Zero Talent

Värnplikten återinförs 2019??

Förvisso är jag inte emot en selektiv värnplikt baserad på den gamla Danska modellen med lottning, men det vid en snabb utbyggnad av Försvaret, eller för geografiska områden

”Enligt förslaget ska bara några tusen i varje årskull på cirka 100.000 personer tas ut för plikttjänstgöring. Dessutom omfattas både kvinnor och män, i enlighet med den könsneutrala lagen om totalförsvarsplikt som infördes 1995”

Detta kommer troligen att innebära 50/50 uttagning för att inte anklagas för diskriminering. Men hur ska man då hantera en situation där tex huvuddelen av dom frivilliga är män, ska man då kalla in fler kvinnor än män för att kompensera det?

”Vilka som tas ut för plikttjänstgöring avgörs av saker som lämplighet, villighet och intresse för det militära försvaret.”

Med andra ord, dom som redan är målgrupp för den frivilliga värnplikten? Är det inte bättre att förbättra rekryteringen?

Samtidigt kommer den frivilliga rekryteringen att vara kvar. Den totala mönstringen kan komma att omfatta ungefär 10.000 personer om året, varav en tredjedel baserat på allmän värnplikt.”

Så man ska då plikta in 3-4000 ungdomar, om dom inte är frivilliga, hur ska man då kompensera dom, då det är typ 90 000 som slipper?

”tydligt vad regeringen vill att vi ska åstadkomma” samt att direktiven är ”specifika”

Här blev jag nervös, har vi Politiska mål vs Verkligheten igen? Men kommittédirektiven nedan klarlägger en del.

”En särskild utredare ska föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret som även i fortsättningen huvudsakligen baseras på frivillighet, men där en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när krigsorganisationens  behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”

Det finns fler orsaker till att jag inte stödjer ett sådant förslag, jag tror att det kommer att ha en negativ inverkan på rekryteringen av frivilliga. Varför ska man söka sig till något som måste tvinga in folk i sina led? Ska man blanda frivilliga och pliktade i samma pluton? Blir det A och B gäng? Eller med olika plutoner, Vi och Dom tänk?

Med mer eller mindre ofrivilliga soldater, kommer man att ha samma situation som tidigare, att avgångar är en styggelse och måste bero på befälen oförmåga? Kommer vi att ha klagomål och tidningsartiklar om upplevda kränkningar, mer frånvaro och krav på mindre krävande utbildning?

”ge landets alla 17-åringar i uppgift att fylla i ett frågeformulär, som ska fungera som underlag för urvalet. 2018 ska den utvalda gruppen kallas till mönstring”

Jag skulle jag vilja se att man förbereder allt med ev lagändringar men i nuläget bara bara sjösätta frågeformuläret och mönstringen för att få ett underlag på intresset och status på dom som är intresserad

Frågorna och farhågorna är många

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-varnplikten-aterinfors-2019

http://www.svd.se/utredning-varnplikten-tillbaka-2019–for-bade-kvinnor-och-man

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/direktiv/direktiv_utredning-om-langsiktigt-hallbar-personalforsorjning.pdf

Uppdaterad i dag 1 sept med bla direktiven

Fler Archer till Försvaret?

Det finns 24 Archerpjäser ”Över” som norrmännen avbeställde. Man har nu konstaterat att det inte finns några intressenter som vill köpa dom kvarvarande och nu talas det om att Försvaret ska få (köpa) pjäserna. Regeringen måste dock ge tilläggsanslag för anskaffningen och det är inte bara kostnaden för pjäserna utan även personal och övrig utrustning som behövs, annars kommer nya svarta hål att uppstå

Uppdatering 2016-09-20
Regeringen köper 12+12 Archerpjäser varav man skjuter till medel för 12 pjäser nu, men inga pengar till personal och kringutrustning som lastbilar mm. Det innebär att pjäserna förrådsställs och inte kommer att användas

Variant 1

Vi har i dag 2 bataljoner i Boden med vardera tre 4-pjäs batterier, som ett första steg skulle man utöka dom 6 batterierna med 2 pjäser var. D.v.s. varje Bataljon skulle ha 18 Archers.

Fördelen är att man inom Bataljonens/batteris ram relativt enkelt kan ”Svälja” 2 pjäser till genom att utöka underhållsdelarna något

Dom övriga 12 pjäserna kan i inledningen förrådställa med 6 pjäser på Gotland och övriga i Mellansverige som kompletta förbandsklossar (d.v.s. med tält, fordon och annan utrustning) För att möjliggöra att man bara tillför personal från Artilleriregementet. Det innebär att man bara behöver flyga in personalen och inte transportera pjäser och alla annan utrustning till tex Skövde utan på ett par timmar kan man vara verkansklar med ett Batteri på Gotland eller i Mellansverige. Nackdelen är vid uppsättande av ett ny Artillerikår i Syd så skulle den bara förfoga över 12 pjäser och inte stämma organisatorisk med övriga Bataljoner

Variant 2

Dom 2 bataljoner i Boden med vardera tre 4-pjäs batterier, skulle få ett batteri till med 4 pjäser var. D.v.s. varje Bataljon skulle ha 16 Archers. Genom att bemanna dom 2 Batterierna med (avgången) Krigsplacerad personal och acceptera att enheten kommer att kräva ett antal dagars utbildning innan full krigsduglighet uppnås kan vi för en liten ekonomisk insats få mer eldkraft innan mera medel tillförs.

Dom övriga 16 pjäserna kan man förrådsställa i Syd eller Mellansverige som en komplett förbandskloss (d.v.s. med tält, fordon och annan utrustning). Det innebär precis som exemplet ovan att man bara behöver tillföra Personal från Artilleriregementet vid behov av artilleri i Sydsverige. På sikt kan även denna tredje Bataljon få egen personal och ha stridsuppgifter i Syd och kunna förstärka i Norr. Tre artilleribataljoner är väl inte för mycket begärt?

artbat archer


Det finns även förslag om att Archer ska användas som KA pjäs, något jag behandlar i detta inlägg


https://nwt.se/karlskoga-degerfors/2016/08/29/hittar-inte-nya-kopare-till-archer

http://www.svd.se/forsvarsmakten-kan-ta-over-norska-artilleripjaser

http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/artilleriregementet-a-9/

http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/mark/archer/

Artilleriregementet på Wiki

https://sv.wikipedia.org/wiki/Artillerisystem_08


http://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-far-24-extra-archer-kanoner-6788151

http://www.dn.se/nyheter/sverige/extra-satsning-pa-kanoner-kan-placeras-pa-gotland/

Knutna nävens politik

Min upplevelse var att inom Försvarsmakten härskade i många fall en syn på personalen som hörde till 30talet, förmodligen påverkad av den kommandokultur som finns i yrket, och att många chefer inte har haft kontakt med det civila arbetslivet sen ungdomen. Det är en negativ faktor då utvecklingen i den privata sektorn har gått otroligt fort dom senaste 20 åren i alla aspekter.

Jag läste  Berndt Grundeviks inlägg i kkrva

”Tillgången på officerare är en annan mycket viktig personalförsörjningsfråga. Denna behöver tas på största allvar. Exempelvis behövs från de tre försvarsgrenarna närmare 200 kadetter/officers aspiranter (redovisar inte specialistofficers rekryteringen i detta exempel) in varje år. Av dessa lyckas FM rekrytera 110-115 st. Efter 3 års officers utbildning anställs  95-100 av dessa. Efter ytterligare 3 års tjänst i FM så har ett 30-tal slutat och kvar är  65-70 unga officerare. Detta innebär att i varje kull så saknas det efter 3 år 120-130 officerare. Med enkel matematik så innebär detta att under en 10 års period så uppstår ett stort underskott av officerare om FM inte lyckas vända den här trenden. Det pågår förvisso ett arbete för att hantera problemet men det behövs fler och kraftfulla åtgärder så att vi kan behålla denna kategori medarbetare.”

Detta är värre än problemen att få soldater att stanna eller att vi saknar vapensystem. Inom min bransch kan vi köpa/hyra de kompetenser vi behöver och när vi inte lyckas rekrytera, vi kan även lägga jobb i utlandet. Det är något som inte Försvarsmakten kan då det är dom själva som utbildar sin personal, det finns några få undantag inom bla teknikområdet. Då FM är statligt/offentligt sätts även lagen om tillgång och efterfrågan ur spel, då förbanden inte kan konkurrera med varandra med löner och förmåner som skulle leda till ett ökat intresse för yrkesbanan.

Förutom den negativa aura som har präglat Försvarsmakten dom senaste åren med ständiga nedläggningar och pengabrist så har myndighetens behandling av sin personal varit lysande exempel på negativ publicitet. Jag lyfter bara fram fallet med Chefsingenjören och det finns fler exempel än det som påverkar bilden negativt.

Vad finns det för options?

Höja lönerna med 30% generellt?
Ja skulle definitivt förbättra rekryteringen och viljan att stanna kvar som Officer även om dom övriga negativa faktorerna kvarstår, ”en fet plånbok lindrar smärtan i röven” Men med statens ekonomi så kan vi glömma det då det även står Poliser och andra i kö och skramlar med bössan.

Öka anslagen så det finns pengar till ammunition, övningar och matriel skulle förmodligen minska avgångarna en del då dom som har sökt anställning borde vara medvetna om dom negativa faktorerna, jag kan bara hoppas att man gör en uppföljning på orsakerna till avgångarna och redovisar dom offentligt, istället för att begrava resultaten som man gör ibland när dom inte passar kartan. Det finns även faktorer som krav från familjen, pendlingsmöjligheter, bostadsmarknad där FM har svårt att påverka.

Jag hoppas dock att man försöker fånga upp förtidsavgångarna och erbjuda Reservofficersanställningar eller få dom som går till civila studier att sommarjobba på sitt gamla förband så att kompetensen inte går helt förlorad.

Det finns flera möjligheter att bryta den negativa trenden och paradoxalt är ju attraktivare vi gör Officerarna på den civila arbetsmarknaden ju fler kommer att söka utbildningen och färre kommer att sluta i förtid ”alla vill vara med i det vinnande laget”

En alternativ möjlighet är att samhällsekonomin och arbetsmarknaden kommer att göra att man ånyo kan ha reklam typ: ”Statens kaka är liten men säker”