Krigsräddningstjänst

Cilvilförsvar – Personal

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltid och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka under längre tid på många platser. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning.

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av Skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2 åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för Räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för Deltidsbrandkårer kommer att öka.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val då MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde (SRTC) är även det ett alternativ men status oklart efter konkursen. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/