msb

Skogsbrandsläckning – HKP 10 !

I samband med skogsbränderna kommer diverse utspel om att Sverige ska skaffa Brandsläckningsplan. Det är en bra resurs, men det är ändå relativt sällan vi har större skogsbränder i landet och sådana plan skulle troligen vara utlånade till södra Europa större delen av tiden, och under vinterhalvåret stå lagrade i en hangar

Helikoptrar är betydligt mer användbara, dom kan vattenbomba med brandtunnor, dom kan flyga ut brandmän och släckmateriel, transportera sjuka och skadade, utföra sjöräddning med ytbärgare. Ja listan kan göra lång

Försvaret tog sina sista HKP 10 (Helikopter 10 Eurocopter AS332 Super Puma) ur bruk 2015 och 6 stycken sattes ut till försäljning, men mig veterligt har dom inte sålts än. Försäljningen skulle omfatta sex (6) helikoptrar (två versioner A och D), inklusive reservdelar och underhållsutrustning. Helikoptrarna behöver dock genomgå en större översyn innan dom kan flyga igen och personal behöver utbildning.

Kan inte våra politiker ta ett beslut, att ge MSB uppdrag och pengar för att överta dessa helikoptrar som en nationell räddningsresurs?

Aerospatiale Hkp10 Salabranden

Idag har t.ex. Sjöfartsverket egna helikoptrar för sjöräddning, men dom skulle inte klara av en Estonia katastrof utan det skulle behövas fler resurser och där skulle en Nationell helikopterresurs göra stor nytta, detsamma gäller inom andra områden som nedan.

  • Vattenbombning
  • Sjöräddning
  • Flygräddning
  • Sjuktransport
  • Brandsläckning till sjöss (RITS)
  • Stöd till polisen
  • Stöd till andra länder inom EU
  • Militära övningar (i mån av tid)

Ett alternativ till bemanning är att MSB anställer egna besättningar eller gör en upphandling, men sett ur ett nationellt och samhällsekonomiskt perspektiv skulle det bästa vara om MSB äger helikoptrarna och Försvarsmakten tillhandahåller personal och underhåll. Min bedömning är att 6 helikoptrar och 5 besättningar skulle räcka till att ha en helikopter i beredskap året runt och 2 helikoptrar i beredskap under sommartid då eldningsförbud råder. Fördelen är att helikoptertypen finns i drift i både Norge och Finland vilket kan ge samordningsfördelar

  • 4 st är av modellen HKP10A som är före detta flygräddningshelikoptrar AWSAR (All Weather Search and Rescue) med dubbla vinschar och radar för navigering
  • 2 st är av modellen HKP10D som är uppgraderade med GPS navigering men har bara en vinsch

Helikopter 10 har fyra rotorblad och dubbla motorer på 1 780 hästkrafter vardera. Maximalt rymmer den 24 passagerare, men normalt upptas golvytan av två bårar och sju sittplatser. Lyftkapaciteten är tre ton, räckvidden 100 mil och marschhastigheten 260 km/h

Aerospatiale Hkp10 trupptransport

Skulle man placera Helikoptrarna i Karlsborg skulle man inom 65minuter teoretiskt nå detta område

HKP10 Karlsborg

Skulle nu inte dessa Helikoptrar finns tillgängliga mer så kan man upphandla nya eller begagnade på öppna marknaden

 

Annonser

Sivilforsvaret – Norge

I Norge har man haft ett civilförsvar inriktat på krigsräddningstjänsten precis som i Sverige. Skillnaden är att där vi skrotade allt på den eviga världsfredens altare, så insåg man i Norge att det är samhällsekonomiskt att man har central tillgång till resurser för t.ex. stora skogsbränder än att man ska dimensionera lokala räddningstjänster för katastrofscenarier.  Det innebär att Norge både har en fungerande krigsräddningstjänst och ett i fred fungerande civilförsvar.

Regjeringen ønsker å sikre Sivilforsvarets evne til å være en statlig forsterkningsressurs ved større og komplekse hendelser.

I Sverige har förvisso MSB depåer för skogsbrandsläckning och NBC indikering mm, men dessa resurser ska främst bemannas med personal ur dom lokala räddningstjänsterna, något som blir problematiskt vid stora och långdragna insatser, eller flera samtidiga större bränder.

Det Norska Sivilförsvaret bygger på Tjänsteplikt som kan åläggas alla män och kvinnor mellan 18 och 55 år som befinner sig i Norge, den maximala tjänstgöringstiden är 19 månader (577 Dagar) Anmäler man sig som frivillig tjänstgör man under pliktlagstiftningen. Dagersättningen är som lägst 167 NOK per dag med olika tillägg för tex barn.

sivilforsvaret 5

Man är organiserade på 20 civilförsvarsdistrikt och har en personalstyrka på 8000 man, varav 4000 är förstainsatsstyrka och dom övriga 4000 är förstärkningsresurser

  • 134 fredsinnsatsgrupper (FIG)
  • 155 fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
  • 134 Radiac-lag (RAD)
  • 16 mobile renseenheter (MRE)
  • 6 mobile forsterkningsenheter (MFE)

sivil

Fredsinnsatsgrupper (FIG)
Består av 24 personer och har egen utrustning och materiel och har som uppgift att vara primär förstärkningsresurs till övriga myndigheter. FIG finns i 119 kommuner i Norge

Fredsinnsatsgrupper personell (FIGP)
Består även den av 24 personer men har ingen egen utrustning och materiel då dom är avsedda att förstärka och avlösa vid långvariga insatser

Radiac-lag (RAD
Består av tre personen. Avdelningarna är lokalt placerade på samma sätt som FIG och har till uppgift att utföra strålmätning och provtagning

Mobile renseenheter (MRE)
Består av 27 personer och har som uppgift att upprätta dekontamineringsstationer för CBRN (Personsanering)

Mobile forsterkningsenheter (MFE)
Består av 48 personer fördelade på 2 avdelningar. MFE 1, har tält, strömförsörjning och sambandsmedel. MFE 2, har stora pumpar, slang och ATVer. MFE är en nationell resurs med egna transportmedel

sivilforsvaret 4

Utbildningen av personalen är avpassad utifrån vilken tjänst man har. För personal i FIG och FIGP är grundutbildningen är på 3 veckor och det finns två befälskurser på två veckor var samt materialförvaltarutbildning på 3 dagar, för MRE och RAD är utbildningarna på 7-8 dagar. För tjänst i MFE är utbildningen en vecka om man kommer från FIG/FIGP annars 2 veckor

Utrustning hanteras på tre nivåer

  • Kommunalt lager där utrustningen för förstainsatsstyrkorna lagras
  • Distriktslager för förstärkning eller för centrala enheter
  • Centrallager för att kunna förstärka regionerna men även utrusning för mobilisering i krig och utrustning för internationell insats

Kommunerna har ansvaret för lagring av ”Sin” utrustning och betalar även kostnaderna, utrustningen fastställs i utrustningslistor, det har funnits kritik mot att man har haft gammal utrustning, men på senare år har man bl.a. fått ny beklädnad

2010-2015 var civilförsvaret insatt ca 250 gånger, exempel på insatser:

  • Skogsbranden i Froland 2008
  • Storbranden i Bergen 2008
  • Oljeutsläppet från Full City 2009
  • Översvämningarna i Gudbrandsdalen och Telemark 2011
  • Terrorattacken på Utøya och i Oslo
  • Orkanen Dagmar på Vestlandet 2011
  • Bränderna i Lærdal, Flatanger och Frøya vintern 2014
  • Översvämningen på Vestlandet 2014 och 2015

Man kan se en ökning av insatserna då man 2017 var insatta 202 gånger

sivilforsvaret 3

Sivilförsvaret kan erbjuda stöd inom t.ex. följande områden

  • Samband och ledning
  • Bevakning
  • Brandsläckning
  • Vattentransport/vattenförsörjning
  • Länsning
  • Röjning och teknisk säkring av byggnader
  • Första hjälpen / Stora skadeplatser
  • Eftersök
  • Logistik/Underhållstjänster
  • Dekontaminering
  • Radiakmätning

sivilforsvaret 2

 

http://www.sivilforsvaret.no/

http://www.sivilforsvarsforbundet.no/

 

Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe

Låter rätt tråkigt, men när man börjar titta på Tysklands motsvarighet till MSB får man mindervärdighetskomplex. Jag ska inte gå in på ansvarsfördelning och lagar som reglerar ansvar mellan Stat och Delstater utan snabbt förklara målsättningen

Tyngdpunkten ligger på NBC och storskadeplats då THW och Brandkårerna är utrustade för traditionell räddningstjänst i krig och fred, man bygger på stor del på frivilliga hjälpare som är organiserade i:

  Feuerwehren ((Frivilliga)Brandkårer)
  Arbeiter-Samariter-Bund (ASB) (typ fackligt RK)
  Deutsche Lebens-Rettungs-Gesellschaft (DLRG)
  Deutsches Rotes Kreuz (DRK) (Röda korset)
  Johanniter-Unfall-Hilfe (JUH) (Ambulanstjänst mm)
  Malteser-Hilfsdienst (MHD) (Ambulanstjänst mm)
  Bundesanstalt Technisches Hilfswerk (THW)  (Civilförsvaret)
  Organisation der Regieeinheiten/-einrichtungen der Katastrophenschutzbehörden  (Paraplyorganisation för katastrofskydd)

Man anskaffar fordon och utrustning och målet är att ha ca 5.055 fordon för Brandskydd, NBC och Sjukvård  Man investerar årligen ca  53,5 Miljoner Euro i utbildning och mtrlanskaffning och har i nuläget 4.155 fordon vilket motsvarar en utrustningsgrad på 82 Procent.

Man har tex gjort en rambeställning av 308 st släckbilar för räddningstjänst med ett ordervärde på 50 Miljoner Euro

LF_KatS_02

Tex en Taskforce (TE Beh) för sjukvård ska kunna sätta upp 50 vårdplatser och hantera upp till 100 patienter vid ett kontinuerligt flöde av patienter med främst trauma och värmeskador

BHP MTF

Föreslagna fordon och personalstyrka ser ni nedan, jag bifogar en PPT som man kan förstå även om den är på Tyska

GW-SANTE Beh

http://multimedia.gsb.bund.de/BBK/Video/Leistungen_Bevschutz.mp4

Cilvilförsvar – Personal

Jag har gjort flera inlägg om ett införande av ett modernt civilförsvar och det finns möjlighet att starta upp verksamheten utan alltför stora initiala kostnader genom att utnyttja befintliga resurser. Det kan tyckas att dom befintliga 10000 deltid och 5000 heltidsbrandmännen är många, men dom är spridda över landet och styrkorna är minimerade, vilket gör att man inte har redundans eller kan verka under längre tid på många platser. Det finns troligen ett antal inom räddningstjänsten som har krigsplaceringar i Försvaret och behöver ersättas i krig.

För att få personal till Civilförsvaret finns det två vägar att gå. Den Danska Beredskapsstyrelsen (civilförsvaret) har stående styrkor med mycket kort reaktionstid bemannade med värnpliktiga. Beredskapsstyrelsen inkallar på egen hand cirka 400 värnpliktiga per år för nio månaders grundutbildning. Det Norska Sivilforsvaret använder tjänsteplikt och grundutbildningen är 3 veckor, dvs en lägre ambitionsgrad än i Danmark.

Utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) är en tvåårig eftergymnasial utbildning för den som vill bli brandman och arbeta med räddning och säkerhet. Varje termin antas cirka 100-125 personer till utbildningen. Då det idag finns ett högt söktryck till utbildning i Skydd mot olyckor (SMO) med upp till 2500 sökanden per år till dom 200-250 platserna, kan man anta att det inte vore ett problem att fylla 400 platser eller fler med Civilförsvarsvärnpliktiga.

Genom att låta Civilförsvarsvärnpliktiga ha dom praktiska delarna av Skydd mot olyckor (SMO) i utbildningsplanen kan man korta av den 2 åriga utbildningen. Fördelarna är fler, dels att man utökar urvalet för Räddningstjänsten, dels för dom som går utbildningen då dom får motsvarande VPL förmåner under del av utbildningen och inte behöver ta studielån. Även rekryteringsunderlaget för Deltidsbrandkårer kommer att öka.

På sikt behöver man ta ytterligare minst en utbildningsplats i anspråk för att klara det utökande antalet utbildade där Rosersberg kunde vara ett naturligt val då MSBs sotarutbildning ligger där. Skövde (SRTC) är även det ett alternativ men status oklart efter konkursen. Dessa platser även kunna bli resursorter där utryckningsfordon blir stationerade.

Det här löser inte heller problemet på sikt med tillgången på Civilförsvarspersonal utan skulle kanske ge 2000-3000 krigsplacerade eller frivilliga i organisationen.  Det utbildas dessutom 500-800 Deltidare per år, men dom är i princip redan anställda och ingår sedan i räddningstjänstens beredskap. Den utbildningen genomförs även på andra platser än Revinge och Sandö, t.ex. hos kommunal räddningstjänst och en privat aktör, Skövde (SRTC, nu i konkurs) För att få tillräckligt personalunderlag bör man knyta ihop utbildningen för ”räddningstjänstpersonal i beredskap” (Deltidsbrandmän) och utbildning för frivilliga brandmän med framtida Civilförsvarsutbildningar (Dom här utbildningarna ges i flera fall på distans och hos den lokala räddningstjänsten).

Jag kan tänka mig en 40h+80h civilförsvarsutbildning för frivilliga där den första delen görs lokalt och den andra delen görs som en sammanhängande utbildning under 2 veckor (den gamla civilförsvarsutbildningen var på 2 veckor) Det skulle vara gynnsamt för kommunerna då det skulle avräknas från nuvarande utbildning. För personal som inte ska vara i släck och räddning mm ska man ha anpassad utbildning. Det skulle ge Civilförsvaret tillgång till frivillig ”baspersonal” och bra utbildad spets.

Vi har även det gamla alternativet att plikta in personal och jag skulle kunna tänka mig att man skulle kunna krigsplacera t.ex. Kranförare, Lastbilschaufförer, Grävmaskinister och Tungbilbärgare med sina fordon i civilförsvarsenheter efter en kortare utbildning.

Det skulle ge en personaltillgång som skulle se ut som nedan:

  • Civilförsvarsvärnpliktiga i stående civilförsvarskolonner
  • Frivilliga eller Krigsplacerade fd Civilförsvarsvärnpliktiga
  • Frivilliga civilförsvarare
  • Krigsplacerad specialpersonal

Vilket skulle spegla FM i tillgång på aktiv, krigsplacerad och HV personal.

Civilförsvaret

Civilförsvaret

Bilderna tagna från:
http://www.skymningslage.se/fakta-om-civilforsvaret/

Civilförsvar – Utrustning

Det finns redan idag ett antal olika depåer och förråd som kan bilda en bas för civilförsvaret, dom flesta tillhör MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Nackdelen är att i flera fall så bemannas utrustningen av den civila räddningstjänstens personal vilket är ok i fredstid men knappast bra i lägen med flera samtidiga katastrofer  då den egna Räddningstjänsten redan utnyttjas till max. Flera av depåerna kan med viss komplettering utnyttjas för fler uppgifter.

Det finns idag 12 skogsbranddepåer i Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Bengtsfors, Vetlanda, Högsby och Ljungby som har:

  • slang,
  • motorsprutor
  • och armatur.

Samt 5 st Oljeskyddsförråd i Umeå, Botkyrka, Vänersborg, Visby och Karlskrona som har:

  • Länsor för styrning och inneslutning
  • Strandskyddsdukar för skydd av stränder.
  • Pumpar och skimmrar för upptagning av olja.
  • Båtar och motorcyklar för persontransporter
  • Personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare
  • Utrustning för upprättande av saneringsplats för saneringspersonal och enklare handverktyg.

Det finns en översvämningsdepå i Ljung utanför Herrljunga där det finns:

  • översvämningsbarriärer
  • högkapacitetspumpar
  • sandsäckar

För kemikalieolyckor finns det

  • Fem Kemenheter i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp
    Med kvalificerad personal och utrustning  som kan pumpa och samla upp kemikalier, impaktera giftiga kondenserade gaser, täta läckage
  • Fyra Saneringsenheter Piteå, Järfälla, Kungsbacka och Hässleholm Saneringsenheterna ska kunna utföra sanering av samtliga kemikalier enligt PIK-listan samt kemiska stridsmedel.
  • Tre  Indikeringsenheter Stockholm, Göteborg och Malmö, Som har avancerad indikeringsutrustning för direktanalys på skadeplats av kemikalier.

 

kemenhet

MSB:s lager för internationella insatser  I Kristinehamn innehåller utrustning som även kan användas i Nationella katastrofer

Utöver MSBs depåer finns

VAKA den Nationella vattenkatastrofgruppen som har depåer på sex  platser i landet. Ljung (Herrljunga kommun) Norsborg Eslöv Sundsvall Luleå Visby med vattentankar för dricksvatten

Släckmedelscentralen – SMC AB Ett civilt samägt bolag har 4 depåer för storskalig oljebrandsläckning i Sockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall där varje depå bl.a. har:

  • En dieseldriven pump med en kapacitet på 10 000 liter/minut.
  • 2 x 800 meter brandslang, diameter 150 mm
  • Infofolder i PDF

Blogginlägg Civilförsvaret del 1

Blogginlägg Civilförsvaret del 2

Blogginlägg – VAKA

PDF MSBs Förstärkningsresurser

Konzeption Zivile Verteidigung

Det har väckt uppmärksamhet att man i Tyskland har gått ut med råd om att medborgarna ska kunna försörja sig själva i upp till 10 dagar med livsmedel. En del har tolkat det så att man har sett en omedelbar fara för ett angrepp, men enligt inrikesministern har man redan 2012 ett fattat ett beslut om att omarbeta gällande styrdokument från 90talet, det utesluter inte att utspelet i media ska ses som en politisk markering, både internt och externt.

Styrdokumentet berör främst myndigheter på Statlig nivå (Bund) och handlar om fördelning och samordning av uppgifter inom civilförsvaret och civil krisberedskap av statliga myndigheter och avdelningar. Den beskriver relationer och principer och sätter riktlinjer för framtida utvecklingen av uppdrag och uppgifter. Dokumentet berör främst:

  1. Upprätthållande av Stats och Regeringsfunktioner
  2. Civilförsvar
  3. Underhåll till den civila befolkningen
  4. Understöd till Försvarsmakten

Dokumentet baseras på hotbildsbedömning av regeringen som man beskriver i Vitbok 2016 rörande framtida säkerhetspolitik och Bundeswehr. Det handlar även om att lägga grunden för en insats av Tyska soldater i samband med en attack mot Natos gränser eller inom insatser inom EU vid en terroristattack eller katastrof.

Den Tyska regeringen räknar med asymmetriska angrepp och användning av terrorism från både statliga och icke statliga aktörer, men man utesluter inte konventionella attacker och regeringens analys visa på en växande sårbarhet i modern infrastruktur och det resursberoende moderna samhället. Planen är att bygga vidare på befintliga organisationer så att man undviker överlappande strukturer

Myndigheternas organisatoriska, tekniska och personella planer ska ses över och förbättras. Det handlar också om behovet och möjligheten att varna befolkningen i händelse av kris och vid militära angrepp. Technisches Hilfswerk (THW) kan få förändrade uppgifter rörande räddning och stöd till befolkningen i nödfall, exakt vad är inte klart.

Regeringen anser att företag inom kritisk infrastruktur såsom vatten, energi, pengar eller telekommunikation frivilligt och aktivt bör ta ansvar för att hålla en tillräcklig säkerhetsnivå. Men man kommer även att komma med nya regler och villkor

Regeringen anser att basen i civilförsvaret är förmågan hos befolkningen att skydda sig själva och ge inbördes hjälp, tills kvalificerad statlig hjälp anländer. Befolkningen ska uppmuntras att lagra en viss mängd dricksvatten och mat hemma.


För den som inte är känner till Tyskland så väl ska jag tillägga att deras förmåga till stora räddningsinsatser och Civilförsvar är enormt stora jämfört med Sverige, Det Tyska civilförsvaret har alltid varit aktivt och insatsberett i fredstid och byggt på främst frivillighet medan den Svenska varianten var pliktbaserat och bara insatsbart i krigstid fram till nerläggningen.

I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 brandstationer bemannade av frivilliga, det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner. Förutom det så finns det statliga Technisches Hilfswerk (THW) som är en resurs som är bemannad av stor del frivilliga som är specialiserade på tung räddning, ras, översvämningar mm. Sen finns Das Bundesamt für Bevölkerungsschutz und Katastrophenhilfe med närmare 5000 fordon för brandsläckning och medicinsk hjälp, tillkommer även Deutschen Roten Kreuzes som har 160 000 frivilliga för insatser.

På den polisiära sidan finns förutom den delstatliga ”normala” polisen 16 000 beredskapspoliser som är heltidsanställda poliser organiserade i Kompanier och Bataljoner för insatser vid tex eftersök, fotbollsderbyn eller upplopp och statspolis och gränsskydd.

Sverige är idag kriminellt dåligt rustat för krig eller katastrof

http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/DE/Broschueren/2016/konzeption-zivile-verteidigung.pdf

Rekommendation för lagring av livsmedel #Prepping

Psykologiskt försvar

Det psykologiska försvaret var det fjärde benet i vårt totalförsvar och syftade från början till att  möjliggöra regeringens och  myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska krigföring i krig. I fred skulle man medverka i att sprida information på olika sätt.

Praktiskt sett förberedde man sig genom att kunna fortsätta sändningar från ”Zonen” dvs skyddade bergrum i någonstans i Sverige, och taget ur minnet så krigsplacerade man bl.a. tryckerier och utbildade journalister.

Hotbilden var enklare under kalla kriget, Fiendens möjligheter att sprida propaganda var begränsat till radiosändningar, flygblad och inflytelseagenter och min bedömning är att den viktigaste uppgiften var att motverka ryktesspridning. Det psykologiska försvaret skulle inte vara ett ”Propagandaministerium” utan hade som syfte att ge medborgarna information som dom kunde lita på, dvs även negativa händelser skulle rapporteras så länge det inte äventyrade pågående eller planerade militära operationer.

Medelsvensson fick på 60-70 talet i genomsnitt sin information från SRT och en (1) dagstidning. Om man då i ett krisläge kunde ratta in Radions P3 och där höra Lennart Hyland intervjua Statsministern som förklarade läget, så var nog 80% av befolkningen vaccinerade mot rykten och fientlig propaganda


Idag har vi ett nedlagt psykologiskt försvar, MSB har övertagit uppgifterna men mej veterligen är aktiviteten förhållandevis låg, man genomför viss omvärldsbevakning, analyser samt seminarier(?).

Hotbilden och mediekonsumtionen  har förändrat sig drastiskt dom senaste åren. Möjligheten att ta mot egna satellitsändningar kom först, internet, Google och bärbara enheter har förändrat mediebilden och mediekonsumtionen dramatiskt, även våra motståndares möjligheter att genomföra påverkansoperationer har stigit. Även internets möjligheter för enskilda att sprida information påverkar då ”bruset” ökar, dvs man får i en sökning på på nätet upp sk ”foliehattsajter” som sprider myter och vanföreställningar blandat med propagandasajter och vanligt folk som oreflekterat sprider myter vidare. Detta ökar svårigheten att nå fram med informationen och att få folk att ta den åt sig.

Idag är det en minoritet av hushållen som har en batteridriven transistorradio hemma och den yngre generationen tittar på Tv, lyssnar på radio och läser tidningar på sina telefoner eller plattor. Det innebär att en stor del av hushållen kan komma att drabbas av en hel eller partiell mediablackout vid ett angrepp mot energiförsörjning och IT infrastrukturen.

Det hotet kan vi delvis möta genom att bygga ut redundans, förbereda utgivning av tidningar i ”metro” format mm, men det är den lätta delen.

Psykologiskt försvar handlar om förtroende

Vi kan ge ut tidningar, ordna radiosändningar och skicka informationsblad till medborgarna i en kris med det hjälper inte om inte mottagaren litar på avsändaren.
Det finns tre huvudaktörer i det psykologiska försvaret:

  • Den politiska ledningen
  • Statliga och Kommunala myndigheter
  • Journalister och media

 Hur förtroendeskapande har dessa tre varit  i medelsvenssons ögon den senaste tiden?

Medborgaren vet att Politikern har en politisk agenda och att agerandet färgas därefter, men Statsministern och hans regering kan vara politiska idioter, så länge folk har förtroende för dom i en krissituation. Osäkert agerande och ekonomiska eller politiska skandaler underminerar förtroendet men kan relativt snabbt återtas genom att byta politiker.

Journalister och media är en blandning av affärsdrivande och statsnära företag, med olika ägarkonstellationer. Med all respekt för att dom i de flesta fallen är privata bolag och därmed står fria  att utforma sin agenda som dom vill, så har dom en särställning lagmässigt som ska säkra den fria informationen i landet. Utan att peka ut den ena eller den andra så måste man agera konsekvent och öppet när det kommer till t.ex. publiceringsregler. Väljer man att publicera namn och bild i det ena fallet och i det andra fallet inte med hänvisning till ett luddigt allmänintresse där journalisten själv avgör, öppnar man för spekulationer och ifrågasättande. Om inte media kan förstå vikten av att sätta konsekventa regler och hålla dom så återstår nog bara lagstiftning.

Statliga och kommunala myndigheter har som jag ser det dom största kraven på att uppfattas som neutrala i medborgarnas ögon. Fullmaktsanställningen skulle en gång i tiden skydda statstjänstemännen från att kunna utsättas för politiskt tryck eller repressalier från politiker. Tex Polisen har i uppgift att uppklara och förhindra brott, det måste dom göra även om resultaten kan medföra politiskt obehag, annars  kommer medborgarna att förlora förtroendet och använda andra alternativ för sitt skydd.
Det får inte vara som i Köln där den enskilda polismannen ställs inför ett batteri av frågeställningar som måste tolkas innan han själv ska avgöra om tex etnicitet ska ingå i ett signalement. Det måste finnas klara öppna regler som har bäring på polisens huvuduppgift och är försvarbara inför allmänheten.

Vi har ingen tid att förlora, förtroendet måste börja byggas upp och möjligheterna för att sprida information måste säkras


 

WIKI om Psykologiskt Försvar

MSB Pyskologiskt Försvar

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-sverige-har-avskaffat-sitt-psykologiska-forsvar/

http://www.svd.se/sverige-behover-ett-psykologiskt-forsvar_3757444

Om Pykologiska försvaret 1967 (PDF)

Wiseman om det Pyskologiska försvaret

http://reservofficer.blogspot.se/2015/02/paverkanskampanjer-och-psykologiskt.html

Civilförsvaret 2

I Sverige som i många andra länder fanns det på 50-60 talet många Frivilliga Brandkårer, men i slutet på 60talet och början på 70talet hade vi en våg av förstatligande, samhället skulle ta ansvar och inte den enskilde. För Brandkårerna innebar det att dom antingen blev Brandvärn eller anställda deltidare, fördelen var att kommunerna övertog ansvaret att utbilda och hålla stationerna med utrustning och fordon och man fick betalt vid utryckningar.

Men tiden gick och på slutet av 80talet steg kostnaderna av olika skäl, krav på minimistyrkor, insatstider, rökdykning och mer och dyrare utrustning. Det innebar att man i många mindre kommuner övergick till heltidsstyrkor i huvudorten. För att kunna finansiera detta omvandlade man deltidskårer till räddningsvärn, eller la ner stationerna. Senare blev även värnen ett omtyckt sparobjekt för flera kommuner

Det var i flera fall en oundviklig utveckling men i andra fall var även statusfrågan en faktor, det var finare att vara chef för en heltidstyrka än deltidare ( Be mig inte om källor, det är mina slutsatser efter att ha läst ett antal artiklar på den tiden i Brand o Räddning, Sirenen mfl)

Många småorter svarade då med att starta Frivilliga Brandkårer och samla pengar till utrustning och fordon, något som faktiskt motarbetades av vissa Räddningschefer och Kommunstyrelser i början. Idag finns det 200-300 kårer på olika platser i landet och MSB har en kostnadsfri utbildning, men utan stöd, får flera kårer problem med ekonomin när tex större reparationer måste ske.

I dag är problemet i glesbygden att rekrytera personal då medelåldern stiger och många pendlar till tätorterna, något man delar med andra länder. Där finns det ingen enkel lösning. Man försöker  skaffa en bättre rekryteringsgrund genom ungdomsbrandkårer där jag anser att MSB kunde erbjuda 1-2 veckors sommarkurser för 16-17 åringar som ett led i rekrytering till Civilförsvar och räddningstjänst

I större städer finns idag mej veterligen inga frivilligkårer som komplement till Heltidskårerna, argument emot är troligen, om man ställer frågan att det det kräver lång utbildning, toppfysik och 90 sekunders anspänningstid. Mer troligen är ointresset beroende på att man vill bevara sin exklusivitet och i en del fall ser ner på deltidare och inte minst att kommunalfullmäktige kan få för sig att spara ännu mer pengar på heltidsstyrkorna.

Går vi utomlands finns i Finland 600st  FBK Frivilliga Brandkårer (finska: Vapaaehtoinen palokunta, VPK) och i Tyskland oräkneliga. I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 stationer bemannade av frivilliga med olika uppgifter, förutom släckning har dom en specialuppgift tex Dekontaminering, vattentransport mm. I dom flesta stadsdelarna kommer nästan alltid en heltidstyrka att vara först på plats vid en insats så dom frivilliga är ett komplement.

sivilforsvaret

Men det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner.

Man kan titta på det Danska Civilförsvaret där man har ett antal Depåer bemannade av bl.a. frivilliga och Värnpliktiga, I Sverige skulle den naturliga platsen vara dom fyra Räddningskolorna, Rosersberg*, Revinge, Sandå och Skövde* för att ha samordningsfördelar med garage, förläggningar och förråd

Förutom fyra större depåer är mitt förslag är att MSB anskaffar fordon,utrustning och ger grundutbildning samt kravställer mot kommunerna så att dom får en skyldighet att hålla med uppställningsplatser för Civilförsvarsfordon, insatsplaner och repetitionsutbildning, förslagsvis samordnat med brandstationerna.

Man kommer att behöva se över dom lokala förhållanden när man bestämmer vilken typ av enhet som ska placeras på vilken station. Eftersom MSB ”äger” enheterna och kan sätta in dom i en annan kommun leder detta inte till att kommunerna kan minska på styrkorna för att spara pengar.
Civilförsvarsenheterna kan man förslagsvis dela in i tre nivåer
1, Enheter bemannade med anställda, värnpliktiga och frivilliga. Utbildade rök/kemdykare. Placerade på Räddningsskolor och Depåer.
2, Enheter bemannade med frivilliga, samlokaliserade i första hand med den civila räddningstjänsten.
3, Förrådsställda enheter bemannade med krigsplacerad personal

Av folkrättsliga skäl kan man inte samlokalisera med militära enheter, men det finns inget som hindrar att man ställer krav på militära etablissemang att dom tex ska ha en lastväxlartank och ett lastväxlarflak eller släp med skogsbrandsläcknings mtrl om dom inte har en egen räddningstjänst.

För tex Städer och kommuner skulle jag kunna tänka mig en eller flera av följande enheter utplacerade och bemannade av frivilliga med ca 30 minuters anspänningstid:
Vattentransportgrupp
Tankbil
Räddningsenhet med kran
Skogsbrandenhet 4×4
Släck och räddningsenhet
Skadeplats
Det är enheter som jag bedömer kompletterar den kommunala beredskapen bra t.ex. slangdragning från närmsta väg eller vattentag till brandplats kan förbruka stora mängder slang, Räddningsbilar med kran är inte heller något alla stationer har tillgång till.

Frivilliga brandkårer tecknar avtal med MSB och får då utrustning och utbildning mot att man ingår i civilförsvarsberedskapen i Länet, där behövs inte nya tunga släckfordon utan begagnade eller mindre standardfordon fungerar bra som man betalar en mindre årshyra för som täcker service, besiktning, nya däck etc.

brandbil

Genom att ha lastväxlarflak med tex vattentankar eller annan utrustning i Depåer och avtal med åkerier, så att ett antal förare och fordon finns i någon form av beredskap dagtid, för att kunna hämta lastväxlarflak och tex utföra vattentransporter vid större skogsbränder. Utökar man möjligheten att hejda bränder i tid, om vattentankarna är av rätt typ pch godkända kan de även användas för att förse befolkningen med dricksvatten vid en kris.

Not* Skövde och Rosersberg nerlagda/Privatiserade

Beredskapspolisen

Polis vid skogsbranden

Beredskapspolisen skapades då civilförsvarspolisen las ner, då man ansåg att det var olämpligt att ha vapen i civilförsvaret. 1986 överfördes dessa till en beredskapspolisorganisation som förstärkning till Polisen vid beredskap och krig. Organisationen bestod av 9 000 civilpliktiga – värnpliktiga som lämnat Försvarsmakten vid 47 års ålder. Senare början av 1990-talet, bedömdes styrkan inte tillräcklig: 15 000 beredskapspoliser blev inriktningen, 10 000 i den allmänna och 5 000 i den särskilda beredskapspolisen

Beredskapspolisen skulle även kunna användas vid i fred vid katastrofer och då samhället utsätts för allvarliga eller omfattande påfrestningar i fred. Men i praktiken användes styrkan bara 2 gånger, efter stormen Gudrun och för ambassadbevakning under Gulfkriget -91 även om tillstånd gavs fler gånger.

Styrkan kallades inte in under kravallerna i Göteborg då de inte fick användas i situationer eller för uppgifter där det fanns en påtaglig risk för att de kunde komma att använda våld mot enskilda. Man hade kunnat sätta in Beredskapspolisen för att avlasta Polisen i de områden som avlövades på personal som skickades till GBG, även om det inte riktigt var i linje med det ursprungliga användningsområdet för styrkan.

Man räknade med att beredskapspolisorganisationen kostade ca 25 miljoner kronor per år. Merparten av detta finansierades över MSB:s anslag. I slutet fanns endast ca 1 200 civilpliktiga och 250 poliser utbildade och placerade i organisationen innan den las ner 2012

RPS utredning framfördes att Polisens utökning från ca 16 000 till 20 000 hade gjort att behovet har minskat. Frågar man folk i mindre orter där Polisstationer har lagt ner och körtiden för närmsta polispatrull är en timme eller mer, så tror jag inte att dom upplever att det har blivit fler poliser. I slutändan var nog beslutet att MSB inte längre skulle finansiera Beredskapspolisen det som ledde till nedläggning Edit Tillägg: Enligt uppgifter i denna artikel bromsade RPS användandet av Beredskapspolisen och Cornucopia skriver att det redan 2012 var under 17 000 Poliser i tjänst

Polisförbundets ordförande Lena Nitz sägerVi anser inte att beredskapspolisen behövs. Det handlar framförallt om att medborgarna ska veta att när de möter en polis med vapen och polisuniform, så är det en polis med riktig polisutbildning och inte en beredskapspolis med bara fem veckors utbildning. Jag skulle gärna vilja låta konfrontera Lena Nitz med lite medborgare som fått besked att det inte finns Polis att skicka när dom har haft pågående inbrott i garaget.

Faktum är att isåfall ska man även avveckla Ordningsvakterna. Men Polisförbundet är väl livrädda att någon ska börja ifrågasätta varför man har akademiskt utbildade ordningspoliser när det tydligen räcker med 5 veckors utbildning för att lösa samma uppgift.  😉

Jag anser att det var ett misstag att avveckla Beredskapspolisen men man måste utnyttja dom mer så att styrkan får regelmässigt träning och samhället får en större nytta av pengarna som satsas.

special constable

I England finns Special Constabulary som består av 20 000 frivilliga deltidspoliser som har samma ställning som den vanliga polisen med tjänstgöring mellan 16 – 24 timmar per månad, Utbildningen tar 52 veckor där man tex har utbildning en kväll i veckan och ibland över en helg. I andra länder har man Gendarmerier och i Tyskland finns det 16 000 man Bereitschaftspolizei som är heltidspoliser organiserade i bla Kompanier och Bataljoner för att kunna förstärka den vanliga polisen vi tex kravaller, eftersök och andra personalkrävande uppgifter. I Norge har man Politireserven och i många andra länder finns det olika typer av Auxiliary police

Vår Beredskapspolis borde ta den Engelska polisen som förebild och bli deltidspoliser med 20 timmars tjänstgöringsskyldighet var femte vecka och eventuellt beredskap på landsbygden.

Genom att ha utbildning en kväll i veckan och några helger under ett års tid kommer man att kunna sålla agnarna från vetet, för folk på landet har man distansutbildning. Är man sen godkänd efter ca 150 timmars teoriutbildning och viss praktisk utbildning går man 2×2 veckor på polisskola för praktiska övningar och ca 40 timmars tjänst med handledare i det område man ska arbeta i. Efter godkänd utbildning utnämns man till Extra Polisman.

I storstäderna bör enheterna vara organiserad på 5 troppar där man var femte vecka har ett utbildningspass på 2 timmar och sedan 2×8 timmars pass mellan Fre-Sön där man fotpatrullerar ett område eller ett evenemang eller deltar i civilförsvarsövning. Jag ser ingen nytta i att Beredskapspoliserna ska köra utryckning i normalfallet, eller sättas in som kravallpolis utan dom ska öka synbarheten för Polisen och den upplevda tryggheten för befolkningen genom fotpatruller i fotgängarintensiva områden eller festivaler och evenemang och på det sättet bli en naturlig del i vardagen för medborgarna.

Fotpatrull

Vid kriser kallar man in hela eller delar av enheterna och använder dom för evakueringar, avspärrningar enligt den ursprungliga tanken, eller för att täcka upp för den ordinarie polisen om dom får personalbrist vid en extrem händelse som Göteborgskravallerna. I krig och kris ska dom samverka med Civilförsvaret och för det behövs egna transport och ledningsfordon som inte behöver vara nya Volvo XC70 utan kan vara enklare standarfordon och tex 2år gamla fd leasingfordon för att hålla ner kostnaderna.

Caddy Polisutförande

På landet och i småstäderna där den lokala Polisstationen bara har öppet på vardagar och närmaste Polis kan finnas ett par timmar bort kan Beredskapspoliserna ha jour var femte vecka, händer det ett allvarligt brott kan man ringa in beredskapspoliser på orten för en första insats eller för att backa upp den ordinarie Polisen vid ett underläge.

MSB bör vara kravställare på Polisen och finansiera utbildning och delar av utrustningen som avser insatser vid Katastrof och Krig. Polisen betalar sina kostnader för egen personal och och polisuniformer mm.

(tillägg: 2015-08-08 Polisen har även sina volontärer men jag är personligt tveksam till nyttan)

(tillägg: 2016-02-27 Ygeman vill inte införa beredskapspoliser men väl frivilligpoliser!)

Interpellation 2015/16:441 Frivilligpoliser

SVD Brännpunkt

Beredskapspolisfakta

Beredskapspolisföreningen

RPS utbildningsplan beredskapspoliser

Läsvärd Beredskapspolisblogg

Polisbricka

Skogsbrandsläckning från luften

Det har talats om att anskaffa brandsläckningsflyg nu i samband med branden i Västmanland. Nackdelen är att planet bara kan användas till en sak, till skillnad från en helikopter som kan sättas in i andra typer av räddningstjänst under större delen av året.

Jag är av uppfattningen att MSB skall betala anskaffningen av släckutrustning till försvarets helikoptrar och även betala för anskaffning av ett par lämpliga helikoptrar som kan sättas in utan att den normala militära verksamheten störs vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg

Bambi Bucket

En annan bättre anskaffning än rena skogsbrandflyg är Modular Airborne FireFighting System eller MAFFS som är en tankmodul man kan lasta in i en C130 Hercules (TP84)
Tanksystemet rymmer mellan 10 000 -13 000 liter vatten och lasten kan dumpas i flera ”angrepp” om nödvändigt. Nackdelen är att påfyllningen sker då planet har landat på ett flygfält vilket gör att påfyllning och anflygningstiden är större än för ett renodlat släckflyg som kan ”Scopa” upp vatten, men man tar dubbla mängden vatten vilket kompenserar något.

California state wildfires

Man ska se MAFFS systemet som ett komplement till helikoptrarna som alltid ska svara för första insatsen och först vid större bränder ska våra Hercules lastas med MAFFS som MSB betalar för och sättas in i släckarbetet.

Vad andra bloggare har skrivit:

6mannen om nedrustning av räddningstjänsten

Navy Skipper om politiska beslut som har lett till resursbrist

Wiseman om försummelser

Strilaren 2 om branden