Polis

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Annonser

Snabbutbildade Poliser i Danmark

I Danmark insåg man det ohållbara i att Polisen måsta ta hjälp från Hemvärnet för passkontroller och ta hand om en utökad objektsbevakning som en följd av det ökade terrorhotet och migrationen och inför därför en ny Poliskategori ”Poliskadetter”

I november 2016 tog man beslut om att budgetera 66 Mil/DKK 2017 och ca 200 Mil/DKK till 2020 för att utbilda 354 Poliskadetter, samtidigt beslutade man att även 2017 utbilda ytterligare 120 ordinarie poliser utöver det normala intaget.

Poliskadetterna genomgår en 6 månaders utbildning och kommer att ha samma uniform och bära skjutvapen som ordinarie polismän, deras uppgifter kommer att vara främst

  • Gräns/passkontroll
  • Objektsbevakning
  • Transport av gripna/fångar
  • Hjälp vid utvisningar

Poliskadetterna får relevanta utbildningsblock ur den ordinarie Polisutbildningen som senare tillgodoräknas om Poliskadetten söker in till ordinarie Polisutbildning. Som jämförelse är dom ordinarie polisernas förstautbildning innan dom går ut på praktik 8 månader. Åldern vid antagning måste vara 18 år och flera sökanden ser en möjlighet att prova på polisjobbet innan dom blir 21år och kan söka in till Polisskolan. Lönen är 22 000 Dkk (ca 29 000 Sek) En ordinarie Polisman får som ingångslön 25 000 Dkk (ca 33 000 Sek) Antagningskraven är dom samma.

I november 2016 togs beslut och 1 mars 2017 påbörjade dom 55 första Poliskadetterna sin utbildning vilket är ganska snabbt speciellt eftersom Polishögskolan redan utbildar 120 extra ordinarie Polismän!

Poliskadetterna kommer att ha tjänstgöringsplatser främst i Syd vi gränsövergångarna och i Huvudstadsområdet där behovet av objektsbevakning är stort (Om ni googlar så tänkt på att det fanns ett ungdomsprojekt som kallades politikadett tidigare)

När får vi se ett motsvarande Svenskt förslag att utbilda ”Extra Polismän”?

BLIV POLITIKADET

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/10/21/dansk-polisutbildning/

https://www.politi.dk/da/ompolitiet/jobipolitiet/bliv_politikadet/

http://www.dansk-politi.dk/artikler/2017/februar/moed-tre-af-de-nye-politikadetter

https://www.dr.dk/nyheder/indland/minister-til-kommende-politikadetter-i-er-ikke-et-b-politi

Lena Nitz och Beredskapspolisen

Lena Nitz saknar antingen förståelse för de påfrestningar som samhället utsätts för vid en allvarlig kris, eller så drivs hon av en politisk agenda som knappast är till gagn för gemene man. Genom att blanda ihop de problem polisen har idag med en Beredskapspolis som främst är avsedd för att förstärka polisen vid krig eller andra allvarliga händelser som terrorattacker är hon direkt ohederlig när hon skriver debattartiklar.

Jag har inga invändningar mot dom fyra punkter hon räknar upp för att lösa poliskrisen men det har knappast inverkan på polistillgång i Krig och Kris. Visst universalsvaret från den sidan brukar vara ge oss mer pengar så vi kan anställa fler Poliser, men tror någon att vi kommer att kunna öka budgeten så man kan öka från ca 20 000 till 25 000 anställda?  Det kommer inte att ske, speciellt inte när man samtidigt driver kraven på ökade löner och en akademisering av polisutbildningen och därmed högre ingångslöner. Risken är snarare att vi på sikt kommer att se en kommunalisering eller en förenklad ordningspolisutbildning för att sänka kostnaderna.

”Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem”

Som jag skrev har hon rätt att beredskapspolisen inte löser polisens grundläggande problem. Men Lena Nitz får gärna utveckla detta med ”goda skäl” då ryssarna ockuperade Krim 2 år senare och startade ett Proxykrig mot Ukraina och när hon ändå är på gång kan hon berätta hur hon har tänkt att polisen ska lösa sitt uppdrag vid längre tids strömavbrott och matbrist då många orter idag i princip är lämnade utan polisiär närvaro utan att samhället är extremt belastat.

”Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.”

Läs texten ovanför och byt ut ”Beredskapspolis” mot Hemvärnsman eller Deltidsbrandman och låt Ordföranden för Officersfacket eller Brandmannafacket säga det offentligt så hade det drevats ordentligt.

Vi kan gå till vårt grannland Norge där ”rättsäkerhetsaspekten” måste vara våldsamt dålig då man diskuterade en nedläggning av Politireserven (PR) 2013 men där Stortinget tog ett beslut att dom skulle kvarstå och utredas. Utredningen kom fram till att det lokala ansvaret för vidareutbildning och insatser skulle öka så att användandet av Politireserven skulle förenklas. Vi kan även konstatera att i Norge är grundutbildningen 10 dagar för någon i Politireserven.

Så Lena Nitz, driv gärna fackliga frågor och förklara gärna för politikerna att en Beredskapspolis av den gamla modellen knappast kan lösa polisbristen på daglig basis då dom just har ett annat yrke till vardags som begränsar hur mycket dom kan sättas in. Men att generellt motsätta sig en Beredskapspolis som har stor betydelse för Totalförsvaret är direkt samhällsskadlig verksamhet som knappast ligger i Polisfacket eller dom enskilda polismännens intresse

Jag ger här ett utdrag från https://www.politi.no/utrykningspolitiet/politireserven/

Politireserven kan brukes:
– når militær beredskap eller mobilisering helt eller delvis er satt i verk
– for å avverge eller begrense naturkatastrofer
– for å avverge andre alvorlig ulykker
– for å opprettholde samfunnsorden når viktige allmenne interesser tilsier det

Bruk av PR kan ikke forventes brukt annet enn i tilfelle av mer komplekse og/eller omfattende ressurskrevende hendelser av noe varighet. Forsterkning av politiet med mannskaper fra PR som sekundær ressurs vil i slike situasjoner ha til formål dels å understøtte og dels avløse ordinære politimannskaper, slik at disse får nødvendig hvile eller frigjøres til mer krevende og risikofylte oppgaver.

Hovedoppgavene til Politireserven ved bruk vil være:
– objektsikring
– trafikktjeneste
– ordenstjeneste
– grensekontroll

For å kunne utføre de pålagte oppgaver på en tilfredsstillende måte, må mannskapene gjennom et obligatorisk grunnkurs på 10 virkedager. Deretter gjennomføres repetisjonskurs på 5 dager. Kursene avsluttes med bestått/ikke bestått, og de som ikke består blir tilbakeført Forsvarets personell- og vernepliktssenter for annen disponering.

PR ønsker motiverte mannskaper, med plettfri vandel og god fysisk form. Mannskapene vil ved tjeneste bære politiets ordinære uniformer og får ved reell bruk begrenset politimyndighet. Ved f.eks objektsikring må tungt verneutstyr og våpen (MP-5) bæres, noe som krever alminnelig god fysisk form.

Brott o Straff 1

Det är kräver egentligen en mycket längre text, men tid är en bristvara.

Det finns ett antal rättsfall nu där frisläppta begått nya brott, eller andra brott där man tycker straffen är för låga och det är lätt att skrika på längre och hårdare straff eller obligatoriska 100års straff, eller att ”hade han inte släppts ut i förtid så hade han inte mördat X” När men två år senare när hela straffet är avtjänat hade han kanske mördat Y? Eller gäller livstidsstraff vid andra misshandeln?

Och snälla, bygg inte ert resonemang på vad ni läser i Aftonvrålet, dom vill bara sälja lösnummer.

Jag skulle kunna lista 100 fall där någon dödas och be er göra fyra straffbedömningar med olika gärningsmän där ni måste motivera ert beslut och sedan kunna förklara varför Fall 1 med Gärningsman 3 har ett kortare straff än Fall 8 Gärningsman 1 osv så inser ni kanske problematiken vi har i domstolarna

Ex, gräl på krogen, GM knuffar offret som faller så olyckligt så han dör.

GM1 Anabol kroppsbyggare där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM2 Vek Doktorand där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

GM3 Vek Doktorand som tidigare misshandlat offret flera gånger men där offret verbalt angriper GM under längre tid innan knuff

GM1 Ordningsvakt på krog i tjänsten där det svartsjuka offret verbalt angriper GM under längre tid

Så då kan ni välja; Vållande till annans död, Dråp, Mord, Nödvärn eller annat lagrum samt frikännande, böter, villkorligt eller fängelse samt tid för ett ev straff

När ni är klara med dessa så får ni 99 fall till

Ps, Om det inte finns någon morot i form av villkorlig frigivning, hur ska ni då motivera någon att delta i någon form av verksamhet som syftar till att minska risken för återfall?

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-sluta-dalta-med-m%C3%A4n-som-sl%C3%A5r-1.2519067

Dansk polisutbildning

Danska Polisens grundutbildning är nu två år lång och har kortats från tidigare treårig Bachelorutbildning. Den består nu av teori och praktikskeden och omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen motsvarar en ”yrkesakademiutbildning” dvs ligger mellan en ren yrkesutbildning och universitetsutbildning, och  sker centralt på polisskolan i Brøndbyøster. Utbildningen delas i tre terminer och redan vid antagningen är det klart var man kommer att fullgöra sin praktik.

  1. termin, åtta månader vid Polishögskolan
  2. termin, åtta månader i ett Polisområde
  3. termin, åtta månader vid Polishögskolan

Under hela utbildningen är man anställd som extra tjänsteman vid polisen och kan beordras i tjänst som polis vid behov. Under termin 2 får man en lön på 24 000 Dkk (ca 32 000 Sek) medan Termin 1 och 3 är studiemedelsberättigande. Som färdig polis är lönen 25 000 Dkk + skifttillägg på ca 3000Dkk (sa ca 38 000 Sek)

Första terminens utbildning syftar mot att man ska han en sådan utbildningsnivå så att man kan praktisera som polis under termin 2 och omfattar 1110 undervisningstimmar fördelat på 37 timmar i veckan. Ämnen som man läser är tex:

  • Polistjänst
  • Juridik
  • Vapenhantering
  • Utryckningskörning
  • Konflikthantering
  • Våldsanvändning
  • Kvalificerad första hjälp
  • Rapportskrivning och förhör
  • Veckopraktik hos Kriminalen
  • Veckopraktik hos ordningspolisen

Andra terminen består av praktik där man arbetar tillsammans med en handledare och arbetar då i skift med normal ordningspolistjänst. Som avslutning på den andra terminen skriver man en uppsats som kurskamraterna kommer att opponera mot

Tredje terminen fördjupar man sig i teori med hjälp av erfarenheterna från praktiken på olika sätt. Man fördjupar sig i samarbetet i en patrull, gör en praktikvecka med utredningstjänst och tittar på insatsledning vid arbetet med andra myndigheter. Utbildningen avslutas med uppsatsskrivning

För att antas till polisutbildningen ska man:

  • Vara 21år
  • Dansk medborgare
  • God hälsa
  • Ha körkort
  • Ha studievana, Gymnasium, yrkesutbildning, utbildning i Försvaret. Osv
  • Ostraffad
  • Ingen Doping
  • Genomgå säkerhetskontroll
  • Personlig framtoning, t.ex. tatueringar med politiska, religiösa motiv odyl kan vara begränsande

Förutom det så tittar man på mjuka värden som handlingskraft, samarbetsförmåga mm

dansk-polisutbildning

Och livserfarenhet, empati, psykisk balans mm vägs in

dansk-polisutbildning-2

http://dansk-politi.dk/artikler/2016/november/politifaglighed-og-sammenhold-paa-rekordtid#.WCIxIPTezAU

http://politiskolen.dk/

Brott och Straff – Ungdomsbrott

Vi har en förnuftig grundsyn på brott begångna av minderåriga, problemet är att den grundsynen har blivit extremt polariserad och lite verklighetsfrämmande. Vi har även åldersgränser som säger att först när du är 21 är du fullt straffmyndig, något som hänger kvar sen förr då myndighetsåldern var 21 år (ändrades 1969).

Våra lagar idag särbehandlar unga brottslingar, den som är mellan 18-21 år får en straffrabatt som motsvarar mellan hälften och en tredjedel av straffvärdet och är man under 21 kan man inte dömas till livstid. Är man mellan 15-18 ska man normalt inte dömas till fängelse eller sitta häktad

Det är ganska intressant att du får köpa sprit, köra bil, rösta som 20 åring, men slår du någon på käften är du plötsligt inte fullt ansvarig för dina handlingar. Ännu roligare är när man säger att t.ex. 16åringar inte är så utvecklade så att dom förstår konsekvensen av sina handlingar, för att i nästa andetag vilja sänka rösträttsåldern till 16 år.

Min åsikt är att vi behöver reformera straffrätten och den sociala lagstiftningen och anpassa den till verkligheten utan att falla i fällan med generellt hårdare och längre straff utan snarare ge rätten och det sociala fler och effektivare verktyg.

ungdomstjanst

Ungdomar i 15–17 årsåldern har en tydlig topp i brottsaktivitet. Det är då som den största andelen i en årskull begår brott och de flesta ungdomar som begår brott gör det under en begränsad tid. Det innebär att hårdare och längre straff slår över hela linjen, när många bara döms en gång och sedan avhåller sig från den kriminella banan, därför är det viktigt är att dra en skarp gräns mellan småbrottslighet och grova och vanekriminella.

Idag gör man i princip ingen åtskillnad mellan en 16 åring som stjäl en cykel eller en som gängmedlem som skjuter någon, man talar inte om brott och straff utan använder ord som normbrytande och ungdomskontrakt, det talas om frivillighet och barnet

Problemet med unga lagöverträdare idag är inte att samhället reagerar för långsamt eller inte alls, det finns regler som ska se till att ungdomar ska hamna inför domstol snabbt. Problemet är inte heller straffens längd eller hårdhet utan viljan att inte se barn som brottslingar, inte tala om straff.

ungdomsbrott1

Man kan gärna ha kvar ungdomsvård och ungdomstjänst som påföljder och straffrabatter, men det ska framgå att det är straff, följer man inte vårdplaner så ska inlåsning vänta. Ungdomstjänsten har även fördelen med att den träffar lika, oavsett ekonomisk situation. Det behövs även fler verktyg som fotboja och möjlighet till att ge utegångsförbud eller förbud att uppehållas sig på olika platser, drogtester mm. Allt för att försvåra en brottskarriär och förenkla kontrollen och uppföljningen.

ungdomstjanst3
Vad en dömd själv tycker!

Fängelser är inga bra miljöer för unga lagöverträdare det vet vi, att sätta nybörjare tillsammans med brottserfarna personer gör att  dom lär sig hur man begår nya brott och dom får kåk-värderingar inpräglade. Men vi behöver möjligheten att låsa in folk som inte följer vårdprogram och andra åtgärder. Därför bör vi ha ett antal ungdomsfängelser där den intagne sitter isolerad från dom andra intagna och inte har tillgång till internet, TV spel mm utan bara träffar lärare, psykologer, stödpersoner mm under dagtid. Man får då en ”norrmalmstorgseffekt” då den intagne bara träffar icke brottslingar och aldrig har några kompisar eller andra intagna som han kan imponera på. Det förutsätter även att kriminalvårdarna bara har till uppgift att låsa in, kontrollera och transportera intagna så att vi får en skarp gräns mellan dom repressiva och vårdande delarna av fängelset

Lagen och samhället har i sin iver att skydda ”barn”  faktiskt riskerat motsatt verkan genom att man låter dom fortsätta en eskalerande brottskarriär tills personen är vuxen och fast i sin brottskarriär.


Vad kan man då göra?

  • Ha kvar straffrabatt för de som är mellan 18-21, men omvandla rabatten till en dubbel villkorlig dom som faller ut om du begår nya brott
  • Sänk straffrättsåldern till 13år
  • Öka maxtiden för ungdomsvård vid grova brott (nu 4år) till 8-12 år med möjlighet till överföring till kriminalvården vid 20 år eller andra påföljder som villkorlig dom
  • Inför möjlighet för domstolen att ta hänsyn till tidigare brottslighet dvs seriebrottslingar
  • Inför möjlighet till Elektronisk fotboja och påföljder som t.ex. utegångsförbud eller förbud att uppehållas sig på olika platser, drogtester mm
  • I dag ska det mycket till innan man häktar en ung lagöverträdare men vi bör göra ett tillägg i bestämmelserna som säger att rätten kan, och ska skyddshäkta personer mellan 13-17år i upp till 5 dygn vid grova brott som rån, grov misshandel mfl, syftet är inte att straffa utan att ge rättsvårdande och sociala myndigheter möjlighet att ta fram underlag och planera in andra insatser under förundersökning och rättegång.
  • Skilj på mindre brott och grova brott, vid grova brott som tex Grov misshandel, Rån, Dråp, Mordbrand mm finns det ingen anledning till rabatter, undantag från häktning eller milda straff som ungdomstjänst
  • RÅ bör kunna väcka åtal mot barn mellan 10-13 år ålder vid grova brott som mord, terrorism, allmänfarlig ödeläggelse, grov mordbrand mm. Inte för att jag känner ett behov av att straffa barn men för att vuxna inte ska lockas att använda barn för att utföra terrorbrott eller hedersmord bör möjligheten finnas att åtala vid så unga år
  • Inför ungdomsfängelser, vi behöver möjligheten att låsa in folk som inte följer vårdprogram och andra åtgärder eller tex begått ideologiskt betingade terrorbrott.
  • Ett problem som jag ser det är att Kommunens Socialtjänst är ansvarig för utförande och uppföljning av flera av dom påföljder som döms ut. Det innebär att Socialtjänsten får dubbla stolar att sitta på, dels vårdande och straffande. Efter att en dom avkunnats borde det finnas en ungdomshandläggare i domstolen som ansvarar för att samordna, följa upp och kontrollera utförandet av dom åtgärder och straff domaren dömer ut så att åklagaren som nu är ansvarig slipper det

ungdomsbrott

https://ledarsidorna.se/2017/03/brott-och-straff-nar-ska-vi-utkrava-ansvar/

Gendarmeri

Det här inlägget ska ses som en del i en serie inlägg där jag tittat på olika alternativ att frigöra den civila polisen från olika uppgifter så man kan koncentrera sina resurser på brottsbekämpning. Jag har tagit upp t.ex. Gränsbevakningsmyndighet, Kommunala Poliser  Reservpoliser och Beredskapspoliser. Man kan se det som en form diskussionsunderlag eller för att väcka nya ideer


Det behövs fler Poliser, Poliserna vill ha högre löner men det är ont om pengar, både polis och försvar behöver mer resurser. En lösning kunde vara att skapa ett Gendarmeri, d.v.s. en militärt organiserad poliskår, i andra länder ofta underställd försvars eller inrikesministern.

Vi har idag 13e säkerhetsbataljonen, 11e militärpolisbataljonen inom Försvarsmakten där personalen till del har MP kompetens samt 10:e livbataljonen som har statsceremoniella uppgifter samt skyddsvakter för bevakning av slottet mm

Dessa 3 Bataljoner plus 3 nya Gendarmeribataljoner skulle kunna bilda ett Gendarmeri där dom nya enheterna i Krig skulle ha inriktning som stadsskytte och antisabotage, som komplement till stödet till den civila polisen och i fred överta bort en del uppgifter från försvarsmakten som inte är renodlat militärt eller stridande. Till diskussion kunde man även ta upp om man skulle inkorporera Kustbevakningen med, men jag lämnar det därhän nu.

09158

Från Polisen skulle man förutom uppgifterna nedan, kunna överföra tex polisrytteri och helikopterverksamhet

Internationellt har vi t.ex. förebilder i:

Den Nederländska varianten skulle kunna vara en möjlig utgångspunkt och jag lånar från  dom när jag talar personal och uppgifter.

Uppdraget enheten skulle kunna ha är till exempel:

 Bevakning

  • Objektsskydd
  • Högvaktstjänst
  • Personskydd
  • Bevakning av värdetransporter för Riksbanken
  • Flygplatspolis vid civila flygplatser
  • Trafikpolis Europavägar

 Understöd, bistånd och samverkan med den civila polisen

  • Terrorism (Tunga fordon, Manskap)
  • Kravaller (manskap, vattenkanoner)

 Gränspolis

  • Gränsbevakning
  • Migrationspolis
  • Passpolis

 Internationell fredstjänstgöring

 Militärpolis

 Ceremoniförband

m1dz0c0a9vh6

Personalförsörjning:

Polissoldaterna kan anställas genom tex femårskontrakt. Efter genomförd sex månaders grundutbildning deltar de huvudsakligen i högvaktstjänst. Efter 1 1/2 års anställning sker en överföring till militärpolistjänst, objektsbevakning eller gränsbevakning. Efter avslutat kontrakt har man förtur till anställning inom Polisen, Försvarsmakten, Tullen eller Kustbevakningen under förutsättning att man uppfyller kraven och bedöms som lämplig, under ev utbildning till Civilpolis, Tull eller Kustbevakning erhåller man ersättning motsvarande studielån och är reservanställd. Underofficerare anställs genom femårskontrakt. Kontrakten kan förnyas intill underofficeren uppnår 35 års ålder

Viktigt är att införa distinkta uniformer vid polistjänst så att ingen sammanblandning sker med Civilpolis eller övriga militära enheter

Detta är inget som löser problemen över en natt, att bygga upp ett Gendarmeri till full styrka och effekt tar nog upp till en 15 år, även om man efter ett par år har enheter man kan nyttja polisiärt

kmar-mc

Brott o Straff 2

För mig är det viktigare att se till att vi minskar risken för återfall efter avtjänande av brott, eller är det någon läsare som bara tycker att det är viktigt med ett långt straff och sen bryr ni er inte om det begås nya brott med brottsoffer senare?

Fängelser är inga bra miljöer om vi vill skapa medborgare som inte ska återfalla i brott, men det är vad vi har och jag har inget annat förslag på hur vi hanterar brottslingar. Däremot är det viktigt med morot och piska och en av morötterna bör vara möjlighet till 2/3dels frigivning för den skötsamme

Men vi behöver andra medel när det gäller återfalls/serieförbrytare, I Tyskland har man internering där man kan hålla folk inspärrade ytterligare 10år. Tyvärr blir det mest förvaring och i flera fall kan man ifrågasätta grunderna för besluten.

Jag skulle vilja se en möjlighet för domstolarna att i fall med seriebrottslighet att som ett tillägg till straffmätningen döma att man efter avtjänat straff måste underkasta sig vissa kontrollåtgärder eller vård upp till 5år efter frigivning för normala brott eller upp till 10år eller längre vid sexualbrott/personlighetsstörningar som inte är så allvarliga så att man landar i den slutna Psykiatrin

Beroende på vad för typ av brott behöver man anpassa åtgärderna och kombinera dom med den vanliga hjälpen med arbete, boende mm

  • Kommunarrest
  • Elektronisk Fotboja
  • Elektronisk Övervakning
  • Drogtest
  • Övervakning
  • Anmälningsplikt
  • Vård inom Psykiatrin
  • Särskilt boende
  • Kontrollerat medicinintag
  • Umgängesförbud

Jag ger några grova exempel:

För normala brott där tex brottsligheten hänger ihop med ett drogmissbruk så kan man tvingas att upp till 5 år efter frigivning göra drogtest annars blir det inlåsning, eller om det hänger samman med  relationsbrott, kommunarrest i en annan kommun

Någon som misshandlar pga av okontrollerbar ilska men med medicinering kan leva ett normalt liv måste underkasta sig kontroll att han ta sina mediciner, göra regelbundna besök hos läkare och göra drogtest i upp till 10 år efter frigivning

Pedofiler som inte kan kontrollera sin drift måste acceptera t.ex. elektronisk övervakning och särskilt boende livet ut.

Man behöver även satsa mer resurser på Psykvården då många av dom du ser på gatan kanske aldrig hade landat där om dom fått bättre stöd i öppenvården. Vi ska inte heller glömma att om Mattias Flink inte hade avvisats när han sökte hjälp på psyket hade kanske sju personer levt idag.

Brott kostar pengar och genererar lidande och långa fängelsestraff kostar pengar och minskar inte återfallen det vet vi. Därför måste samhället ha medel som minskar risken för återfall i brott och hjälper den samarbetsvillige

För seriebrott i form av tex stöldturnéer där motivet är ett rent vinstsyfte måste lagen ändras så att Domstolen kan göra en samlad bedömning och utdöma strängare straff kombinerat med särskilda villkor vid utvisning, tex längre straff vid återvändande

Nolltolerans

Gatuscen från NY
Bild från stapledesign.com

Nolltolerans är ett politiskt modeord som poppar upp i debatten om lag o rätt med jämna mellanrum, i Sverige har det av politiker och press tolkats som att polisen ska agera mot alla brott, som att gå mot röd gubbe och på det sättet minska brottsligheten totalt sett.

Antingen är det av dumhet eller lathet som man inte sätter sig in i begreppet eller så har man en negativ politisk agenda när man gör det.

Nolltolerans är sprunget ur en teori som heter ”Broken Windows” och är oftast förknippat med New York polisen där man fick ned brottsligheten genom en serie av åtgärder.

Rent praktisk innebär det att man säger att en person som begår småbrott som att pissa i en port, köra bil med trasig belysning har en liten respekt för lagen, och därmed är även chansen större att han begår grövre brott. Detta kombinerat med ”stop and search” ”stop and frisk” som styr hur polisen får kontrollera medborgarna, gav i ett New York-sammanhang effekt.

Dvs.i et NY perspektiv, man ser en bil som gör ett mindre trafikbrott, Överträdelsen ger polisen rätt att stoppa och kontrollera bil och förare, förarens uppträdande vid utfrågning ger en misstanke om att han kanske är beväpnad, man genomsöker föraren, vapen och narkotika påträffas, föraren grips och kan inte begå grövre brott.

Det här var inte den enda åtgärden utan även CompStat där man analyserade brottsstatistik för att kunna sätta in både riktade och preventiva åtgärder mot brottslighet i kombination med krav på polisledningen där chefer som inte fick bukt med brottsligheten fick sparken spelade en stor roll. Om jag minns rätt så gjorde även staden en serie andra åtgärder samtidigt som att tvätta bort klotter mm.

Extremt kort sammanfattat om Nolltolerans och om orsakssammanhang och effekten finns det en livlig debatt med olika åsikter 🙂

Som enda verktyg för att få ner allmänbrottsligheten i Sverige är det inte ett undermedel om det inte kombineras med andra metoder. Det enda området där jag ser att man kan omsätta det är inom området asylsökare. Genom att följa upp och beivra snatterier, ofredanden och liknade brott som Åklagarna regelmässigt lägger ner, sänder man dels en signal till befolkning och asylsökare, men framförallt kan man sålla agnarna från vetet genom att identifiera personer som begår upprepade brott och skicka dom till slutna asylförvar.

Nu kommer väl ett antal personer att brunsmeta mig, men vinnarna på en sådan policy är dom hederliga asylsökare som har flytt och vill bygga en ny framtid för sig och sina barn här i Sverige. Eftersom att befolkningen i övrigt kommer ha en större acceptans om dom upplever att asylanter måste rätta sig efter samma lagar som gäller den övriga befolkningen och att de som är oförmögna att följa lagar och regler förhindras att begå brott genom att få en begränsad rörlighet, och i asylprocessen kontrolleras hårdare, kommer alla ärliga människor att vinna på det.

https://www.newscientist.com/article/dn16096-graffiti-and-litter-lead-to-more-street-crime/

Tillägg 7/04

http://www.svd.se/darfor-klarar-vi-inte-att-lara-av-new-york

 

 

Handfängsel

Vi kan på flera håll läsa hur tjänstemän hos Polisen tolkar lagar och regler på sitt eget sätt och även försöker opinionsbilda för deras egna åsikter när det gäller vapenlicenser, men det är ingenting nytt.

För ca 25år sedan fanns det Polistjänstemän som hade den åsikten att handfängsel i händerna på Ordningsvakter var ett djävulens verktyg, det ledde till att Ordningsvakter som fick förordnanden inte fick inskrivet i förordnandet att dom fick bära handfängsel. Det ledde till situationen att på ett objekt kunde den ena Ordningsvakten ha handfängsel och den andra inte, enda skillnaden mellan dom var när förordnandet ställts ut!

Vad spelar det för roll undrar ni säkert? Jo en del kommer kanske ihåg en serie av dödsfall där flera gripna/omhändertagna dog då vakterna låg ovanpå för att hindra dom från att fly/slåss, i flera fall är jag övertygad om att hade man haft handfängsel hade flera av dödsfallen inte inträffat.

Media ägnade sig i att göra artiklar på temat ”Väktarvåldet” istället för att granska dom bakomliggande orsakerna, som enligt mig pekade på tjänstemän vid Rikspolisstyrelsen. Ett par år senare började man i tysthet skriva in handfängsel i förordnandena igen.

På bilden ovan ser ni våldstrappan som man använde i utbildningen från minst 70talet till 2006 (mej veterligen). Det intressanta är att man ansåg från RPS håll att slå någon medgörlig med batongen var ett mindre våld än att belägga personen med handfängsel. Jag är övertygad om att en frågerunda bland vanligt folk skulle ge resultatet att handfängsel är ett betydligt mindre våld än batongslag, följdfrågan är då varför dröjde Polisen med att tillåta väktare att bära handfängsel som komplement till batongen fram till för några år sedan?