Politireserven

Hjälppoliser i Tyskland

I Tyskland finns det hjälppoliser, benämningarna, utbildning och utrustning skiljer sig mellan dom olika Bundesländerna. Benämningarna varierar mellan Hilfspolizisten, Wachpolizisten, Sicherheitswacht eller Angestellte im Polizeidienst AiP. Utbildningarna varierar mellan 9 veckor och 4 månader, att jämföra med polisens 3 åriga utbildning och utrustningen från batong och pepparspray till pistol. I huvudsak är det envars-gripande man gör, men beroende på arbetsuppgifter och land kan man ha olika befogenheter som att skriva ut böter och ta personaluppgifter och avisa folk.

Man ska inte förväxla dessa med dom som arbetar för Ordnungsamt eller frivilliga poliser som finns i vissa regioner. I Sverige motsvaras detta ungefär av arrestvakter, passpoliser, skyddsvakter och civilanställda utredare.

Uppgifterna för en hjälppolis varierar mellan:

  • Objektsbevakning
  • Hastighetsövervaking (mobila fartkameror)
  • Kontroll av ordningregler i Parker
  • Trafikdirigering vid stora event
  • Brottsplatsbevakning
  • Trafikövervakning
  • Eskort av tunga transporter
  • Fotpatrull med uppgift att övervaka ordning

Oftast är man anställd för en eller ett par uppgifter, så den som bemannar fartkameror patrullerar inte parker och vice versa. I Hamburg anställer man ytterligare 100 AiPs och räknar med att dom ska vara självfinansierande, men experter bedömer att man kommer att ha en finansieringsgrad på mellan 25-40% om man tittar på Ordnungsamt. Personal som jobbar med radarövervakning är dock självfinansierade till 100%.

Lönen för en hjälppolis i Sachsen är ca 2200 Euro brutto, för en ung polis ca 2100 Euro netto (Skillnaden är även att en polis får gå tidigare i pension med bättre villkor, vilket gör kostnaden än högre) I Sachsen öppnar man även ett spår så man kan söka till polisskolan efter 2 år som hjälppolis, att jämföra med dom Danska Poliskadetterna

Huvuddelen av uppgifterna är inte kontroversiella i Sverige utan löses av personal som inte är polisutbildade dock utan polisuniformer men i flera fall av inhyrda firmor. Något som är mer omstritt i Tyskland, och jag är säker på att vi kommer att se fler uppgifter som löses av annan personal i framtiden i Sverige

Wachpoilzei 2

Annonser

Øvelse Tyr – Norska Polisens beredskapsövning

Övningen genomförs regelmässigt och syftar att öva och låta polisen samöva med andra statliga organ som försvaret, civilförsvar räddningstjänst och andra civila aktörer. Övningen genomförs i slutet av oktober varje år med några undantag då den ställts in
Övningen har olika målsättningar varje gång och utvärderas av deltagande enheter och av polisskolan t.ex.:

• 2010 Tågkollision på Ofotenbanan och händelser vid gränskontroll
• 2012 var scenariot flygkapning och terrorangrepp i Oslo området där försvaret deltog i övningen
• 2013 Var scenariot fartygskollision utanför Lervik där räddningstjänst och civilförsvaret deltog

Man har senare beslutat att dela i 2 övningar, TYR som avser terror och kriminalitet och LIV som avser räddningstjänst

• 2016 var det ett kapat skepp där polis och försvar deltog (även NI deltog)

Øvelse Tyr HVogPoliti

Vi har nu haft Aurora17 där försvaret övade men jag saknar större övningar hos Polis och till del Sjukvården. Räddningstjänsten har det inbyggt men där brukar utmaningarna ligga inom stab och logistik vid stora långdragna händelser, Sjukvården brukar inte heller ha problem med det praktiska utan det ligger oftast på samverkan och beredskapsplaner som t.ex. denna rapport visar
Så vad saknar jag? I Norge samövas:

• Polisen
• Försvaret
• Civilförsvaret
• Sjukvården
• Politireserven (Beredskapspolisen)
• Kommunala aktörer
• Civila aktörer

Övningarna utvärderas både av deltagare samt sammanhållet av Politiskolen och bristerna blir oftast tema i både tidningarna och i Riksdagen vilket gör att deltagare tvingas visa på handlings och åtgärdsplaner
Mitt önskemål är att Regeringen ställer krav på bl.a. Rikspolisen, MSB och landstingen att regelbundna övningar ska genomföras t.ex. i form av:

• Stabsövningar
• Delövning
• Storövningar

Sådana övningar måste även utvärderas av en extern aktör mot övningsmålet och planerna för att man verkligen ska kunna få ut något
Vi ska även betänka att man i Oslo efter Terrorangreppet den 22 juli snabbt kunde få 700 soldater på plats för att förstärka Polisen, här är en artikel där just samarbetet med Polis och HV lyfts fram

Øvelse Tyr 2

Video från Gardets medverkan i övningen

Video från Fornebu

Terrorøvelse i Oslofjorden

https://www.nrk.no/video/PS*103663

 

Lena Nitz och Beredskapspolisen

Lena Nitz saknar antingen förståelse för de påfrestningar som samhället utsätts för vid en allvarlig kris, eller så drivs hon av en politisk agenda som knappast är till gagn för gemene man. Genom att blanda ihop de problem polisen har idag med en Beredskapspolis som främst är avsedd för att förstärka polisen vid krig eller andra allvarliga händelser som terrorattacker är hon direkt ohederlig när hon skriver debattartiklar.

Jag har inga invändningar mot dom fyra punkter hon räknar upp för att lösa poliskrisen men det har knappast inverkan på polistillgång i Krig och Kris. Visst universalsvaret från den sidan brukar vara ge oss mer pengar så vi kan anställa fler Poliser, men tror någon att vi kommer att kunna öka budgeten så man kan öka från ca 20 000 till 25 000 anställda?  Det kommer inte att ske, speciellt inte när man samtidigt driver kraven på ökade löner och en akademisering av polisutbildningen och därmed högre ingångslöner. Risken är snarare att vi på sikt kommer att se en kommunalisering eller en förenklad ordningspolisutbildning för att sänka kostnaderna.

”Men att återinföra den beredskapspolis som med goda skäl lades ned 2012 skulle inte vara någon bot för svensk polis grundläggande problem”

Som jag skrev har hon rätt att beredskapspolisen inte löser polisens grundläggande problem. Men Lena Nitz får gärna utveckla detta med ”goda skäl” då ryssarna ockuperade Krim 2 år senare och startade ett Proxykrig mot Ukraina och när hon ändå är på gång kan hon berätta hur hon har tänkt att polisen ska lösa sitt uppdrag vid längre tids strömavbrott och matbrist då många orter idag i princip är lämnade utan polisiär närvaro utan att samhället är extremt belastat.

”Beredskapspoliserna är inga poliser. Den beredskapspolis som var i ropet 2009 hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags.

Detta till trots skulle de ha samma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de skulle få använda våld och bära vapen. Beredskapspoliserna skulle också bära polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.

I praktiken innebär detta att beredskapspolisen skulle utgöra en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en polis eller en tillfälligt inkallad särskild beredskapspolis. Något som i sin tur är en onödig risk när det gäller rättssäkerhetsaspekten.”

Läs texten ovanför och byt ut ”Beredskapspolis” mot Hemvärnsman eller Deltidsbrandman och låt Ordföranden för Officersfacket eller Brandmannafacket säga det offentligt så hade det drevats ordentligt.

Vi kan gå till vårt grannland Norge där ”rättsäkerhetsaspekten” måste vara våldsamt dålig då man diskuterade en nedläggning av Politireserven (PR) 2013 men där Stortinget tog ett beslut att dom skulle kvarstå och utredas. Utredningen kom fram till att det lokala ansvaret för vidareutbildning och insatser skulle öka så att användandet av Politireserven skulle förenklas. Vi kan även konstatera att i Norge är grundutbildningen 10 dagar för någon i Politireserven.

Så Lena Nitz, driv gärna fackliga frågor och förklara gärna för politikerna att en Beredskapspolis av den gamla modellen knappast kan lösa polisbristen på daglig basis då dom just har ett annat yrke till vardags som begränsar hur mycket dom kan sättas in. Men att generellt motsätta sig en Beredskapspolis som har stor betydelse för Totalförsvaret är direkt samhällsskadlig verksamhet som knappast ligger i Polisfacket eller dom enskilda polismännens intresse

Jag ger här ett utdrag från https://www.politi.no/utrykningspolitiet/politireserven/

Politireserven kan brukes:
– når militær beredskap eller mobilisering helt eller delvis er satt i verk
– for å avverge eller begrense naturkatastrofer
– for å avverge andre alvorlig ulykker
– for å opprettholde samfunnsorden når viktige allmenne interesser tilsier det

Bruk av PR kan ikke forventes brukt annet enn i tilfelle av mer komplekse og/eller omfattende ressurskrevende hendelser av noe varighet. Forsterkning av politiet med mannskaper fra PR som sekundær ressurs vil i slike situasjoner ha til formål dels å understøtte og dels avløse ordinære politimannskaper, slik at disse får nødvendig hvile eller frigjøres til mer krevende og risikofylte oppgaver.

Hovedoppgavene til Politireserven ved bruk vil være:
– objektsikring
– trafikktjeneste
– ordenstjeneste
– grensekontroll

For å kunne utføre de pålagte oppgaver på en tilfredsstillende måte, må mannskapene gjennom et obligatorisk grunnkurs på 10 virkedager. Deretter gjennomføres repetisjonskurs på 5 dager. Kursene avsluttes med bestått/ikke bestått, og de som ikke består blir tilbakeført Forsvarets personell- og vernepliktssenter for annen disponering.

PR ønsker motiverte mannskaper, med plettfri vandel og god fysisk form. Mannskapene vil ved tjeneste bære politiets ordinære uniformer og får ved reell bruk begrenset politimyndighet. Ved f.eks objektsikring må tungt verneutstyr og våpen (MP-5) bæres, noe som krever alminnelig god fysisk form.

Beredskapspolisen

Polis vid skogsbranden

Beredskapspolisen skapades då civilförsvarspolisen las ner, då man ansåg att det var olämpligt att ha vapen i civilförsvaret. 1986 överfördes dessa till en beredskapspolisorganisation som förstärkning till Polisen vid beredskap och krig. Organisationen bestod av 9 000 civilpliktiga – värnpliktiga som lämnat Försvarsmakten vid 47 års ålder. Senare början av 1990-talet, bedömdes styrkan inte tillräcklig: 15 000 beredskapspoliser blev inriktningen, 10 000 i den allmänna och 5 000 i den särskilda beredskapspolisen

Beredskapspolisen skulle även kunna användas vid i fred vid katastrofer och då samhället utsätts för allvarliga eller omfattande påfrestningar i fred. Men i praktiken användes styrkan bara 2 gånger, efter stormen Gudrun och för ambassadbevakning under Gulfkriget -91 även om tillstånd gavs fler gånger.

Styrkan kallades inte in under kravallerna i Göteborg då de inte fick användas i situationer eller för uppgifter där det fanns en påtaglig risk för att de kunde komma att använda våld mot enskilda. Man hade kunnat sätta in Beredskapspolisen för att avlasta Polisen i de områden som avlövades på personal som skickades till GBG, även om det inte riktigt var i linje med det ursprungliga användningsområdet för styrkan.

Man räknade med att beredskapspolisorganisationen kostade ca 25 miljoner kronor per år. Merparten av detta finansierades över MSB:s anslag. I slutet fanns endast ca 1 200 civilpliktiga och 250 poliser utbildade och placerade i organisationen innan den las ner 2012

RPS utredning framfördes att Polisens utökning från ca 16 000 till 20 000 hade gjort att behovet har minskat. Frågar man folk i mindre orter där Polisstationer har lagt ner och körtiden för närmsta polispatrull är en timme eller mer, så tror jag inte att dom upplever att det har blivit fler poliser. I slutändan var nog beslutet att MSB inte längre skulle finansiera Beredskapspolisen det som ledde till nedläggning Edit Tillägg: Enligt uppgifter i denna artikel bromsade RPS användandet av Beredskapspolisen och Cornucopia skriver att det redan 2012 var under 17 000 Poliser i tjänst

Polisförbundets ordförande Lena Nitz sägerVi anser inte att beredskapspolisen behövs. Det handlar framförallt om att medborgarna ska veta att när de möter en polis med vapen och polisuniform, så är det en polis med riktig polisutbildning och inte en beredskapspolis med bara fem veckors utbildning. Jag skulle gärna vilja låta konfrontera Lena Nitz med lite medborgare som fått besked att det inte finns Polis att skicka när dom har haft pågående inbrott i garaget.

Faktum är att isåfall ska man även avveckla Ordningsvakterna. Men Polisförbundet är väl livrädda att någon ska börja ifrågasätta varför man har akademiskt utbildade ordningspoliser när det tydligen räcker med 5 veckors utbildning för att lösa samma uppgift.  😉

Jag anser att det var ett misstag att avveckla Beredskapspolisen men man måste utnyttja dom mer så att styrkan får regelmässigt träning och samhället får en större nytta av pengarna som satsas.

special constable

I England finns Special Constabulary som består av 20 000 frivilliga deltidspoliser som har samma ställning som den vanliga polisen med tjänstgöring mellan 16 – 24 timmar per månad, Utbildningen tar 52 veckor där man tex har utbildning en kväll i veckan och ibland över en helg. I andra länder har man Gendarmerier och i Tyskland finns det 16 000 man Bereitschaftspolizei som är heltidspoliser organiserade i bla Kompanier och Bataljoner för att kunna förstärka den vanliga polisen vi tex kravaller, eftersök och andra personalkrävande uppgifter. I Norge har man Politireserven och i många andra länder finns det olika typer av Auxiliary police

Vår Beredskapspolis borde ta den Engelska polisen som förebild och bli deltidspoliser med 20 timmars tjänstgöringsskyldighet var femte vecka och eventuellt beredskap på landsbygden.

Genom att ha utbildning en kväll i veckan och några helger under ett års tid kommer man att kunna sålla agnarna från vetet, för folk på landet har man distansutbildning. Är man sen godkänd efter ca 150 timmars teoriutbildning och viss praktisk utbildning går man 2×2 veckor på polisskola för praktiska övningar och ca 40 timmars tjänst med handledare i det område man ska arbeta i. Efter godkänd utbildning utnämns man till Extra Polisman.

I storstäderna bör enheterna vara organiserad på 5 troppar där man var femte vecka har ett utbildningspass på 2 timmar och sedan 2×8 timmars pass mellan Fre-Sön där man fotpatrullerar ett område eller ett evenemang eller deltar i civilförsvarsövning. Jag ser ingen nytta i att Beredskapspoliserna ska köra utryckning i normalfallet, eller sättas in som kravallpolis utan dom ska öka synbarheten för Polisen och den upplevda tryggheten för befolkningen genom fotpatruller i fotgängarintensiva områden eller festivaler och evenemang och på det sättet bli en naturlig del i vardagen för medborgarna.

Fotpatrull

Vid kriser kallar man in hela eller delar av enheterna och använder dom för evakueringar, avspärrningar enligt den ursprungliga tanken, eller för att täcka upp för den ordinarie polisen om dom får personalbrist vid en extrem händelse som Göteborgskravallerna. I krig och kris ska dom samverka med Civilförsvaret och för det behövs egna transport och ledningsfordon som inte behöver vara nya Volvo XC70 utan kan vara enklare standarfordon och tex 2år gamla fd leasingfordon för att hålla ner kostnaderna.

Caddy Polisutförande

På landet och i småstäderna där den lokala Polisstationen bara har öppet på vardagar och närmaste Polis kan finnas ett par timmar bort kan Beredskapspoliserna ha jour var femte vecka, händer det ett allvarligt brott kan man ringa in beredskapspoliser på orten för en första insats eller för att backa upp den ordinarie Polisen vid ett underläge.

MSB bör vara kravställare på Polisen och finansiera utbildning och delar av utrustningen som avser insatser vid Katastrof och Krig. Polisen betalar sina kostnader för egen personal och och polisuniformer mm.

(tillägg: 2015-08-08 Polisen har även sina volontärer men jag är personligt tveksam till nyttan)

(tillägg: 2016-02-27 Ygeman vill inte införa beredskapspoliser men väl frivilligpoliser!)

Interpellation 2015/16:441 Frivilligpoliser

SVD Brännpunkt

Beredskapspolisfakta

Beredskapspolisföreningen

RPS utbildningsplan beredskapspoliser

Läsvärd Beredskapspolisblogg

Polisbricka