Säkerhet

SSS – Skola – Sjukvård – Säkerhet

Vi har idag ett kommunalt utjämningsbidrag, till skillnad från andra budgetposter är det inte utsatt för något sparbeting. Andra områden åläggs att spara t.ex. 1 % årligen, man vill därmed framtvinga en effektivisering, då kan man fråga sig varför kommunerna är undantagna? Det finns inga incitament i bidragsmodellen (mig veterligen) som gör att Kommunerna hjälper företag och människor att etablera sig i kommunen och därmed öka skatteintäkterna. Det finns inget som hindrar mottagande kommuner att slösa pengar på Kamelprojekt eller skrytbyggen och samtidigt låta äldreomsorgen eller skolorna gå på knäna. Det är som om TV programmet skuldfällan skulle låta grannarna finansiera en skuldsatt familjs överförbrukning istället för att hjälpa dom minska utgifter och stoppa slöseri.

Jag är av den åsikten att utjämningsbidraget borde gå till att säkerställa en miniminivå för Skolor, Sjukvård och Säkerhet, så även om jag är för privatisering så får man nog diskutera om det ska finnas t.ex. statliga skolor och att arbeta fram en bidragsmodell som är hållbar och inte ger fel incitament är nog inte helt lätt.

Skola

En väl fungerande avgiftsfri, säker skola inom rimligt avstånd som ger eleverna en stabil bildningsgrund och möjlighet för vidare utbildning oavsett om man är praktisk eller teoretiskt lagd. Skolorna och elevernas resultat måste utvärderas genom Nationella och internationella prov.

Sjukvård

Vi kommer aldrig att få samma tillgång och närhet på landet som i tätorterna, men minimi nivåer måste sättas för avstånd till FIP/Ambulans/Akutbil och i skärgårds och glesbygderna flygtider för Ambulanshelikopter. Det måste finnas tillgång till Primärvård och Länsdelssjukhus och finns det inte ett BB så ska transporten om möjligt ske i ambulans och inte i privatbil. Även Åldringsvården är något som måste ges på ungefär lika villkor över hela landet

Säkerhet

På lokal nivå måste det finnas tillgång till Poliser och lokala Polisstationer så att man även i glesbygden kan få hjälp inom rimlig tid. På Nationell nivå måste den finnas försörjningstrygghet och ett utbyggt totalförsvar som ger säkerhet vid politiskt/militära angrepp

 

Totalförsvars-Maslow

Totalförsvarsmaslow från inlägget  https://krigsmakten.wordpress.com/2015/12/21/totalforsvars-maslow/

Dansk polisutbildning

Danska Polisens grundutbildning är nu två år lång och har kortats från tidigare treårig Bachelorutbildning. Den består nu av teori och praktikskeden och omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen motsvarar en ”yrkesakademiutbildning” dvs ligger mellan en ren yrkesutbildning och universitetsutbildning, och  sker centralt på polisskolan i Brøndbyøster. Utbildningen delas i tre terminer och redan vid antagningen är det klart var man kommer att fullgöra sin praktik.

  1. termin, åtta månader vid Polishögskolan
  2. termin, åtta månader i ett Polisområde
  3. termin, åtta månader vid Polishögskolan

Under hela utbildningen är man anställd som extra tjänsteman vid polisen och kan beordras i tjänst som polis vid behov. Under termin 2 får man en lön på 24 000 Dkk (ca 32 000 Sek) medan Termin 1 och 3 är studiemedelsberättigande. Som färdig polis är lönen 25 000 Dkk + skifttillägg på ca 3000Dkk (sa ca 38 000 Sek)

Första terminens utbildning syftar mot att man ska han en sådan utbildningsnivå så att man kan praktisera som polis under termin 2 och omfattar 1110 undervisningstimmar fördelat på 37 timmar i veckan. Ämnen som man läser är tex:

  • Polistjänst
  • Juridik
  • Vapenhantering
  • Utryckningskörning
  • Konflikthantering
  • Våldsanvändning
  • Kvalificerad första hjälp
  • Rapportskrivning och förhör
  • Veckopraktik hos Kriminalen
  • Veckopraktik hos ordningspolisen

Andra terminen består av praktik där man arbetar tillsammans med en handledare och arbetar då i skift med normal ordningspolistjänst. Som avslutning på den andra terminen skriver man en uppsats som kurskamraterna kommer att opponera mot

Tredje terminen fördjupar man sig i teori med hjälp av erfarenheterna från praktiken på olika sätt. Man fördjupar sig i samarbetet i en patrull, gör en praktikvecka med utredningstjänst och tittar på insatsledning vid arbetet med andra myndigheter. Utbildningen avslutas med uppsatsskrivning

För att antas till polisutbildningen ska man:

  • Vara 21år
  • Dansk medborgare
  • God hälsa
  • Ha körkort
  • Ha studievana, Gymnasium, yrkesutbildning, utbildning i Försvaret. Osv
  • Ostraffad
  • Ingen Doping
  • Genomgå säkerhetskontroll
  • Personlig framtoning, t.ex. tatueringar med politiska, religiösa motiv odyl kan vara begränsande

Förutom det så tittar man på mjuka värden som handlingskraft, samarbetsförmåga mm

dansk-polisutbildning

Och livserfarenhet, empati, psykisk balans mm vägs in

dansk-polisutbildning-2

http://dansk-politi.dk/artikler/2016/november/politifaglighed-og-sammenhold-paa-rekordtid#.WCIxIPTezAU

http://politiskolen.dk/

Kommunal Polis

Foto: Eddie Granlund
Idag utarmas landsbygden på Poliser och inte ens i storstäderna är det egentligen inte så gott om dom, men dom relativt korta avstånden i storstadsområdena gör att man kan koncentrera flera enheter relativt snabbt vid en allvarlig händelse. Men det löser inte problemet med avsaknaden av polisen i gatubilden och för förebyggande av vardagsbrottsligheten. Eller faktumet att man på många håll inte längre kan få hjälp av polisen inom rimlig tid. Man kan Googla på ”Polisen kom inte” och liknade och hitta många artiklar där gemene man upplever sig sviken av rättssamhället.

I Frankrike finns de lag på att mindre städer och landsbygd skyddas av Gendarmeriet och större städer av Nationella polisen, sen kan man i städerna även ha kommunal polis. Det finns olika exempel på vägval i olika länder men vad som gör Norden speciellt är våra geografiska avstånd.
Police Municipale Toulouse-3301.jpg
Police Municipale Toulouse-3301” av Pablo029Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

På slutet av 80talet las det olika motioner om Kommunal polis eller att man skulle ge Kommunala Parkeringsvakter utökande befogenheter (1987/88:Ju207 av Alf Svensson (c))

I media framställdes det som ”Nu ska man ge Polisbefogenheter till Lapplisorna” Något som frammanade bilden av en lätt överviktig äldre tant som skulle brottas med buset, förslaget fick därmed ett litet publikt stöd och stoppades i riksdagen. Även andra motioner och förslag om att inrätta kommunal polis har lagts genom åren men har aldrig lett till någonting. I Malmö ville man finansiera kommunala Ordningsvakter 2005 men det det mötte ett kompakt politiskt motstånd och det vattnades ur till att bli ”trygghetsvärdar” som inte gjorde något större intryck i gatubilden. I Landskrona har man sen 2005 satt in Ordningsvakter i centrum med gott resultat.

I nästa alla Tyska Kommuner och städer finns ett ”Ordnungsamt” som är ansvariga för tillståndsgivning och den lokala ordningsstadgan samt att driva in avgifter och skatter mm.
I flera delstater har ”Ordnungsamt” uniformerad personal som ansvarar för att parkerings och andra trafikregler efterlevs, samt ordningshållning, dvs uppgifter som sträcker sig från den kommunale tjänstemannen, över ordningsvakt till polis. Uppgifter, utrustning och utbildning varierar från Kommun till Kommun, där man i flera fall även bär vapen.

År 2000 fanns det 80 Parkeringsvakter anställda i Göteborg, en verksamhet som i de flesta städer går med Plus, och i dag är det på många håll outsourcat till olika vaktbolag. Det innebär att många större städer har ekonomiskt utrymme att ha anställda kommunala Poliser/Ordningsvakter även om dom inte drar i så mycket pengar som en renodlad P-vakt.

Konkreta förslag:
Att riksdagen genom lagstiftning beslutar om vilken polistäthet landsbygden ska ha. (Dvs vilka orter som ska ha polisstationer bemannade dagtid med polispatrull övrig tid respektive stationer med bemanning 24/7)

Att Riksdagen stiftar lag om Kommunala ordningsvakter så att dom förutom ordningshållning även kan bötfälla för trafikbrott och brott mot ordningsstadgan, lagen bör även omfatta en skyldighet att ha ett ett antal vakter anställda beroende på invånarantal i Kommun/Staden

Att Riksdagen stiftar lag om att återinföra Beredskapspolisen med utökade uppgifter i fred som jag tidigare bloggat om.

Vad vinner vi på det?

Vi frigör tid och tjänster för polisen genom att större städer tvingas sköta enklare uppgifter med Kommunala Ordningspoliser. Det kommer landsbygden tillgodo genom att man kan öka polistätheten där. Vi får en bättre upplevd trygghet i städerna genom att det finns personal som håller ordning och bekämpar vardagskriminalitet. På landsbygden garanteras en viss polisiär miniminivå och politikerna och innevånarna får en längre planeringshorisont genom att polisledningen inte kan genomföra indragningar med kort varsel. Beredskapspolisen i ny tappning ökar polistätheten och ökar möjligheten för Polisen att klara katastrofer eller större insatser över tid

Ps, en 24/7 tjänst kräver ungefär 5 3/4 anställda, så att ha en patrull igång dygnet runt kräver nästan 12 anställda om man inte kan ta in vikarier från bemanningsföretag edyl

Länkar:

Lista över Sveriges tätorter

http://www.dagensjuridik.se/2013/09/en-polis-kostar-som-tre-ordningsvakter

Landskrona ökar tryggheten med väktare

http://sakerhetsblogg.blogspot.se/2011/02/kommunalisera-ordningspolisen.html

Här bevarar väktare lugnet på stan

Motion 1987/88:Ju208 om kommunal polis


Fler länkar om Kommunal polis

Malmö bör bli först i landet med en kommunal polis

Kommunal polis är ingen lösning

”Kommunala poliser kan återupprätta förtroendet”

200 kommunala poliser ska stoppa vardagsbrotten

Bristen kan lösas med kommunal polis

Behov av en kommunal ordningspolis

Dags att inrätta en kommunal poliskår