#svfm

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Annonser

Officersprogrammet

Om akademiseringen finns det många åsikter. Jag undrar dock om förespråkarna inser att dom teoretiska delarna av utbildningar lika gärna kan förläggas till en civil högskola eller universitet. De läroböcker som ges ut av Försvarshögskolan kan användas av andra skolor och det kan knappast ställas krav på att läraren ska vara Officer i dom teoretiska delarna. Jämför ni med Polisens utbildning som under ”Alla” år gavs i Polisskolan Sörentorp men nu ges vid olika högskolor, även skjut och körutbildning.

Jag kan se en framtid där Södertörn mfl ger dom teoretiska delarna och Försvaret har dom 2 praktiska terminerna. Det behövs bara ett politiska beslut ”För att närma Officerarna till det civila samhället” ”Kan göras billigare och med bättre akademisk kvalitet” och lite andra floskler.

Karlberg blir bostadsrätter……

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Hur är det med avståndet mellan folket, politikerna och FM? Jag vill påstå att det var mindre förr när en majoritet av männen gjorde värnplikt och det fanns förband i hela Sverige, därför är det viktigt att man ökar kontaktytorna på olika sätt. Ett exempel är hur Ledningsregementet återupptagit traditionen med fackeltåg till kyrkan.

Under min grundutbildning hade vi försvarsupplysning och skolchefen lät helt enkelt ett Kommunalråd komma och hålla den delen som berörde statsskick och politik vilket jag tror var nyttigt för båda parter, vi ställde många frågor om politik och han fick träffa ungdomar, där flera senare skulle verka som befäl i hans stad

Jag riktar en vädjan till våra politiker att engagera er vid ert lokala förband, visa upp er för dom anställda och värnpliktiga, delta i regementets dag, soldaterinran , prata försvarsupplysning och politik med unga befäl.

Prova att Googla efter ”Soldaterinran” och titta på hur många tidningsartiklar ni får träff på, gör sen samma med ”krigsmannaedgång” här är ett exempel från Finland

I Tyskland har man Feierliches Gelöbnis som motsvarar vår soldaterinran, där Soldaterna inför inbjudna och anhöriga avlägger en ed eller löfte beroende om man är värnpliktig eller anställd

I videon ca 11 minuter in kan ni se edsgången inför förbundspresidenten, försvarsministern mfl.

Jag lovar/svär att troget tjäna förbundsrepubliken Tyskland och att tappert försvara det tyska folkets rätt och frihet.

soldaterinran-tyskland

Fram till 1980 var det något man i Tyskland gjorde inom kasernen, inför anhöriga. Första gången i offentlighet i Bremen blev det en våldsam vänsterdemonstration med 260 skadade och brinnande bilar. Än idag sker det demos från ytterkantsvänstern och ”fredsrörelsen” Men det hindrar inte Bundeswehr att fortsätta och varje år sker det vid t.ex. vid Riksdagshuset och den 20 Juli vid Försvarsministeriet med inbjudna gäster och politiker. Ute i landet sker det på olika sätt men gemensamt, är att oftast är lokala politiker inbjudna. Jag tror det är en av lärdomarna från förr att man inser att ett gott och nära förhållande mellan försvarsmakten, politikerna och folket är viktigt. Där skulle bara en ytterkantspolitiker kalla försvaret ett ”Särintresse”

Till Försvarets ledning har jag en annan vädjan, ändra upplägget för soldaterinran, Jag kommer själv ihåg att Översten stod och malde och vi tyckte att det var långtråkigt, och jag kan inte påstå att texten och stunden gjorde något större intryck på mig eller mina kamrater

Jag är egentligen inte kritisk mot innehållet men när jag tittar på texten för soldaterinran så är den lång och känns floskelfylld. Kan inte Försvarsmakten istället införa en Krigsmannaed som lämpligen genomförs som avslutningen på GMU (12v grundläggande militär utbildning) Att aktivt svära en ed är för mig starkare än att passivt lyssna på ett långt tal. Krigsman är dessutom ett juridiskt begrepp som starkt hänger samman med Försvarsmakten

Mitt förslag till ed är kort och koncis:

Jag lovar och svär, att tjäna och skydda Sverige, dess folk och vår demokrati

Sen kan en inbjuden politiker eller annan gäst hålla ett kort tal till soldaterna efter krigsmannaeden, som exempel kan man använda en avkortad version av soldaterinran:

Det svenska försvaret garanterar Sveriges oberoende och fred. Det ska värna vår demokrati, vår självständighet och vår frihet att själva utforma vår rättsordning och vår kultur. Genom att hjälpa andra länder och deras medborgare bidrar vi till fred, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Samtidigt främjar vi vår egen säkerhet.

Ni är nu Krigsmän i Försvarsmaktens och utgör därmed del av dess viktigaste resurs. Det är på er som Försvarsmaktens förmåga slutligen beror.  Om vi blir angripna ska ni och övriga invånare tillsammans och med våra gemensamma krafter med alla medel försvara vårt land och vår frihet. När ni tjänstgör utomlands är ni representanter för Sverige med det ansvar som detta innebär. Ni ska alltid göra ert yttersta, oavsett uppgift och ert handlande ska präglas av de värderingar som ni är satta att försvara.

Som soldat i Försvarsmakten är du utvald att försvara vårt land och att tjäna freden. Situationer kan uppstå då det är på dig allting hänger. Att du har tillgodogjort dig din utbildning och har förmåga och vilja att utföra dina uppgifter är avgörande. Du ska ta ansvar för ditt handlande och vara ett föredöme för andra.

Din insats är viktig och den behövs för Sverige. Jag välkomnar dig som Svensk Krigsman

http://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.htmlhttp://www.abendblatt.de/politik/deutschland/article107535219/400-Rekruten-sprechen-Feierliches-Geloebnis-vor-Reichstag.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldaterinran

Krigsmans Erinran

Bundespraesident Gauck nimmt an Rekruten-Geloebnis am Reichstag teil

Bundespraesident Joachim Gauck schuettelt am Samstag (20.07.13) vor dem Reichstagsgebaeude in Berlin beim Geloebnis von freiwillig Wehrdienstleistenden, aus verschiedenen Verbaenden und Standorten der Bundeswehr, einem Wehrdienstleistenden die Hand. Foto: Clemens Bilan

Tung Kustrobot – RBS 15

Den som kläckte iden att återskapa Tung Kustrobot inom Marinen och genomförde den borde få en medalj. Det är precis enligt mina maximer, ”Gör det bästa av situationen med dom medel du har” ”Det finns alltid en lösning”

Vi ska ha klart för oss att detta inte är förbandet ”Tungt Kustrobotbatteri” utan det är en förmåga som troligen kommer att ingå i ett befintligt förband då det saknas stora delar som sensorer, sambands och ledningsbilarna mm. Man ska nog se det som en eller fler landgående Robotbåtar ingående i Flottans förband som får måldata från externa källor. Det gör det till en bra lösning då vi inte lägger tid och pengar på att återuppsätta ett helt förband som enligt mig ligger långt ner på listan för återtagning med nuvarande ekonomi.

Detta är i första hand en signal ”Vi har denna möjlighet och har visat att vi kan använda den med ett provskott, VG beakta detta i er angreppsplanering” Detta ökar inte skyddet av Gotland nämnvärt i skymningstid då vi knappast kan beskjuta mål utan att först konstatera fientlig avsikt, är det dessutom utländska statsfartyg lär det krävas beslut från regeringen om inte krig redan råder.  Med den versionen vi har idag kan vi t.ex. försvåra angrepp mot dom norra hamnarna på Gotland och/eller  FI verksamhet mellan Öland och Gotland. Skulle avvecklingen av ArtE 740 stoppas och systemet återföras till Marinen så ökar systemeffekten och redundansen genom ytterligare en sensor som skulle kunna ge måldata till förbanden

rb15-mk2

Nu hoppas jag att man märker upp robotbilarna med R-143 Slite och R-144 Borgholm och gräver fram demoexet av TriKa som komplement. 😉

tridon_2

Den dagen vi köper in RBS-15 mk3 med en räckvidd på 200km och markmålsförmåga kommer säkerhetsläget att förändras, om man tittar på kartan nedan så kan vi med 2 robotplutoner ur Flottan  försvåra för den ryska flottan att genomföra annat än kustnära verksamhet. Vi skulle även kunna bekämpa mål i hamnarna och flygplatsen på Gotland från fastlandet

rbs-15-mk3

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/tung-kustrobot-ater-i-forsvarsmakten/

http://navyskipper.blogspot.se/2015/10/arte-740-en-toppmodern-sensors-uppgang.html

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-skrota-radarsystem-for-630-miljoner/

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 ”Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation”

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

”Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.”

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

”Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.”

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

Den högsta insatsen (Bundeswehr)

Det har kommit ut en nytt specialhäfte i Tyskland som berör temat att dödas eller skadas i tjänsten, det heter ”den högsta insatsen, på liv eller död” Jag har inte läst den än, men jag kommer att beställa den om den inte finns på nätet. Jag har översatt texterna från sidor om häftet, men är inte proffs, så kommentera gärna. Jag har valt att behålla det kraftigare dödas än att ”stupa”


Döden är en fråga som berör alla. Bundeswehr är en armé i strid, Att dödas och skadas i strid är en risk som är förknippad med det militära yrket. Det är något man inte talar om – inte i Försvarsmakten och inte i samhället i övrigt. Att tala om döden är ett socialt tabu.

Det är hög tid att prata om saken även om det är svårt, att reda ut saker, ge tröst och hjälp
Detta gör specialutgåvan av Y med autentiska berättelser som berör, vars fyra kapitel heter ”jag dör”, ”Jag dödar”, ”Jag är sårad” och ”jag lever”.

”Död och skada” är inte en tidskrift som alla andra. Det vill stimulera till eftertanke. Artiklar och inlägg i denna specialutgåva kommer ha sin giltighet även i framtiden. Det visar också att soldatyrket är något speciellt, belastningen är större, riskerna är större, insatserna är högre. Det handlar om liv och död


Bundeswehr är en armé som befinner sig i krig. Att dödas eller skadas, är för soldaterna en av de speciella riskerna med  yrket. Hur hanterar människor i de väpnade styrkorna denna existentiella utmaning?

Kapitelindelning:

Jag Dödas

  • Långfredagsstriden – Bundeswehrs hårdaste strid
  • Fara – Bilder av krigsfotograf Anja Niedringhaus
  • Förberedelse – soldater gör förbereder för sin egen död
  • Checklista – testamente, organdonation, fullmakter
  • Anatomi – Vad händer när kroppen dör
  • Sorg – En soldat om hans kamrats död
  • Ritualer – Sista eskort för de fallna
  • Siffrona – dom i krigen stupade

Jag Dödar

  • Strid – sanningens ögonblick: När du trycker på avtryckaren
  • Psykologi – Kan du lära dig att döda? En undersökning
  • Media – den fascinerande döden: Varför vi ser på våld i filmen och TV
  • Lag – Förbudet mot att döda och undantagen

Jag såras

  • Räddningskedjan – Sårade överlever tack vare tydligt definierade åtgärder
  • Första hjälpen – Handgreppen måste sitta
  • Intervju – Militärpsykolog Thorsten Roth hjälper offren
  • Historia – Dom medicinska framstegen räddar soldaternas liv
  • Terrorattacker – civila är terrorns mål

Jag lever

Y-Spezial: Der höchste Einsatz – auf Leben und Tod

Dem heiklen Thema „Tod und Verwundung“

der-hochste-einsatz

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt

Sörentorp ett nytt Göta Livgarde?

Förvisso finns det ingen budget idag för en utökning av antalet förband men för att ge plats åt ytterligare en bataljon och utbildning av Värnpliktiga i Mälardalen kunde man flytta delar av 10:e livbataljonen till I1s gamla kasernområde i Sörentorp då Polishögskolan håller på att flytta ut(?). Kavallerikasern saknar idag helt expansionsmöjligheter och plats.

sorentorp3

Nu har jag inte varit på platsen på många år men av Google maps att döma har inte så mycket förändrat sig. Området lämpar sig inte längre för grundutbildning då närövningsområdet är delvis bebyggt och jag gissar att kommunen och byggbolag planerar att bebygga resterna av området. Men den teoretiska körtiden till slottet är ca 16min, ungefär hälften mot Kungsängen, det finns kaserner, utbildningslokaler, körplan och garage, korthållsbana och löpspår mm.

Så utifrån en översiktlig bedömning skulle området lämpa sig väl som förläggning för Livbataljon, grundutbildning kan man förlägga till Väddö skjutfält och även delar av den fortsatta förbandsutbildningen kan man bedriva där. Kasernerna på Lidingövägen kan användas som tidigare.

Rent organisatoriskt skulle jag föreslå att man sätter upp det som Göta Livgarde med Gardesbataljon och Kavalleribataljon. Livgardet byter då namn till Svea Livgarde och den nya Livbataljonen utbildar Värnpliktiga. Fördelen är att man koncentrerar paradverksamheten till ett förband och Svea Livgarde kan koncentrera sig på dom renodlade fältförbanden

sorentorp-2

Södra infarten  med kasernvakten

sorentorp4

Det som är kvar av närövningsfältet är ca 1,5x2km stort, problemet är att det ligger en motorväg och ett järnvägsspår som man måste korsa, annars är det Ca 3km att gå

narovningsfalt-sorentorp

Begränsad budget!!

Vi ska ha klart för oss att vi kommer att ha en begränsad budget oavsett riksdagsmajoritet i framtiden, alla uttalanden om 10 Brigader och fasta KA brigader är dagdrömmeri som inte tar hänsyn till ekonomin och den militära och politiska kartan runt oss, oavsett ev framtida medlemskap i NATO

Prio 1
Bottenplattan, vi måste se till att personalen har utrustning, utbildning och får öva med en ersättningsmodell som säkrar kompetens och tillgång på personal

Prio 2
Vi måste aktivt och skyndsamt påbörja uppbyggnaden av totalförsvaret Om vi inte kan säkra befolkningens grundläggande behov av säkerhet, föda och skydd spelar det ingen roll hur många brigader vi har.

Prio 3
Vi måste anskaffa vapen/vapensystem så gör att befintliga plattformar/förband kan verka. Tex nytt luftvärn, luftvärn till Visbyklassen, attackvapen till Gripen, skyddade granatkastare till mekaniserade Bataljoner mm

Prio 4 Tillse att dom två beslutade brigaderna har full bemanning och alla ingående delar i Brigaden produceras ”Lokalt” och att förbanden på Gotland byggs ut till en full Bataljonsstridsgrupp.

Jag bygger mitt resonemang på att i Sydsverige kommer försvaret att skötas främst av flyget, flottan och kvalificerat luftvärn då ett sjöinvasionshot mot fastlandet är relativt osannolikt, undantaget Gotland. Vi behöver även en expeditionär förmåga för att möta internationella åtaganden i t.ex. Ålandsförträngningen och i Baltikum. Viktigt är att dessa Bataljoner t.ex. luftburen bat och Amf har egenskydd i form av lätta Lv robotar och Pansarvärnsrobotar mm.

I Norra Sverige kan vi komma att se konventionella anfall som bäst möts av mekaniserade förband understödda av många artilleriförband

Titta på kartan, 1986 gick gränsen för Warsawapakten utanför Lübeck-Travemünde, drar man ett streck norrut så ligger Skåne långt bakom denna linje. Det innebar att alla Östtyska, Polska och Baltiska hamnar kunde utnyttjas som utgångspunkt för landstigning, idag är det Königsberg och St Petersburgsområdet som kan nyttjas, det utesluter en större kustinvasion. Det som kan låta sig göras idag är ett angrepp på Gotland eller taktiska landstigningar skärgården och Ålandsförträngningen.

Utskeppningshamnar Warsawapakten

Däremot är vi idag extremt sårbara för angrepp mot kommunikationer, energiförsörjningen och därmed leveranser av livsmedel mm Några sjöminor i inseglingsrännorna till våra importhamnar så blir färskvaror och drivmedel blir en bristvara.

I Norrland ser hotet ut som förr, mekaniserade förband över landgränsen.

Krigsmakten Ryssland

Den frivilliga värnplikten!

Den frivilliga värnplikten har i inledningen inte blivit någon succé, alla platser är inte fyllda och det har höjts röster om att vi måste gå pliktvägen. Det man behöver inse att det är en skillnad på att binda upp sig på t.ex. 11 månader mot att göra en kortare utbildning, även om ersättningen är bättre.

Min bedömning är att vi kan utvärdera det nya systemet om ca tre år, då har intresserade haft möjligheten att prata med kamrater eller läsa i forum vad andra har haft för upplevelse av värnplikten. Därför är det extremt viktigt att:

  • Det finns personlig utrustning i full omfattning
  • Det finns Förbandsklossar att öva med
  • Det finns Befäl som kan utbilda soldaterna
  • Det finns Budget för övningar och ammunition
  • Utbildningen upplevs som krävande och rättvis

Jag har tidigare skrivit om Värnplikt – Attraktivitet och det är viktig att inte ha rädsla för avgångar eller att en del känner sig kränkta av en normal utskällning. Det enda som är viktigt är att de som fullgjort utbildningen svarar Ja på frågor som:

  • Det var inte bortkastad tid att göra VPL
  • Kan du rekommendera en kompis att söka VPL
  • Var grundutbildningen krävande
  • Ställdes det höga krav på dig under utbildningen

Jag tycker att vi bör titta på punkterna nedan och ha det som ledord för soldaterna, jag talar inte om betygssättning utan kravställning utöver dom rent militära egenskaperna. Sen är frågan om det ska vara 8 eller 10 punkter och vilka synonymer man använder, öppen.

Men ska en Soldat under grundutbildning som underpresterar i en eller flera av punkterna och inte visar på någon förbättring få vara kvar? Jag anser att Soldaten ska avskiljas. Gör vi det kommer fullgjord frivillig värnplikt att betyda något för en framtida arbetsgivare och därmed vara rekryteringsfrämjande.

För att bli en bra soldat behöver man ingen medfödd förmåga eller speciell talang utan alla kan bli bra i dessa 10 punkter, det finns inga ursäkter

  • Tidspassning
  • Arbetsmoral
  • Anstränga sig
  • Kroppspråk
  • Attityd
  • Energisk
  • Brinna för din uppgift
  • Villig att lära sig
  • Beredd att göra det där extra
  • Vara förberedd

10 Things That Require Zero Talent