THW

Konzeption Zivile Verteidigung

Det har väckt uppmärksamhet att man i Tyskland har gått ut med råd om att medborgarna ska kunna försörja sig själva i upp till 10 dagar med livsmedel. En del har tolkat det så att man har sett en omedelbar fara för ett angrepp, men enligt inrikesministern har man redan 2012 ett fattat ett beslut om att omarbeta gällande styrdokument från 90talet, det utesluter inte att utspelet i media ska ses som en politisk markering, både internt och externt.

Styrdokumentet berör främst myndigheter på Statlig nivå (Bund) och handlar om fördelning och samordning av uppgifter inom civilförsvaret och civil krisberedskap av statliga myndigheter och avdelningar. Den beskriver relationer och principer och sätter riktlinjer för framtida utvecklingen av uppdrag och uppgifter. Dokumentet berör främst:

  1. Upprätthållande av Stats och Regeringsfunktioner
  2. Civilförsvar
  3. Underhåll till den civila befolkningen
  4. Understöd till Försvarsmakten

Dokumentet baseras på hotbildsbedömning av regeringen som man beskriver i Vitbok 2016 rörande framtida säkerhetspolitik och Bundeswehr. Det handlar även om att lägga grunden för en insats av Tyska soldater i samband med en attack mot Natos gränser eller inom insatser inom EU vid en terroristattack eller katastrof.

Den Tyska regeringen räknar med asymmetriska angrepp och användning av terrorism från både statliga och icke statliga aktörer, men man utesluter inte konventionella attacker och regeringens analys visa på en växande sårbarhet i modern infrastruktur och det resursberoende moderna samhället. Planen är att bygga vidare på befintliga organisationer så att man undviker överlappande strukturer

Myndigheternas organisatoriska, tekniska och personella planer ska ses över och förbättras. Det handlar också om behovet och möjligheten att varna befolkningen i händelse av kris och vid militära angrepp. Technisches Hilfswerk (THW) kan få förändrade uppgifter rörande räddning och stöd till befolkningen i nödfall, exakt vad är inte klart.

Regeringen anser att företag inom kritisk infrastruktur såsom vatten, energi, pengar eller telekommunikation frivilligt och aktivt bör ta ansvar för att hålla en tillräcklig säkerhetsnivå. Men man kommer även att komma med nya regler och villkor

Regeringen anser att basen i civilförsvaret är förmågan hos befolkningen att skydda sig själva och ge inbördes hjälp, tills kvalificerad statlig hjälp anländer. Befolkningen ska uppmuntras att lagra en viss mängd dricksvatten och mat hemma.


För den som inte är känner till Tyskland så väl ska jag tillägga att deras förmåga till stora räddningsinsatser och Civilförsvar är enormt stora jämfört med Sverige, Det Tyska civilförsvaret har alltid varit aktivt och insatsberett i fredstid och byggt på främst frivillighet medan den Svenska varianten var pliktbaserat och bara insatsbart i krigstid fram till nerläggningen.

I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 brandstationer bemannade av frivilliga, det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner. Förutom det så finns det statliga Technisches Hilfswerk (THW) som är en resurs som är bemannad av stor del frivilliga som är specialiserade på tung räddning, ras, översvämningar mm. Till det tillkommer Deutschen Roten Kreuzes som har 160 000 frivilliga för insatser.

På den polisiära sidan finns förutom den delstatliga ”normala” polisen 16 000 beredskapspoliser som är heltidsanställda poliser organiserade i Kompanier och Bataljoner för insatser vid tex eftersök, fotbollsderbyn eller upplopp.

Sverige är idag kriminellt dåligt rustat för krig eller katastrof

http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/DE/Broschueren/2016/konzeption-zivile-verteidigung.pdf

Rekommendation för lagring av livsmedel #Prepping

Annonser

Civilförsvaret 2

I Sverige som i många andra länder fanns det på 50-60 talet många Frivilliga Brandkårer, men i slutet på 60talet och början på 70talet hade vi en våg av förstatligande, samhället skulle ta ansvar och inte den enskilde. För Brandkårerna innebar det att dom antingen blev Brandvärn eller anställda deltidare, fördelen var att kommunerna övertog ansvaret att utbilda och hålla stationerna med utrustning och fordon och man fick betalt vid utryckningar.

Men tiden gick och på slutet av 80talet steg kostnaderna av olika skäl, krav på minimistyrkor, insatstider, rökdykning och mer och dyrare utrustning. Det innebar att man i många mindre kommuner övergick till heltidsstyrkor i huvudorten. För att kunna finansiera detta omvandlade man deltidskårer till räddningsvärn, eller la ner stationerna. Senare blev även värnen ett omtyckt sparobjekt för flera kommuner

Det var i flera fall en oundviklig utveckling men i andra fall var även statusfrågan en faktor, det var finare att vara chef för en heltidstyrka än deltidare ( Be mig inte om källor, det är mina slutsatser efter att ha läst ett antal artiklar på den tiden i Brand o Räddning, Sirenen mfl)

Många småorter svarade då med att starta Frivilliga Brandkårer och samla pengar till utrustning och fordon, något som faktiskt motarbetades av vissa Räddningschefer och Kommunstyrelser i början. Idag finns det 200-300 kårer på olika platser i landet och MSB har en kostnadsfri utbildning, men utan stöd, får flera kårer problem med ekonomin när tex större reparationer måste ske.

I dag är problemet i glesbygden att rekrytera personal då medelåldern stiger och många pendlar till tätorterna, något man delar med andra länder. Där finns det ingen enkel lösning. Man försöker  skaffa en bättre rekryteringsgrund genom ungdomsbrandkårer där jag anser att MSB kunde erbjuda 1-2 veckors sommarkurser för 16-17 åringar som ett led i rekrytering till Civilförsvar och räddningstjänst

I större städer finns idag mej veterligen inga frivilligkårer som komplement till Heltidskårerna, argument emot är troligen, om man ställer frågan att det det kräver lång utbildning, toppfysik och 90 sekunders anspänningstid. Mer troligen är ointresset beroende på att man vill bevara sin exklusivitet och i en del fall ser ner på deltidare och inte minst att kommunalfullmäktige kan få för sig att spara ännu mer pengar på heltidsstyrkorna.

Går vi utomlands finns i Finland 600st  FBK Frivilliga Brandkårer (finska: Vapaaehtoinen palokunta, VPK) och i Tyskland oräkneliga. I en Miljonstad som Hamburg finns 17 heltidsstationer och 87 stationer bemannade av frivilliga med olika uppgifter, förutom släckning har dom en specialuppgift tex Dekontaminering, vattentransport mm. I dom flesta stadsdelarna kommer nästan alltid en heltidstyrka att vara först på plats vid en insats så dom frivilliga är ett komplement.

Men det gör att man har en enorm resurs av personal och fordon att sätta in vid en katastrof, jämför detta med Storstockholms 14 stationer fördelat på 10 kommuner.

Man kan titta på det Danska Civilförsvaret där man har ett antal Depåer bemannade av bl.a. frivilliga och Värnpliktiga, I Sverige skulle den naturliga platsen vara dom fyra Räddningskolorna, Rosersberg*, Revinge, Sandå och Skövde* för att ha samordningsfördelar med garage, förläggningar och förråd

Förutom fyra större depåer är mitt förslag är att MSB anskaffar fordon,utrustning och ger grundutbildning samt kravställer mot kommunerna så att dom får en skyldighet att hålla med uppställningsplatser för Civilförsvarsfordon, insatsplaner och repetitionsutbildning, förslagsvis samordnat med brandstationerna.

Man kommer att behöva se över dom lokala förhållanden när man bestämmer vilken typ av enhet som ska placeras på vilken station. Eftersom MSB ”äger” enheterna och kan sätta in dom i en annan kommun leder detta inte till att kommunerna kan minska på styrkorna för att spara pengar.
Civilförsvarsenheterna kan man förslagsvis dela in i tre nivåer
1, Enheter bemannade med anställda, värnpliktiga och frivilliga. Utbildade rök/kemdykare. Placerade på Räddningsskolor och Depåer.
2, Enheter bemannade med frivilliga, samlokaliserade i första hand med den civila räddningstjänsten.
3, Förrådsställda enheter bemannade med krigsplacerad personal

Av folkrättsliga skäl kan man inte samlokalisera med militära enheter, men det finns inget som hindrar att man ställer krav på militära etablissemang att dom tex ska ha en lastväxlartank och ett lastväxlarflak eller släp med skogsbrandsläcknings mtrl om dom inte har en egen räddningstjänst.

För tex Städer och kommuner skulle jag kunna tänka mig en eller flera av följande enheter utplacerade och bemannade av frivilliga med ca 30 minuters anspänningstid:
Vattentransportgrupp
Tankbil
Räddningsenhet med kran
Skogsbrandenhet 4×4
Släck och räddningsenhet
Skadeplats
Det är enheter som jag bedömer kompletterar den kommunala beredskapen bra t.ex. slangdragning från närmsta väg eller vattentag till brandplats kan förbruka stora mängder slang, Räddningsbilar med kran är inte heller något alla stationer har tillgång till.

Frivilliga brandkårer tecknar avtal med MSB och får då utrustning och utbildning mot att man ingår i civilförsvarsberedskapen i Länet, där behövs inte nya tunga släckfordon utan begagnade eller mindre standardfordon fungerar bra som man betalar en mindre årshyra för som täcker service, besiktning, nya däck etc.

brandbil

Genom att ha lastväxlarflak med tex vattentankar eller annan utrustning i Depåer och avtal med åkerier, så att ett antal förare och fordon finns i någon form av beredskap dagtid, för att kunna hämta lastväxlarflak och tex utföra vattentransporter vid större skogsbränder. Utökar man möjligheten att hejda bränder i tid, om vattentankarna är av rätt typ pch godkända kan de även användas för att förse befolkningen med dricksvatten vid en kris.

Not* Skövde och Rosersberg nerlagda/Privatiserade

Civilförsvaret 1

Den stora nackdelen med civilförsvaret var att förvisso kunde räddningstjänsterna låna slang och pumpar vid stora bränder men personalen som var utbildad kunde inte användas i fred, utbildningen var kort och det var mest personal  som fallit för åldersstrecket i det militära försvaret som ingick. Jag är dock övertygad om att man precis som i Hemvärn och Röda korset och andra frivilligorganisationer kunnat skapat frivilliga civilförvarsenheter som kunnat sättas in i stora skogsbränder som í västmanland eller andra olyckor som i Surte, och på det sättet fått mer ”pang för Pengarna”

Rosersberg

I Tyskland har man Technisches Hilfswerk (THW) som är en resurs som är bemannad av stor del frivilliga som ofta har civil kompetens på tung utrustning som man använder. Dom sätts ofta in tillsammas med brandkåren vid större olyckor och även DRK har frivilligenheter

I Danmark har man Beredskabsstyrelsen som har depåer som bemannas av Värnpliktiga och Frivilliga som stödjer den civila räddningstjänsten vid behov.

Min åsikt är att vi behöver skapa ett nytt civilförsvar bestående av flera delar. Dels måste MSB ha rollen som ytterst ansvarig och med lagstöd kunna ställa krav på andra myndigheter och kommuner samt kunna teckna avtal med civila aktörer

MSB skall även ansvara för uppsättning och utrustning av

Räddningsenheter :
-Vattentranport
-Tung räddningsutrustning
-Undsättningsenheter (ras o ruin)
-Släckenheter
-NBC enheter

Underhållsenheter:
-Fältkantiner
-Fältkok
-Fältbagerier o Slakterier

Sjukvårds och stödenheter:
-Sjukvårdsresurser
-Sociala Stödresurser (Kläder, Boende , evakuering

Transportenheter:
-Bussar
-Lastbilar/Lastväxlare

Stabsenheter:
Stabsgrupper
Sambandsgrupper

Personalförsörjningen bör ske genom att man dels rekryterar frivillig personal som har rätt kompetens för uppgiften,  storkökspersonal, lastbilschaufförer, teletekniker mm. Man kan även upprätta avtal med företag som har rätt profil (tex Åkerier) Dels genom utbildning av Pliktpersonal  (eller genom ett ”Freiwilliges soziales Jahr”)  och en förändring av utbildningen ”Skydd mot olyckor” (SMO).  Utbildningen bör ske på räddningsskolorna där Rosersberg och ev Skövde borde öppnas igen.

Givetvis ska man bygga på civilförsvars förbundet och Frivilliga Resursgruppen och en del av resurserna ska kunna användas internationellt