Värnplikt

Plikt kontra Frivillighet

Det som vi inför nu är en selektiv plikt, ett litet fåtal kommer att kallas in mot sin vilja och jag väntar med spänning på hur man ska hantera dom första värnpliktsvägrarna, fängelsestraff med debatt och negativ publicitet? Eller släppa dom i tysthet och på sikt inte uppfylla målen?

Jag är i princip emot att plikta in soldater UTOM när man har behov av en kraftig uppbyggnad av Försvaret eller för att säkerställa försvaret av t.ex. Gotland (I det sista fallet med kraftig kompensation) Jag har även gillat den Danska modellen med frivillighet i första hand och sedan lottdragning, något vi själva skulle ha gjort på 90talet när vi kallade in färre och färre och som kanske lett till att vi sluppit den situation vi har nu!

Tittar vi på tabellen ovan så är det inte så mycket vakanser så att det vore omöjligt att lösa på annat sätt är genom plikt?

Vi har nu en situation som hos Polisen där alla platser på utbildningen inte fylls, men ingen föreslår att man ska plikta in folk för att fylla vakanserna utan dom flesta förstår att det handlar om självförverkligande, lön, arbetsmiljö och status som styr folks val. Det är samma som styr viljan att söka anställning i Försvarsmakten.

När det gäller Värnplikt är det till del andra orsaker, då VPL är för en begränsad tid och inte alla har målet att bli anställda. Ska jag raljera, så handlar det om hur många likes man får av sina kompisar när man tillkännager att man har sökt sig in, men mer seriöst så kommer det att handla om:

  • Vad för nytta har jag av detta?
  • Får jag uppskattning för att jag gör det? (vänner, omgivning, stat)
  • Tror jag på Försvaret och Värnplikten?

Försvaret har ofta bara framhålla nyttan i form av typ ”12 timmars sjukvårdsutb” för det civila, men den som söker som skyttesoldat gör det knappast för att få ett meritpapper som i praktiken inte är värt ett skit utan söker mer ur ett ”Jag” baserat perspektiv, utmaning, kamratskap, ledarskap, utvecklande. Ja listan kan göras lång och beror på personligheten hos den sökande.

Det som Försvarsmakten och politikerna inte förstår är att en 18-årings bild av grundutbildningen är till del präglat av Hollywood och lumparhistorier, inte abstrakta resonemang om pliktlagar

Den bild som vi ska förmedla är just personlig utveckling, att man tvingas utanför sin komfortzon, att det är exklusivt att ha fullgjort värnpliktstjänsten ” The Few, The Proud, The Chosen

En annan fråga är om betygskraven för ansökning till grundutbildning exkluderande? Är det rätt att stänga ute någon för att han inte har betyg i matematik? Man kan ha ha kvar betyg som något som ger fördelar vid antagning, men att stänga ute någon skoltrött som skulle bli en duktig soldat och dessutom behöver ett VPL år för att kunna ta nya tag i livet är fel. Hur hade tabellen ovan sett ut om betygskraven tagits bort?

Men viktigast är att dom vi kallar in får personlig utrustning, att det finns fordon tält mm och det finns befäl och pengar till skjutningar och övningar.  Men det kostar pengar så intresset får politikernas håll att finansiera detta har hittills varit minimalt och värnpliktsutredningen förutsätter ett ökat intag av VPL utan ekonomiska tillskott, vilket kan gå riktigt illa publicitetsmässigt sett.

 

https://krigsmakten.wordpress.com/2016/09/03/den-frivilliga-varnplikten/

https://www.svd.se/1500-kan-tvingas-in-i-det-militara-mot-sin-vilja-varje-ar

Annonser

Värnpliktsmotstånd

Det finns lite inlägg från olika människor som av olika grunder inte vill göra värnplikten. Det gör mig inte förvånad, däremot reaktionerna emot. Jag undrar om alla ens läst inläggen innan man går till frontalattack och ställer motfrågor som ”vill du bli våldtagen av ryska soldater”?

Även om man är 16 år så har man faktiskt rätt till en åsikt och att uttrycka den, även om den kanske inte faller alla på smaken eller är väl underbyggd.

Lou Bendrots  rädsla för att få sitt sommarlov förstört kanske man bemöter bättre med en diskussion om skatter, lagar, skyldigheter samt rättigheter till bidrag och skola. Vill hon inte bära vapen så kan kan man ta en diskussion över vapenfri tjänst

Jag är född i Sverige, uppvuxen i Sverige och även om jag är stolt över det land jag kallar hem, så tänker jag aldrig någonsin döda eller dö för detta land

Men hon har rätt i detta

Jag förstår att svenskt försvar behöver bli effektivare och starkare. Ändå tjänade en bärplockare mer än en yrkessoldat i medellön 2015. Om yrkesmilitärers löneutveckling hade sett bättre ut, hade fler valt att stanna i yrket och värnplikt hade därmed blivit överflödigt.

Som avslutning kan man undra om det är bra med den selektiva värnplikten då 90% av det man läser i olika media handlar om hur diverse samhällsproblem ska lösas men väldigt få talar om effekt och konsekvenser för försvaret

 

 

Hemvärn – Lokalförsvarsvärnpliktiga

Att man i Värnpliktsutredningen vill direktutbilda soldater för att personalförsörja Hemvärnet kan man tycka vad man vill om, men faktum är att gör man inte det kommer olika områden att på sikt få reducera sina bataljoner till kompanier och plutoner.

 ”Personalförsörjningen, inte minst av hemvärnsförbanden i de militärdemografiska underskottsområdena, ska även kunna ske genom direktrekrytering av totalförsvarspliktiga som grundutbildats mot den nya typ av krigsförband lokalförsvarsförband utredningen föreslår ska införas i Försvarsmaktens organisation”

Utredningen räknar med att utbilda ca 1000 personer per år till en nygammal typ av krigsförband som benämns Lokalförsvarsförband. Dom ska införas efter 2021, enheterna föreslås inte att få samma uppgift och utrustning som för i tiden utan ska förstärka Hemvärnet.

”Vid ett mycket lågt antagande att upp till 20 procent av varje utbildningsomgång kan rekryteras till hemvärnet, och att 20 procent avgår under grundutbildningen, skulle lokalförsvarsförbanden vid mobilisering kunna omfatta cirka 6000 soldater, vilket i sin tur skulle kunna motsvara cirka 150 lokalförsvarsplutoner. Detta skulle motsvara att cirka 15-20 plutoner om cirka 60 totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas varje år.”

Min erfarenhet är att plutoner med upp till 60 man är ohanterliga och det är svårt att effektivt utbilda soldaterna. Så rent praktiskt innebär det 20-30 plutoner om 40 Vpl per år, om man ska kunna genomföra en meningsfull och bra utbildning. Räknar vi med 20 plutoner innebär det ett behov på ca 40 kvalificerade Befäl och 40 Instruktörer, totalt 80 tjänster, under förutsättning att man kan inordna enheterna i den nuvarande komp/bat strukturen. Gissningsvis innebär det befälsbehov på ca 100 tjänster totalt som ska tas från befintliga nummer (tjänster)

”Lokalförsvarsförbanden bör i första hand inordnas och övas i depåförbanden och vid mobilisering kunna komplettera hemvärnsbataljonerna i lösandet av försvars, skydds, och bevakningsuppgifter.

 Efter godkänd grundutbildning kan de som utbildas rekryteras till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. De som inte rekryteras till hemvärnet ska krigsplaceras i lokalförsvarsförband

 och kan under en mindre del av grundutbildningen användas till exempel för förstärkt bevakning av militära förband när så bedömts vara lämpligt.”

Jag finner det olyckligt om man har inriktningen att man utbildar mot bevakning och skydd och dessutom anser att utbildningstid ska kunna tas i anspråk för fredsbevakning, risken är att man med 10 månaders utbildningstid och dålig ekonomi kommer att få mycket dötid och därmed omotiverade soldater som knappast kommer ha ett intresse av någon form av rekrytering till Försvaret

Ska vi genomföra detta är min bestämda åsikt att vi som minimiinriktning ska ha Skyttesoldat/Skyttekompani (INF) som utbildningsmål, för att soldaterna ska vara mångsidigt användbara och få en motiverande utbildning.

Jag skulle vilja lägga ribban lite högre och utgå ifrån Lokalförsvarsförband och Försvarsstrid och kunna klä på hemvärnsbataljonen förmågor som saknas i förhållande till den gamla lokalförsvarsbataljonen, tex Granatkastare, Pansarvärn, Pi/Ing mm.

hemvarn-specialist

Ska vi nu kalla in soldater så varför inte utbilda dom mot tex granatkastare istället för bevakning/skytte. Rekryteringsmässigt blir det ingen skillnad för Hemvärnet/FM, en granatkastarsoldat blir lika bra Hemvärnare som en skyttesoldat och i för krigsuppgiften är det bättre att Hemvärnsbataljonen får förstärkning av en granatkastarpluton än en skyttepluton. Det finns redan nu Specialistutbildningar med inriktning på tex Pionjär, Grk mm http://www.forsvarsutbildarna.se/bli-specialist Dessa utbildningar skulle definitivt kunna vara kvar och även byggas ut då dom även skulle kunna inriktas för frivillig repetionsutbildning.

Tittar man på längre sikt skulle man kunna ha inriktningen att utbilda mot kompaniförband för att kunna bygga upp lokalförsvarsförband som liknar dom gamla enheterna som skulle kunna uppta en reell försvarsstrid i motståndsområden, vid infallsportar och i prioriterade områden.

lokalforsvar

Värnplikt – Antal Manöverbataljoner?

Värnpliktsutredningen föreslår en halvering av antalet GSS/T (tillfälligt tjänstgörande soldater) för att finansiera utbildningen av värnpliktiga. Som en följd kommer man att ersätta hälften av dom nuvarande GSS/T med GSS/P (Pliktpersonal, Vpl). Effekten blir då att man i praktiken minskar dom insatsbara manöverbataljonerna eftersom dom värnpliktiga inte får kallas in utan regeringsbeslut, vilket man kan göra med den anställda personalen GSS/K-T.

Mitt förslag är att man sänker ambitionen att förbandet ska ha två bataljoner insatsberedda och istället ökar antalet bataljoner på varje garnison med olika beredskaps och bemanningskrav.

1:a Bataljon. I så stor omfattning som möjligt bemannad med GSS/K och resten GSS/T, dvs. anställd personal, fullt utrustad med matriel, ammunition och underhåll

2:a Bataljon. Bemannas med GSS/P (värnpliktiga) med GSS/T (tillfälligt tjänstgörande) i nyckelbefattningar, fullt utrustad med matriel, ammunition.
Det befäl som inte är ianspråktagna till annat kommenderas till Depåbat i fredstid för utbildning av värnpliktiga. Kort mobiliseringstid

3:je Bataljon. GSS/P (Värnpliktiga) värnpliktigt och reservbefäl. Lång mobiliseringstid, Utrustning ur förbandsreserv och personal ur personalreserven. När medel tillförs, samma status som 2:a Bat

Depåbataljon. Grundutbildar värnpliktiga. Mobiliseringsdepå för ersättningsmanskap och befäl. Bör förfoga över ”egna” Förbandsklossar och inte som förr, låna materiel från krigsbataljonerna.

  1. Vinsten blir att vi får mer personal att avdela till utbildningen av värnpliktiga
  2. Vi får fler bataljoner som kan växlas upp i framtiden
  3. Vi får på sikt fler brigader
  4. Understödsförbanden kan förrådsställa sin ”andra” bataljon vid ”sin” brigad i andra änden av landet. Tex kan en Artbat förrådställas i Mellansverige.
  5. Vi separerar utbildningsverksamheten från krigsförbanden
  6. Utöver detta behövs minst två till tre GSS/P kompanier avsedda för Gotland

Nu har ni säkert invändningar att det saknas lastbilar, och annan utrustning till en tredje manöverbataljon men det spelar ingen roll. Det räcker till en början med en Bataljonschef och en Adjutant/Expeditionsbefäl samt tomma matriel och personallistor. Sen får man titta vilken utrustning som finns i förbandsreserven och vilken lämplig personal som finns i personalreserven och börja pricka av i listorna vad som finns tillgängligt. Det finns t.ex. stridsfordon 90 till fler bataljoner. Saknas det fordon eller annat så finns förfogandelagarna, så man kan kalla in ”Åkare Svenssons” lastbilar vid mobilisering, eller att man köper t.ex. vattendunkar på Biltema.

mobilisering

Den stora vinsten blir att vi börjar NU och inte i en obestämbar framtid när försvaret vunnit i budgetlottot och med tiden fylls listor över matriel och personal på tills bataljonerna når full krigsduglighet och man kan kalla in till en första SÖB. Skulle försvaret tillföras mer pengar kan man öka ambitionsnivån genom kaderbemanning och minska mobiliseringstiden

Målet med brigader med tre lokala bataljoner nås först när Chefen för tredje bataljon rapporterar att bataljonen är mobiliserbar. Genom att låta P7 utbilda båda motorbataljonerna och livgardet utbildar en Mekbat som ingår i 4 Brigaden behöver man som ett första steg bara sätta upp en ny Mekbat, 193je.

Det finns dock ett viktigt val, att antingen övergå till ett stridsvagnskompani per bataljon eller låta vissa bataljoner bara ha stridsfordon 90

På högre nivå innebär det tillgång till fyra brigader på lång sikt, och på kort sikt två sammanhållna brigader och två stridsgrupper (+Stridsgrupp Gotland)

brigader-1stegbrigader-2steg

brigader-3steg

brigader

Andra synpunkter på armens utformning hittar ni hos hos Cylinderhatt

Den frivilliga värnplikten!

Den frivilliga värnplikten har i inledningen inte blivit någon succé, alla platser är inte fyllda och det har höjts röster om att vi måste gå pliktvägen. Det man behöver inse att det är en skillnad på att binda upp sig på t.ex. 11 månader mot att göra en kortare utbildning, även om ersättningen är bättre.

Min bedömning är att vi kan utvärdera det nya systemet om ca tre år, då har intresserade haft möjligheten att prata med kamrater eller läsa i forum vad andra har haft för upplevelse av värnplikten. Därför är det extremt viktigt att:

  • Det finns personlig utrustning i full omfattning
  • Det finns Förbandsklossar att öva med
  • Det finns Befäl som kan utbilda soldaterna
  • Det finns Budget för övningar och ammunition
  • Utbildningen upplevs som krävande och rättvis

Jag har tidigare skrivit om Värnplikt – Attraktivitet och det är viktig att inte ha rädsla för avgångar eller att en del känner sig kränkta av en normal utskällning. Det enda som är viktigt är att de som fullgjort utbildningen svarar Ja på frågor som:

  • Det var inte bortkastad tid att göra VPL
  • Kan du rekommendera en kompis att söka VPL
  • Var grundutbildningen krävande
  • Ställdes det höga krav på dig under utbildningen

Jag tycker att vi bör titta på punkterna nedan och ha det som ledord för soldaterna, jag talar inte om betygssättning utan kravställning utöver dom rent militära egenskaperna. Sen är frågan om det ska vara 8 eller 10 punkter och vilka synonymer man använder, öppen.

Men ska en Soldat under grundutbildning som underpresterar i en eller flera av punkterna och inte visar på någon förbättring få vara kvar? Jag anser att Soldaten ska avskiljas. Gör vi det kommer fullgjord frivillig värnplikt att betyda något för en framtida arbetsgivare och därmed vara rekryteringsfrämjande.

För att bli en bra soldat behöver man ingen medfödd förmåga eller speciell talang utan alla kan bli bra i dessa 10 punkter, det finns inga ursäkter

  • Tidspassning
  • Arbetsmoral
  • Anstränga sig
  • Kroppspråk
  • Attityd
  • Energisk
  • Brinna för din uppgift
  • Villig att lära sig
  • Beredd att göra det där extra
  • Vara förberedd

10 Things That Require Zero Talent

Värnplikten återinförs 2019??

Förvisso är jag inte emot en selektiv värnplikt baserad på den gamla Danska modellen med lottning, men det vid en snabb utbyggnad av Försvaret, eller för geografiska områden

”Enligt förslaget ska bara några tusen i varje årskull på cirka 100.000 personer tas ut för plikttjänstgöring. Dessutom omfattas både kvinnor och män, i enlighet med den könsneutrala lagen om totalförsvarsplikt som infördes 1995”

Detta kommer troligen att innebära 50/50 uttagning för att inte anklagas för diskriminering. Men hur ska man då hantera en situation där tex huvuddelen av dom frivilliga är män, ska man då kalla in fler kvinnor än män för att kompensera det?

”Vilka som tas ut för plikttjänstgöring avgörs av saker som lämplighet, villighet och intresse för det militära försvaret.”

Med andra ord, dom som redan är målgrupp för den frivilliga värnplikten? Är det inte bättre att förbättra rekryteringen?

Samtidigt kommer den frivilliga rekryteringen att vara kvar. Den totala mönstringen kan komma att omfatta ungefär 10.000 personer om året, varav en tredjedel baserat på allmän värnplikt.”

Så man ska då plikta in 3-4000 ungdomar, om dom inte är frivilliga, hur ska man då kompensera dom, då det är typ 90 000 som slipper?

”tydligt vad regeringen vill att vi ska åstadkomma” samt att direktiven är ”specifika”

Här blev jag nervös, har vi Politiska mål vs Verkligheten igen? Men kommittédirektiven nedan klarlägger en del.

”En särskild utredare ska föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret som även i fortsättningen huvudsakligen baseras på frivillighet, men där en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när krigsorganisationens  behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering”

Det finns fler orsaker till att jag inte stödjer ett sådant förslag, jag tror att det kommer att ha en negativ inverkan på rekryteringen av frivilliga. Varför ska man söka sig till något som måste tvinga in folk i sina led? Ska man blanda frivilliga och pliktade i samma pluton? Blir det A och B gäng? Eller med olika plutoner, Vi och Dom tänk?

Med mer eller mindre ofrivilliga soldater, kommer man att ha samma situation som tidigare, att avgångar är en styggelse och måste bero på befälen oförmåga? Kommer vi att ha klagomål och tidningsartiklar om upplevda kränkningar, mer frånvaro och krav på mindre krävande utbildning?

”ge landets alla 17-åringar i uppgift att fylla i ett frågeformulär, som ska fungera som underlag för urvalet. 2018 ska den utvalda gruppen kallas till mönstring”

Jag skulle jag vilja se att man förbereder allt med ev lagändringar men i nuläget bara bara sjösätta frågeformuläret och mönstringen för att få ett underlag på intresset och status på dom som är intresserad

Frågorna och farhågorna är många

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-varnplikten-aterinfors-2019

http://www.svd.se/utredning-varnplikten-tillbaka-2019–for-bade-kvinnor-och-man

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/direktiv/direktiv_utredning-om-langsiktigt-hallbar-personalforsorjning.pdf

Uppdaterad i dag 1 sept med bla direktiven

Nya Regementen?

Vid en nyuppsättning av förband och utbildningsplattformar är det viktigt att inte stirra sig blind på gamla Regementsområden och Kaserner. För mig är förvisso ett Regemente för evigt förknippat med stora gula Bataljonskaserner eller 40/50 talets kompanikaserner i tegel eller trä. Men vad som en gång var kanske inte är det mest rationella idag när vi inte längre har allmän värnplikt. Utgår vi från ett återtagande av en selektiv Värnplikt med relativt sett små utbildningsvolymer finns det ingen anledning att ha kasernområden som sväljer upp till 900 Vpl där man utbildar en halv Bataljon åt gången.

Modulhus

Har man en plats som uppfyller kraven på att ha ett närövningsfält och ett skjutfält inom rimligt avstånd så är det relativt billigt att bygga upp en utbildningsplats. Förläggningsbaracker, expeditioner, lektionssalar och vårdutrymmen kan man köpa eller hyra på öppna marknaden i form av moduler. Även kall och varmförråd, övnings och vårdhallar är idag i princip billiga standardbyggnader som man köper in från den civila marknaden. Även värmeanläggningar är idag standardiserade.

Det som kostar pengar är däremot om man inte kan ansluta till kommunalt Vatten och Avlopp och även byggnader med speciella krav tex Vaktbyggnader, drivmedelsanläggningar, vapen och ammunitionsförvarningar mm. Bygger man dessutom i mindre skala och utan automatisering slipper man kanske lägga ut 40 millar för en spolanläggning.

Det är även fullt möjligt och förmodligen önskvärt att man begär in offertar från fastighetsbolag som är experter på att bygga och förvalta och låta dom göra jobbet mot en garanterad hyresperiod på t.ex. 15år. Kan knappast bli dyrare än FortV 😉

Vad får vi då? Ett område med nybyggda förläggningar med dubbelrum, möjlighet till att duscha enskilt, Fiberanslutning, tvättstuga och torkrum, anpassade moderna lektionssalar och övningshallar. Har man en utbildningsvolym som inte överstiger 2 kompanier årligen håller man ner storleken på restaurangkök och utbildningsanordningar.

Men nu kommer säker en glädjedödare och säger ”miljöprövningen tar flera år”  Ja det gör den med nuvarande lagstiftning, det är bara att man gör ett tillägg i lagen typ, För FM kan regeringen besluta om undantag från miljöprövning.

Viktig är dock att man inte kan bygga upp något mitt i storskogen och det inte finns civil infrastruktur som medger ett socialt liv och arbete för anhöriga, det har jag behandlat i ett tidigare blogginlägg,

Det finns idag även ett antal Fd Flottiljer och Regementen samt skjutfält som kan återtas, men det får inte vara ett självändamål.

Placering Utbildningsförband

Tyvärr har kortsiktiga politiska överväganden fått styra vid nerläggningar och även vid etablering av militära fredsförband. Politisk kohandel och frågan om vilken politiker som har kunnat utöva inflytande har styrt förbandsnerläggningar och etablering, även militär internpolitik har ibland kunnat påverka. I minst två fall har jag hört att man har valt att lägga ner förband som har haft full personalkader, utbildat krigsförband med bra resultat och dessutom till ett lågt pris och istället har förband på den motsatta delen av skalan överlevt. I andra fall kan det vara en kedjeeffekt, man lägger ner A men för att kompensera så räddar man B och lägger därmed ner C. Exempel är flytten av K4 till Arvidsjaure var ett rent arbetsmarknadspolitiskt beslut och även om förbandet blev väletablerat tillslut, så hade man rekryteringsproblem i många år.

Jag anser att följande punkter måste beaktas:

1. Rekryteringsmöjligheten för befäl och anställda GSS
a. Arbetsplatser för anhöriga
b. Bostadsmöjligheter
c. Tillgång till fritidsaktiviteter och kultur
2. Attraktivitet för värnpliktiga
a. Möjlighet till att göra värnplikten lokalt (<100km resväg i Syd)
b. Tillräckligt stor stad i närheten så att inslaget av VPL inte blir helt dominerande
c. Direkt tillgång till grundläggande infrastruktur i närheten, Pizzeria, Bibliotek, Affär mm
3. Militär infrastruktur
a. Plats för vårdhallar, utbildningsanläggningar mm
b. Närövningsfält
c. Skjutfält och övningsterräng
4. Strategiska överväganden
a. Behov av permanent närvaro i vissa geografiska områden
b. Andra behov, Hamn, landningsbana mm
c. Behov av stöd till HV mm
Det finns givetvis undantag, t.ex. den som söker som fjälljägare är kanske mer intresserad i natur, jakt och fiske än tillgång till Waynes Coffe och operahus.

Tittar man sedan på befolkningskartan så ser man att dom platser där vi behöver krigsförband inte alltid överensstämmer med var folk bor, vilket innebär att man kanske måste låta förband arbeta ihop. Förband A i Mellansverige utbildar 2 brigader men den ena mobiliserar hos förband B(oden) som själv bara utbildar en brigad. Ett sådant långsiktigt samarbete skulle kunna innebära växeltjänstgöring för yngre befäl och andra samarbetsformer och minimera resandet för soldaterna.

Eller att man inledningsvis sätter upp utbildningsbataljoner som är knutna till ett moderförband typ P1G där en halv brigad utbildas med lokalt rekryterade soldater och den andra halvan sätts upp av moderförbandet i Syd/på fastlandet.

Om vi tittar på kartan nedan så ser vi att vi saknar geografisk närvaro i en stor del av Sverige, förband i Östersund, Söderhamn och Norrköping samt Kristinehamn skulle ge en bättre täckning, rekryteringsmässigt och för stöd till frivilligdelarna av försvaret.

Kartan avser Arméförband, stor ring 200km lite 100km(ungefär)

GarnisionsKarta Armen

Karta över befolkningstäthet lånad här

Värnplikt – Attraktivitet?

Medaljen

Tillägg 14/11: Idag släpptes en utredning om hur man ska förbättra rekrytering som man kan läsa om i DN och en artikel om en nyinryckt Soldat, det enda som förvånar mig att FM inte lyckas planera övningar med god förvarning.

I grunden måste vi bygga värnplikten på frivillighet kombinerat med anställda soldater, och då gäller det att göra det attraktivt att bli frivillig och ta anställning. Försvaret har förr försökt med ”meritvärden” Att påvisa vilka delar av utbildningen man ska ha nytta av Civilt, men ärligt vad ligger det för meritvärde i utbildningen för en skyttesoldat? ”jag kan storma och ta ett anfallsmål”.

I tidningen Ny Teknik intervjuade man på tidigt 90tal Jorma Ollila, då Vd för Nokia som var Finlands prestigeföretag no1. Då sa han ”Det första jag tittar på i ett CV är om personen är reservofficer, är han inte det läser jag inte vidare. Vad för budskap ger det till elever och studenter? Om du vill ha jobb på Finlands hetaste arbetsplats måste du göra lumpen och göra den så bra att lyckas komma in på Reservofficersutbildningen. Jämför det med Försvarsmakten som sa ”dina 10 timmars sjukvårdsutbildning har ett meritvärde för en framtida arbetsgivare”

För er som inte vet, så är det så i Finland att alla tas ut till grundutbildning, dom bra soldaterna tas ut till befälsutbildning som genomförs efter att dom andra har ryckt ut, dom bästa av befälseleverna tas sen ut till reservofficersutbildningen vilket innebär att det är konkurrens om att få bli vidareutbildad.

Jämför med det Svenska systemet där ett 15 minuter samtal med Psykolog och dina testresultat och gymnasie avgjorde om du skulle bli skyttesoldat eller Sergeant.

Som arbetsgivare är det ibland inte lätt att hitta pålitliga anställda, problem som mitt företag och bekanta har haft är problem med t.ex. tidspassning, sjukskrivningar (måndagssjuka) slarviga och även attitydproblem.

Om en arbetsgivare vet att en arbetssökande som gjort värnplikten, har klarat av att anpassa sig till olika förhållanden och människor, klarat av att stiga upp i tid och följa regler och anvisningar och utsatts för psykiska och fysiska påfrestningar. Då vet han att oavsett vilken typ av tjänst som personen har gjort så kommer han troligen inte att få ett problem på halsen.

Genomförd värnplikt måste bli ett kvalitetsmärke och det innebär att man ska avskilja Lökarna från utbildningen och skicka hem dom.

För ett femtontal år sedan var stora avgångar en politisk styggelse, och förband granskades under förutsättningen att det måste vara fel på förbandet och chefen om avgångarna var stora. Det ledde till att det blev svårt att avskilja soldater om dom inte ville och att låga betyg höjdes. Jag har hört om ett exempel där en vaktsoldat utan körkort, på fyllan stjäl en militärreggad bil, han åker dit och polisanmäls. Men man får inte avskilja honom från tjänsten och han får mucka med 10-7-7 efter att förbandsledningen höjt Plutonchefens betyg.

Det innebär inte att inte stora avgångar måste granskas, men det gäller att det finns klara regler för avskiljning, och orsaker och beslut ska dokumenteras så man kan hitta avvikelser och rätta till dom och förhindra att vi avskiljer soldater på fel grund. Dom flesta med trupperfarenhet vet att det finns soldater som under gröntjänsten kan ha problem med regler och ha attitydproblem, senare i fält kan bli riktiga guldklimpar.

Det gäller även att har en 2-3 månaders spärr som hindrar att soldater skjuter ut sig bara för att det är jobbigt i början.

Ni ska även få en anekdot som jag fått återberättad:

Ledningen meddelar Plutonchefen Kn XO att han förutom sifferbetyg ska skiva ett skriftligt omdöme om varje soldat. Kn XO skriver om Soldat ”Persson” – VPL ”Persson” är lat och ointresserad och tar varje tillfälle i akt för att maska.

Ledningen meddelar då Kn XO att – Nej Nej, du får bara skriva positiva omdömen. Kn XO funderar länge och väl innan han hittar något positivt och skriver följande omdöme, -”Persson” är biologiskt nedbrytbar.

Kn Xo slapp skriva fler omdömen.

Rörliga Spärrkompanier

Utökning av Amfibiekåren:

Vi har i dag släppt kontrollen över våra Skärgårdsområden, vi har en Amfibiebataljon och en handfull bevakningsbåtar för ett område som tidigare skyddades av ett antal Brigader och Bataljoner.

Jag förespråkar inte en nyuppsättning av det fasta Kustartilleriet, utan att vi ska börja återta förmågan att övervaka och försvara skärgårdsområden både ovan och under ytan. Nu vet jag inte vilka vapensystem som är skrotade och vad som måste nyanskaffas men jag utgår i huvudsak från arvet från gamla KA/AMF och de bevakningsbåtar som Flottan ska utmönstra.

Spärrkompani

Rörliga Spärrkompaniet hade på KA tiden som uppgift att med Minor och Robotar spärra ett inlopp i skärgården, man behöver dock ge förbandet lite nya uppgifter och utrustning.

Stabs och Sambandspluton:
Skall förutom att leda eget kompani kunna leda tillförd Armé eller Hemvärnsbataljon samt enheter från Flottan.

Trosspluton:
Skall kunna försörja eget kompani och ha en Transporttropp som förutom egna enheter skall kunna transportera ett reducerat skyttekompani

Spärrpluton:
Skall med Robot 17 (eller RB/ny) och Minsystem M9 kunna spärra ett inlopp. Minorna förhindrar att FI kan köra sina båtar in genom en infartsled och Robotarna förhindrar att minorna röjs av Minröjningsfartyg, Robotarna kan även skjutas mot andra fartyg.

Underrättelsepluton:
Skall kunna övervaka skärgårdsområden ovan och under ytan genom
– Bevakningsbåtstropp med två bevakningsbåtar
– Radartropp med två BOR-A 550
– Hydrofontropp med flyttbara hydrofoner (sonarsystem 618 ??)

Understödspluton:
– två Lv grupper med varsin RB70 eller M/ny
– Grk tropp med 3 st 81mm Grk m/84
– Eldledningsgrupp

Spaningspluton:
utför spaning och genomsök och utgör även Kompaniets markstridsresurs

Spärrkompaniets uppgifter är att antingen självständigt inhämta underrättelser inom ett skärgårdsområde och försvåra fientlig verksamhet eller göra detta tillsammans med i första hand en HV bataljon

Tre Spärrkompanier borde sätts upp och bemannas med värnpliktiga, antalet är avhängigt tillgängliga fartyg och vapensystem. som komplement kan man även utbilda Två Amfskyttekompanier för att kunna omsätta förbanden på 6 års basis och ha ett bra rekryteringsunderlag för GSS/K och Officerare

rb-17

Länkar och läsning

TIS Nr3 2010 sid 225
Sensorpluton

Uppdaterat innehållet 2016-09-15